fbpx

Niclas Fournér Winghamre

Skrivet av

Niclas Fournér Winghamre är ordförande för POSK i Strängnäs stift. Han är ordförande i kyrkofullmäktige hemma i Strängnäs, ledamot i kyrkorådet och har uppdrag i stiftsfullmäktige och stiftsstyrelsen.

Varför är du engagerad i POSK?
”För några år sedan blev jag nyfiken på vad jag kan bidra med i Svenska kyrkan som förtroendevald. Det var inte svårt för mig att se att det var POSK som var den rätta nomineringsgruppen som jag ville engagera mig i eftersom den är partipolitiskt obunden.”

S borde släppa det politiska taget om kyrkan

Skrivet av

Leif Larsson, ordförande POSK i Folkungabygden skriver debattartikel i Corren.

Kyrkovalet till Svenska kyrkan, som äger rum i september 2021, närmar sig utan några högljudda diskussioner.

Det som i stället hörs i alla medier är rikspolitiken inför valet 2022. Kanske är det är inte så konstigt då skiljelinjerna lokalt, i församlingar och pastorat, inte är så stora utan man löser dem i bästa samförstånd. Däremot så sker de särskiljande diskussionerna centralt mellan de olika nomineringsgrupperna i Uppsala genom kyrkomötet, kyrkostyrelsen och anställda på kyrkokansliet. Skiljelinjer som finns stöts och blöts i dessa diskussioner, tyvärr oftast över huvudet på den lokala nivån. Observera att den lokala nivån, församlingen, är den grundläggande nivån i Svenska kyrkan enligt kyrkoordningen. Posk (partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) anser att den Socialdemokratiska dominansen (S) under många årtionden, gjort kyrkomötet till en partipolitisk arena för genomdrivandet av dagsaktuella egna samhällsvärderingar. Under parollen att kyrkan ska svälja och vara en snäll demokratisk folkkyrka.Idag har S makten, efter kyrkovalet kan det vara Centern eller Sverigedemokraterna och i nästa val något annat politiskt parti. Det här är vad kyrkan fått anpassat sig till under många århundraden.

Svenska kyrkan är en medlemsorganisation med kärnintresset att vara ett evangelisk-lutherskt trossamfund, som samlas i bön, lovsång och sakrament. Det vill vi fortsätta med.

S makthegemoni över kyrkomötet under decennier har förändrat kyrkans organisation och struktur i grunden genom att anpassa den till egna behov, och det mandatet vill S fortsätta ha.

Vi i Posk ser klart att S fortsatt vill hålla kyrkan i sitt fasta grepp för framtida beredskap att kunna överföra nya egna värderingar – från politiken till kyrkan. Svenska kyrkan har dock ett annat uppdrag vilket är format enligt bibeln, bekännelseskrifter och trosartiklar.

Mot en sådan utveckling har S invändningar, då man anser att utan politiska partier kommer kyrkan att styras av en ”elitkyrka”– kyrkans innersta krets. Men betänk, viken grupp är bäst på att styra kyrkan, än det de som är insatta i vad det handlar om, eller …?

I Posks krets är alla medlemmar välkomna. Vi består av en mångfald av olika politiska tyckare, men i kyrkan lägger vi sådana åsikter på kyrktrappan innan vi går in för att verka som förtroendevalda. Det tror vi bättre svarar mot vad medlemmarna vill att kyrkan ska vara.

Svenska kyrkan är en medlemsorganisation med cirka 5,7 miljoner medlemmar, ett under av mångfald. Då kyrkan är en folkkyrka måste alla samverka till det bästa.

Posk är inte motståndare till vare sig demokrati eller folkkyrka, men processen måste ske på ett för kyrkan värdigare sätt utan direktiv från partikanslier.

Uppmaningen till S lyder: släpp det politiska taget om kyrkan. Kyrkan måste stå fri från riksdag och politiska partier värdegrunder och i stället vara ett välbehövligt salt i samhällsdebatten.

