fbpx

Motionerna till kyrkomötet…

Svenska kyrkans kyrkomötet 1963. Personerna står uppställda på trappan.

Med knappt 1,5 vecka kvar på motionstiden (motionerna måste vara inne senast 5 augusti kl 16:00) så konstaterar jag att när detta blogginlägg skrivs så har trettiotre (33) motioner  inkommit till kyrkomötet i höst. (Läs alla motioner här https://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/arenden )

Ämnena rör allt från religionsdialog, församlingsbygge, medlemsvård, begravningssamfälligheter och omsorg om djuren.

På kyrkomötets webbplats finns information om vem som kan motionera och om vad som kan motioneras. https://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/skriva-motion


Vem kan motionera?

Enligt kyrkoordningen får ledamöter av kyrkomötet, inkallade ersättare och biskopar genom en motion väcka ett ärende till kyrkomötets första sammanträde varje år.

Kyrkostyrelsen och kyrkomötets presidium kan väcka ett ärende genom en skrivelse (11 kap. 10 § i kyrkoordningen).

Vad kan man motionera om?

Motionerna ska handla om sådana frågor som ligger inom ramen för kyrkomötets beslutskompetens. Kyrkomötet beslutar om budget för den nationella nivån och ska utfärda bestämmelser om

  1. Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära,
  2. Svenska kyrkans böcker, gudstjänster, sakrament och övriga handlingar,
  3. tillhörigheten till Svenska kyrkan,
  4. kyrkans vigningstjänst,
  5. den kyrkliga organisationen, och
  6. de regler efter vilka församlingarna och stiften samt organen på den nationella nivån ska fullgöra sina uppgifter.

Det finns i kyrkoordningen också en bestämmelse om att kyrkomötet inte får besluta i sådana enskilda frågor som det är en församlings eller ett stifts uppgift att besluta i (10 kap. 1 § kyrkoordningen).


När motionerna fördelas till de olika utskotten finns också en plan för vilka ämnen som hör till vilket utskott och dess kompetensområde. Ibland behöver dock justeringar göras för att fördelningen av motioner ska vara någorlunda jämn.

Jag skulle gissa att vi hamnar på en en slutlig motionsflod på ungefär runt hundra (100) motioner, så som det brukar vara de år som vi har haft fri motionsrätt. Jag tänker att det finns ett uppdämt behov och det är den sista möjligheten den här mandatperioden att lyfta olika frågor.

Meningen Det finns i kyrkoordningen också en bestämmelse om att kyrkomötet inte får besluta i sådana enskilda frågor som det är en församlings eller ett stifts uppgift att besluta i (10 kap. 1 § kyrkoordningen) är en viktig information. Det händer inte allt för sällan att motioner till kyrkomötet är frågor som kan och ska lösas lokalt eller regionalt via kyrkofullmäktige eller stiftsfullmäktige.

Dock, ibland finns det en poäng att en fråga ändå har diskuteras på kyrkomötet – även om motionen avslås.

Det verkar vara en balansgång med att vilja ha den lokala bestämmanderätten och samtidigt önska att ”kyrkan” ska ha en gemensam linje och bestämma hur det ska vara. Ofta beroende på vad som har hänt i den lokala församlingen.

POSK säger tydligt i sitt program att det är församlingen som är den grundläggande enheten och där besluten ska fattas.

Församlingen är kyrkans grundläggande enhet och varje församling ska utifrån lokala förutsättningar ges så stort ansvar som möjligt. I varje församling i ett pastorat finns ett församlingsråd som utgör församlingens styrelse och som har ansvar för församlingens grundläggande uppgift: att fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni och mission.

POSK anser att beslut som rör församlingen ska fattas så nära verksamheten och medlemmarna som möjligt. Pastorat, som består av flera församlingar, har i sin tur ett kyrkoråd vilket har det övergripande ansvaret för att varje församling utvecklas efter sina förutsättningar, uppfyller de behov som finns lokalt och utför den grundläggande uppgiften. POSK menar att ansvarsfördelningen mellan kyrkoråd och församlingsråd behöver klargöras och framgå i kyrkorådets arbetsordning.

