Låt fler få fylla fem!

Skrivet av

Årets julkampanj heter "Låt fler få fylla fem!" På Svenska kyrkans intranät finns mer information så att församlingarna kan planera kampanjen.

Svenska kyrkans intranät>>
Svenska kyrkan driver en årlig julkampanj med insamling och engagemang för det internationella arbetet. På dessa sidor finns all information samlad för dig som vill engagera dig och hjälpa till att sprida årets kampanjbudskap: Låt fler få fylla fem!

Varje dag dör tusentals barn under fem års ålder för att de inte får tillräckligt med näringsrik mat, rent vatten eller sjukvård. Brist på mödravård och brist på jämställdhet är några av anledningarna till att FN:s millenniemål med att minska barnadödligheten inte kommer att uppfyllas 2015. Men det finns hopp – och det går att förändra! Var med i Svenska kyrkans julkampanj 2014/2015!

Julkampanjen pågår mellan första advent, i år 30 november, till trettondagen den 6:e januari 2015. Under kampanjen är målet att alla som besöker Svenska kyrkans församlingar ska mötas av julkampanjens budskap och få möjlighet att skänka en gåva och tända ett ljus, påverka och påverkas – för att göra världen mer rättvis. 

Julkampanjen startar på första advent söndag 30e november 2014.
Julkampanjen avslutas på Trettondedag jul den 6e januari 2015.

Rikskollekter till det internationella arbetet under julkampanjen:
30e november (Första advent!)
28 december
1 januari
6 januari (Trettondedag jul!)

Se till att berätta om de människor som vårt internationella arbete är till för!
Här hittar du särskilda kollektcirkulär med kollektvädjan för det internationella arbetet att läsa upp under kollekten>>.

Julkampanjens egna filmer
Nu finns filmklipp från våra projekt med mentormammor i Swaziland på Youtube. Alla församlingar fick även ett utskick med en dvd-skiva i slutet av september. Filmerna är mellan 4-7 minuter långa och är till för att visa under julkampanjen Låt fler få fylla fem! Kan du ordna så att filmen Mentormammor går att visa i kyrkan på första advent?  

Gåvor via mobiltelefonen
I år har vi ytterligare en nyhet: Nu finns möjlighet att sms:a eller swisha sin gåva med mobiltelefonen. En SMS-gåva på 50 kronor ges enkelt genom att SMS:a LJUS till 72905. En Swish-gåva på valfritt belopp ges genom att ladda ner Swish på sin smartphone och swisha vald summa till  9001223.

Från POSKs vision och program>>:

Internationellt arbete

Svenska kyrkans internationella arbete finansieras med insamlade medel, gåvor, anslag samt bidrag från till exempel Sida. POSK anser att de administrativa kostnaderna helt ska överföras till Svenska kyrkans nationella nivå, så att inga insamlade medel behöver användas till administrativa kostnader i Sverige. Arbetet med opinionsbildning är viktigt och bör fortsätta, liksom stödet att rekrytera och utbilda internationella ombud i församlingarna och stödet till vänförsamlingsprojekt. POSK anser att pastoraten bör anslå medel till internationell diakoni och mission. Det är angeläget att lära av och stödja internationella kontakter.

Är kristna odemokratiska?

Skrivet av

Är kristna odemokratiska? Tja, det verkar åtminstone Jonas Lundgren tro eller antyda i sin krönika på Nyheter24 debatt.

"Bah Kuhnke sitter på dubbla stolar">>

Bah Kuhnke är alltså kristen protestant och medlem i Svenska Kyrkan. Hon har även suttit i kyrkomötet för kyrkporten POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska Kyrkan. Detta är i sig inget problem eftersom Nämnden för bidrag till trossamfund inte ansvarar för bidrag till Svenska Kyrkan. Däremot skapar det faktum att Bah Kuhnke har ett dokumenterat djupt religiöst engagemang ytterligare en situation med dubbla lojaliteter.

