Bluffakturor från oseriösa företag drabbar Svenska kyrkan

Skrivet av

urklipp från en faktura, med instruktioner hur det går till

Under våren har många fått SMS från ”olika” företag med samma syfte, att lämna Svenska kyrkan för att ”minska sin skatt”. Det är på så många sätt ett felaktigt budskap och många har reagerat och agerat (anmält till Konsumentverket) på dessa SMS.

Nu har företagen tagit det till en ny nivå och börjat skicka ut bluffakturor för att lämna Svenska kyrkan. Detta för något som är fritt från avgifter när du gör det via din församling. Dessa bluffakturor skickas till och med till de som inte ens är medlem i Svenska kyrkan. Det här har fått bland annat Svenska kyrkan i Norrköping att reagera och skicka ut ett pressmeddelande.

Jag vill nu uppmana bloggens läsare att följa tipsen från Svenska kyrkan i Norrköping om du eller någon du känner skulle få en liknande bluffaktura. Får du ett SMS så anmäl det gärna till konsumentverket. Tyvärr hjälper det kanske inte så mycket då dessa oseriösa företag alltid hittar nya vägar, men det försvårar ju onekligen för dem genom att snabbt uppmärksamma myndigheter och polisen när oegentligheter pågår!

Jag blir både arg och ledsen när jag hör talas om detta. Det är så fult att lura folk att betala för något som är gratis. Dessutom behövs alla medlemmarna i Svenska kyrkan så det är ju inte bra att det finns de som luras lämna. Då försöker jag tänka att den senaste analysrapporten Medlemmar i rörelse visade på att det skett en liten förändring i skälet till att Svenska kyrkan tappar medlemmar, tidigare var det främst ekonomiska skäl, nu är det av andra skäl som folk lämnar Svenska kyrkan. Så kanske är det så att de som vill lämna kyrkan av ekonomiska skäl redan gjort detta och därför inte känner sig lockade att gå på bluffen. Samtidigt kanske det finns de som inte är medlem i Svenska kyrkan och som nu tror det och betalar för att slippa få vara med. Nä, som sagt, jag blir både arg och ledsen av dessa oseriösa företag som bara luras!

Teologiska hörnan

Skrivet av

I förgrunden står en person där texten "Se människan" syns på ryggen. I bakgrunden en publik som lyssnar på samtalet som pågår på scenen.

Till hösten kommer Svenska kyrkan utöka sin närvaro under Bokmässan i Göteborg med en monter – Teologiska hörnan, en plats för mingel och samtal om livet stora frågor.

– Det ska bli en plats för levande, myllrande samtal där ämnena skiftar, med fokus på fördjupning. Vi har sett hur frågor om Gud, mening och existens engagerar mässbesökarna och erbjuder nu en ny arena för detta, säger Sara Wrige, präst och ansvarig för Teologiska hörnan.

Teologiska hörnan kommer att ligga i anslutning till Svenska kyrkans etablerade Se människan-scen. Hörnan gästas av författare och forskare som är aktuella med böcker eller annan utgivning. Några som kommer att finnas i montern är bland annat ärkebiskop Antje Jackelén, biskopen i Göteborgs stift Susanne Rappmann, och teologerna Ola Sigurdson och Susanne Wigorts Yngvesson, som båda uppmärksammats för sina böcker i skärningspunkten mellan religion, kultur och samhälle. Sammanlagt blir det ett fyrtiotal gäster i montern under mässdagarna.

Teologiska hörnan blir ett permanent inslag på mässan. Den kompletterar Svenska kyrkans medverkan i det ordinarie seminarieprogrammet och Se människan-scenen med författarsamtal.

– Bokmässan är sedan länge ett unikt sammanhang där kyrka och kulturliv ger och får impulser av varandra. Teologiska hörnan blir ytterligare en förstärkning i detta, säger Mikael Ringlander, projektledare för Svenska kyrkans medverkan på Bokmässan.

Läs mer om Teologiska hörnan i pressmeddelandet från Svenska kyrkans pressavdelning.

Om knappt två veckor är även programmet för Se människan-scenen klart och blir offentligt, detta kan du läsa om på Se människans webbplats.

 

Foto: Hampus Lindeberg/Ikon

Konfirmationsläger – en lösning mot minskat intresse?

Skrivet av

Ett antal hoppande, glada barn på en strand i solnedgång.

