Vägen till Gud #2

Skrivet av

Debatten fortsätter efter domkyrkoförsamlingen i Stockholms utspel den 19 augusti.(se bloggposten från igår>>)

I dagens DN finns en replik från Göran Fjällborg, tidigare pastor i Pingströrelsen, men som nu är ortodox kristen.

http://www.dn.se/debatt/repliker/dags-for-svenska-kyrkan-att-bestamma-sig-for-vad-man-tror-pa/

Han tycker att Svenska kyrkan ska bestämma sig för vad man tror på. Och han skriver:

Jag brukar ibland lite skämtsamt men samtidigt med ett visst allvar säga att om man frågar Svenska kyrkan i dag vad de tror på, så skulle svaret kunna bli: "Ja… hmm… Vad tycker du?"

Nu vet inte jag vad Fjällborg menar med "Svenska kyrkan" i det här sammanhanget. Vem det är som skulle svara på en sådan fråga.

Skulle han fråga mig – som representant för Svenska kyrkan (jag är ju medlem och också förtroendevald i Svenska kyrkans högsta beslutande organ) så skulle jag inte svara så. Absolut inte. Vi har en trosbekännelse som jag med ord och hjärta läser med i varje söndag i kyrkan. På den kommer vi långt!

Kyrkans Tidning publicerar en kommentar från Svenska kyrkans nationella nivå. Det är chefen för ekumenikenheten Christopher Meakin som säger:

– Det finns ingen officiellt fastslagen linje i den frågan, men en vanlig hållning är att vi ska visa på Jesus som vägen till frälsning, det är vårt "mandat". Men det är inte vår uppgift att sätta gränser för Guds verk.

– Vi bejakar också de positiva andliga och kulturella värden som finns i andra religioner, sådant som fredssträvan, alla människors lika värde, vördnad för Gud och för skapelsen, och vi låter det bli en grund för ett samarbete för världens och människors väl.

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/vanlig-hallning-i-svenska-kyrkan-ar-att-vi-ska-visa-pa-jesus-som-vagen-till-fralsning 

Men ursäkta mig – vad är detta för dravvel!? "En vanlig hållning är att vi ska visa på Jesus som vägen till frälsning". Men hallå!!!

Jag tror egentligen är kyrkokansliets personal är smartare än så här och vi får verkligen hoppas att det här uttalandet bara är en lapsus, att det är ivägskickat utan att någon har granskat det och att det blivit fel. Annars är det kris på kyrkokansliet! "En vanlig hållning…"

Sen kan jag förstå att vi faktiskt inte kan veta hur Gud gör eller hur Gud väljer att möta människor. Men som jag skrev i min bloggpost i går så har vi kristna (och i Svenska kyrkan) fått ganska tydliga hjälpmedel. Jesus Kristus som vägen, sanningen och livet och Den helige Ande som hjälparen. Vi kan inte agera på något annat sätt förrän Gud talar om att det är på något annat vis. Hur sedan Gud väljer att göra kan vi inte påverka.

Vi ska respektera andra människor och deras val av religion, så länge det inte skadar oss eller andra människor. Vi kan inte acceptera religion, eller människor som i sin religions namn eller sin "guds" namn våldför sig på eller förtrycker människor.

Och dra inte in Nathan Söderblom i det här! Jag läste boken som Jonas Jonson skrivit om honom. Söderblom var en sann kristen ekumen – han skulle säkert vara intresserad av diskussionerna nu. Men han var ändå tydlig med vilken som var vägen till Gud.

Redan Nathan Söderblom var orolig för den svenska gudstjänsten och obildade präster. Det fanns en stor oro för undermåliga predikningar och obefintlig liturgi. Detta jobbade Nathan Söderblom med under alla sina års som ärkebiskop om jag har förstått Jonas Jonsons bok rätt.

Religionsdialog – javisst. I gudstjänsten – Nej, absolut inte!