Leif Larsson, ordförande i nomineringsgruppen Posk i Folkungabygden

Partipolitik hör inte hemma i Svenska kyrkan

Skrivet av

På Kyrkans Tidnings debattsida tar ett gäng POSKare från Skara stift debatten.

Söndagen den 19 september är det dags för kyrkoval i Svenska kyrkan. Redan innan valrörelsen egentligen kommit igång på allvar har nomineringsgrupper och kandidaturer varit föremål för debatt. I lokala medier har olika insändare har avlöst varandra och vi kunnat läsa om hur de allmänpolitiska partierna mobiliserar.

Även i riksmedia syns uppladdningen. När kända personer kandiderar i kyrkovalet beskrivs det i termer av politisk karriär inom respektive parti. På ledarplats i GP recenseras en bok om Socialdemokraternas kyrkopolitik under rubriken “Konsten att kapa en kyrka”, där författaren och socialdemokraten Jesper Bengtsson beskriver hur partiorganisationen sakta men säkert från folkrörelsernas tid arbetat för att förändra Svenska kyrkan inifrån.

Dessa exempel visar att frågan om partipolitiskt inflytande över Svenska kyrkan är en fråga som engagerar. POSK underkänner inte det personliga engagemanget hos de kandidater som står på listor med ett allmänpolitiskt partinamn överst. Men vi erbjuder ett alternativ för dig som tycker att kyrkans tro och liv ska formas utifrån svenskkyrklig teologi och inte utifrån allmänpolitiska ideologier.

Vi som kandiderar i kyrkovalet för Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) vill också bidra inom Svenska kyrkan. Vi vill också ge av vår tid och vårt engagemang för den kyrka som ligger oss så varmt om hjärtat. Men vi gör det just som engagerade gudstjänstfirare, medarbetare inom diakoni, barn- och ungdomsverksamhet, kör- och musikliv. Vår vilja att stå till förfogande på en lista i kyrkovalet är inte grundad i en partipolitisk övertygelse, utan vi menar att de politiska partiernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. Då blir Svenska kyrkan en kyrka som på riktigt är fri från staten.

Den som bläddrar i ärendelistorna i kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ, kan lätt se vad den Sverigedemokratiska gruppen motionerar om: minskade bidrag till kyrkans arbete med flyktingar och integration, helt i linje med partiets åsikter. Det nya partiet Alternativ för Sverige rustar för att få, som de skriver, kyrkan tillbaka till svenska folket. Båda dessa partier utser Socialdemokraterna till sina huvudmotståndare. Därmed görs kyrkan till en skådeplats för en partipolitisk maktkamp, och dessutom med främlingsfientlighet som bränsle.

Låt oss berätta vad POSK vill med Svenska kyrkan! Istället för att vara en arena för partipolitik vill vi vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som tydligt talar om Jesus Kristus. Vi skapar mötesplatser för närvaro, gemenskap och möjlighet att växa i tro. Våra kyrkor är viktiga kulturarv som ska bevaras. Fler unga behöver rekryteras till kyrkliga utbildningar för att möta behoven av personalförsörjning och vi behöver utveckla arbetet med det ideella engagemanget.

En röst på en POSK:are är en röst på en person som ser individen och gläds åt mångfald. Alla – oavsett förutsättningar som kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, funktionsförmåga och klass – ska mötas med respekt och välkomnas i Svenska kyrkan. Vi vill på kristen grund vara en tydlig röst i samhället för social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Och vi vill att den partipolitiska maktkampen med Svenska kyrkan som arena upphör.

Karin Långström, Skövde

Per Lindberg, Skövde

Veronica Pålsson, Skövde

Johannes Ekström, Mariestad

Axel Wilson Nydén, Tibro

Helena Taubner, Hjo

Samtliga för POSK i Skara stift

Låt oss lämna de partipolitiska åsikterna utanför

Skrivet av

Debatten fortsätter och Amanda Carlshamre svarar i Kyrkans Tidning den 12 maj på två repliker som tidigare varit publicerade i samma tidning. 