Med anledning av att Uppsala stift ska lägga ned stiftsgården Undersvik skrev Niklas Grahn, POSKs kyrkomötesledamot för Karlstads stift, en debattartikel i Kyrkans tidning, publicerad 7 maj 2018. Som en fortsättning på gårdagens tema i bloggen kommer debattartikeln i sin helhet här:

Satsa på fler och längre konfirmandläger

Karlstads stift har blivit betydligt fattigare utan sina internatkonfirmandläger. De har haft stor betydelse för rekrytering, konfirmandpedagogik och gudstjänstutveckling. I en tid när Svenska kyrkan vill sätta fokus på undervisning och lärande borde man därför satsa på fler och längre konfirmandläger, inte färre.

Stiftsstyrelsen i Uppsalas beslut att lägga ner internatkonfirmandlägren på stiftsgården Undersvik har väckt känslor. Konsekvenserna för enskilda ungdomar lyfts fram. Det finns skäl för detta. Forskning visar att det finns ett tydligt samband mellan konfirmanders ”nöjdhet” över sin konfirmandtid och antalet lägerdygn. Ju fler lägerdygn – ju nöjdare konfirmander. Samtidigt som allt fler stift avvecklar sina internatläger är det få församlingar som har möjlighet att arrangera egna internatläger.

Karlstads stift arrangerade tidigare fyra internatkonfirmandläger, dels på Kyrkans Gård i Skållerud och dels på Dömle Stiftsgård. Sedan 15 år är båda dessa gårdar sålda och lägren har upphört. I stiftet finns alltså erfarenhet av vilka konsekvenser avsaknad av internatkonfirmandläger kan ge för ett stift. Följderna för de enskilda ungdomarna är uppenbara och har lyfts fram i debatten men en annan konsekvens som inte lika tydligt har nämnts är den som rör rekrytering.

Det är tydligt att internatlägren i Karlstads stift fungerade som rekryteringsplattsform för kyrklig tjänst. Många kyrkoarbetare, både anställda och ideella, kan vittna om att upplevelsen av att vara konfirmand på stiftets internatläger varit avgörande för kallelse. Möjligheten att ha en plats att komma tillbaka till efter sin konfirmandtid, som deltagare vid ungdomsläger eller som konfirmandledare, har gett många unga människor erfarenheter för livet. Gårdarna och lägren har fungerat som växtplatser där ungdomar växt i tro, som människor och som kyrkomedlemmar.

En annan erfarenhet som är tydlig i Karlstads stift är förlusten av lägren som pedagogiska miljöer där konfirmationspedagogik formades som kom hela stiftet till del. Inte minst gällde detta andakts och gudstjänstliv där internatläger ger unika förutsättningar att genom sin längd i tid skapa en rytm av regelbundet andaktsliv, morgon, middag och kväll. Genom lägren fick konfirmandarbetslag öva sig i tilltal till ungdomar. Blivande kyrkoarbetare kunde under praktik förlagd vid lägren få med sig erfarenheter av god konfirmandpedagogik.

Vi är många som delar upplevelsen av att Karlstads stift blivit betydligt fattigare utan sina internatkonfirmandläger. Formen handlar om så mycket mer än bara enskilda konfirmanders upplevelse. Internatläger har som nämnts också stor betydelse för rekrytering, konfirmandpedagogik och gudstjänstutveckling. Detta sammantaget gör att Svenska kyrkan i en tid när hon vill sätta fokus på undervisning och lärande borde satsa på fler och längre konfirmandläger, inte färre.

Niklas Grahn, Karlstad

Bruten trend

Skrivet av

Handpåläggning på en av konfirmanderna som knäböjer runt altaret.

Inom Svenska kyrkan så minskar antalet konfirmerade. Då är det extra roligt att läsa om församlingar som går mot strömmen och ökar andelen konfirmerade ungdomar. Som till exempel Nättraby-Hasslö församling, Lund stift vilket både SVT Nyheter Blekinge och SR P4 Blekinge uppmärksammade häromdagen.

Hur ser det ut i din församling? Följer den trenden eller tillhör du en församling där ett gott arbete görs med konfirmandläsningen som gör att trenden brutits, eller kanske alltid hållit sig på en hög nivå.