Öppenhet – javisst, men först trygg i den egna tron!

Trosbekännelsen

Vi tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare.

Vi tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre,
vilken är avlad av den helige Ande, född av jungfrun Maria,
pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven,
nederstigen till dödsriket, på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda,
uppstigen till himmelen, sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida, därifrån igenkommande till att döma levande och döda.

Vi tror ock på den helige Ande, en helig allmännelig kyrka,
de heligas samfund, syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse och ett evigt liv.

 ———————————-

(En sak till – det är mycket märkligt att den här diskussionen inte finns eller kommenteras på något vis på Svenska kyrkans webbsida. Vare sig den officiella eller på intranätet. Biskopen i ett stift är givetvis ansvarig för det som händer i stiftets församlingar. Om jag förstått det hela rätt så står biskop Brunne på domkyrkoförsamlingens sida. Men vågar inga andra biskopar tycka till då? )

(Jo, en sak till… Det är ju ändå himla kul att det på DN:s debattsida blir diskussion om vägen till Jesus! Även om jag kunde önskat att min kyrka, Svenska kyrkan, hade varit betydligt tydligare med svaret!)

Vägen till Gud

Skrivet av

I går, 19 augusti,  publicerades en artikel i DN från Stockholms domkyrkoförsamling. Där skriver fem präster, inklusive domprosten Hans Ulfvebrand, att man i Nathan Söderbloms anda (det stora allkristna mötet som ägde rum för 90 år sedan i Stockholm) nu kommer att inbjuda till gudstjänster där andra religioner inbjuds att medverka. En imam, en rabbin och en dominikansk syster har inbjudits att dialogpredika var sin söndag under hösten. Man vill att kyrkan ska vara öppen för andra religioner.

http://www.dn.se/debatt/var-kyrka-maste-vara-oppen-for-andra-religioner/

Reaktionerna har inte låtit vänta på sig. Många är det som har kommenterat på olika medier. Och Storkyrkan har svarat på en del av kritiken på sin blogg ”Katedralakademin”.

http://blogg.svenskakyrkan.se/katedralakademin/

Svenska kyrkan Domkyrkoförsamlingen>>

Tidningen Dagen har skrivit flera artiklar och bland annat intervjuat biskop em. Jonas Jonson om Nathan Söderblom. Jonas Jonson kom ut med en stor biografi om Nathan Söderblom förra året. (Du kan läsa min recension av den boken här>>). Jonas Jonson svarar:

För även om Nathan Söderblom verkade inom en kristen kontext så var han samtidigt övertygad om att Gud uppenbarat sig på olika sätt i historien, även för människor med annan tro. -Samtidigt fanns det för Nathan Söderblom bara en väg till frälsning, genom Kristi kors. Det är kulmen, klimax på religionshistorien, Kristusuppenbarelsen, det är den allt syftar fram emot, säger Jonas Jonson.

Dagen intervjuar också domprost Hans Ulfvebrand och i intervjun säger han (se hela intervjun nedan):

Intervjuaren: – Är Jesus enda vägen till Gud?

Hans U: – Jesus är vägen till Gud, för oss kristna. Men Guds vägar till människor, det kan vi inte kontrollera. Och jag tror att Gud har vägar till sig, genom människor, oavsett vilka traditioner det är.

http://www.dagen.se/svenska-kyrkans-pr%C3%A4ster-p%C3%A5-dn-debatt-olika-religioner-vandrar-mot-samma-gud-1.385307

http://www.dagen.se/expert-alla-g%C3%B6r-anspr%C3%A5k-p%C3%A5-nathan-s%C3%B6derblom-1.385539

http://www.dagen.se/fyra-kyrkoledare-om-debattartikeln-i-dn-1.385534

http://www.dagen.se/hans-ulfvebrand-jesus-%C3%A4r-inte-enda-v%C3%A4gen-till-gud-1.385532