När kulturministerposten och demokratiministerposten innehas av samma person hamnar vi alltså i en situation som inte är helt oproblematisk. Samtidigt som Bah Kuhnke ska dela ut pengar till trossamfund, varav vissa har en bevisat negativ kvinnosyn och ett tveksamt förhållande till demokratiska fri- och rättigheter ska hon alltså som demokratiminister stärka religiös extremism. Hur går detta ihop? Att man finansierat en verksamhetens ena handen och med den andra handen ska motarbeta religiös extremism som odlas av vissa av de verksamheter man ger pengar till.

På många sätt är konstruktionen med en kulturminister som samtidigt är demokratiminister väldigt klok. Men i detta avseende resulterar det i en situation där en makthavare har två olika uppdrag som inte går ihop över huvud taget. Konstruktionen är olycklig och bidrar inte till att lösa situationen med en religiös fanatism på frammarsch på vissa håll i landet.

Alice Bah Kuhnke, vår nya kulturminister, har fått en tuff match i medierna. Det verkar inte som det spelar någon roll vad hon gör – alltid är det någon som tycker det är fel.

Jag tycker att Kuhnke blivit orättvist och illa ansatt. Jag känner ju inte henne mer än det jag lärde känna henne när hon satt i kyrkomötet för POSK. Hon var en frisk fläkt där.

Men den obefogade rädsla som Lundgren uttrycker för att Alice Bah Kuhnke inte skulle kunna skilja på sak och person, bara för att hon är bekännande kristen gör mig rädd. Skulle man verkligen inte kunna vara demokratiminister, kulturminister och kristen samtidigt? Jag tycker det istället är en styrka!

Jag hoppas verkligen inte att Alice Bah Kuhnke förändrar sig och faller in i ramar och konventioner. Jag hoppas att Alice fortsätter vara Alice och förändrar sitt departement istället. Go Alice Go!

Foto: Faximil av Kyrkans Tidning

PS Sen undrar jag vilken bakgrundsundersökning Lundgren gjort när han skriver: Hon har även suttit i kyrkomötet för kyrkporten POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska Kyrkan. Vaddå kyrkporten?

Uppdaterad 20141112

Aftonbladet: Skuggdrevet mot Bah Kuhnke blev konkret>>

Dagen: Alice Bah Kuhnke utsatt för drev>>

Olle ger oss 365 tankar

Skrivet av

Olle Carlsson, präst och författare, kommer i dagarna ut med sin bok "Just idag 365 tankar för sinnesro".

http://www.ollecarlsson.com/

Olle Carlsson sitter i kyrkomötet för POSK i Stockholms stift. Han är också kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm och har varit drivande bakom Katarinamässan och Allhelgonamässan. Olle Carlsson är också nykter alkoholist. Han har skrivit många böcker.

Från Bonniers kommer följande pressmeddelande>>:

Det är ett välkänt faktum att människor som mediterar upplever stora förändringar i sitt välbefinnande. Att regelbundet stänga av omvärlden, fokusera på andning och stillhet och att söka svaren i sig själv eller ien högre kraft kan hjälpa mot depression, utbrändhet, trötthet och stress och övar upp koncentrationsförmågan, visar forskningen.

I sin nya bok Just idag har Olle Carlsson, kyrkoherde i Svenska kyrkan, samlat 365 tankar för sinnesro. En kort text som avslutas med en fråga, för varje enskild dag under året. Det är personliga reflektioner som blir ett slags andliga övningar att inleda dagen med. Att ta en stund för meditation varje morgon blir en vana, till slut lika självklar som att borsta tänderna eller ta sin dagliga medicin. Tankarna ska ge oss kraft och möjlighet att påverka den enda tid vi verkligen har: nuet.

Olle Carlsson har varit präst i nära 30 år. Sedan 2009 är han kyrkoherde i Katarina församling där Katarina kyrka och Allhelgonakyrkan ingår. Under denna tid har Olle Carlsson initierat flera uppmärksammade projekt och nya Katarinamässan som samlar hundratals människor, och enligt senaste statistiken är landets största huvudgudstjänst.