 

Ur POSKs program 2018-2021: 

Den sjunkande andelen ungdomar som konfirmeras gör att arbetet med konfirmander behöver stärkas. De ungas livssituation är i dag ofta så pressad att det kan vara svårt att delta i konfirmandträffar på veckodagar. Nya tider behöver därför prövas och fler konfirmationsprofiler kan behövas. Konfirmandtiden behöver också stärka förmågan att leva i och förstå mångkultur och mångreligiositet. De unga ledarna ska lyftas fram som en viktig resurs och ges möjlighet till utbildning.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att församlingarna och pastoraten lägger tillräckliga resurser på konfirmandarbetet.
att unga konfirmandledare ges möjlighet till fördjupande utbildning.
att stiften tar ansvar för att det anordnas konfirmandläger med särskilda profiler som attraherar både flickor och pojkar.

Konfessionella skolor

Skrivet av

En staty i marmor där figuren håller ansiktet gömt i sin handflata

Det kan väl inte undgått någon att konfessionella skolor är på tapeten i allra högsta grad för tillfället. Något som påverkar Svenska kyrkan i allmänhet och bland annat Knivsta församling i synnerhet. Jag kan tycka att det komplicerar det för Socialdemokraterna i deras obändiga vilja att vara kvar som parti i Svenska kyrkan.

Att S å ena sidan prompt ska vara med och styra i Svenska kyrkan samtidigt som de uppenbarligen har en väldigt konstig syn på tro (och hur religiösa friskolor drivs) är väldigt underligt och jag får det inte att gå ihop. Håller verkligen med om framförallt sista punkten i tweeten nedan från Per Wallin, präst från Göteborg.

Tidningen Dagen tar även de upp Socialdemokraternas valaffisch i frågan och där visar det på att det verkar finnas en spricka mellan partiledningen och Socialdemokrater för tro och solidaritet i och med Ulf Bjerelds förhoppning om att annonsen är en parodi.

Men S är långt ifrån ensam om att vara ute på ett korståg gentemot konfessionella skolor vilket Micael Grenholm gått igenom och bemött med fakta i punkt efter punkt i sin blogg ”Hela pingsten”. Som kristen och POSKare börjar denna valrörelse kännas riktigt jobbig om det ska fortsätta så här …

Läs gärna Lisa Tegbys krönika från april.

Ur POSKs program 2018-2021: 

Svenska kyrkan har en lång tradition av engagemang inom bland annat sjukvård och skola. Andra områden kan vara fritidsgårdar, hemtjänst och olika slags boenden. Det är en fortsatt angelägenhet för kyrkan att, där det finns förutsättningar, bedriva sådan verksamhet. För sådant som kräver större investeringar och mycket personal bör man finna former som inte riskerar att det sammanblandas med och urholkar församlingarnas och pastoratens ekonomi. Dessa verksamheter bör därför normalt bedrivas organisatoriskt fristående från, men i nära samverkan med församlingar och pastorat.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att Svenska kyrkan ska vara en aktiv välfärdsaktör och bland annat driva förskola, skola, fritidsgårdar, hemtjänst, sjukvård och boenden av olika slag, där det finns förutsättningar.

Svenska kyrkans internationella arbete byter namn

Skrivet av

Jorden och månen

I onsdags kom då beskedet som många väntat på, Svenska kyrkans internationella arbete byter namn. Enligt beslutet som fattades av kyrkostyrelsen den 9 maj kommer det från och med Fasteinsamlingen 2019 gå under namnet Act Svenska kyrkan.

Det har inte varit ett helt igenom enkelt beslut att byta namn, och det har stötts och blötts i många turer i Kyrkomötets råd för internationella arbetet. Många olika förslag har testats och avfärdats av olika skäl. Även förslaget om att byta tillbaka till Lutherhjälpen har varit uppe i diskussionen, men det föll bland annat på grund av det något komplicerande ordet ”hjälpen” då det kan tolkas som ett mindre jämställt förhållningssätt, enligt Erik Lysén i Kyrkans tidning.

Namnbytet har inte helt igenom tagits emot väl. Några tycker att namnet idag fungerar, och att namnbytet kommer lite för nära inpå hopslagningen mellan Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission 2008. De tycker att namnbytet nu bara kommer att skapa ny förvirring i vad det gäller och hade namnet behållits skulle det strax vara en bruten trend. POSKs representanter i rådet berättar att fokuset har mest legat kring ”att sälja varumärket” istället för att få igång och bibehålla det lokala arbetet kring det internationella arbetet, vilket säkert också skulle bryta trenden som nu istället namnbytet säger sig kommer kunna göra.