Det ska finnas goda möjligheter för förtroendevalda att erhålla kompetensutveckling såväl kring de regelverk som styr uppdragen de är valda till, som kring Svenska kyrkans tro och liv.

Vad tycker du? Borde kyrkomötet ha mer bestämmanderätt och kunna besluta om fler saker, så att fler motioner kunde bejakas?

Vad är dina tankar om de motioner som kommer till kyrkomötet och finns det andra sätt att hantera kyrkliga frågor?

(Bilden är från wikipedia och visar kyrkomötet 1963)

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Vi är för en fri kyrka

Per Ingvarsson, POSK i Linköping, skriver den 24 juli en insändare i Corren.

Vi är för en fri kyrka utan partipolitisk inblandning

Om vi hade haft indirekta val så skulle till exempel aldrig Sverigedemokraterna överhuvudtaget kommit in i kyrkomötet, nu blev istället kyrkovalet en språngbräda för dem att också komma in våra vanliga val, skriver Per Ingvarsson, ordförande i POSK.

Till hösten är det kyrkoval. Ett val som kostar närmare 200 miljoner kronor. Det är så mycket att jag nästan skäms för att säga det (utslaget per röstande 2013, så är kyrkovalet 7 gånger så dyrt som riksdagsvalet).Redan 2002 hade jag en motion till kyrkomötet om att man måste förenkla och göra kyrkovalen mycket billigare. Bara valsedlarna som då trycktes upp skulle räcka 15 km upp i höjden om man la dem i en hög ovanpå varandra. Naturligtvis gick inte motionen igenom. Vilka är det då som vill behålla ett så dyrt val? Jo, de politiska partierna. De vill att valet ska vara så likt ett vanligt val som möjligt för att på så sätt säkerställa att man får många röster.Då 2002 fanns det också motioner om att vi inte skulle ha direkta val till Kyrkomötet och Stiftsfullmäktige, utan att man istället skulle ha indirekta val till dessa nivåer, men naturligtvis behålla de direkta valen till kyrkofullmäktige. Även här var de politiska partierna emot av samma skäl som ovan.

Om vi hade haft indirekta val så skulle till exempel aldrig Sverigedemokraterna överhuvudtaget kommit in i kyrkomötet, nu blev istället kyrkovalet en språngbräda för dem att också komma in våra vanliga val.

I Finland, för att ta ett närliggande exempel, är ”församlingsvalet” ett direkt val medan alla övriga kyrkliga val är indirekta, där församlingarnas förtroendevalda och präster är röstberättigade. Det kyrkliga valet i Finland kostar också bara en niondel av det svenska.

POSK är för en fri kyrka, utan inblandning av politiska partier. Tycker du också att 160 miljoner är alldeles för mycket för ett kyrkoval så rösta på POSK.

Per Ingvarsson, ordförande för POSK i Linköping
—————-
Hur kommer då ett indirekt val att se ut och hur kan Svenska kyrkan organisera sig om den inte har direkta val?
Svaret finner du i en av POSKs småskrifter där Hans-Olof Andréen beskriver hur ett sådant system ser ut och hur det kan organiserat och vilka konsekvenser det får för Svenska kyrkan.
/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Kyrkan är ingen plats att leka riksdag

Det är nu hög tid för de politiska partierna att lämna Svenska kyrkan, skriver tre företrädare för POSK från Uppsala stift.

POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) har länge argumenterat för att Svenska kyrkan måste göra sig fri från partipolitiken. Kyrkan ska styras av människor med intresse och engagemang som har sin grund i församlingen och inte är beroende av partiprogram formulerade av allmänpolitiska partier.