Torgny Larsson vittnar i KT nummer 18 om en obefogad misstänksamhet. Att ”trosgemenskapen och församlingen ska vara basen för de som beslutar i kyrkan” betyder just det och inget annat – förtroendevalda i Svenska kyrkan bör väljas utifrån en trosgemenskap, inte en partipolitisk åsiktsgemenskap. Kyrkoordningen framhåller också tydligt att församlingen är den primära enheten inom Svenska kyrkan. Det handlar alltså inte om de enskilda socialdemokratiska kandidaternas engagemang och övertygelse, det ifrågasätter jag inte. Jag ifrågasätter sättet som kandidaterna är valda på och i vilket namn dessa kandiderar.

Diakonatet har blivit del av det treledade ämbetet och en ny psalmbok togs i bruk 1986 för att Svenska kyrkan så velat – inte specifikt Socialdemokraterna. Det är en evangelisk-luthersk kyrka vi är del av – förändring i enlighet med tid och tradition ingår i Svenska kyrkans ecklesiologi. Jag ger Larsson alldeles rätt i att S var delaktiga i beslutet om ändrade relationer mellan kyrka och stat. Sedan dess har det motionerats internt på S-kongresser om att inte ställa upp i kyrkovalet med anledning av just den förändrade relationen där interna krafter menar att det är dags att släppa taget och låta Svenska kyrkan vara en fri kyrka från partipolitik.

Men låt oss då vända på steken. Menar inte S att man är allas parti? Alla trosinriktningars parti? Även ateisternas parti? Hur ser de aktiva S-medlemmar som medvetet gått ur Svenska kyrkan på att deras parti förväntas, enligt S stadgar, att organisera val till Svenska kyrkan? S är inte överens i frågan, det kan vi enas om.

Jag upprepar till Hallengren att alla, oavsett sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, ska mötas med respekt i Svenska kyrkan, att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapssyn kan rymma olika uppfattningar i vigselfrågan och att vi står fast vid den beslutade ordningen. Menar Hallengren att vigselplikt är att föredra?

Ni ställer er båda undrande till POSKs ideologiska grund. Vår gemensamma syn skrivs fram tydligt i vår vision för en fri kyrka. POSK är sammansatt av en mångfald av åsikter på den allmänpolitiska skalan – men vi har lämnat den utanför kyrkan och kan därmed glädjas åt den rikedom som mångfalden ger. Med detta har vi osvikligt en grund att stå på – Svenska kyrkans bekännelse med församlingen i centrum. Svenska kyrkan ska vara en plats av mångfald där människor möts med respekt och där tradition och förändring och förnyelse går hand i hand.

POSK menar att vi som medlemmar i Svenska kyrkan, socialdemokrater och andra, som vill vara förtroendevalda i Svenska kyrkan ska ställa upp utan partipolitisk inblandning och utan ett politiskt parti som begränsar och fastslår en partipolitisk agenda för Svenska kyrkan. Vår kyrka har fler och andra frågor än de att ta sig an – så låt oss engagera oss i Svenska kyrkan, men lämna de partipolitiska åsikterna utanför. Många år har gått sedan relationsförändringen med staten, och tiden är mogen för de partipolitiska grupperingarna att släppa taget nu. Engagera er utan partipolitiska uppfattningar, lita på att kyrkans eget budskap bär. POSK som obunden grupp välkomnar er.

Amanda Carlshamre
Ordförande POSK

Kim Sanfridsson

Skrivet av

Kim Sanfridsson är ordförande för POSK i Karlstads stift och relativt ny medlem i POSK. I höstens kyrkoval kandiderar han till stiftsfullmäktige och kyrkomötet. 

