Partipolitiskt obundet är inte samma som opolitiskt!
I Kyrkans Tidning 24 juli 2021 finns en av artiklarna där nomineringsgrupperna får svara på frågor. Artikeln tar upp hur Kyrkan ska agera i samhällsdebatten. Frågorna som nomineringsgrupperna den här gången har svarat på är:
1. Ska Svenska kyrkan ta ställning i samhällsfrågor?
2. Finns det grupper som kyrkan samverkar eller för dialog med i dag som kyrkan inte bör föra dialog med?
Svaren redovisas längre ner i bloggen.
Vår uppgift som kristna
För POSK är det klart och tydligt och fullständigt självklart att kyrkans ska ta del av samhällsdebatten och också ta ställning i olika frågor – utifrån ett kyrkligt och teologiskt perspektiv. Det är vår uppgift som kristna. Det vi inte vill är att en partipolitisk agenda ska styra över den teologiska. Och partipolitiskt obundet är inte samma som opolitiskt!
POSK vill att Svenska kyrkans liv och tjänst i världen fördjupas, förenklas och effektiviseras. Kyrkans organisation och alla beslut ska vara grundade på kyrkans egen självförståelse och på teologiska överväganden. Kyrkan kan bara bli synlig och betydelsefull i samhället om det är tydligt vad dess uppdrag är.
Läs artikeln från Kyrkans Tidning om vad de olika nomineringsgrupperna säger nedan
/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet
————————-
Majoritet vill peka på problemen i samhället
Kyrkans röst i samhällsdebatten är omdiskuterad. Men Kyrkans Tidnings valenkät visar på ett starkt stöd för att tron måste leda till politiska ställningstaganden. Andra svarar att kyrkan ska tala om tron, inte om partipolitiserade ämnen.
– Vi står inte bakom Svenska kyrkans hållning och ser ingen anledning till att kyrkan går ut med en ståndpunkt i frågan över huvud taget, den är alltför politiserad.
Det sa Olle Reichenberg, kyrkomötesledamot för Borgerligt alternativ, BA, i debatten efter det att Svenska kyrkans kyrkostyrelse avgett ett spontant remissyttrande om språkkrav för medborgarskap. Kyrkostyrelsen skrev att kunskapskrav kan öka risken för segregation och försvåra för människor med låg utbildningsnivå.
Många av riksdagens partier vill se hårdare regler om invandring och Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni reagerade på remissvaret. I en debattartikel skrev hon att hon inte förstod eller höll med om kyrkans resonemang.
På Kyrkans Tidnings debattsida
På Kyrkans Tidnings debattsida diskuterades frågan ivrigt av företrädare för flera nomineringsgrupper. Kyrkostyrelseledamöter från Socialdemokraterna, S, och Centerpartiet, C, försvarade remissvaret. Det bygger på kyrkans kunskap och erfarenheter, bland annat från flyktingkrisen, sa de.
En företrädare för Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, Posk, som inte tycker att riksdagens partier ska styra i kyrkan, skrev att det var ironiskt att en moderat politiker – Reichenberg – vill tysta Svenska kyrkans uttalanden i politiska sakfrågor genom att påstå att de politiserar kyrkan.
Kyrkans Tidnings valenkät visar dock att de flesta nomineringsgrupperna svarar att de vill att Svenska kyrkan tar ställning och uttalar sig i samhällsfrågor. Undantaget är BA och Sverigedemokraterna, SD, som säger nej.
Men tittar man närmare på motiveringarna ser man att de olika ja-svaren inte betyder riktigt samma sak.
De flesta nomineringsgrupperna
De flesta nomineringsgrupperna förklarar att Svenska kyrkan som samhällsaktör, i enlighet med sin tro, måste vara en profetisk röst och ta ställning och reagera mot orättfärdighet.
Posk anser att om kyrkan kan visa på en teologisk grund för sina uttalanden kan kyrkan ta ställning, även i frågor som är partipolitiserade.
Men några nomineringsgrupper säger att kyrkan bara ska ta ställning i frågor som inte har med partipolitik att göra.
Frimodig kyrka, FK, säger nej till kyrkliga ställningstaganden om de sker utifrån partipolitikers behov av kyrkan som plattform för en egen agenda. Men ja till uttalanden som görs utifrån ett kristet perspektiv, om de har stöd av en kvalificerad majoritet i kyrkomötet.
Kristdemokrater i Svenska kyrkan,
Kristdemokrater i Svenska kyrkan, KR, tycker också att kyrkan bör ägna sig åt kyrkliga och andliga frågor. Kyrkan kan förstås vara remissinstans, om den blir tillfrågad, men utan att ta ställning i politiska frågor.