Nu är ju dock beslutet fattat och då är det bästa att se framåt och se till att namnbytet blir så bra det bara kan! Nu måste engagemanget lyfta, kanske framförallt på lokal nivå. Församlingarna behöver arbeta mer med Act Svenska kyrkan, något som POSK ska se till att lyfta så att församlingarna kan få den hjälp de behöver från nationell nivå.

 

Ur POSKs program 2018-2021: 

Internationellt arbete, hållbarhet, miljö och rättvisa

Kyrkans primära uppgift är att skapa möjligheter för människor att möta Kristus. Kristi kärlek driver oss att ta ansvar för såväl utvecklingsarbete och katastrofbistånd som för den hotade skapelsen.

Arbetet med opinionsbildning för internationellt bistånd är viktigt och bör fortsätta, liksom stödet till att rekrytera och utbilda internationella ombud i församlingarna. Det är angeläget att lära av och stödja internationella kontakter, och utveckling av vänförsamlingsprojekt är därför viktiga.

Världen präglas på många sätt av våld och övergrepp. Det är en synd när sådant sker. Svenska kyrkans internationella arbete är viktigt för att uppmärksamma hela kyrkan på vad som sker och att förmedla de hjälpinsatser som måste sättas in.

Det är ytterst viktigt att skapa engagemang för de kristna i världen som är förföljda, utsatta för våld och övergrepp för sin tros skull. POSK menar att Svenska kyrkans hjälpinsatser till dessa måste öka. Särskild uppmärksamhet ska riktas på barns och kvinnors situation.

POSK vill att kyrkan utifrån ett teologiskt perspektiv ska tala tydligt om konsekvenserna av ett kortsiktigt utnyttjande av jordens resurser, och vikten av en mer rättvis resursfördelning av tillgångar i fattiga länder. Förutom sociala orättvisor och miljöförstöring orsakar en ohållbar livsstil också klimatförändringar. Alla, främst våra medmänniskor i de fattigaste länderna, riskerar att drabbas av klimatförändringarnas konsekvenser. Vi kan bromsa den negativa utvecklingen genom att värna skapelsen.

Ett sätt att ta ansvar är att efterfråga och konsumera varor och tjänster som producerats i en god arbetsmiljö och som gynnar en hållbar utveckling i samklang med hela skapelsen. Inom detta område finns det många ideella som har ett starkt engagemang, vilket bör uppmuntras och tillvaratas.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att arbetet med opinionsbildning om internationellt bistånd ska fortsätta.
att stöd till att rekrytera och utbilda internationella ombud och stöd till vänförsamlingsprojekt ska fortsätta.
att stift, pastorat och församlingar anslår medel till internationell diakoni och mission.
att stödja rättvis handel och ett hållbart nyttjande av jordens resurser.
att stödja ett aktivt miljöarbete i stift och församlingar, bland annat genom certifieringar och diplomeringar av olika slag.

Våga riskera att misslyckas

Skrivet av

Bild på en skylt med texten: "Världen vore allt bra fattig om ingen vågade ta risken att misslyckas!" (Säger man i Djupforsen när man prövar något nytt och inte vet hur det kommer att gå...)

Läser Tankar för helgen och mina tankar börjar vandra tillbaka till i tisdags när jag skrev inlägget om Kristen politik. När jag var färdig med inlägget i tisdags dök det upp en bild i mitt facebook-flöde med ett citat från en barnboksserie taget i Mulle Meck-parken.

”Världen vore allt bra fattig om ingen vågade ta risken att misslyckas!”

Så löd citatet och jag kopplade genast ihop det med ett citat från ärkebiskop Antje:

”Våra begränsningar och risken att det kan bli fel är ingen ursäkt för att låta bli.”

Plötsligt förstår jag varför detta verkar vara ett återkommande tema för mig just nu. I min direkta närhet har det hänt flera jobbiga saker där detta är satt på sin spets. Bland annat har en person blivit uppsagd med omedelbar verkan, och jag ser nu hur denna händelse lägger locket på och gör att arbetskamrater och andra i anknytning till denna arbetsplats inte vågar testa gränserna. Och så får det ju inte bli. Vi måste våga följa vår kallelse. Även om det finns risk att misslyckas.