Genom åren har vi fått stöd av alltfler. Gudstjänstfirare, debattörer, ledarskribenter i Kyrkans tidning och många andra har argumenterat för att de allmänpolitiska partierna ska låta Svenska kyrkan bli fri från en partipolitiskt styrd agenda. Otaliga exempel kan lyftas som visar hur frågor som snarare hör hemma i riksdagen har drivits i kyrkomötet, och det är orimligt att vi har en ordning som möjliggör detta. Nu har även ärkebiskop Antje Jackelén i en intervju uttryckt sin uppfattning om det här: ”Hade kyrkans politiska system formats i dag hade de politiska partierna inte funnits med…”

För POSK är detta en central fråga som vi kommer att argumentera för tills vi fått en helt fri kyrka, och till dem – ofta från S och C – som hävdar att vi inte har något att komma med förutom denna fråga vill vi säga: POSK har en tydlig vision och ett program inför kyrkovalet som är genomarbetat och fastställt av våra medlemmar i god demokratisk ordning. Programmet finns publicerat på posk.se och där kan alla hitta exempel på vilka frågor vi vill driva på kyrkans olika nivåer.

Vi önskar inget hellre än att slippa tala om det orimliga med en kyrka styrd av partipolitik så att vi i stället kan arbeta med verkligt centrala frågor, som att värna församlingarnas existens och motverka sammanläggningar av församlingar mot deras egen vilja, att stärka de ideellas plats i vår kyrka och att stödja skapandet av fördjupande mötesplatser för barn och unga vuxna.

Vi vill också reformera det valsystem vi nu har så att alla förtroendevalda till stiftsfullmäktige och kyrkomötet väljs som tydliga representanter för sin lokala församling. Det skulle också reducera risken för att partier på ytterkanterna använder Svenska kyrkan som en språngbräda för att komma in i riksdagen. Tidigare har vi sett SD göra just det, och i år är det Alternativ för Sverige som kan utnyttja systemet på ett sätt som inte gagnar kyrkan.

Det är nu hög tid för de politiska partierna att lämna Svenska kyrkan.

Anders Brännström
Emma Hedlundh
Mårten Sundmark
POSK i Uppsala stift

Just nu när du kan, hav en lycklig minut…

Krönika av Lisa Tegby som publicerades första gången i Västerbottens-Kuriren den 2 juli.

Rosor och pioner håller på att slå ut. I skogen blommar skvattram och lingon. Syrenerna har gjort sitt för i år, men jag bär deras doft med mig ett tag till. Äppelträd och körsbärsträd har fått hjälp av insekterna och arbetar i det tysta för att det som var de där vackra blommorna för några veckor sedan ska ge frukt om en månad eller två.

Det är fint med sommar. Skönhet och njutning avlöser varandra. Men oj, vad fort det går. Det är redan juli.

Jag bär med mig några rader av Frans Michael Franzén i sommargrönskan. Han var biskop i Härnösand för nästan 200 år sedan, satt i Svenska Akademin, och hann dessutom med att skriva både dikter och psalmer. Det var han som skrev Bereden väg som vi sjunger till Första Advent och Vad ljus över griften, som jublar i kyrkorna på Påskdagen. Men just nu är det en strof ur hans Dryckesvisa som sjunger i mig:

En blomma är glädjen, idag slår hon ut
i morgon förvissnar hon redan.
Just nu när du kan, hav en lycklig minut,
och tänk på det kommande sedan.

Visst är det lite vemodigt om blomstringens snabba framfart. Men framför allt är det en uppmaning och en utmaning att ta till sig det goda och vackra som livet ständigt ger oss. För mitt i politisk förvirring och pandemi finns också glädjens minuter. Mitt i mina privata bördor och komplikationer finns också leenden och skönhet. Gläd dig när du kan! Låt pionerna öppna sig mot just dig! Samla på glädjeminuter! Det vill jag göra.

Samtidigt vill jag inte glömma det svåra. Det är mitt ansvar att komma ihåg det och ta itu med det. Glädjen är en kraftkälla, inte en flykt.