Kyrkans Tidning skriver också om artikeln från domkyrkoförsamlingen i Stockholm. Och de länkar till ärkebiskop Antjes inlägg på facebook där hon bland annat skriver:

För hundra år sedan var alltså utmaningen att föra samman ledarna för olika delar av den kristna kyrkan. I vår tid har det kommit till ytterligare en utmaning, nämligen att få företrädare för olika religioner att samtala med varandra. Det är inte längre möjligt att välja mellan inomkristen ekumenik och religionsteologi. Vi behöver bådadera. Som den ekumeniske teologen Hans Küng har uttryckt det: ”vi får ingen fred mellan nationerna om vi inte har fred mellan religionerna. Vi får ingen fred mellan religionerna utan dialog mellan religionerna.” Och som hundratals muslimska ledare påminde om i A Common Word (2007), muslimer och kristna utgör tillsammans mer än hälften av jordens befolkning. Utan fred mellan muslimer och kristna är inte världsfred möjlig.

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/vi-firar-gudstjanst-med-troende-fran-andra-religioner-i-host

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/arkebiskopen-valkomnar-religionsdialog

Stefan Gustafsson, generalsekreterare för Svenska Evangeliska alliansen, har kommenterat artikeln och skriver i DN. Han säger att muslimer, judar och kristna har helt olika syn på vem Jesus är och vad han har gjort.

Vi står alltså inför tre radikalt olika påstående om Jesus:
Islam: Jesus dog inte.
Judendom: Jesus dog men uppväcktes inte.
Kristendom: Jesus dog och uppväcktes från de döda.
Här ställs vi inför ofrånkomliga val. Det går inte att komma undan; alla religioner kan inte vara sanna samtidigt. Vi måste ta ställning.
(…)
Den kristna församlingen behöver vakna ur sin Törnrosa-slummer och ta de stora frågorna på allvar. Det finns dramatiska antingen eller att ta ställning till – som frågan om Jesus. Den religionsrelativism som i dag sprider sig i Svenska Kyrkans är inte bara en intellektuell återvändsgränd, det är en förolämpning mot de kristna i Irak och Syrien som ställs inför kravet på konvertering och som är villiga att ge sitt liv för tron på Jesus Kristus.

http://www.dn.se/debatt/repliker/helt-olika-berattelser-kan-inte-alla-vara-sanna/

Erik J Andersson, missionsledare för Evangelisk luthersk mission skriver också i DN:

Reinfeldt varnade för religiösa ledare som utnyttjar religionen för sina egna syften. Det menar jag är just vad att de fem stockholmsprästerna gör när de vill leda Svenska kyrkan i en riktning där hennes byggnader blir plats för muslims trosutövning eller buddhistiska ceremonier. Vår kyrka måste våga vara kyrka. Den kristna Bibeln och Svenska kyrkans bekännelseskrifter talar om en Gud och en väg till honom. Den vägen heter Jesus.

http://www.dn.se/debatt/repliker/var-kyrka-maste-vaga-vara-kyrka/

http://www.etc.se/inrikes/praster-bjuder-imam-och-rabbin-till-predikningar

_____________________

Vad är det som upprör mest? Personligen tycker jag inte det är något problem att man bjudit in dominikaner-systern. Det är en kristen nunna, i ett annat samfund, men kristen. Det är inte att jämställa med andra religioner, även om det kan finnas många skillnader.

Men att bjuda in en iman och en rabbin att predika i kyrkan under gudstjänsten – det blir för mycket. Om dessa personer hade varit inbjudna till en samtalskväll en vardag i församlingshemmet, helt OK, vi måste lyssna och diskutera. Men i en gudstjänst? Nej, för mig blir det för mycket där. Religionsdialog ska inte ske i gudstjänsten. Det ska ske under andra former.

