Utredningen av Svenska kyrkan i utlandet är nödvändig
Jag arbetade några år på Svenska Teologiska institutet i Jerusalem. Under en period hade jag som en av mina uppgifter att se till att de lokalt anställda fick sin lön. För att klara allt det där med skatter, sjukförsäkringsavgifter mm hade vi hjälp av en lokal bokföringsfirma. Naturligtvis var jag helt i händerna på dem och fick lita på att de visste och gjorde rätt. Med mina bristfälliga språkkunskaper fanns det ingen möjlighet att klara av det på egen hand. Den juridiska snårskogen var total och språken hebreiska eller arabiska.
I andra länder gäller andra lagar och bestämmelser för tillstånd för lokalers användning och personalens löner och skatter osv. Hur kan vi som svensk kyrka bedriva en verksamhet som är intensiv, innehållsrik och samtidigt i enlighet med ett lands gällande lagar och bestämmelser? Redan i Sverige är det knepigt, än värre många andra länder. Samtidigt gäller det att inte falla offer för korrupta system och mutor. Sådana är vanliga.
Ägandeförhållandena för fastigheter som någon del av Svenska kyrkan har i utlandet varierar kraftigt. Ibland äger den lokala församlingen, ibland Trossamfundet Svenska kyrkan, ibland Stiftelsen Svenska kyrkan i utlandet, ibland en utländsk stiftelse, ibland EFS som överlåtit till Svenska kyrkan som äger. Till detta kommer lokaler som vi hyr – och vem som är hyresgäst varierar också. Dokumenten är inte alltid så klara.
Det är lätt att säga att vi skulle haft en tydlig bild av allt detta redan tidigare, men erfarenheten säger att det inte alltid är lätt. Därför har vi genom åren försökt bringa allt detta ordning. Det har gått åt mycken möda och arbetstid, men ständigt dyker nya saker upp som vi får ta tag i och ibland blir det brandkårsutryckningar. Det är inte bra!
Många får säkert uppfattningen att det är oreda inom Svenska kyrkan i utlandet. Det är inte sant, men nu försöker vi få en fullständig bild av hur det är, hur det ska skötas rätt, hur vi ska trygga en framtida verksamhet. Det är ett mödosamt och säkerligen kostsamt arbete. Men det är nödvändigt för att också internationellt och ekumeniskt bevara legitimitet och trovärdighet. På en del orter har det säkert slarvats och man har fortsatt som man ”alltid har gjort” och så blev det fel när bestämmelser och lagar ändrades. På andra orter fungerar myndighetskontakter mycket bra, man har registrerat, betalt avgifter och skatter på ett föredömligt sätt. Nu vill vi ha en helhetsbild och göra rätt. Bara så slipper vi framtida brandkårsutryckningar. Bara så tryggar vi verksamheterna och kan vara kyrka bland svenskar runt om i världen.
Så långt är det ett försvar för den genomlysning som Kyrkostyrelsen beslutat om. Många har reagerat på den beräknade kostnaden för arbetet. Det gör också jag. Ingen har kunnat ge ett dokumenterat underlag för hur man gjort beräkningen. Är det på löpande räkning eller fasta arvoden. Jag önskar att vi får dessa uppgifter belysta, liksom en redogörelse för hur upphandlingen av arbetet har gjorts. Jag kommer inom ramen för mitt uppdrag i kyrkomötet och i Rådet för Svenska kyrkan i utlandet att följa arbetet och begära mera specificerade uppgifter.
Jag förutsätter också att kyrkokansliet i sin helhet gör genomlysningen i ett nära och förtroendefullt samarbete med de lokala svenska församlingarna och med de kontakter dessa har med jurister, myndigheter och andra. Om inte detta sker blir reaktionen att Uppsala styr ”von oben”. Detta kan inte vara meningen eftersom slutfasen för arbetet ska vara att vi på ett tydligt sätt vill markera den lokala församlingens ansvar och befogenheter. Ett viktigt arbete är igång. Vi ska följa det med kärlek och respekt för varandra och inte slita sönder Svenska kyrkan. Men kostnaderna ska bevakas.
/Anders Roos,
Kyrkomötesledamot och ledamot i rådet för Svenska kyrkan i utlandet
Ur POSKs program:
Svenska kyrkan i utlandet
Svenska kyrkans församlingar i utlandet är viktiga och naturliga delar av Svenska kyrkan. De är mötesplatser för svenskar som av olika anledningar vistas utomlands under längre eller kortare tid. Kyrkans närvaro är också viktig i kris- och katastrofsituationer.
Resandeströmmar förändras och allt fler svenskar bor och arbetar i andra länder. Det är viktigt att Svenska kyrkan i utlandet följer denna utveckling och tillförs tillräckliga resurser för att kunna möta svenskar där de är. Det är också viktigt att Svenska kyrkan i utlandet anpassar sin organisation, struktur och verksamhet för att möta de nya behov som uppstår.
Svenska kyrkan i utlandet har sin tillsyn från Visby stift och främjandefunktionen på kyrkokansliet i Uppsala. I såväl kyrkomötet som i Visby domkapitel och i Rådet för Svenska kyrkan i utlandet har utlandsförsamlingarna vald representation. POSK har under flera är varit pådrivande för att detta skulle bli verklighet.
Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att Svenska kyrkan i utlandet får resurser för att verksamheten ska kunna anpassas till nya behov
Läs även vad Kyrkans tidning skrivit i frågan:
http://www.kyrkanstidning.se/nyhet/genomgang-av-skut-40-miljoner-kronor
http://www.kyrkanstidning.se/nyhet/granskningen-av-skut-redan-paborjad