Lyssna på Olle Carlsson när han blev intervjuad i P4 Extra från 20 oktober.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2151&artikel=5995580

Inget stöd till Crossroads

Skrivet av

I går kväll hade Göteborgs kyrkofullmäktige möte. På föredragningslistan stod det flera ärenden. Information om Göteborgsutredningen (remissen som skickats ut till alla församlingar), svar på flera motioner och budgeten för 2015.

En av de motioner som behandlades hade lämnats av Per Bodemar (Frimodig kyrka). Han föreslog att halva det överskott som samfälligheten gjort 2013 skulle lämnas till Stadsmissionen för arbetet med EU-emigranter.

Överskottet på drygt 14 miljoner kommer sig av att börsen gått bättre än väntat samt en stor återbetalning av pensionspengar. Det är alltså inget som församlingarna sparat in. Hälften, drygt 7 miljoner, var förslaget att Göteborgs kyrkliga stadsmission skulle få – som ett engångsbelopp att användas på Crossroads under tre år.

Men tyvärr valde kyrkofullmäktige att rösta ner motionen. Argumenten var flera. Att det var viktigare att diakonin utfördes av församlingarna, att pengarna skulle delades ut till församlingarna till diakonin, att folk har det än värre i tex Rumänien och att man borde hjälpa till där istället.

Men motionären tänkte sig inte att det skulle vara antingen eller. Utan detta var något som vi kunde göra med pengarna nu. En kostnad som skulle hjälpa alla de EU-emigranter som kommer till Göteborg. Och Stadsmissionen hade redan en upparbetad kanal och har också överblicken över behovet.

Men detta ville alltså inte majoriteten av kyrkofullmäktige. Med röstsiffrorna 37-30 (två tre avstod, rättad 5 nov) så avslog alltså kyrkofullmäktige en diakonal insats via stadsmissionen för EU-emigranterna i Göteborg.

POSK, Frimodig Kyrka, FiSK och två ÖKA röstade för bidraget. Alla andra, dvs Socialdemokraterna och resten av ÖKA röstade nej. MPSK avstod (eller hade en tom stol) och ViSK och SD var inte närvarande.

Personligen tycker jag det är sorgligt att Svenska kyrkan i Göteborg inte vågar ta ett stort grepp, där pengarna kunde komma till omedelbar hjälp, genom Stadsmissionen. Det är ynkligt!

Ur POSKs vision och program>>:
I en levande församling tar sig tron uttryck i kärlek och praktisk
diakonal omsorg. Församlingsdiakonin är omistlig, och innebär att stå på de utsattas sida och vara deras röst i kyrka och samhälle. Nöden är skiftande och behoven är stora, och ska inte och kan inte mötas endast av församlingens anställda. Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra. POSK anser att det bör finnas minst en diakon i varje pastorat.

(Uppdaterad 5 november. Kyrkofullmäktige består av 81 mandat. Fem av dessa mandat står tomma efter valet pga tomt på listorna. Sex personer var frånvarande utan ersättare. Det var alltså 70 personer med rösträtt i lokalen. 67 röstade, tre avstod.)

OMG

Skrivet av

OMG – betyder Oh my God och är en förkortning som används när man skriver korta meddelanden via SMS eller andra sociala medier. Det finns en massa liknande förkortningar som används, så ibland kan ett meddelande se helt obegripligt ut – men för den som klarar av att läsa ut förkortningarna så blir det fullständigt begripligt.

Nu har Svenska kyrkan skapat en sida på internet som heter OMG – en sida där man riktar sig mot unga människor, där de kan ställa frågor och få svar. Ungefär som Bibelsajten som las ner för några år sedan.

http://omg.svenskakyrkan.se/

Så här skriver Svenska kyrkan på sitt intranät om OMG-sidan>>:

OMG (Oh My God) är en sajt för ungdomar med frågor och svar om Svenska kyrkan, livet och kristen tro. Under våren har fokusgrupper hjälpt till att utvärdera webbplatsen och nu är det dags att börja lansera den.

Länk till webbplatsen: omg.svenskakyrkan.se
Från och med den 3 november 2014 finns det resurser redo att besvara de frågor som kommer in till sajten inom tre dygn. Dessa är i startskedet kommunikatörer och präster, men vilka som besvarar frågorna ska senare anpassas efter vilka frågor som kommer in.