Även om de fem domkyrkoprästerna säger sig vara väl förankrade i sin kristna tro (se Katedralakademibloggen)  så blir det väldigt, väldigt konstigt om gudstjänsten ska användas för religionsdialog, istället för att hjälpa församlingen och församlingsborna att också blir fast förankrade i sin kristna tro. Gudstjänsten är till för att växa som kristna och för att tillbe Gud.

Domprost Hans Ulfvebrand säger i den inspelade intervjun att Jesus är vägen till Gud för kristna, men att vi inte kan veta vilka vägar Gud väljer att möta alla människor. Han har en poäng där, för Gud är mycket större än vad vi kan greppa. Men vi kristna har fått hjälpmedel för att möta Gud, nämligen Jesus Kristus och den Helige Ande. Vi ska inte avvika från dessa vägar och glida på begreppen. För då är vi illa ute. Ett öppet sinne – ja – men också att följa den tydliga och sanna vägen.

Ur POSKs vision och program:

En kyrka som omfattar större delen av befolkningen är självfallet inte en homogen åsiktsgemenskap. Bland oss som är engagerade i kyrkan finns det en mångfald av uppfattningar. Inom ramen för den grundläggande tro, bekännelse och lära som Svenska kyrkan står för finns det avsevärt utrymme att tolka och konkretisera vad kristen tro och kristet liv innebär i ord och handling. Hela församlingen har del i ansvaret för kyrkans lära. Det är fråga om ett gemensamt uppdrag att förkunna det kristna budskapet. Ett särskilt ansvar har de förtroendevalda, liksom de som är vigda till tjänst inom kyrkan.

(…)

Svenska kyrkan har uppdraget att ge tron vidare i varje tid. POSK anser att det är nödvändigt med en genomarbetad missionsstrategi som är välkomnande och sändande, där varje människa uppfattas som en gåva och en resurs i församlingen. För dem som i vuxen ålder närmar sig kyrkan ska församlingen kunna erbjuda en genomtänkt och inbjudande vuxenundervisning där människor möts med respekt och erbjuds stöd att växa i kyrkans tro och gemenskap.

(…)

Kyrkans tro tar sig uttryck i en församlingsgemenskap med ett levande gudstjänstliv som centrum. Att bygga levande och missionerande församlingar på dopets grund är kyrkans viktigaste uppgift och en gemensam kallelse för alla som tillhör kyrkan. Gudstjänsten är hela församlingens gåva och ansvar.

(…)

Kunskapen om kristen tro och Svenska kyrkans liv och uppdrag försvagas snabbt i vårt land vilket betyder att många människor saknar ett språk för en andlig längtan och för religiösa erfarenheter. POSK vill att församlingarna ska vara öppna och välkomnande för alla som söker sig dit. För dem som i vuxen ålder närmar sig kyrkan ska församlingarna kunna erbjuda en genomtänkt och inbjudande undervisning där människor möts med respekt och erbjuds stöd att växa i kyrkans gemenskap. På detta sätt rustas människor att leva sin tro i vardagen.

Bloggen Laudate tycker till: http://laudate.se/2015/august/domkyrkopraster-och-religionsdialog.html

World Humanitarian Day 19 augusti

Skrivet av

Den 19 augusti är det FN:s Internationella dag för humanitärt arbete.

Svenska kyrkan internationella arbete har spelat in en liten film om en del av deras verksamhet.

Du kan läsa mer om Svenska kyrkans internationella arbetet här>>

FN har också gjort en liten film och den kan du se här


FN uppmanar oss att dela alla goda gärningar. Det kan du göra här: http://www.worldhumanitarianday.org/

Vad bidrar du eller din församling med?