Det blir så påtagligt när jag sitter där mitt i grönskan och ett utkast till en rapport från FN:s klimatpanel dyker upp i nyhetsflödet. Rapporten ska inte publiceras förrän i februari men det mesta är klart nu. Det behövs en transformation, en genomgripande förändring av processer och beteenden för individer, samhällen, näringsliv, institutioner och regeringar, säger rapporten. Livet på jorden kommer att förändras, vare sig vi vill det eller inte. Hittills har de som bidragit minst till miljöförstöringen drabbats hårdast av svält, översvämningar, sjukdomar och minskade arbetsmöjligheter. Allteftersom permafrosten tinar, skogsbränder och översvämningar ökar och temperaturen stiger kommer vi alla att drabbas alltmer. Om vi inte…

Vissa förändringar är redan oåterkalleliga men vi kan vara med och hindra att det blir ännu värre. Varenda tiondels grad som medeltemperaturen inte stiger gör skillnad. Varje insats av regeringar och institutioner, av företag och individer är betydelsefull. Men det behövs många och stora insatser. Våra konsumtionsvanor och våra matvanor, vårt resande, hur vi bor och hur vi sparar är viktigt. Allra viktigast är förstås de politiska besluten.

Medan jag läser om FN-rapporten pågår regeringsförhandlingarna. Alla partiföreträdare försöker tala om hur mycket bättre just de kan göra vårt samhälle. Men varför är klimatfrågorna så lågt prioriterade undrar jag. Livet är hotat och ändå nämner alla inte ens klimatet. Nu måste vi pressa på och bara rösta på dem som tar klimatframtiden på allvar.

Jag gläds åt lyckliga minuter i grönskan, åt surrande, hårt arbetande insekter och åt blommor som ger skönhet och frukt. Det vill jag att mina barnbarn och barnbarnsbarn också ska få göra om femtio eller hundra år. Liksom barnen i Guatemala och Bangladesh och överallt i världen. Så jag njuter av sommaren. Och vill samtidigt med öppna ögon ta till mig hur mycket det kommande behöver oss och all vår goda vilja och vår handlingskraft framöver.

Lisa Tegby
präst i Umeå

Problematiskt bildval på Kyrkans Tidnings omslag

Tillsammans med personer från flera andra nomineringsgrupper och personer med en koppling till Svenska kyrkan har flera kandidater från POSK reagerat på den bild som fanns på omslaget av Kyrkans Tidnings senaste nummer. 

På Kyrkans Tidnings framsida den 24 juni publicerades en bild på en niqab-bärande kvinna som går över ett övergångsställe med sitt barn. I bildens nedre kant, på en svart botten, fanns rubriken “Så ska kyrkan tala om samhällsfrågor” och en text som hänvisar till det stundande kyrkovalet.

Bilden, rubriken och texten syftade på en artikel om vad de olika nomineringsgrupperna tycker om kyrkan som samhällsdebattör. Implikationen blir att kvinnan och barnet på bilden symboliserar dessa viktiga samhällsfrågor, och att nomineringsgrupperna på något sätt förväntas förhålla sig till… ja, vadå? Vad är det KT vill uppnå med bildvalet?

Vi menar att bilden bidrar till polarisering, stigmatisering och antimuslimsk rasism. Den muslimska kvinnan – och hennes barn – målas upp som “den andre”. Den här typen av avhumanisering är en grogrund för främlingsfientlighet och hat. I övre hörnet finns dessutom en cirkel med hälsningen “Glad midsommar”, vilket gör att helheten påminner om artiklar från främlingsfientliga källor som vill utmåla “det svenska” som “hotat”.

Vi är många inom kyrkan som dagligen arbetar med att motverka sådana fenomen, och vi förvånas och upprörs därför över bildvalet. Vi har fått ta emot starka reaktioner från muslimska vänner. Kyrkan är väl medveten vad som bidrar till att skapa splittring, men frågan är om KT:s redaktion är lika medvetna om detta.

Att bildval, rubriksättning och annan typ av inramning spelar stor roll för budskapet bör inte komma som någon överraskning för KT:s redaktion. Den typen av forskningsbaserad kunskap ingår i alla journalistutbildningar. När KT kontaktades visade det sig dock att detta bildval hade gått igenom hela redaktionen utan att någon kunde uppfatta något fel med den. Vi fick följande svar från redaktionen, när vi ifrågasatte bildvalet: “Det korta svaret är att redaktionen hade inte en tanke på att bilden skulle kunna uppfattas som stigmatiserande eller ses som referens till bildspråket i mer ljusskygga publikationer.”