Dessutom omarbetas frågan och svaret för att passa in på sajten. På det sättet utökas materialet hela tiden och sajten växer med hjälp av besökarna. 
 
Bakgrund
Sajten OMG är utvecklad av kyrkokansliet i Uppsala tillsammans med det externa företaget Phosworks.

Målet med sajten är att skapa en digital plattform där ungdomar från 13 år och uppåt får svar på sina frågor om Jesus, kristen tro och Svenska kyrkan. I sin första version är sajten en ”fråga-svar-webb” där man kan få svar på sina egna frågor och samtidigt få del av andras frågor och funderingar.

Från och med november 2014 är det tänkt att de som ställer en fråga på sajten ska få ett personligt svar inom tre dygn. Dessutom omarbetas frågan och svaret för att passa in på sajten. På det sättet utökas materialet hela tiden och sajten växer med hjälp av besökarna.  

Förhoppningsvis kan OMG bli ett komplement till konfirmandundervisning och skolundervisning.

Testperiod våren 2014
Under våren 2014 pågick en testperiod där bland annat konfirmationsgrupper, ungdomsgrupper och Svenska kyrkans unga har bidragit med tankar och utvecklingsidéer.
Fokusgrupperna svarade bland annat på frågor om sajtens utseende, namn och innehåll, samt vad det tycker att Svenska kyrkan ska satsa på om vi ska fortsätta utveckla digitalt material för ungdomar. 

Tack vare testperioden har vi en hel del tankar och idéer kring hur vi kan utveckla OMG, både tekniskt och innehållsmässigt. Just nu pågår dock ingen utveckling av sajten. 

Jag tror personligen att det är jättebra att Svenska kyrkan finns på många olika arenor. Det pågår ett fantastiskt arbete i våra församlingar med kompetenta församlingspedagoger, präster och diakoner samt frivilliga som möter ungdomar varje dag. Men vi måste också finnas på de arenor där ungdomar som inte kommer till våra verksamheter finns. Det här är ett sätt!

Ur POSKs vision och program>>:
Vi behöver ständigt utveckla nya vägar att möta unga människor. Det behövs vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel i skolan och i gemenskapen på internet.

Församling i förändrat samhälle

Skrivet av

Torsdagen den 29 oktober var jag på ett heldagsseminarium i Göteborg med temat "Församling i ett förändrat samhälle".

Under dagen fick vi lyssna på biskop Per Eckerdal som berättade om sin utredning "Arbetsformer i förändring" och den utredning som kom efter den ""Att färdas väl" (Av Kerstin Alberius) och vad som har hänt efter dessa två utredningar.

(Båda utredningarna kan du läsa här>>)

Vi fick höra om Göteborgs stift som gjort en stor kartläggning och omvärldsanalys, i samarbetet med Stadsmissionen och Bräcke diakoni, som ska ligga till grund för det fortsatta arbetet inom den sociala ekonomin i stiftet.

Västerås stift kom och berättade hur de arbetat med sitt projekt "Aktör för välfärd">> och vad som kommit ut ur det.

Det var egentligen var mest intressant under dagen var docent Filip Wijkström från Handelshögskolan i Stockholm. Han hade också gått igenom den kartläggning som Göteborgs stift gjort och han ställde många spännande frågor utifrån utredningen. Wijkström har också varit inblandad i Västerås och hade därför erfarenhet från fler stift.

Han säger att frågan Varför? – de idéburna särart som borde prägla ett engagemang – frågan varför blir hängande i luften. Varför gör vi det här?

Ska kyrkan vara en del av välfärden? Varför då? Är vi en del av samhället eller av välfärden – och vad blir det för skillnad? Och hur visar vi att det är bibeln som är grunden för det vi gör?

Filip Wijkström tycker att Svenska kyrkan ska argumentera för bättre villkor och särbehandling och inte spela på samma arena som andra aktörer. För vi har en ytterligare dimension som är viktig och vi ska hävda vår särart!

