Hejdå 2014 – Hej Hej 2015

Sista dagen på året – kan vara dags att summera kanske? Blev det ett bra år?

Nu tänker jag på POSK i första hand. Vi har klarat av vårt första år på mandatperioden. Alla förtroendevalda har satt sig in i organisationen, format sitt jobb och sitt lokala uppdrag. Nu är det tre år kvar.

Två år att arbeta praktiskt (2015 och 2016) – ett år (2017) att driva kyrkoval på. Det är vad vi har framför oss.

Vilka mål har vi? Vad är det för frågor vi vill driva?

Givetvis är det våra tre valfrågor som vi driver, församlingen i centrum, kyrkans roll i den sociala ekonomin och ett enklare och billigare valsystem i Svenska kyrkan.

Våra valfrågor  

Vid kyrkoeftermiddagen den 8 februari 2015 i Uppsala så kommer vi att presentera hur stiftsorganisationerna kan arbeta praktiskt med vårt program och hjälpa till att implementera programmet i de lokala grupperna. Alla POSKare är välkomna att vara med på POSK-eftermiddagen. Läs mer här och anmäl dig!
https://www.posk.se/2014-2017/kyrkodagar-2015/kyrkoeftermiddag-2015

Det är viktigt att fundera praktiskt hur ni vill jobba – vad är det ni ska göra i er församling och ert pastorat? Hur ska kyrkan jobba? Vad är det bästa för att stärka församlingarna? Gudstjänstlivet? Ordet och tron?

Jag önskar er alla ett riktigt Gott nytt 2015! Med spännande och livgivande diskussioner – härliga gudstjänster och gudsmöten. Med aktiva förtroendevalda som tar ansvar och plöjer för ordet!

Philani – hoppets plats!

Lisa Tegby, präst och POSKare från Umeå, har just varit på semester och resa i Sydafrika. Då passade hon på att göra en del studiebesök och om detta skriver hon i dagens Västerbottenkuriren:

Akta er för kåkstäderna, sa många när vi skulle åka till Sydafrika. Där är det farligt. Och visst. Det kan vara farligt där. Fattigdom, arbetslöshet och förtvivlan kan leda till brottslighet, våld och missbruk. Och dessutom: Ska man åka och titta på människors elände?

Men vi åkte dit. Vi gjorde det tillsammans med den svenska läkaren Ingrid le Roux. För 35 år sedan började hon arbeta som volontär på en klinik i Khayelitsha. Ganska snart lämnade hon sin läkarkarriär på det stora sjukhuset för att tillsammans med andra sakta men säkert bygga upp ett stödcentrum för kvinnor och barn mitt i kåkstaden.

Nu kommer vi med henne till en oas mitt ibland skjul och marknadsstånd. En liten grön gård omgiven av enkla hus, där det finns förskola och läkarmottagning, väveri och tygtrycksverkstad, en butik, tandläkare och samlingssalar. Och framför allt, glada, engagerade, målmedvetna människor som tror på förändring. Philani heter denna hoppets plats.

(…)

Människor kan, säger Ingrid le Roux. Vi bara stöttar och ger redskapen och hjälper till med organisationen. Hon är lågmäld och kraftfull och fylld av tillit till sina medarbetare. Det var här människor behövde oss, säger hon. Därför blev jag kvar i Sydafrika. Man ska vara där man behövs.

Läs hela artikeln här>>

Foto: Lars-Gunnar Frisk

Grattis Annika Borg!

Annika Borg, som sitter som förste ersättare för POSK i kyrkomötet (Stockholms stift) har fått Torgny Segerstedts-priset. Priset delas ut den 18 december.

http://stockholm.sverigeisrael.se/program/valkommen-till-chanukafest/

Vid festen delas Torgny Segerstedt-priset ut till en person som gjort
sig känd för att ha främjat förståelsen mellan Sverige och Israel. I år,
med hänsyn till det aktuella politiska läget, mer angeläget än
någonsin. Författaren, debattören och prästen Annika Borg tilldelas årets pris. Hon kommer att närvara och hålla ett kort anförande.