Det svaret lämnar mycket övrigt att önska, vilket gör att vi efterlyser svar på följande frågor från KT:s redaktion:

* Vilken är kopplingen mellan bilden och artikeln där nomineringsgrupperna svarar på frågor?

* På vilket sätt menar redaktionen att bilden symboliserar de samhällsfrågor som är viktigast för kyrkan inför kyrkovalet?

* Varför väljer redaktionen en bild som så tydligt anspelar på muslimer som en “samhällsfråga” och “den andre”?

Svaret vi fick från redaktionen inleddes med “Det korta svaret är…”. Nu ser vi fram emot det långa svaret

Mikaela Ahlm, prästkandidat Lunds stift

Johannes Fransson, förtroendevald Karlstads stift (s)

Joakim Friberg, prästkandidat Stockholms stift

Tove af Geijerstam, prästkandidat Skara stift

Dennis Gårdman, präst Härnösands stift (ÖKA)

Emma Hedlundh, präst Uppsala stift (POSK)

Emelie Hjert, präst Linköpings stift

Erik Horner, präst Växjö stift

Rebecca Hägg, förtroendevald Linköpings stift (s)

Åsa Ingårda, förtroendevald Strängnäs stift (c)

Karin Janfalk, förtroendevald Göteborgs stift (ÖKA)

Martin Karlsson Åhlfeldt, präst Skara stift (POSK)

Lisa Lottadotter Gerenmark, diakon Skara stift (ÖKA)

Karin Långström, präst Skara stift (POSK)

Sofija Pedersen Videke, präst Lunds stift (s)

Tomas Rosenlundh, förtroendevald Göteborgs stift (ÖKA)

Marie Rydén Davoust, diakon Strängnäs stift (POSK)

Helena Taubner, förtroendevald Skara stift (POSK)

Erik Vikström, förtroendevald Luleå Stift (s)

Sara Waldenfors, präst Göteborgs stift (s)

Axel Wilson Nydén, kyrkvärd Skara stift (POSK)

Per Åkerström, diakon Linköpings Stift (POSK)

Isak Öhrlund, förtroendevald Växjö Stift (s)

 

Det långa svaret från Kyrkans Tidning kan du läsa på deras hemsida, under denna insändare.

 

 

POSK deltar i samtal från Almedalen

Just nu pågår årets Almedalsvecka. Den ser inte ut som den brukar och genomförs mestadels som ett digitalt evenemang och pågår i bara fyra dagar. Detta år är Almedalsveckan extra intressant också för POSK, eftersom att det är kyrkoval i höst. Ett val som kanske oftast är ganska bortglömt vid sidan om de övriga politiska samtal som sker där. Men det är ett val där tre stycken av de allmänpolitiska partierna fortfarande ställer upp och på så sätt även använder denna arena för att vinna mark inom Svenska kyrkan.

Det är inte så många av de digitala programpunkterna som handlar om kyrkovalet. Men glädjande nog anordnar Visby domkyrkoförsamling ett seminarium med temat ”Vilka frågor blir kyrkovalets viktigast?” Samtalet genomförs imorgon den 6 juli klockan 17.00-18.00 och medverkar gör POSKs ordförande Amanda Carlshamre, Jesper Eneroth från Socialdemokraterna och Niklas Larsson från Centerpartiet, alltså företrädare för kyrkomötets tre största nomineringsgrupper. Moderator för samtalet är Thomas Petersson, biskop i Visby stift.

POSK har visioner för framtidens kyrka, det hoppas vi kunna visa imorgon. En röst på POSK den 19 september är en röst för en fri kyrka.

Samtalet mellan nomineringsgrupperna kan du se på Almedalsveckan Play när det sänds live eller så kan du se det på samma ställe i efterhand eller på Visby domkyrkoförsamlings kanal på YouTube.

 

Foto: Arild Vågen – CC BY-SA 4.0

Livesänt med Svenska Kyrkans Unga

De senaste veckorna har Svenska Kyrkans Unga anordnat en serie samtal med företrädare från de olika nomineringsgrupperna som ställer upp i valet till kyrkomötet. Den 24 juni deltog POSKs ordförande Amanda Carlshamre i samtalet som leds av Jakob Schwarz som är förbundsordförande för Svenska Kyrkans Unga.