Även jag måste våga vara obekväm. Kliva utanför mina egna begränsningar. För den enda ursäkt jag har till att inte göra det är att jag inte vill misslyckas. Men tänk om jag lyckas, vad dumt det vore att missa den chansen!

/Linda, informatör

Att uppmärksamma Kyrkohandboken

Skrivet av

Skärmdump av kyrkohandbokens framsida

Pingstdagen närmar sig och det är dags att ta nya Kyrkohandboken i bruk. På kyrkans internwebb finns det tips om hur och vad som kan göras i den lokala gudstjänsten för att uppmärksamma detta.

Jag kan tycka att vad en än tänker och känner kring Kyrkohandbok 2017 så är tipsen här värda att beakta och genomföra, om så inte allt i alla fall delar av det. För de flesta gudstjänstbesökarna är nog ganska dåligt insatta i vad en Kyrkohandbok är, så att missa ett ypperligt tillfälle att undervisa lite kring detta tycker jag är dumt. Samtidigt, hur processen att komma fram till Kyrkohandbok 2017 och din personliga syn på den, vare sig den är översvallande positiv, nattsvart negativ eller någonstans däremellan, det spelar ingen roll den 20 maj. Håll det neutralt och fokusera på fakta. Kanske berätta varför just denna musikserie är vald till den här gudstjänsten.

En dag av att (tillfälligt) glömma det som varit, och inte tänka på vad som måste göras framöver. Det tror jag att vi alla mår bäst av.

 

(En felaktig länkning på internwebben ska gå hit https://internwww.svenskakyrkan.se/kyrkohandboken/kommunikationsmaterial egentligen. Jag har uppmärksammat kommunikationsavdelningen på det så den kanske blivit rättad nu när du läser detta)

/Linda, informatör

Kristen politik

Skrivet av

Ett krucifix bakifrån mot en blå himmel med några moln

Läser ärkebiskopen Antjes krönika i Kyrkans tidning, den 7 maj 2018, och känner att det finns så mycket bra i det hon skriver. Det stämmer, åtminstone på mig, att jag som kristen inte kan låta bli att engagera mig, just för att jag är kristen. Jag kan allt som oftast inte bara stillatigande låta vissa saker ske, utan ibland ställer jag frågan WWJD?* och agerar därefter. Ibland reagerar jag mest bara instinktivt.

”Vad menas egentligen med politisering av kyrkan? Om politisering är att göra kyrkans uppdrag känt i det offentliga rummet, då är jag stolt och tacksam över att vara ärkebiskop i en sådan kyrka. Om politisering innebär att gå ett visst partis ärenden, då säger jag att politisering är synd. Vi är politiska – inte därför att partier kallar utan därför att Jesus Kristus kallar. I mötet med minoritetskyrkorna blir det mycket tydligt vad Jesu efterföljelse tvingar oss till i det offentliga rummet: att verka för rättvisa och sanning, att tjäna och vara en helande närvaro. Våra begränsningar och risken att det kan bli fel är ingen ursäkt för att låta bli.”

Stycket ovan innehåller så mycket bra. Första biten tycker jag är ett tecken på att Svenska kyrkan genomför ett av sina grunduppdrag – mission – när kyrkan syns i det offentliga rummet. Så slutar kyrkan med att till exempel tala för de utsatta utifrån ett kristet perspektiv så slutar vi i viss mån att missionera. Sedan ser jag att kritiken för att ”politisering innebär att gå ett visst partis ärenden” finns där just för att (S) är ett så pass stort och tongivande parti i Svenska kyrkan.

Jag skulle verkligen önska att (S) kunde förstå att det här är en del av vår, POSKs, kritik mot att partiet finns kvar i Svenska kyrkan som nomineringsgrupp. I kyrkan spelar din (parti)ideologiska färg ingen roll, dock är det är ditt engagemang som gör det. Om alla nomineringsgrupper vore fullständigt utan koppling till samhällspolitiska partier, likt POSK och Frimodig kyrka, så blir det samtidigt svårare att kritisera kyrkan för att vara politiska. Det är ju bara att se när Sveriges kristna råd kommer med ett uttalande, aldrig att Katolska kyrkan då får höra att de går ett partis ärenden, medan Svenska kyrkan så gott som alltid får den kritiken.