Det här var en mycket intressant dag som kanske får uppföljningar så småningom.

POSK ser tydligt att Svenska kyrkan har en uppgift inom den sociala ekonomin. Detta är ett område som vi kommer fortsätta bevaka och verka för!

I vårt program säger vi>>:

Svenska kyrkans sociala roll

Vi lever i ett samhälle som snabbt förändras. Det finns nu möjligheter för Svenska kyrkan att på ett nytt sätt vara aktör i samhället och därigenom möta människor i nya sammanhang. Staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har slutit en överenskommelse med organisationer inom den ideella sektorn i syfte att underlätta och öka det samhälleliga ansvarstagandet från dessa och här finns stora förväntningar på att kyrkan tar ansvar som aktör. Svenska kyrkan är i dag den klart största organisationen inom denna sektor.

POSK vill verka för att församlingar och pastorat noga följer denna utveckling och utifrån sitt uppdrag som kyrka överväger på vilket sätt man kan ta ansvar och finnas närvarande i samhällslivet. Exempel på detta är verksamhet inom förskola, fritidsgård, hemtjänst och boenden av olika slag. POSK anser att även begravningsbyråverksamhet har en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift med dess diakonala och liturgiska dimension. Begravningsbyråverksamhet i Svenska kyrkans regi bör därför vara tillåten.

Svenska kyrkan har en lång tradition av engagemang inom bland annat sjukvård och skola. Det är fortsatt en angelägenhet för kyrkan att, när det finns förutsättningar, själv bedriva sådan verksamhet. För verksamhet som kräver större investeringar och mycket personal bör man finna organisatoriska former som inte riskerar att sådan verksamhet sammanblandas med och urholkar de lokala enheternas ekonomi. Sådana verksamheter bör därför normalt bedrivas organisatoriskt fristående från, men i nära samverkan med församlingar och pastorat.

Kyrkans Tidning: Kan kyrkan bidra till välfärden?>>

Sälj inte mitt hus, sälj deras!

Skrivet av

I går kunde man på nyheterna höra att Svenska kyrkan gjort en fastighetsutredning och att församlingarna bör sälja en del av sina fastigheter för att spara pengar.

– I dag lägger vi ner ungefär 27 procent av kyrkoavgiften på fastighetsförvaltning. Det är klart att vi skulle önska att vi kunde lägga kanske mindre pengar på fastighetsförvaltning och mer på att sköta den grundläggande uppgiften, säger Lars Johnsson som är utredningens ordförande.

Sveriges Radio: Utredning: Svenska kyrkan bör sälja fastigheter>>

Den minnesgode kommer ihåg att Svenska kyrkan just nu har en utredning igång som är en utredning om Svenska kyrkans fastighetsförvaltning och utjämningssystemet, den så kallade "Utjämningsutredningen".

Svenska kyrkan: Utredning om Svenska kyrkans fastighetsförvaltning och utjämningssystem>>

Det är en parlamentariskt tillsatt utredning och från POSK har vi med Per Lindberg. I januari, på kyrkodagarna, berättade han om utredningen. Du kan se här vad Per berättade då.

POSK Kyrkodagar 11-12 januari 2014 Per Lindberg from POSK En fri röst i kyrkovalet! on Vimeo.

Den 15 april 2015 ska utredningen vara klar och ligga på kyrkostyrelsens bord. I samband med kyrkoeftermiddagen 8 februari 2015 kommer Per att berätta mer.

Här kan du läsa rapporten från augusti 2014 med kartläggning av Svenska kyrkans fastigheter.

 

 

Utredningen som ska lägga fram sitt förslag den 15 april 2015 handlar inte bara om fastigheterna. Den handlar också om det komplicerade utjämningssystemet som Svenska kyrkan har som bygger på en stor mängd olika komponenter och som fördelar pengarna mellan stiften och församlingarna i ett ganska omfattande system.

Det här kommer givetvis att påverka församlingarna och stiften ganska mycket när det blir nya förutsättningar. Beslutet om ett nytt system kommer att fattas på kyrkomötet 2016, enligt den plan som ligger.