Ur POSKs vision och program:

I en levande församling tar sig tron uttryck i kärlek och praktisk diakonal omsorg. Församlingsdiakonin är omistlig, och innebär att stå på de utsattas sida och vara deras röst i kyrka och samhälle. Nöden är skiftande och behoven är stora, och ska inte och kan inte mötas endast av församlingens anställda. Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra. (…)

Svenska kyrkans internationella arbete finansieras med insamlade medel, gåvor, anslag samt bidrag från till exempel Sida. POSK anser att de administrativa kostnaderna helt ska överföras till Svenska kyrkans
nationella nivå, så att inga insamlade medel behöver användas till administrativa kostnader i Sverige. Arbetet med opinionsbildning är viktigt och bör fortsätta, liksom stödet att rekrytera och utbilda internationella ombud i församlingarna och stödet till vänförsamlingsprojekt. POSK anser att pastoraten bör anslå medel till internationell diakoni och mission. Det är angeläget att lära av och stödja internationella kontakter.

 

Till Paris?

Skrivet av

Svenska kyrkan skriver på sin webbsida och söker klimatambassadörer:

Tillsammans med Diakonia, Svenska Kyrkans Unga och Equmeniakyrkan arrangerar Svenska kyrkan en resa till FN:s klimatmöte i Paris. Till denna resa söker vi nu 25 personer som vill agera klimatambassadörer under hösten.

Vi kommer att vara med när pilgrimer och karavaner anländer och när förhoppningsvis en miljon namnunderskrifter överlämnas till UNFCCC:s generalsekreterare och Frankrikes regering som är värdar för mötet. Resan planeras 26 november till 2 december och vi söker nu 25 personer som vill följa med, och innan dess vill agera klimatambassadörer här hemma i Sverige. Du måste vara 18 år eller äldre för att kunna åka med.

Som klimatambassadör förväntas du delta i en utbildningsdag den 20 september i Uppsala samt arrangera minst två aktiviteter under hösten för att lyfta kampanjen ACT now for climate justice. Sedan åker du med och kampanjar i Paris!

Den enda kostnad du står för själv under utbildning och resa är mat under resan till Paris.    

Läs mer här och anmäl dig>>

Ut POSKs vision och program:
POSK vill att kyrkan ska tala tydligt om miljökonsekvenserna av ett kortsiktigt utnyttjande av jordens resurser på ett ohållbart sätt, och vikten av rättvisare resursfördelning av tillgångar i fattiga länder.
Förutom sociala orättvisor och miljöförstöring orsakar en ohållbar livsstil också klimatförändringar. Alla, främst våra medmänniskor i de fattigaste länderna, riskerar att drabbas av klimatförändringarnas konsekvenser. Vi kan bromsa den negativa utvecklingen genom att värna skapelsen. Ett sätt att ta ansvar är att efterfråga och konsumera varor och tjänster som producerats i en god arbetsmiljö som gynnar en hållbar utveckling i samklang med hela skapelsen. POSK förespråkar därför rättvis handel och ett hållbart nyttjande av jordens resurser, och stöder ett aktivt miljöarbete i stift och församling.

 Foto: Från Svenska kyrkans webbsida>>

Rivstart efter semestern

Skrivet av

Förra veckan började jag arbeta efter semestern. Det blev i princip en rivstart.

På torsdagen (13 augusti) var jag tjänstledig och var i Uppsala. Kyrkomötets presidium hade överläggningar med alla utskottens ordförande och hade sedan egna överläggningar och tittade på kyrkomötets alla motioner.

På fredagen var jag med på utlandskyrkans konferens och pilgrimsvandrade mellan Lena kyrka och Tensta kyrka där vi hade en gemensam mässa. På kvällen var det festmåltid i Uppsala konsert och kongress. Men jag stannade inte där så länge eftersom jag och en av ledamöterna i POSK styrelse, Anders Roos, körde ner till Tibro och helgens sammanträde med POSKs riksstyrelse.

Styrelsen hade sedan möte hela lördagen och nästan hela söndagen. Och den stora frågan på agendan var det kommande programmet för POSK 2018-20121. Vilka frågor är det vi ska arbeta för? Vad är det vi vill förändra i Svenska kyrkan? Vad är det som ska prioriteras?