Varför är du engagerad i POSK?

”Som präst vet jag hur viktig uppgift de förtroendevalda i Svenska kyrkan har. För mig blir det viktigt att visa att jag inte är partibunden till de vanliga partierna. För att vi tillsammans ska fatta kloka beslut är det viktigt med en blandning av människor med olika kompetenser och erfarenheter.”

Årsmötet och valupptakt

Skrivet av

I dag har nära 120 POSKare över hela landet varit med på 2021 års årsmöte för POSK med uppföljande valupptakt och information.

Årsmötet genomfördes digitalt vilket möjliggjorde det höga deltagandet på tre korta timmar. Även om vi alla önskar att vi snart ska få träffas på riktigt också kunna få småprata vid kaffeborden, matköerna och så vidare.

Efter årsmötet som genomfördes smidigt, fick hela mötet en gedigen genomgång av POSKs valarbete när det gäller både strategi och praktik.

Information om årsmötet hittar du här. www.posk.se/2018-2021/arsmoten/arsmote-2021/

Småskrifterna som tagits fram när det gäller indirekta val och demokratin i Svenska kyrkan gicks igenom och rekommenderas varmt. Dessutom kommer det snart en ny småskrift och Svenska kyrkan och kyrkosyn. www.posk.se/vi-vill/smaskrifter/

Hur vi kan använda vår grafiska profil i lokalt material. www.posk.se/material/grafisk-profil/

Var vi kan beställa tröjor och kepsar osv. shop.spreadshirt.se/posk-shoppen/

Tips och trix från Victor och information från Amanda om debatt/skrivargrupp och kommande material.

Ja, det var en innehållsrik förmiddag och det är bara att konstatera att det finns ett stort gott gäng i POSK i hela landet. Många engagerade och ansvarstagande människor. Ett gott hopp inför kyrkovalet och en vilja att göra något bra för och i Svenska kyrkan.

Stort tack till POSKs informatör Victor som roddade ihop hela mötet praktiskt och skötte flera föredragningar. Stort tack till styrelsen och alla runt om kring.

Nu vinner vi valet tillsammans.

För en fri kyrka!

Jag är också trygg

Skrivet av

Jesper Eneroth, gruppledare för (S) i kyrkomötet har i i en replik i tidningen Dagen (5 maj) svarat på den kritik som riktas mot att politiska partier ställer upp i kyrkovalet. (se artikeln nedan)

Rubriken skriker ut att politiska partier i kyrkovalet erbjuder tydlig varudeklaration. Men problemet är ju att vi inte röstar i ett allmänt val i kyrkan. Jesper försöker vifta med sitt röda skynke och varna för att indirekta val skulle innebära att medlemmarna inte får ett inflytande.

Men Jesper – den största anledningen till att (s) är så engagerade och jobbat så energiskt i kyrkovalet de senaste mandatperioderna är för att SD inte skulle få inflytande. Ni hade SD som er huvudmotståndare. Och se hur det har gått. SD hade ALDRIG – jag upprepar ALDRIG fått det stora inflytande de har om kyrkan hade haft indirekta val! Det är de direkta valen i kyrkovalet som möjliggjort den motståndare som ni så hett vill bli av med!

Ett indirekt val innebär att ALLA medlemmar i en församling har möjlighet att rösta på vem man vill ska bestämma i församlingen. Som känner det lokala och kan ta ansvar där. Dessa valda i sin tur utser vem som ska representera i stiftet och i kyrkomötet. På det viset är förankringen församlingen. Och jag inser att det är jobbigare att faktiskt ta ansvar lokalt och på det viset få förtroendet på andra nivåer – än att bli direkt vald, utan att behöva vara lokalt förankrad.