Ur POSKs vision och program:
POSK anser att all förvaltning av egendom i kyrkan ska göras i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Förvaltarskapet i bibeln utmärks av att vi av Gud har fått gåvor, som både vi och våra medmänniskor ska ha glädje av. Att förvalta dessa Guds gåvor är ett uppdrag som sträcker sig mot framtida generationer. POSK menar därför att all egendoms- och kapitalförvaltning ska vara långsiktig, effektiv och bedrivas på ett etiskt och ekologiskt ansvarigt sätt.
(…)
Våra kyrkor och kyrkogårdar är viktiga kulturarv som POSK starkt vill värna. Svenska kyrkan har också tillgångar i form av jord, skog och värdepapper. POSK vill genom en klok förvaltning av kyrkans egendom och ekonomiska medel bevara dessa värden och därigenom skapa förutsättningar för en aktiv församlingsverksamhet.

Kyrkan och hållbar kommunikation

Skrivet av

Jag var i går eftermiddag på ett föredrag om "PR och Hållbarhet". Det var ett föredrag hos PR-firman Long Tall Sally>> som jobbar med företags hållbarhetsfrågor, PR och kommunikationsstrategier.

Många företag jobbar ju i dag med hållbarhetsfrågor. Det kan vara miljöfrågor, ekonomifrågor och samhällsfrågor, alla med ett hållbarhetsperspektiv – frågor som kanske inte är företagets primära uppgift, men där de väljer att profilera sig. De vill göra vinst och de vill göra gott – och det ska inte finnas någon motsättning i det.

Det här föredraget var givetvis ur ett PR och kommunikationsperspektiv och la inga andra värderingar i själva sakfrågorna. Det handlar om hur ett företag kan hitta sin hållbarhetsfråga och därmed skapa förutsättningar för trovärdig och intresseväckande kommunikation samt ett framgångsrikt PR-arbete.

Long Tall Sally har precis kommit ut med en bok där de beskriver allt detta>>. (Och de låter hela behållningen av boken gå till Räddningsmissionen i Göteborg)

Som vanligt när jag är på liknande föredrag så sätter min tanke igång. Hur blir det här om jag översätter det på Svenska kyrkan? Hur blir det om jag översätter det på POSK?

När det gäller organisationen POSK så blir det nog en diskussion och tankar som jag vill lyfta med styrelsen och informationsgruppen.

Men jag tänker på Svenska kyrkan. Vad är Svenska kyrkans hållbarhetsfråga?

  • Var kan Svenska kyrkan vara/var är kyrkan trovärdig när vi talar om hållbarhet?
  • Vad är viktigt för våra medlemmar och andra intressenter?

Ett transportföretag skulle kanske koncentrera sig på utsläpp, miljö, energi. Ett livsmedelsföretag kanske på tillsatser, förpackningar osv.

Men Svenska kyrkan? Ja, jag skulle säga Jesus Kristus! Det är vår hållbarhetsfråga. Utan Jesus – inget! För frågan om hållbarhet måste vara trovärdig för oss och vara intressant för våra medlemmar och andra intressegrupper.

För oss som är med i kyrkan och går i gudstjänster och hör ordet, ber, läser, lovsjunger och gör ordet (låter ordet bli handling) så är det så självklart att det är Jesus som är hållbarhetsfrågan för kyrkan. Eller hur?

Då kan vi återvända till Jonas Bromanders undersökning, vad medlemmarna (det vill säga alla medlemmar, inte bara de som går i kyrkan) tycker är viktigt att kyrkan gör. Där hans undersökning säger att medlemmarna tycker att socialt arbete är mycket viktigare än andlighet. (Läs bloggposten här>>)

Men för mig handlar det om att höra ordet och att göra ordet. Och att vi inte bara kan göra ordet utan att också höra det. Så de två sakerna är för mig sammanlänkade och hör ihop!

Och jag skulle önska att vi i Svenska kyrkan vågade prata mer om vår hållbarhetsfråga – Jesus Kristus.

Ur POSKs vision och program:
POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

En kyrka upp eller ner?