Diskussionerna var långa och gick högt och lågt under hela helgen.

Styrelsen har fått fram ett förslag till program som ska kompletteras på några punkter. Under hösten (september-december) kommer detta förslag på program att vara ute på en öppen remiss hos alla POSK-grupper, POSKare och övriga intresserade. Programmet ska beslutas på årsmötet i april 2016.

Personligen tycker jag att en av de allra viktigaste punkterna är att se till att det firas gudstjänst. I varje kyrka och varje söndag. Vi ska inte regelbundet sammanlysa eller låta bli att fira gudstjänster. Det räcker att vi är två eller tre samlade. Jo, jag förstår att det är tråkigt när det inte är många. Men det är inget skäl att inte fira alls. Det är vår uppgift som kristna. Att samlas, dela ordet, dela bönen, och dela måltiden med varandra. Visst – allt annat som kyrkan gör är viktigt, men mycket av det vi gör skulle vem som helst kunna göra också. Gudstjänsten är det som är unikt för oss som kristna. och vi ska göra det som vi som kyrka gör unikt! Vi ska fira gudstjänst och därifrån ta ansvar i kyrka och samhälle.

Ur POSKs vision och program>>:
POSK  – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska
• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Norska kyrkan börjar sitt kyrkoval i dag.

Skrivet av

Kyrkans Tidning skriver om Norska kyrkan som i dag startar sin förhandröstning inför deras kyrkoval som äger rum 13-14 september.

https://kirken.no/nb-NO/om-kirken/slik-styres-kirken/kirkevalget/bruk-stemmeretten/

Nytt för i år i Norska kyrkovalet är listorna som liknar våra nomineringsgrupper. Det är något som inte funnits i Norska kyrkan förut.

Kyrkans Tidning skriver:

Tidigare har alla kandidater till kyrkovalet nominerats av stiftens nomineringskommittéer. Dessa har i uppdrag att skapa ett brett urval av kandidater för väljarna att ta ställning till. Först där efter har olika listor bildats och olika organisationer ställt sig bakom och rekommenderat vissa kandidater. Men sedan relationen mellan kyrka och stat i Norge förändrats finns nu möjligheten att bilda partier med listor över egna kandidater, och det har Åpen folkekirke gjort. 

Vid kyrkovalet  2011 var valdeltagandet 13,5 procent. Målsättningen är att det ska öka. -Det finns ett stort intresse för äktenskapsfrågan nu, men det är osäkert om det leder till fler röster, säger Gunnar Westermoen.

I det norska kyrkovalet kommer 8000 förtroendevalda att väljas. De allra flesta sitter i något av de 1 235 menighetsråden, på församlingsnivå. Samtidigt utses 116 ledamöter till landets elva bispedømmeråd – det motsvarar ungefär Svenska kyrkans stiftsstyrelser. Ledamöterna i bispedømmeråden utgör samtidigt kyrkomötet.

77 av ledamöterna ska vara lekmän som inte är anställda i kyrkan. I årets kyrkoval väljs 65 av dem direkt, övriga indirekt. Det är första gången som en majoritet av kyrkomötets ledamöter är direktvalda. Prästernas och övriga kyrkliga anställdas representanter väljs separat.

De Ungas Kyrkomöte

Skrivet av

I dag är jag i Borås och representerar presidiet i Kyrkomötet på De Ungas Kyrkomöte (DUK).

De Ungas Kyrkomöte har valt ut 14 av de 108 motioner som kyrkomötet ska hantera i höst. Du hittar länken till vilka de är här >>

Nu sitter jag i ett rum med 40-50 ungdomar som på sitt sommarlov och sin ledighet ägnar tid och pratar om våra motioner.

En person från ekumeniska enheten på kyrkokansliet är också här. Och en representant för utlandskyrkan och ordföranden i budgetutskottet.