En av de nya grupperna som ställer upp i kyrkovalet i år ”Alternativ för Sverige” gör det med en tydlig avsikt att få en arena, en plattform där de kommer in i ”finrummet” inför de allmänna valen nästa år. De ställer inte upp lokalt i någon församling någonstans i hela Sverige! De ställer bara upp på stifts- och riksnivå. DET Jesper visar varför det är så viktigt med indirekta val! AFS hade ALDRIG haft en chans att ta sig någonstans om de hade behövt engagera sig lokalt för att kunna bli invalda i kyrkomötet.

Men alla de medlemmar i kyrkan – oavsett vilka politiska partier de röstar på i allmänna valet – som är engagerade i församlingen och vill vara med och ta ansvar, både lokalt och på andra nivåer – kan få det förtroendet lokalt och därmed driva de frågor som gynnar Svenska kyrkan och var med och ta beslut om tro, bekännelse och lära.

Medlemmar i kyrkan, som med sina yrkeserfarenheter och livserfarenheter kan bidra med kunskap om organisation, fastigheter, miljöarbete osv – men för att det gynnar kyrkan. Där kan alla de engagerade socialdemokrater, miljöpartister, kristdemokrater, liberaler, moderater och alla de andra driva sina frågor, utifrån ett församlingsperspektiv.

Så Jesper – jag är lika trygg i min övertygelse att de partipolitiskt obundna i kyrkovalet är det rätta och håller med ärkebiskop Antje som säger att de politiska partierna är obsolet.

Du ställer tre frågor och undrar om vi som är kritiska till systemet vill:

1. Förbjuda vissa grupper att kandidera?

Mitt svar: Nej, men eftersom det ska vara församlingen som är basen, så blir troligen grupperingarna och samarbetet i olika frågor annorlunda än att man är med i ett parti. Ett personval på lokal nivå skapar helt andra förutsättningar.

2. Övertyga mig och mina vänner att kandidera någon annanstans?

Mitt svar: Nej, jag hoppas och önskar att både du och dina kamrater, både de som står på socialdemokratiska och andra politiska listor, skulle vilja engagera sig lokalt i församlingarna men utan att behöva sätta den politiska stämpeln på er.

3. Förmå socialdemokratin att besluta om att upphöra vara nomineringsgrupp i Svenska kyrkan?

Mitt svar: Ja, tack – det vore faktiskt det allra bästa. För om (s) som politiskt parti lämnar Svenska kyrkan så skulle hela systemet rämna och vi kunde bygga upp något nytt. Med de engagerade medlemmarna som vill vara med och göra skillnad i Svenska kyrkan.

Så därför är POSK i kyrkovalet ett gott val!

Ur POSKs valprogram:

POSK är den största demokratiska organisationen i Svenska kyrkan för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti.

Detta program innehåller vad POSK särskilt vill arbeta med och förändra. POSK vill att Svenska kyrkans liv och tjänst i världen fördjupas, förenklas och effektiviseras. Kyrkans organisation och alla beslut ska vara grundade på kyrkans egen självförståelse och på teologiska överväganden. Kyrkan kan bara bli synlig och betydelsefull i samhället om det är tydligt vad dess uppdrag är.

Det är viktigt vilka som bestämmer och vilka visioner de har. Rekryteringsbasen för POSK är den lokala gudstjänst- och församlingsgemenskapen. POSK uppmuntrar alla medlemmar att arbeta för en stärkt demokrati genom att ta fram kandidatlistor till kyrkovalen på lokal nivå överallt där det är möjligt.

‹

Från Dagen:
Av Jesper Eneroth, ordförande för den socialdemokratiska gruppen i kyrkomötet

05 maj 2021 06:15

Politiska partier i kyrkovalet erbjuder tydlig varudeklaration

Replik. Indirekta val till kyrkomötet skulle innebära att Svenska kyrkans medlemmar fråntas möjligheten att utse sina representanter, skriver Jesper Eneroth (S).