Samtalen som är livesända, men går att se i efterhand, är ett mycket bra initiativ inför kyrkovalet. Nomineringsgrupperna får svara på frågor som rör barn och unga och berätta vad de vill arbeta med. Det är också bra att den yngre målgruppen uppmärksammas på att det är kyrkoval i höst och vad de olika grupperna vill. Den som är 16 år och medlem i Svenska kyrkan får rösta i kyrkovalet den 19 september

Svenska Kyrkans Ungas instagramkonto kan du se samtalet mellan Amanda och Jakob. Tack till Amanda som på ett så bra sätt lyfter vad POSK vill!

 

Ur POSKs program för mandatperioden 2022-2025:

Svenska kyrkan är beroende av tillgång på goda ledare. Det är därför viktigt och nödvändigt att inför framtiden tidigt identifiera lekmän och ungdomar och ge dem växande ansvar och utbildning. Svenska kyrkan behöver en strategi och ett program för fortbildning och ledarförsörjning.

 Att finna de som har en kallelse att bli kyrkoarbetare är en viktig uppgift i alla församlingar och stift där inte minst den stora gruppen unga konfirmandledare är en viktig målgrupp. POSK verkar för möjligheten att göra ett trainee-år i hela Svenska kyrkan som ett sätt för unga människor att pröva ett kyrkligt arbete.

Avgörande för barn och ungas delaktighet och samhörighet med kyrkan är delaktigheten i församlingslivet. Det kan bland annat ske genom körer, som ungdomsledare, i olika kyrkliga ungdomsorganisationer eller i olika former av praktiskt eller diakonalt arbete. När man vuxit i sin tro och sin församling behöver man växa vidare utanför sin församling och ges möjlighet att komma in i ett större sammanhang. Ett gott exempel är de samverkansläger mellan församlingar som anordnas i flera stift. Stiften behöver ta ansvar för att det finns fördjupande mötesplatser för ungdomar och unga vuxna som vill gå vidare i sin tro tillsammans med andra.

POSK menar att det är viktigt med ungas självorganisering och vill stärka barn- och ungdomsorganisationer inom Svenska kyrkan, såsom Svenska Kyrkans Unga och Salt – barn och unga i EFS. De Ungas Kyrkomöte bör regleras kyrkorättsligt och få välja representanter med yttranderätt till kyrkomötet.

Under mandatperioden 2022–2025 vill POSK verka för:
att volontärår, trainee-år och liknande koncept används som ett instrument för rekrytering.

att stiften tar ansvar för att det finns fördjupande mötesplatser som attraherar ungdomar och unga vuxna.
att De Ungas Kyrkomöte regleras kyrkorättsligt och får välja representanter till kyrkomötet.

En kyrka fri från partipolitik

I en artikel i Dagen den 21 juni svarar POSKs tidigare ordförande Hans-Olof Andrén på frågor kring hur POSK har tänkt att det ska gå till att få en kyrka fri från partipolitik.

”– I en demokratisk kyrka måste vem som helst kunna ställa upp, så jag har svårt att tänka mig ett förbud av politiska partier, säger Hans-Olof Andrén, en av veteranerna inom POSK.

Därför ser han egentligen bara två möjligheter. Det första är att väljarna röstar bort partierna i kyrkovalen. Det andra är att partierna själva drar sig ur.

– De borde fundera på om det verkligen är rimligt att sekulära partier ställer upp i val till ett trossamfund. För det är väldigt exotiskt, inte minst ur en internationell synpunkt.”

Vid flera tillfällen har kritik inom partierna väckts. Men vid partikongresser har motioner om att inte ställa upp i kyrkovalen röstats ned. Idag är det Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet som är de tre riksdagspartier som ställer upp i kyrkovalet.

”Men Hans-Olof Andrén räknar inte bara in de tre politiska partierna som problemet med den politiserade kyrkan utan också de fem nomineringsgrupperna som knoppats av från de övriga riksdagspartierna.

Även om de rent organisatoriskt står på egna ben menar han att de ändå tar med sig sina respektive ideologier in i kyrkopolitiken, vilket han beklagar.