Stort grattis till Annika!

Annika Borgs webbsida>>

Hur mycket är det värt?

Kyrkans Tidnings framsida i dag visar hur mycket de förtroendevalda får betalt i olika pastorat och församlingar. Nivåerna skiljer sig mycket enligt Kyrkans Tidnings tabell. (Artikel på sidan 4 i KT nr 50/14)

Mest pengar får ordföranden i Örebro pastorat med 86 000 medlemmar. Men det visar sig att det inte är medlemsantalet som är det som avgör. Ganska mycket får även ordföranden i Sankt Johannes församling med
6 700 medlemmar.

I artikeln får vi veta vad de olika ordförarna gör för sina arvoden och hur det ser ut.

Jag tycker det är ett problem att Kyrkans Tidning tar upp förlorad arbetsförtjänst när de räknar på arvodet.

POSK skriver i sin vision och program>>:
POSK anser att återhållsamhet med arvodering av förtroendeuppdrag ska iakttas, särskilt i den egna församlingen. Däremot bör man få ersättning för förlorad arbetsförtjänst.

Det är självklart att man ska kunna få ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Annars blir det helt omöjligt att få personer i arbetsför ålder att kunna ställa upp. (Här gäller det också att lösa det praktiskt för dem som har egen firma och inte en fast månadsinkomst, som de som är fast anställda.)

Däremot så anser POSK att arvodering överlag ska vara restriktiv. Särskilt på lokal nivå.

För visst ska vi kunna ställa vår yrkeskunskap och vår erfarenhet till förfogande i kyrkan? Utan att behöva få betalt för allt?

POSK har drivit frågan om arvoden under lång tid. Som så mycket annat så ser det väldigt olika ut i församlingar och pastorat. Jag skrev bland annat på förra bloggen (2011) om när ledamöter i Falun drev frågan om lägre arvoden.

http://poskvalblogg.blogspot.se/2011/01/falu-posk-avstar-arvodet.html

Sista ordet om arvoden är inte sagt ännu. Förlorad arbetsförtjänst – JA, höga arvoden – NEJ!

Fotnot: Jag är mycket irriterad över att artikeln i Kyrkans Tidning inte finns publicerad på webben, så den går inte att länka. Men detta får jag skriva en egen bloggpost om…

Uppdaterad kl 15.20
Det kom en kommentar från Anders Brunnstedt, POSK i Falun, som skriver:

"En kommentar till arvodesgenomgången i KT. Falun har länge legat högt – redan 2008 hade en av mina företrädare(då ordf i kyrkonämnden http://www.kyrkanstidning.se/nyhet/stora-skillnader-i-arvoden)  ca 145 000 kr/år fast arvode. Det var kopplat till prisbasbeloppet vilket innebar att arvodesbeloppet för 2013 var ca 155 000 kr/år. Nu är det alltså ett fast arvode 144 000 kr/år utan koppling till prisbasbelopp. När vi 2013 reviderade vårt ersättningsreglemente arbetade jag för att vi i huvudsak skulle ersätta för förlorad arbetsförtjänst."

Vad har vi gjort?

Jag gissar att ni, precis som jag, i dagarna är runt på "sista sammanträdet med den här styrelsen" för året.

För det är ju så det är, nu i december. Vi avslutar vårt första år på den här mandatperioden. 25 procent av tiden är gjord. En fjärdedel av mandatperioden. Nu är det tre fjärdedelar kvar. Tre år.

Och vad har vi åstadkommit hittills? Har vi börjat lyfta de frågor som vi gick till val på? Har vi skrivit de motioner som vi tänkt?

Eller har vi haft fullt upp med att komma in i en ny organisation? Att lära känna varandra, församlingen och arbetet?