Skrivet av

– Kyrkan vill nå så många som möjligt med vårt konfirmandarbete eftersom vi vet att det är viktigt och betydelsefullt för unga människor i dag att hitta sammanhang där de kan få tala och dela kristen tro, växa i sitt dop och få mer kunskap om Gud och Jesus, säger Åsa Wiik Sandlund.

Så avslutas den artikeln som stod i Kyrkans Tidning (15 oktober 2014) om konfirmandstatistiken som stiger i Luleå.

Läs hela artikeln här>>

Samtidigt som vi kan läsa om att vissa kurvor och verksamheter stiger uppåt (beroende på när ifrån man räknar) så har det pågått en diskussion på Facebook i Kyrkomötesgruppen. Där orsakade Jonas Bromanders medlemsundersökning en livlig debatt om medlemmarnas syn på Svenska kyrkan.

Enligt diagrammet och undersökningen så tycker medlemmarna i Svenska kyrkan att diakonin i kyrkan är viktigare än andligheten.

Vilket väl inte är så konstigt egentligen. Vanliga människor, som inte går i kyrkan, tycker att kyrkan ska hjälpa människor. Och att det är viktigt. För dem som inte går i kyrkan, men tycker kyrkan ska finnas kvar och bedriva diakoni – så är det väl självklart att diakonin kommer i främsta rummet och att andligheten (vilket de troligen ser som självklart att "de där" kristna håller på med) inte alls prioriteras i deras lista.

Vi ska givetvis ta oss en funderare på vad som är orsak och verkan. Vad som kommer först. Vad som är viktigast. Men för mig blir den här diskussionen nästan som den om hönan eller ägget – vad kom först?

Till syvende och sist – när jag varit i kyrkan på gudstjänsten och det får mig att verka och delta i samhället, som medmänniska, som politiker, som vän, som arbetstagare eller arbetsgivare, med Jesus ord i min hjärta – då blir ordet levande. Genom handling.

Tänk om alla i Svenska kyrkan, alla vi som är aktiva och har ansvar på olika nivåer, en dag skulle välja att försöka tolka och se på vår medmänniska och medarbetare i Svenska kyrkan med de bästa för ögonen. Om en text kunde läsas utan att tolkas, misskrediterande eller för att hitta fel. En dag!? Är det möjligt? Och vad skulle hända då?

Jag är glad över att vi har ett öppet och livligt teologiskt samtal i det offentliga rummet. Det finns många goda arenor som detta förs på. Och det är bra. Men det är så lätt att leta fel – att se flisan i min grannes öga men missa bjälken i mitt eget. Låt oss hjälpas åt att se det goda, försöka tolka till det bästa och föra ett samtal i god ton!

Ur POSKs vision och program:
POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska
• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Bertil tittar på kyrkomötet

Skrivet av

Bertil Persson, ledamot för POSK i kyrkomötet, från Stockholms stift, har tittat på betänkanden och förslagen till kyrkomötets sammanträde i november.

Här hittar du alla motioner, skrivelser och betänkanden:
http://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/

Ett annat sätt att beskriva 2014 års kyrkomöte

Man kan räkna på många sätt. I denna lilla PM räknar jag motioner och utskottsklämmar. Man skulle kunna räkna på antalet arbetsdagar som KM-ledamöter och tjänstemän lägger ned. Och naturligtvis se på antalet kronor som Kyrkomötet kostar. Eller på hur media skriver om Kyrkomötet. Slutsatsen blir likafullt att motion 104 (Ändra formerna för kyrkoval) av Per Lindberg, POSK, borde ha tillstyrkts av organisationsutskottet.

  • Det kom in 109 motioner.
  • Utskotten har 161 förslag till beslut med anledning av dessa motioner, om jag har räknat rätt (plus några till kring Kyrkostyrelsens skrivelser o.a.).

Totalt finns 5 yrkanden om bifall!