– Man ska inte sitta i kyrkomötet och i de kyrkliga frågorna styras av en lojalitet till L, M, V, KD eller MP.”

POSK vill förändra valsystemet och återgå till indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomötet. Det passar bättre med den kyrkosyn som Svenska kyrkan har och förståelse av sig själv. Två andra aspekter är att ett sådant system skulle bli billigare och vara bättre för miljön när inte den offantliga mängd valsedlar skulle behöva tryckas upp som idag. Kyrkovalet ska inte vara en kopia på de allmänna valen.

”– Den första konsekvensen av ett sådant valsystem är att det inte går att göra som Alternativ för Sverige (AfS), som nu försöker att ta sig in på kyrkomötet, säger han.

Skulle indirekta val skrämma bort partierna?

– Nej, inte så länge de vill engagera sig i församlingarna.

Hans-Olof Andrén vill poängtera att han inte önskar att kompetenta kyrkopolitiker ska lämna bara för att de tillhör ett politiskt parti. Han vill bara att de inte tar med sig partilojaliteten in i kyrkan.

Så vad är realistiskt, när kommer partierna att lämna kyrkan?

– Jag tror på den plötsliga ideologiska klarsynen och att det kan gå snabbt, säger Hans-Olof Andrén.

Framför allt tror han att de som inte är engagerade i Svenska kyrkan kommer att protestera, inte minst människor med annan tro, exempelvis muslimer.

– Fick de frågan om S skulle ställa upp i valet till moskén tror jag de skulle inse hur absurt det här är.

Det scenario som Hans-Olof Andrén ser framför sig är någon slags dominoeffekt. Om S drog sig ur kyrkopolitiken skulle nog C och SD snart följa efter.

Det slutliga målet är att kyrkan styrs helt utan inflytande från politiska ideologier. Det kan ta ett eller tio år, men Hans-Olof Andrén är ändå säker på att det är dit Svenska kyrkan är på väg.”

I årets kyrkoval hoppas vi att den obundna rörelsen tar ett stort kliv framåt. Det är en viktigt väg till att få en kyrka med visioner för framtiden, fri från partipolitik.

Rösta på POSK den 19 september, för en fri kyrka!

 

Ur POSKs program för mandatperioden 2022-2025:

POSK vill förändra valsystemet så att det blir enklare och billigare och så att det bättre speglar vår kyrkosyn. Stiftsfullmäktiges och kyrkomötets ledamöter bör väljas av församlingarna i indirekta val så att de representerar sina respektive församlingar och stift.

Att stiftsfullmäktiges och kyrkomötets ledamöter har församlingsförankring och goda kunskaper om församlingslivet är avgörande för deras insatser. I dag kan grupper använda kyrkomötet som plattform för samhällspolitiska syften. När ledamöter representerar församlingar får kyrkomötets beslut legitimitet.

Under mandatperioden 2022–2025 vill POSK verka för:
att 
Svenska kyrkan återgår till indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte.

Manilla Okomdal Nordanstig

Manilla Okomdal Nordanstig från Göteborg är ledamot i kyrkomötet för POSK och vice gruppledare. Utöver detta är hon också ledamot i Kyrkorättsnämnden

Varför är du engagerad i POSK?

”Precis som församlingen är POSK en samlad mångfald av engagerade människor från olika håll som vill och vågar ta ansvar. Vi gör det med fokus på demokrati, oberoende av politiskt parti. I POSK finns engagerade i alla åldrar och med en stor bredd kan alla förenas och enas i det som är ett gott förvaltarskap för kyrkan både nu och i framtiden.”

Ingen framtid utan ideellt engagemang

För drygt 20 år sedan ändrades relationen mellan Svenska kyrkan och staten. Även om vissa band fortfarande finns kvar är Svenska kyrkan nu en egen organisation. Det betyder att vi som har ansvar i kyrkan både kan och måste tänka nytt i många avseenden samtidigt som vi bevarar det som är vår kärna.