Vi har fått många frågor från ungdomarna under deras diskussioner. Det är väldigt skönt och befriande att höra deras resonemang och tankegångar. Som vanligt kommer de att lämna ett skriftligt svar på alla motioner de har tittat på. Ett material som delas ut till alla ledamöter i kyrkomötet i höst.

Under förmiddagen delade de upp sig i sex grupper och delade också upp motionerna mellan sig (de fick önska sig vilka motioner de ville jobba med). Efter lunch var det diskussion om alla motioner i storgrupp och alla fick komma med synpunkter om alla motioner. Och sedan går grupperna tillbaka och ändrar eventuellt svaret så att hela mötet kan ställa sig bakom skrivningen.

17 motioner från POSK

Skrivet av

Nu har jag försökt att göra en liten sammanställning av motionerna som skickats in till årets kyrkomöte. Just nu ser det ut som det är 108 motioner och jag gissade cirka 100 dagen innan motionstoppet (då hade det kommit in 70 stycken).

Med stor reservation för att det kan bli ändringar och att jag ha gjort fel vid några motioner så ser det ut så här just nu (en del motioner är samverkan med flera grupper).

  • Centern 18 motioner
  • POSK 17 motioner
  • Socialdemokraterna 14 motioner
  • Fria liberaler i Svenska kyrkan 12 motioner
  • Miljöpartister i Svenska kyrkan 12 motioner
  • Frimodig kyrka 12 motioner
  • Sverigedemokraterna 8 motioner
  • Kristdemokrater i Svenska kyrkan 8 motioner
  • Vänstern i Svenska kyrkan 7 motioner
  • Utan grupp 7 motioner
  • Öppen kyrka för alla 4 motioner
  • Borgerligt alternativ 4 motioner
  • Biskop 1 motion
  • Kyrklig samverkan i Visby 1 motion

Jag har också försökt att se vilka ämnen det rör sig om (det är inte helt lätt).

  • Begravningsväsendet 6 motioner
  • Biskopsval 3 motioner
  • Diakonalt 9 motioner
  • Avgiftsfritt 3 motioner
  • Gudstjänstrelaterade 10 motioner
  • Handboken 3 motioner
  • Luther (reformationsjubileet) 2 motioner
  • Mellanöstern 6 motioner
  • Stiftet 7 motioner
  • Församling och pastorat 7 motioner
  • Utbildning 5 motioner
  • Övrigt 12 motioner
  • Svenska kyrkan 24 motioner

Som ni förstår så är det inte så enkelt att göra de här "kategoriseringarna" så se det bara som en indikation. Det går säkert att göra på många andra sätt.

Och som det står på kyrkomötets webbsida så kan vissa motioner ändras – några motioner kanske läggs samman och det kan till och med vara så att någon motion avvisas.

POSK har bland annat skrivit motioner om församlingsråd, om biskopsval, om mellanöstern, om miljö och om begravningsverksamheten. När alla motionerna ligger uppe och är justerade och godkända av kansliet så kommer jag att länka till dem.

http://www.svenskakyrkan.se/omoss/kyrkomotesmotioner

Kyrkans Tidning: Stor spännvidd i årets kyrkomötesmotioner>>

Dagen: Chemtrails och samvetsfrihet på kyrkomötet>>

Motionstiden är slut

Skrivet av

Nu har motionstiden tagit slut inför året kyrkomöte 2015.

Eftersom jag är på semester och inte har tillgång till dator där jag är så har jag skrivit där här blogginlägget i förväg.

Just nu (tisdag kl 14.00) finns det 70 inkomna motioner och jag skulle gissa att vi stannar runt 100 motioner som det brukar bli till varje kyrkomöte.

(Redigerat av LGF 22/7: Bra gissat, onsdag eftermiddag inflöt den "sista" motionen, som fick nummer 101.) 
(Uppdatering onsdag kl. 18: Nu är antalet uppe i 103 motioner. Fredag: 108 motioner finns  listade på sidan, och nu lär det inte bli fler!)