  • Ekumenikutskottet yrkar bifall till biskop Åke Bonniers förslag att uppmuntra till att implementera ”Guds vägar”
  • Gudstjänstutskottet föreslår bifall till motion 79 av Hans-Olof Andrén, POSK, om Kyrkohandbok del II.
  • Kyrkolivsutskottet yrkar bifall till POSK-motionen av Anders Brunnstedts m.fl. motion om en barnportal
  • Kyrkolivsutskottet yrkar också bifall till motion 27 av Dag Sandahl, fk, om stöd till flyktingmottagande
  • Kyrkolivsutskottet yrkar bifall till motion 101 av Sofija Pedersen Videke, s, om utbildning inom själavård.

Ibland säger vi att motioner begravs med krans. Då menar vi att utskottet egentligen vill bifalla motionens förslag men inte är berett att tillstyrka motionärens formulering. Jag kallar dessa förslag ”nästan bifall”.  Det finns 12 sådana utskottsförslag ”med anledning av”.

  • Budgetutskottet föreslår ”nästan  bifall” till motion 92 av Marie Rydén Davoust, POSK, om praktik för unga.
  • Ekuminikutskottet gör detsamma om motion 109 av Berit Bornecrantz Dias, ViSK, m.fl. om lokala dialogcentra.
  • Ekumenikutskottet vill också nästan bifalla motion 84 av Jerker Schmidt, FiSK, m.fl. om kristna i Mellanöstern (två ”med anledning av”-förslag).
  • Ekumenikutskottet vill nästan bifalla även motion 77 av Johan Åkesson, s, om ett fredsupprop.
  • Kyrkolivsutskottet bifaller nästan motion 72 av Jerry Adbo, s, om webbsända gudstjänster.
  • Kyrkorättsutskotet bifaller nästan min egen motion 50 om arvodesnämnden.
  • Kyrkorättsutkottet bifaller också nästan motion 84 av Eva-Maria Munck, POSK, m.fl. om klimatmål.
  • Organisationsutskottet gör detsamma med motion 38 av Boel Johansson, POSK, om brevröstning med bud.
  • Organisationsutskottet bifaller nästan också motion 95 av Eva-Maria Munck, POSK, m.fl. om generationsspridning i beslutande organ.
  • Tillsyn och uppdragsutskottet bifaller nästan motion 15 av biskop Ragnar Persenius om byte av uppdrag inom vigningstjänsten.
  • Tillsyn och uppdragsutskottet gör detsamma med motion 44 av Berth Löndahl och Bertil Murray, fk, om lönepolicy.

Med denna statistik kan man visa att POSK har varit den mest framgångsrika av alla nomineringsgrupper trots att vi egentligen inte tycker om dagens kyrkomöte.

Ett annat sätt att visa detsamma är BA:s motion 26 om att se över antalet ledamöter i Kyrkomötet. Det är den enda motion som den stora nomineringsgruppen lägger och det är ju också ett sätt att protestera mot Kyrkomötet och dagens ordning.

Bertil Persson

Ur POSKs Vision och program>>

Indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte speglar bättre dessas uppgifter. Stiftsfullmäktige behandlar framför allt frågor som rör församlingar, inte medlemmar. De frågor som kyrkomötet behandlar rör i första hand kyrkans interna regelsystem och dess verksamhet på nationell nivå, det vill säga församlingarnas gemensamma arbete och kyrkans identitet. POSK menar därför att ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte behöver ha en församlingsförankring och bör väljas indirekt av kyrkofullmäktige. Ett enklare och billigare valsystem bör införas. Församlingens medlemmar ska välja församlingens styrelse.

(…)
Alla frågor kan inte bli föremål för ett enkelt demokratiskt avgörande, eftersom Svenska kyrkan är knuten till sin evangelisk-lutherska bekännelse. Det är därför särskilt viktigt hur hanteringen av lärofrågor är utformad. I en episkopal kyrka av Svenska kyrkans karaktär har biskoparna en särskild läro- och tillsynsfunktion, och de har förutom sin roll i läronämnden ett särskilt inflytande när kyrkomötet beslutar i lärofrågor. POSK menar att biskoparna dessutom borde vara fullvärdiga ledamöter i kyrkomötet.

Arkiv
Kategorier