I vilket fall som helst så är det läge att stanna upp inför det kommande året. Titta på valprogrammet. Planera för hur frågorna ska kunna genomföras. Titta på POSKs riksprogram och se vilka frågor som är lokala. Fundera över; hur ska vi fortsätta arbeta för att förverkliga POSKs vision för Svenska kyrkan:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

Nu måste kyrkan bli ännu tydligare

Sverige står inför ett nyval. Detta på grund av det partiet i riksdagen,  som tydligt markerat att de kommer att fälla alla budgetar som inte driver deras frågor särskilt när det gäller invandrarpolitiken, har röstat och därmed fällt regeringens budget.

Jag tycker detta är oerhört komplicerat. Jag är rädd att denna grupp ska få ännu mer inflytande. Därför vill jag att Svenska kyrkan nu tar ett stort ansvar och blir ännu tydligare när det gäller solidaritet och medmänsklighet!

I kyrkomötet märktes det att en av nomineringsgrupperna har större delen av sina ledamöter också i riksdagen. Det blev därför mycket diskussion om helt fel frågor på kyrkomötet – där frågor som borde diskuteras i riksdagen lyftes på kyrkomötet.

I Kyrkans Tidning (nr 49/2014 sid 8) står det en artikel om detta. (jag hittar den tyvärr inte på nätet).

Vi har ett parti i riksdagen som tydligt deklarerat att de vill minska invandringen. Vi har samma grupp i kyrkomötet som lika tydligt gör markeringar så fort det rör stöd till flyktingar och religionsdialog.

Kyrkomötet tog ett uttalande i samband med sitt möte i november. Det handlar om EU-migranter.

__________________

Allt fler fattiga EU-migranter befinner sig i Sverige. Många
saknar id-handlingar, vilket innebär att de inte räknas som medborgare i det land som de kommer från. De saknar försörjningsmöjligheter, har dåliga bostäder eller inga bostäder alls. Sällan har de tillgång till sjukvård eller skolgång. De som är romer utsätts dessutom ofta för diskriminering och förtryck.

Stöd på kort och lång sikt
Svenska kyrkan arbetar tillsammans med andra aktörer för att på kort och lång sikt kunna bistå fattiga EU-migranter, inte minst romer. Församlingar och stift ingår ofta i lokala och regionala nätverk. Insatserna handlar om bostäder, skydd för utsatta kvinnor, akut hälsovård och skolgång för barn. Långsiktigt arbete sker med syfte att möjliggöra sysselsättning på svensk arbetsmarknad och fortbildning. Dessa insatser gör stor skillnad för den enskilde.

Vill påverka social- och minoritetspolitik
Svenska kyrkan deltar också i arbetet med att påverka EU:s medlemsländer vad gäller socialpolitik och skydd för minoriteter, bland annat genom kyrkliga organisationer på europeisk nivå.
Svenska kyrkans kyrkomöte uppmanar alla nivåer i Svenska kyrkan att fortsätta och intensifiera arbetet för att förbättra situationen för fattiga EU-migranter.

Våra utgångspunkter är att:        

  • Alla människor är skapade till Guds avbild och har rätt till ett liv i värdighet.
  • Grundläggande rättigheter måste gälla för alla människor.
  • Barns situation och behov måste särskilt uppmärksammas.
  • Familjer har rätt att leva tillsammans.
  • Alla har medansvar för samhällsutvecklingen och att göra gott mot sina medmänniskor.
  • Vårt mål är fred, rättvisa och ett hållbart samhälle ​

    Svenska kyrkans kyrkomöte uppmanar Sveriges kommuner

  • att ta sitt ansvar för människor i nöd och att i samråd med frivilligorganisationer och kyrkor hitta modeller som förbättrar situationen för fattiga EU-migranter som vistas i kommunen.​
  • Sveriges regering och riksdag att verka för att minska fattiga EU-migranters utsatthet, både genom att kraftfullt agera inom EU och genom att tydliggöra och respektera EU-migranters mänskliga rättigheter, särskilt barnens rättigheter.
    _____________________________

Sveriges Kristna Råd som hade sammanträde i dag har delat en uppmaning till gemensam bön för vårt land utifrån den politiska situationen och extra valet i mars 2015.