Varje kyrkopolitiker har sitt skäl för att vara engagerad. Några brinner för att sprida evangeliet. Andra vill utveckla gudstjänstlivet eller ser att kyrkobyggnaderna bär på ett kulturarv värt att bevara. Eller vill att den skog och mark som ägs av Svenska kyrkan ska förvaltas på bästa sätt. Åter andra engagerar sig för att de ser att Svenska kyrkan gör en viktig insats för människor som lever i utsatthet. Eller för att verksamheten för barn och unga betyder mycket. Eller musiken, kulturen, det internationella arbetet …

Anledningarna är oändliga. Den enskildes inre drivkraft är unik och ingen kan ta den ifrån henne.

Elisabeth Sandlund: Tydligt och bra av ärkebiskopen om partiernas makt över kyrkan

Att vara förtroendevald i Svenska kyrkan innebär i hög utsträckning att hantera de yttre förutsättningarna. Det handlar om personal­frågor, byggnader, ekonomi och andra uppgifter som kan vara både utvecklande och förvaltande. Även dessa frågor har med kyrkans uppdrag att göra.

Gunnar Hyltén-Cavallius, som i en debattartikel 19/4 argumenterar för att politikens band till kyrkan borde kapas, utgår från en felaktig förståelse för hur kyrkopolitik i praktiken fungerar. Socialdemokraternas riksdagsgrupp beslutar inte om vad de tusentals socialdemokrater som engagerar sig i Svenska kyrkan ska tycka. Sant är att vi utgår från samma ideologiska värdegrund när vi formar våra respektive idéprogram, men riksdagsledamöterna från Socialdemokraterna har på inget vis något påverkansmandat på de beslut vi socialdemokrater i Svenska kyrkan fattar, om de inte själva, utanför sitt uppdrag, ställer upp som förtroendevalda vill säga.

Dokument: Så fri är Svenska kyrkan från staten egentligen

Amanda Carlshamre och Hans-Olof Andrén, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, kritiserar i Dagen 26/4 bland annat socialdemokratiska förtroendevalda i Svenska kyrkan för att de ställer upp som just socialdemokrater. Jag är stolt över att ställa upp för den socialdemokratiska nomineringsgruppen som tydligt redogör för hur vi vill förvalta och utveckla vår gemensamma kyrka.

Debatten lämnar efter sig en besk eftersmak. Detta då alternativet till nuvarande ordning, enligt dem som kritiserar vår nomineringsgrupps organisering, är att ta bort de direkta valen. Detta skulle innebära att de kyrkotillhöriga fråntas möjligheten att utse sina representanter.

Också en medlem som inte självklart har en regelbunden kontakt med kyrkan ska vara trygg med vad kyrkans förtroendevalda står för.

—  Jesper Eneroth

Denna demokratiska tillbakagång riskerar att dela in kyrkans medlemmar i A- och B-lag. Det är långt ifrån den öppna evangeliska folkkyrkan. Det är också en rest från den överhetskyrka som i så många år har fått styra och ställa, och ibland förtrycka, de egna medlemmarna.

Jag frågar mig vad kritikerna, vid sidan av att ta bort möjligheten för de kyrkotillhöriga att rösta till kyrkomötet, vill?

  • Förbjuda vissa grupper att kandidera? Men vilka förutom de partipolitiska skulle i så fall passera det renläriga nålsögat?
  • Övertyga mig och mina vänner att kandidera någon annanstans? Men varför skulle jag göra det? Jag är ju fullständigt trygg med att Socialdemokraternas kyrkopolitiska program står för precis det jag själv står för.
  • Förmå socialdemokratin att besluta om att upphöra vara nomineringsgrupp i Svenska kyrkan? Visst, det är upp till varje partimedlem att i demokratisk anda försöka påverka sitt parti. Men senast frågan ställdes inom socialdemokratin var det en massiv majoritet av våra medlemmar som uppskattar Svenska kyrkan så mycket att vi vill fortsätta verka som nomineringsgrupp med våra grundläggande värderingar i botten. Varför skulle vi överge den tydliga varudeklarationen mot något mer otydligt?

