Frihet att välja
En av POSKs hjärtefrågor – eller valfrågor – är frågan om att stärka kyrkans roll i den sociala ekonomin. Förra året skrev vi en del om det (du kan läsa det här>>)
För POSK är det viktigt att kyrkan, med all den kompetens som vi har när det gäller människovärde och själavård, får möjlighet att också ta del i den sociala ekonomin. Att driva förskolor, skolor, äldrevård, vårdcentraler eller begravningsbyråer. Vi tror och vi vet att vi har en viktig dimension att tillföra.
På några ställen är det tillåtet och en del församlingar ligger långt framme, där de har möjlighet och resurser.
Men i Göteborg är det omöjligt. Göteborgs kommun låter inte idéburna vårdföretag vara med och ta ansvar i samhället. Göteborgs kyrkliga stadsmission, Räddningsmissionen, Bräcke diakoni med flera som är med i Famna Väst skriver i dag en debattartikel i Göteborgs-Posten.
GP: Göteborg stänger ute idéburna vårdföretag>>
I stället finns inom Göteborgs stad ett kategoriskt motstånd mot
privata utförare, där alla buntas ihop och väljs bort. Oavsett om de är kommersiella bolag som delar ut vinst till aktieägare – eller idéburna organisationer som återinvesterar i verksamheten.
Ett talande exempel är Bräcke diakoni, som vuxit till en av landets
största non profit-aktörer. Expansionen sker dock främst i bland annat Stockholm och Jönköping. I hemstaden Göteborg har man i stället fått draner på verksamheter.
(…)
Trots att det sedan 2012 finns en överenskommelse om samverkan mellan kommunen och den sociala ekonomin anlitas våra organisationer allt mindre av Göteborgs stad. Flera välfungerande verksamheter har fått avvecklas därför att kommunen i stället har byggt upp egna.
Den verksamhet som Svenska kyrkan startat genom Göteborgs kyrkliga stadsmission och Bräcke diakonigård är omistlig! Det är viktiga verksamheter, både för samhället och för Svenska kyrkan. Och framför allt för alla patienter, vårdtagare och medlemmar. Om den verksamheten läggs ner i Göteborg så kommer samhället i Göteborg att bli väldigt fattigt och förlorar en del av sin själ som har präglat staden under lång tid.
Flera motioner i årets kyrkomöte tar upp frågan om socialt företagande. Och flera utredningar har också gjorts under åren. Bland annat av biskop Per Eckerdal som då var direktor för Bräcke diakoni.
Per Eckerdal: Arbetsformer i förändring>>
Rapport: Svenska kyrkan och välfärden av Miriam Hollmer och Anders Bäckström>>
Svenska kyrkans sociala roll
Vi lever i ett samhälle som snabbt förändras. Det finns nu möjligheter för Svenska kyrkan att på ett nytt sätt vara aktör i samhället och därigenom möta människor i nya sammanhang. Staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har slutit
en överenskommelse med organisationer inom den ideella sektorn i syfte att underlätta och öka det samhälleliga ansvarstagandet från dessa och här finns stora förväntningar på att kyrkan tar ansvar som aktör. Svenska kyrkan är i dag den klart största organisationen inom denna sektor.
POSK vill verka för att församlingar och pastorat noga följer denna utveckling och utifrån sitt uppdrag som kyrka överväger på vilket sätt man kan ta ansvar och finnas närvarande i samhällslivet.
Exempel på detta är verksamhet inom förskola, fritidsgård, hemtjänst och boenden av olika slag.
POSK anser att även begravningsbyråverksamhet har en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift med dess diakonala och liturgiska dimension. Begravningsbyråverksamhet i
Svenska kyrkans regi bör därför vara tillåten.
Svenska kyrkan har en lång tradition av engagemang inom bland annat sjukvård och skola. Det är fortsatt en angelägenhet för kyrkan att, när det finns förutsättningar, själv bedriva sådan verksamhet. För verksamhet som kräver större investeringar och mycket personal bör man finna organisatoriska former som inte riskerar att sådan verksamhet sammanblandas med och urholkar de lokala enheternas ekonomi. Sådana verksamheter bör därför normalt bedrivas organisatoriskt fristående från, men i nära samverkan med församlingar och pastorat.