Ett valutspel med religionsängslan

En tegelvägg med tre runda fönster

Opinionskrönika från Västerbottens kuriren av Lisa Tegby. I svensk skola ska det vara lärare och pedagoger som styr, inte präster och imamer, sade civilminister Ardalan Shekarabi när socialdemokraterna meddelade att de vill förbjuda religiösa friskolor. Självklart, tänker Lisa.

 

Ardalan Shekarabi har gått i en muslimsk skola i Iran. Där hade imamerna säkert ett stort inflytande. Men i Sverige är det den svenska skollagen som styr alla skolor.

Man kan ha olika uppfattning om friskolesystemet och vad det gör med vårt samhälle. Ökar eller minskar det segregationen? Är det bra att ideella organisationer, kyrkor, byalag, riskkapitalister och andra kan driva skolor? Men nu är det inte hela friskolesystemet som diskuteras utan enbart de religiösa skolorna. Socialdemokraterna vill förbjuda just dem.

Det finns ett 80-tal religiösa friskolor i Sverige. Ungefär 70 är kristna och ett tiotal muslimska. Det finns en judisk skola också men den räknas inte som religiös utan som en skola som värnar det judiska kulturarvet. De religiösa skolorna ska precis som andra skolor ha en konfessionsfri undervisning. Om elever erbjuds religiösa aktiviteter ska det ske utanför skoltid och vara frivilligt.

Det är sant att lärare och pedagoger ska styra i skolan. Men skolan styrs också av vårt samhälles gemensamma trosbekännelse. I den svenska skolans läroplan står det att alla skolor är skyldiga att förmedla grundläggande värden som demokrati och människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet med de svaga och utsatta. Det är en bra trosbekännelse som bygger på en gemensam övertygelse – inte på vetenskap! – och den är inte förhandlingsbar.

Det är märkligt att Ardalan Shekarabi och många av hans partikamrater tycks tro att alla andra kan leva upp till läroplanens krav, men att religiösa organisationer per definition inte kan göra det. Skolinspektionen ska tillse att alla skolor följer regelverket. De skolor som inte gör det måste ändra sig eller ska stängas. Tror inte ministern att tillsynen fungerar? Då är det väl den man måste göra något åt.

Om inte förslaget att stänga religiösa friskolor enbart är röstfiske i grumliga vatten måste det vara uttryck för fördomar och bristande kunskap om religion. Nyligen skrev DN:s vetenskapsredaktör Karin Bojs apropå nya rön om människans utveckling att ”det var inte som det står i Bibeln att Gud skapade världen på sex dagar…”

Det är ett exempel på en märklig okunnighet om hur de flesta kristna läser Bibeln. Vi är inte emot vetenskap och bildning. Tvärtom – kyrkan har i århundraden varit med och drivit på kunskapssökandet. Och rättvisa, frihet och sanning är centrala begrepp i kristet tänkande.

Förhoppningsvis inser socialdemokraterna att deras friskoleförslag är både ologiskt och illa genomtänkt innan det drivs vidare. Ett visst, om än försiktigt, motstånd har hörts bl.a. av Ulf Bjereld, ordförande för Tro och solidaritet, som menar att förslaget inte motverkar segregation och dessutom riskerar att förstärka religionsfientligheten. Måtte hans och andras röster få gott gensvar i partiet!

Och så finns det en allvarlig fråga som väcks i sammanhanget: Vad är nästa område där religion ska osynliggöras? Och varför denna religionsängslan?

Fundamentalism och sekterism ska självklart ifrågasättas och bekämpas. Religion kan, precis som andra ideologier, användas förtryckande, det är sant, men den kan lika väl fungera befriande till hopp och handling. Det finns mängder av exempel på det i historien och runtom i världen.

Att förvisa religionen enbart till det privata skulle riskera att ge utrymme åt mer av sekterism i obskyra hörn. Men det skulle också vara en blindhet för många människors största kraftkälla och beröva vårt samhälle en väsentlig del av både inspiration och utmaning.

Lisa Tegby
Präst i Umeå

Lämna ett svar

XHTML: Du kan använda dessa taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>