De skriver:

Vårt land befinner sig i en allvarlig politisk situation. Vi uppmanar därför alla kyrkor till bön för vårt land, vår regering och riksdag söndagen den 7 december. Genom att göra detta tillsammans kan
våra gemensamma böner välsigna och ge kraft.
Styrelsen för Sveriges kristna råd den 4 december 2014
 
Bön om ett gott samhälle
Välsignad är du Gud vår Fader, som vårdar din skapelse och
förbarmar dig över allt levande. Vi tackar dig för Jesus Kristus, din
Son, i vilken din avsikt för varje människa blivit synlig. Genom honom har du väckt vår längtan efter dig och kallat oss till uppbrott, som pilgrimer på vägen genom livet. Tillsammans med hela din kyrka sträcker vi oss mot dig i bön.

Gud, sänd din Ande över vårt land. Vi ber om vishet och
vägledning för alla som har ansvar i samhället – regering, riksdag och oss alla som medborgare. Vi ber om ett politiskt klimat präglat av dialog och respekt, om ett samhälle som värnar alla människors värde och värdighet.

Uppfyll oss med din helige Ande, som du har sänt till vår förvandling, så att vi kan vittna om dig med och utan ord. Uppliva
bönens låga i våra församlingar. Besök vårt land med en andlig vår!
I Jesu namn.
Amen.

Och jag vill att Svenska kyrkan nu blir en tydlig röst i det politiska spelet och pekar på medmänsklighet, solidaritet och människovärdet! Där har vi alla en viktig mission!

Ur POSKs vision och program:
POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

(Foto: Altartavlan i Hjälmareds kapell på Hjälmareds folkhögskola)

Glädjas över mångfalden!

I lördags tillbringade jag hela dagen på Åh stiftsgård. Det var visionsmöte med nära 40 personer som avsatt dagen – för att dela tankar och idéer om Åh stiftsgård. Och på eftermiddagen bildades Föreningen Åh stiftsgårds vänner och en styrelse valdes.

Det var härligt att se och känna det engagemang som alla dessa människor hade för stiftsgården, dess verksamhet och dess framtid.

I går söndag fick jag möjlighet att fira gudstjänst två gånger. Dels var det i Göteborgs domkyrka som återöppnade hela kyrkan efter en omfattande renovering. Allt är inte riktigt klart – men nästan. Under 2015 fyller domkyrkan 200 år och då ska det firas mer. Högmässan var traditionell, domkyrkokören sjöng de vanliga högtidliga sångerna (Sions dotter, Advent, Händels Halleluja-kör). Otroligt vackert, högtidligt, klassiskt och traditionellt.

På eftermiddagen var jag med när Amhults kyrka i Torslanda-Björlanda församling invigdes. Så otroligt roligt att få vara med och ta en helt ny kyrka i bruk. Och den gudstjänsten präglades av nyskriven mässmusik, bas och trummor. Nya uttryck och en annan livsnära nerv.

Och jag satt och var så stolt och lycklig över vår Svenska kyrka. Som har bredden och mångfalden i kyrkor och gudstjänster. Som kan erbjuda mötesplatser för olika människor, där de känner sig hemma.

Jag hoppas att vi får fortsätta att glädjas över mångfalden och värna det och att se till att det inte blir enfald i kyrkan.

PS Och särskilt stolt och glad är jag också eftersom jag såg POSKare överallt. I gudstjänsten både som medverkande och tjänstgörande.

Ur POSKs vision och program:

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa relationer med så
stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter samt delaktighet och ansvarstagande i samhället. Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.
(…)
Det är angeläget med en bredd i gudstjänstformerna och att det finns en mångfald av uttryckssätt i gudstjänsten för olika åldrar och
livssituationer. För en kristen kyrka är tron på Jesus Kristus som vår frälsare grundläggande. Detta behöver framträda tydligt så att inte evangeliet går förlorat och ersätts av enbart allmänreligiösa eller etiska frågor.