SD svarar att kyrkan ska vara en tidlös och tydlig kristen kyrka, inte en ambassadör för samtida politiska majoriteter.
BA ger ett långt svar på frågan. Gruppen skriver bland annat att Svenska kyrkan inte är en åsiktsgemenskap, utan en trosgemenskap och att det visar på en bristande självkänsla och självförståelse för kyrkans viktiga samlande roll i samhället när kyrkan gör politiserade ställningstaganden.
Men med dagens mandatfördelning i kyrkomötet har de grupper som vill att kyrkan ska ta ställning i samhällsfrågor tre fjärdedelar av ledamöterna i kyrkomötet bakom sig.
En annan debatt, som just nu förs mer i sociala medier än på KT:s debattsidor, handlar om vilka grupper Svenska kyrkan ska samverka och föra dialog med.
En åsikt som framförts i debatten är att kyrkan, liksom svenska politiska partier, borde välja att inte ge legitimitet – genom dialog och samverkan – åt krafter som ställer sig utanför demokratiska principer.
Kritikerna vänder sig
Kritikerna vänder sig framför allt emot kyrkans samverkan med muslimska organisationer som studieförbundet Ibn Rushd och biståndsorganisationen Islamic Relief, som anklagats för att ha band till muslimska brödraskapet. Andra kritiker anser att kyrkans samverkan präglas av att kyrkan är färgad av vänsterideal.
Men nomineringsgruppernas gruppledare säger i huvudsak att de är positiva till att fortsätta med samverkan och dialog med olika aktörer i samhället. Att prata är inte ett problem, anser företrädarna för en stor majoritet i kyrkomötet.
BA betonar dock att grupper som kyrkan samverkar med bör ha liknande grundvärderingar. FK säger att dialog är okej om inte den organisation som kyrkan samverkar med har kontakter med terrororganisationer. SD anser inte att det får förekomma att Svenska kyrkan samverkar med vänsterextrema och islamistiska miljöer, på någon nivå.
Fakta: Så tycker nomineringsgrupperna
Gruppledarna för de elva nomineringsgrupperna som sitter i kyrkomötet har svarat hur deras grupper ställer sig i ämnen som är omdebatterade och viktiga för Svenska kyrkans framtid.
1. Ska Svenska kyrkan ta ställning i samhällsfrågor?
2. Finns det grupper som kyrkan samverkar eller för dialog med i dag som kyrkan inte bör föra dialog med?
Socialdemokraterna, S
● 1. Ja, Svenska kyrkan har en viktig profetisk röst i samhällsdebatten. Att vara kyrka är att ta ställning mot orättfärdighet i enlighet med kyrkans tro, bekännelse och lära.
● 2. Nej. Vi tror på samverkan och dialog.
Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, Posk
● 1. Ja. Självklart ska Svenska kyrkan ta ställning i samhällsfrågor. Kyrkan gör den svages röst hörd och talar i frågor av medmänsklighet och omsorg. Samhällsfrågor är inte detsamma som politik. Vi står upp för änkan, invandraren och den faderlöse, precis som Jesus uppmanade oss att göra. För Posk är det viktigt att Svenska kyrkan, vid uttalanden, pålyser den teologiska grunden och inte räds partipolitiska ställningstaganden.
● 2. Nej. Vi ska tala med så många grupper som möjligt, för att bygga broar. Men det är svårt att föra dialog med dem som stänger dörrar och bygger murar. Vi vill se en öppen dialog med människor och grupper för att bygga broar och främja enhet – inte polarisering.
Centerpartiet, C
1. Ja. Det är angeläget att kyrkan gör sin röst hörd för alla människors lika rätt och värde. Kyrkan ska stå upp för evangeliet i ord och handling.
● 2. Nej. Dialog är alltid viktigt för att skapa förståelse och upprätthålla demokratiska värderingar.
Sverigedemokraterna, SD
● 1. Nej. I regel ska man respektera tvåregementsläran och fokusera på att vara en tidlös och tydlig kristen kyrka som inte är ambassadör för samtida politiska majoriteter, utan trygg i sig själv.
● 2. Ja. Det har funnits flerfaldiga exempel genom åren då kyrkan på olika nivåer samverkat med både vänsterextrema och islamistiska miljöer och inget av detta ska förekomma.
Borgerligt alternativ, BA
● 1. Nej. Svenska kyrkan är ett evangeliskt lutherskt samfund och en bred folkkyrka. Svenska kyrkan är inte en åsiktsgemenskap, utan en trosgemenskap. Att som kyrka ta ställning i partipolitiska och komplexa samhällsfrågor är både oklokt och oberättigat, och vittnar om att kyrkan saknar självkänsla och självförståelse för den viktiga samlande roll som kyrkan har i samhället. Däremot är kyrkans medlemmar kallade att, tillsammans med övriga medborgare oavsett tro, ta sitt politiska ansvar i samhället.