För oss socialdemokrater är det ytterst en fråga om ärlighet. Det handlar också om att värna de många medlemmar i Svenska kyrkan som vill stå kvar som medlemmar även om den dagliga relationen är svag. Och även om inte alla partipolitiska ställningstaganden är tillämpbara på kyrkan så kan en människa med hjärtat till vänster veta att en röst på Socialdemokraterna till exempel är en garant för att inte neka barn att delta i verksamheten för att de inte kan betala för sig.

Också en medlem som inte självklart har en regelbunden kontakt med kyrkan ska vara trygg med vad kyrkans förtroendevalda står för. Här är de ideologiska drivkrafterna som kommer till uttryck hos de allmänpolitiska partierna tydliga, i såväl det som förenar som det som skiljer oss åt.

Det kan vara tydligt också hos så kallade “obundna” nomineringsgrupper, och därför har de för oss en självklart berättigad plats i kyrkopolitiken – vi nedlåter oss inte till att ifrågasätta deras engagemang, vi tar hellre en diskussion i frågor som har med värderingar och sakfrågor att göra.

Antalet medlemmar i Svenska kyrkan räknas i miljoner. Som kyrkopolitiker företräder vi alla medlemmar, som var och en av olika skäl vill ha en relation till Svenska kyrkan – nära och innerlig eller mer distanserad. I det företrädarskapet har vi med oss våra socialdemokratiska värderingar.

Vi är av tradition bra på att stå upp också för de medlemmar som inte självklart har en regelbunden kontakt med kyrkan. Det är en uppgift som vi tar på oss, med stolthet och med glädje, och med stark övertygelse om att det är en hållning i linje med det evangelium som befriar varje enskild människa.

Linda Isberg

Skrivet av

Linda Isberg är ledamot i kyrkomötet för POSK och engagerad både i det lokala arbetet som förtroendevald i Malmö och som ledamot i stiftsstyrelsen i Lunds stift. 

Varför är du engagerad i POSK?

”Grunden för mitt engagemang är kärleken till kyrkan, och den betydelse den har i mitt eget liv. Jag vill arbeta för en kyrka där vi får dela gemenskap och tro, i ett välkomnande och inkluderande sammanhang. Med Jesus som normkritisk förebild måste vi våga vara kyrka och vår drivkraft ska alltid vara kärleken till vår nästa.”

Mats Rimborg

Skrivet av

Mats Rimborg är ordförande för POSK i Göteborgs stift, ledamot i POSKs styrelse och dessutom kassör. Han har flera uppdrag som förtroendevald, bland annat som 2:e vice ordförande i stiftsstyrelsen i Göteborg och ledamot i församlingsråd. 

Varför är du engagerad i POSK?

”Jag vill vara med och ta ansvar i min kyrka, och tycker man ska kunna göra det utan att behöva vara med i något politiskt parti. Mångfalden inom Svenska kyrkan är en rikedom att ta vara på, inte ett problem, och kyrkan ska respektera och glädjas åt alla som vill vara med.”

Per Lindberg

Skrivet av

Per Lindberg är ordförande för POSK i Skara stift och ledamot i POSKs styrelse. Han har flera uppdrag som förtroendevald lokalt hemma i Skövde men också som ledamot i kyrkomötet och vice ordförande i dess organisationsutskott.

Varför är du engagerad i POSK?

”Min vilja att ta ansvar som förtroendevald kommer ur församlingsgemenskapen, det är där jag fått uppgifter och möjlighet att växa. POSK ger mig ett sammanhang där engagemanget för kyrkan och församlingen är utgångspunkt för ansvarstagande. I POSK finns också stor erfarenhet och kompetens, som vi delar med varandra i respekt för våra olikheter.”

Arkiv
Kategorier