Bertil tittar på kyrkomötet

Bertil Persson, ledamot för POSK i kyrkomötet, från Stockholms stift, har tittat på betänkanden och förslagen till kyrkomötets sammanträde i november.

Här hittar du alla motioner, skrivelser och betänkanden:
http://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/

Ett annat sätt att beskriva 2014 års kyrkomöte

Man kan räkna på många sätt. I denna lilla PM räknar jag motioner och utskottsklämmar. Man skulle kunna räkna på antalet arbetsdagar som KM-ledamöter och tjänstemän lägger ned. Och naturligtvis se på antalet kronor som Kyrkomötet kostar. Eller på hur media skriver om Kyrkomötet. Slutsatsen blir likafullt att motion 104 (Ändra formerna för kyrkoval) av Per Lindberg, POSK, borde ha tillstyrkts av organisationsutskottet.

  • Det kom in 109 motioner.
  • Utskotten har 161 förslag till beslut med anledning av dessa motioner, om jag har räknat rätt (plus några till kring Kyrkostyrelsens skrivelser o.a.).

Totalt finns 5 yrkanden om bifall!

  • Ekumenikutskottet yrkar bifall till biskop Åke Bonniers förslag att uppmuntra till att implementera ”Guds vägar”
  • Gudstjänstutskottet föreslår bifall till motion 79 av Hans-Olof Andrén, POSK, om Kyrkohandbok del II.
  • Kyrkolivsutskottet yrkar bifall till POSK-motionen av Anders Brunnstedts m.fl. motion om en barnportal
  • Kyrkolivsutskottet yrkar också bifall till motion 27 av Dag Sandahl, fk, om stöd till flyktingmottagande
  • Kyrkolivsutskottet yrkar bifall till motion 101 av Sofija Pedersen Videke, s, om utbildning inom själavård.

Ibland säger vi att motioner begravs med krans. Då menar vi att utskottet egentligen vill bifalla motionens förslag men inte är berett att tillstyrka motionärens formulering. Jag kallar dessa förslag ”nästan bifall”.  Det finns 12 sådana utskottsförslag ”med anledning av”.

  • Budgetutskottet föreslår ”nästan  bifall” till motion 92 av Marie Rydén Davoust, POSK, om praktik för unga.
  • Ekuminikutskottet gör detsamma om motion 109 av Berit Bornecrantz Dias, ViSK, m.fl. om lokala dialogcentra.
  • Ekumenikutskottet vill också nästan bifalla motion 84 av Jerker Schmidt, FiSK, m.fl. om kristna i Mellanöstern (två ”med anledning av”-förslag).
  • Ekumenikutskottet vill nästan bifalla även motion 77 av Johan Åkesson, s, om ett fredsupprop.
  • Kyrkolivsutskottet bifaller nästan motion 72 av Jerry Adbo, s, om webbsända gudstjänster.
  • Kyrkorättsutskotet bifaller nästan min egen motion 50 om arvodesnämnden.
  • Kyrkorättsutkottet bifaller också nästan motion 84 av Eva-Maria Munck, POSK, m.fl. om klimatmål.
  • Organisationsutskottet gör detsamma med motion 38 av Boel Johansson, POSK, om brevröstning med bud.
  • Organisationsutskottet bifaller nästan också motion 95 av Eva-Maria Munck, POSK, m.fl. om generationsspridning i beslutande organ.
  • Tillsyn och uppdragsutskottet bifaller nästan motion 15 av biskop Ragnar Persenius om byte av uppdrag inom vigningstjänsten.
  • Tillsyn och uppdragsutskottet gör detsamma med motion 44 av Berth Löndahl och Bertil Murray, fk, om lönepolicy.

Med denna statistik kan man visa att POSK har varit den mest framgångsrika av alla nomineringsgrupper trots att vi egentligen inte tycker om dagens kyrkomöte.

Ett annat sätt att visa detsamma är BA:s motion 26 om att se över antalet ledamöter i Kyrkomötet. Det är den enda motion som den stora nomineringsgruppen lägger och det är ju också ett sätt att protestera mot Kyrkomötet och dagens ordning.

Bertil Persson

Ur POSKs Vision och program>>

Indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte speglar bättre dessas uppgifter. Stiftsfullmäktige behandlar framför allt frågor som rör församlingar, inte medlemmar. De frågor som kyrkomötet behandlar rör i första hand kyrkans interna regelsystem och dess verksamhet på nationell nivå, det vill säga församlingarnas gemensamma arbete och kyrkans identitet. POSK menar därför att ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte behöver ha en församlingsförankring och bör väljas indirekt av kyrkofullmäktige. Ett enklare och billigare valsystem bör införas. Församlingens medlemmar ska välja församlingens styrelse.

(…)
Alla frågor kan inte bli föremål för ett enkelt demokratiskt avgörande, eftersom Svenska kyrkan är knuten till sin evangelisk-lutherska bekännelse. Det är därför särskilt viktigt hur hanteringen av lärofrågor är utformad. I en episkopal kyrka av Svenska kyrkans karaktär har biskoparna en särskild läro- och tillsynsfunktion, och de har förutom sin roll i läronämnden ett särskilt inflytande när kyrkomötet beslutar i lärofrågor. POSK menar att biskoparna dessutom borde vara fullvärdiga ledamöter i kyrkomötet.