Vår uppfattning är att ideellt engagemang kommer att spela en ännu större roll i Svenska kyrkan i framtiden. Anställda kan inte ensamma bygga livskraftiga församlingar, och därför måste ideellt engagemang uppmuntras och ideella måste ges goda förutsättningar att utföra sina viktiga uppdrag. En god relation mellan anställda och ideella är fundamental. Vi arbetar alla för kyrkan, men på olika sätt, och ideella och anställda måste komplettera varandra.

Ett sätt att belysa vikten av ideella medarbetare är att anknyta till Svenska kyrkans grundläggande uppgift och dess fyra dimensioner – gudstjänst, undervisning, diakoni och mission.

I gudstjänsten har de ideella en given plats som kan bli ännu tydligare i framtiden. Den största gruppen ideellt engagerade i gudstjänsten är sannolikt körsångare och andra musikaliskt aktiva, som får möjlighet att bidra till ett levande gudstjänstliv genom att ge av sin tid. Kyrkomusikens betydelse kan inte nog understrykas, och det krävs resurser för att denna stora ideella arena ska kunna fortsätta att växa. Gudstjänstgrupper är ett annat exempel på ett sammanhang där människor kan göra betydande ideella insatser och på så vis främja en ökad delaktighet. Att känna att man får bidra och göra skillnad i församlingens liv kan ge en starkare förankring och en breddad representation kan också berika gudstjänsterna. Det finns många exempel på församlingar som arbetar aktivt med detta och som skulle kunna utgöra positiva förebilder för andra.

Kyrkans undervisning skulle även den kunna berikas än mer av ideella. I dag har vi en mycket stor grupp ungdomar som är ideellt engagerade som ledare i konfirmandarbetet, och det är en enorm tillgång för kyrkan att de finns med och tar stort ansvar för undervisningen tillsammans med anställd personal. Här blir det tydligt hur viktigt det är att olika perspektiv och erfarenheter får plats, och det skulle kunna fungera på liknande sätt i andra delar av undervisningsuppdraget.

Diakoni är ännu ett område där ideella redan i dag gör stora och betydande insatser i församlingarna, vilket inte minst har synliggjorts under coronapandemin. Behovet av stöd och hjälp bland samhällets mest utsatta grupper kommer att vara mycket stort även när pandemin är över, och det är ibland plågsamt tydligt att institutioner på till exempel kommunal nivå inte själva kan möta dessa behov. Svenska kyrkans diakonala arbete gör då en viktig skillnad för många människor, och behovet av ideellt engagerade på detta område kommer sannolikt att bli allt större. Därför behövs tydliga satsningar och genomtänkta arbetssätt som hjälper ideella att hitta sin roll i detta viktiga arbete.

Mission ger kanske associationer till att kristna åkte till främmande länder för att omvända människor, men i dag behöver missionen äga rum på hemmaplan, i de sammanhang där vi alla finns. Med utgångspunkt i Jesu ord i missionsbefallningen om att gå ut i världen och göra alla människor till lärjungar handlar det om att ge människor en möjlighet att komma till tro, leva i tro och hitta en plats i kyrkans gemenskap. Detta kan inte ske om inte varje kristen i mötet med andra berättar om sin tro och om hur ett kristet liv kan se ut. Ideellt engagerade med sina olika kunskaper, erfarenheter och egenskaper kan stärka Svenska kyrkans mission bland människor på ett sätt som avgörande kompletterar och stärker det arbete som präster, diakoner och andra anställda kan uppnå. Genom de ideellas kontaktytor i samhället kan nya människor och nya grupper av människor hitta vägen till kyrkan och församlingsgemenskapen.

POSK vill att ideella medarbetare efterfrågas, utbildas, uppmuntras och ges ansvar i Svenska kyrkans församlingar. Därigenom kan vi öka mångfalden, kompetensen, arbetsinsatserna och därmed kraften i vår kyrka.

Detta vill vi i POSK arbeta för under mandatperioden 2022–2025 och i framtiden.

Rösta på POSK i kyrkovalet 2021 – för Svenska kyrkans skull – och välkommen att vara ideellt engagerad!

Anders Brännström
Emma Hedlundh
Mårten Sundmark
POSK i Uppsala stift