Att härleda politiska ställningstaganden utifrån en specifik teologi är grannlaga, om det inte handlar om mycket grundläggande frågor som exempelvis de mänskliga rättigheterna. Att Svenska kyrkan tagit ställning i flera politiserade och kontroversiella frågor bidrar även till att många medlemmar väljer att lämna Svenska kyrkan.
● 2. Nej. Kyrkan ska vara öppen för dialog med alla. Men Svenska kyrkan måste dock säkerställa att våra samverkanspartners inte har avvikande grundvärderingar.
Öppen kyrka – en kyrka för alla, Öka
● 1. Ja. Svenska kyrkan är en del av samhället och kan inte ställa sig vid sidan utan att ta ställning i vissa frågor.
● 2. Gruppen har inte tagit ställning.
Frimodig kyrka, FK
● 1. Ja. Vi ska ta ställning utifrån ett kyrkligt, kristet perspektiv men inte utifrån behov av partipolitiker att använda Svenska kyrkan som plattform för en egen agenda. Om uttalanden ska göras bör det vara kvalificerad majoritet, i till exempel i kyrkomötet, för att sådana skall göras.
● 2. Ja. När organisationer samverkar med av Förenta nationerna och världssamfundet utpekade terrororganisationer skall inte samarbete ske.
Vänstern i Svenska kyrkan, Visk
● 1. Ja. Kyrkan är en del av samhället och en av vårt lands största aktörer i civilsamhället.
● 2. Nej. Svenska kyrkan har ansvar för sina medlemmar och yttrandefrihet gäller. Dialog bör främjas och kyrkan förmår att urskilja sådant som stämmer med kyrkans värdegrund i dialog. Det är utvecklande för kyrkans identitet i arbetet för det goda samhället.
Kristdemokrater i Svenska kyrkan, KR
● 1. Nej. Vi har politiska partier som kan ta ställning i sådana frågor. I kyrkan bör vi ägna oss åt andliga frågor och de formella och praktiska frågor som berör vår svenska kyrka. Om regeringen önskar remissvar på olika frågor kan vi självklart ge svar på det, men inte ta ställning i politiska frågor. Våra medlemmar tillhör ju också olika politiska partier med olika ställningstaganden. Som kyrka ska vi undvika att ta politiska ställningstaganden.
● 2. Nej. Som kyrka bör vi alltid föra dialog med alla. Dialog innebär ju inte att man tar ställning utan för samtal. Vi kan inte se att det skulle finnas någon vi inte skulle kunna föra dialog med eller samtal med.
Fria liberaler i svenska kyrkan, Fisk
● 1. Ja. Svenska kyrkan och dess företrädare aktivt ska delta i det offentliga samtalet. Människor har rätt att förvänta sig att kyrkan tar deras frågor på allvar. Genom att delta i debatter och andra samtal om samhället kan kyrkan utvecklas och bidra till att sprida kunskap om religion och etik.
● 2. Nej. Så länge samtalstonen är anständig är det möjligt att föra dialog med alla.
Miljöpartister i svenska kyrkan de gröna, MPSK
● 1. Ja, Kyrkan ska vara en aktiv part i dialogen i omvärlden och tydligt markera de mänskliga rättigheterna och ta starkt avstånd från förtryck, våld och orättvisor i världen.
● 2. Nej. Kyrkan ska prata och diskutera med alla grupper och inte värja sig mot svåra frågor. Det är viktigt att kyrkan är tydlig och står för sitt budskap i alla väder.
Fakta: Fler frågor ur enkäten
Ska Svenska kyrkan ta ställning i samhällsfrågor?
JA: S, Posk, C, Öka, FK, Visk, KR, Fisk, MPSK.
Mandat: 201 (80,1%)
NEJ: SD, BA
Mandat: 46 (18,3%)
När grupperna motiverar sina svar på frågan, blir svaren lite annorlunda:
JA: S, Posk, C, Öka, FK, Visk, KR, Fisk, MPSK, C
Mandat: 184 (73,3%)
”I frågor som rör tron och kyrkan, inte partipolitiserade frågor”: FK, KR, SD, BA
Mandat: 63 (25,1%)
Finns det grupper som kyrkan inte bör föra dialog med?
JA: FK, KD
Mandat: 34 (13,5%)
NEJ: S, Posk, C, BA, Visk, KR,FiSK, KR, MPSK
Mandat: 202 (80,5%)
Inte tagit ställning: ÖKA
(11 mandat, 4,4%)
————————————-
I kyrkomötet finns 251 ledamöter. Två representerar utlandsförsamlingarna, två saknar grupp.