När motionstiden är slut går kyrkomötets kansli igenom alla motioner. Ibland tar man kontakt med motionären och föreslår en ändring i att-satsen eller någon annan förändring. Kyrkomötets presidium kommer att träffas i augusti och går då också igenom motionerna, för att se om alla motioner har på kyrkomötets bord att göra.

Därför kan det dröja ett tag innan vi exakt vet hur många motioner som kommit in till kyrkomötet. Men redan nu går det att konstatera att Västerås stift, Strängnäs stift, Stockholms stift, Lund stift och Göteborgs stift har varit väldigt flitiga motionärer.

När jag kommer tillbaka från semestern ska jag försöka göra en sammanställning på hur många av motionerna som kommer från POSK och lite andra sådana reflektioner (om det inte redan är gjort).

Här kan du läsa alla motionerna:

http://svenskakyrkan.se/omoss/kyrkomotesmotioner

Foto: Sveriges Radio

Eva-Maria jobbar för hållbar utveckling

Skrivet av

Eva-Maria Munck jobbar på Sveriges Kristna Råd och Kyrka för Fairtrade och håller i det nya initiativet Hållbar kyrka som startar i höst.

Detta kan vi läsa i tidningen Dagen.

Dagen: Kyrkligt initiativ för hållbar utveckling>>

– I höst sätter vi igång med utredningen om Hållbar kyrka. Vi har redan talat med ett 20-tal organisationer och samfund och många av dem är intresserade, säger Eva-Maria Munck, koordinator på Kyrka för Fairtrade och drivande i det nya projektet Hållbar kyrka.

Det är ett ekumeniskt initiativ där alla kristna inriktningar är välkomna.(…)

Även icke-religiösa organisationer vars arbete på något sätt kan användas i kyrkan inbjuds. Det handlar både om att rikta sig mot individer och mot kyrkor och samfund för att uppmuntra till hållbarhetsarbete. I höst drar projektet igång på riktigt.

Utöver att samla alla bra initiativ på ett ställe är tanken med Hållbar kyrka att stötta och ge tips till de anknutna.

– Samfunden och organisationerna tar självklart besluten själva, men utredningen kan komma att tipsa om vissa saker för att skapa sammanhållning och ekumenik. Det kan till exempel vara smart att använda sig av samma ord i de olika organisationerna, säger Eva-Maria Munck.

Eva-Maria Munck sitter i kyrkomötet för POSK i Stockholms stift, sedan flera mandatperioder.

Ur POSKs Vision och program:

POSK vill att kyrkan ska tala tydligt om miljökonsekvenserna av ett kortsiktigt utnyttjande av jordens resurser på ett ohållbart sätt, och vikten av rättvisare resursfördelning av tillgångar i fattiga länder. Förutom sociala orättvisor och miljöförstöring orsakar en ohållbar livsstil också klimatförändringar. Alla, främst våra medmänniskor i de fattigaste länderna, riskerar att drabbas av klimatförändringarnas konsekvenser. Vi kan bromsa den negativa utvecklingen genom att värna skapelsen. Ett sätt att ta ansvar är att efterfråga och konsumera varor och tjänster som producerats i en god arbetsmiljö som gynnar en hållbar utveckling i samklang med hela skapelsen.

POSK förespråkar därför rättvis handel och ett hållbart nyttjande av jordens resurser, och stöder ett aktivt miljöarbete i stift och församling.

Sveriges Kristna Råd: Klimat och hållbar utveckling>>

Kyrkans Tidning: Nytt projekt för hållbarhet >>

Kyrkans Tidning: Påven ställde krav på medmänsklighet>>  

Dagen: Kristna ledare i Sverige hyllar påvens miljöskrift>>

Arkiv
Kategorier