Konfirmationsläger – en lösning mot minskat intresse?
Med anledning av att Uppsala stift ska lägga ned stiftsgården Undersvik skrev Niklas Grahn, POSKs kyrkomötesledamot för Karlstads stift, en debattartikel i Kyrkans tidning, publicerad 7 maj 2018. Som en fortsättning på gårdagens tema i bloggen kommer debattartikeln i sin helhet här:
Satsa på fler och längre konfirmandläger
Karlstads stift har blivit betydligt fattigare utan sina internatkonfirmandläger. De har haft stor betydelse för rekrytering, konfirmandpedagogik och gudstjänstutveckling. I en tid när Svenska kyrkan vill sätta fokus på undervisning och lärande borde man därför satsa på fler och längre konfirmandläger, inte färre.
Stiftsstyrelsen i Uppsalas beslut att lägga ner internatkonfirmandlägren på stiftsgården Undersvik har väckt känslor. Konsekvenserna för enskilda ungdomar lyfts fram. Det finns skäl för detta. Forskning visar att det finns ett tydligt samband mellan konfirmanders ”nöjdhet” över sin konfirmandtid och antalet lägerdygn. Ju fler lägerdygn – ju nöjdare konfirmander. Samtidigt som allt fler stift avvecklar sina internatläger är det få församlingar som har möjlighet att arrangera egna internatläger.
Karlstads stift arrangerade tidigare fyra internatkonfirmandläger, dels på Kyrkans Gård i Skållerud och dels på Dömle Stiftsgård. Sedan 15 år är båda dessa gårdar sålda och lägren har upphört. I stiftet finns alltså erfarenhet av vilka konsekvenser avsaknad av internatkonfirmandläger kan ge för ett stift. Följderna för de enskilda ungdomarna är uppenbara och har lyfts fram i debatten men en annan konsekvens som inte lika tydligt har nämnts är den som rör rekrytering.
Det är tydligt att internatlägren i Karlstads stift fungerade som rekryteringsplattsform för kyrklig tjänst. Många kyrkoarbetare, både anställda och ideella, kan vittna om att upplevelsen av att vara konfirmand på stiftets internatläger varit avgörande för kallelse. Möjligheten att ha en plats att komma tillbaka till efter sin konfirmandtid, som deltagare vid ungdomsläger eller som konfirmandledare, har gett många unga människor erfarenheter för livet. Gårdarna och lägren har fungerat som växtplatser där ungdomar växt i tro, som människor och som kyrkomedlemmar.
En annan erfarenhet som är tydlig i Karlstads stift är förlusten av lägren som pedagogiska miljöer där konfirmationspedagogik formades som kom hela stiftet till del. Inte minst gällde detta andakts och gudstjänstliv där internatläger ger unika förutsättningar att genom sin längd i tid skapa en rytm av regelbundet andaktsliv, morgon, middag och kväll. Genom lägren fick konfirmandarbetslag öva sig i tilltal till ungdomar. Blivande kyrkoarbetare kunde under praktik förlagd vid lägren få med sig erfarenheter av god konfirmandpedagogik.
Vi är många som delar upplevelsen av att Karlstads stift blivit betydligt fattigare utan sina internatkonfirmandläger. Formen handlar om så mycket mer än bara enskilda konfirmanders upplevelse. Internatläger har som nämnts också stor betydelse för rekrytering, konfirmandpedagogik och gudstjänstutveckling. Detta sammantaget gör att Svenska kyrkan i en tid när hon vill sätta fokus på undervisning och lärande borde satsa på fler och längre konfirmandläger, inte färre.
Niklas Grahn, Karlstad