Nu är visserligen Sveriges kristna råds ordförande ärkebiskop Antje, men vi som ej varit med och sett hur diskussionerna gått och kanske vem som varit drivande i frågan kan ju absolut inte tolka något som kommer från SKR endast vara en produkt av Svenska kyrkan. Generalsekreteraren för SKR, Karin Wiborn kommer från Equmeniakyrkan som mig veterligt sällan anklagas för att vara (parti)politiska.

Sedan håller jag med +Antjes syn om att kritiken oftast kommer ifrån höger med en tydlig riktning till vänster (det står visserligen inte tydligt uttalat i krönikan) och jag tycker att hon visar på att kyrkan och vi kristna följer evangeliet, och om någon har problem med det så är det ju inte vi kristna som ska ändra på vårt budskap (evangeliet) utan kanske snarare en fråga för partiet som känner sig ifrågasatt.

Som sagt, jag gillar denna krönika från ärkebiskop Antje. Jag tolkar den pro POSK även om jag skulle önska en något starkare kritik mot att de politiska partierna är kvar i Svenska kyrkan. Samtidigt är jag fullt medveten om att det skulle ju inte gå att ärkebiskopen tydligt tar ställning för en nomineringsgrupp framför en annan.

/Linda, informatör POSK

Ur POSKs program 2018-2021: 

Mångfald – en möjlighet

En kyrka som omfattar större delen av befolkningen är självfallet inte en homogen åsiktsgemenskap. Bland oss som är engagerade i kyrkan finns en mångfald av uppfattningar. Inom ramen för den grundläggande tro, bekännelse och lära som Svenska kyrkan står för finns det avsevärt utrymme att tolka vad kristen tro och kristet liv innebär i tro och handling. Hela församlingen har del i ansvaret för kyrkans lära. Det är ett gemensamt uppdrag att på olika sätt förkunna det kristna evangeliet. Vi behöver tala tydligt om Herren Jesus Kristus som varje människas befriare och frälsare.

De olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska kyrkan utgör en rikedom. För att undvika kyrkosplittring måste alla vara beredda att respektera varandras olika uppfattningar och att följa demokratiskt fattade beslut. Toleransen för oliktänkande behöver öka. Vi behöver lyssna lyhört till Gud och människor.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att när Svenska kyrkan uttalar sig ska det ske utifrån teologiska aspekter och inte partipolitiska ställningstaganden.

 

*WWJD? = ”What would Jesus do?” alltså ”Vad skulle Jesus göra?” Läs gärna Tankar för helgen kring detta

Kyrkomötesgruppen samlades

Skrivet av

Detalj från Sankta Helena kyrka i Skövde; ett upplyst glaskrusifix hängande i ett fönster.

Vårens första varma helg träffades POSK kyrkomötesgrupp i Skövde efter POSK riksmöte. Det var första gången efter valsammanträdet som hela gruppen träffades tillsammans. Med våra 43 ordinarie mandat blir det en hel del folk och det är roligt att lära känna alla nya människor, som med ny entusiasm kommer till samlingarna.

Under vårt dryga dygn tillsammans pratade gruppen om en massa praktiska frågor när det gäller kyrkomötet. För den som är intresserad finns all officiell information på Svenska kyrkans webb, där kan du bland annat hitta alla motioner som kommit in hittills. 2 augusti kl 16 är sista dag för motioner till årets kyrkomöte.

Vi fick rapporter om vad kyrkostyrelsen håller på med för ärenden just nu, vi fick rapport från de olika råden och vi pratade om vårt handlingsprogram och vilka motioner vi ska lägga under höstens kyrkomöte.

Förutom våra överläggningar firade gruppen Helenamässa i Sankta Helena kyrka på söndagsförmiddagen tillsammans med församlingen. Och fika- och matpauserna gav tillfälle att lära känna varandra.

Nu har vi våra fyra år tillsammans, fyra år då vi ska arbeta med de frågor vi har lyft i vårt handlingsprogram. Fyra år då vi tillsammans, med alla andra förtroendevalda, tar ansvar och vill driva Svenska kyrkan framåt. Och vi gör det med vår vision för ögonen ”Att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus”.

/Carina Etander Rimborg

Arkiv
Kategorier