Bra för alla

Ur POSK Vision och program:

Anställda och förtroendevalda
Svenska kyrkan har många anställda och ska vara en bra arbetsgivare som erbjuder god arbetsmiljö. Till en god arbetsmiljö hör en tydlig fördelning av ansvar och befogenheter. Det är viktigt att klargöra rollfördelningen mellan anställda och förtroendevalda och mellan kyrkoherdar och andra arbetsledare.

Kyrkoherden är chef för alla anställda i församlingen eller pastoratet och därför ställs höga krav på kyrkoherdens kompetens, lämplighet och förmåga att delegera. Förhållandet mellan kyrkoherden och övriga i kyrkorådet ska präglas av ett gemensamt ansvarstagande och insikt om skillnaden mellan
styrelse- och chefsuppgifter. I vissa frågor har kyrkoherden ett
självständigt ansvar genom vigningstjänsten. POSK anser att det är viktigt med kunskap om och respekt för varandras roller, delaktighet och inflytande.

Den senaste veckan har det varit mycket skriverier om Svenska kyrkan och utköpen av personal. DN har gjort en undersökning och Kyrkans Tidning skriver också om detta.

DN: De kritiserade kyrkan – fick betalt för att sluta>>
DN: På vissa platser är det riktigt dåligt>>
DN: De fick pengar för att sluta i inom kyrkan>>
DN: Åsa frystes ut efter larm och sexofredande>>

Kyrkans Tidning: Utköp av kyrkans medarbetare för 115 miljoner kronor>>

Ärkebiskop Antje Jackelén skriver på Svenska kyrkans webbsida:
Missförhållande på arbetsplatser måste upp på utan>>

Svenska kyrkan är en stor organisation med cirka 23 000 anställda, 30 000 förtroendevalda och 700 arbetsgivare. Många arbetsplatser fungerar mycket bra men på andra håll i organisationen finns det allvarliga brister i arbetsmiljön.

– En god arbetsmiljö kräver ständig vård och underhåll, också i
Svenska kyrkan. Missförhållanden måste upp till ytan och här har varje arbetsgivare i Svenska kyrkan ett stort ansvar, säger ärkebiskop Antje Jackelén.

Som POSK skriver i sitt program så ska Svenska kyrkan erbjuda en god och bra arbetsmiljö. Vi ska ha kompetent personal och kompetenta förtroendevalda. Det är fullständigt självklart att det ska vara så. Och det behövs ständigt fortbildning och utbildning.

Många av våra förtroendevalda har yrkeserfarenhet av att ha personalansvar, budgetansvar och fastighetsansvar. Precis det som också behövs i ett kyrkoråd.

Det är viktigt att vi har kompetent personal (och förtroendevalda) som kan göra den grundläggande uppgiften (gudstjänst, undervisning, diakoni och mission). I större pastorat kan vi fördela uppgifterna (även om jag personligen tycker att vi ska fira gudstjänst i alla våra kyrkor!). I större pastorat kan vi också fördela personalen så att alla kan få en uppgift som passar – vilket är betydligt svårare när vi har väldigt små församlingar. Då måste personalen vara allkonstnärer och kunna hantera allt. Det går inte att ha egenheter.

Vi i Svenska kyrkan ska vara bra på att ta vara på människors gåvor. Men vi måste också vara professionella. Ibland krockar detta. Dock borde det gå att ordna så att det kan samsas – till församlingens och den enskildas bästa.

De utköp som har gjorts är ofta resultatet av en lång och jobbig förhandling. Både för församlingen och för den enskilda det gäller. Min uppfattning är att 6 månadslöner är den vanligaste ersättningen. Men varje utköp är givetvis ett misslyckande. Det är bra att det här kommer upp till ytan och diskuteras återigen.

Åter på plats!

I dag kommer det en kort bloggpost. Det skulle kommit en i fredags – om inte det blivit problem med internet och allt som jag skrivit försvunnit.

Nu tar jag nya tag!

Förra veckan hade kyrkomötet sammanträde i tre dagar. 109 motioner och 3 skrivelser diskuterades och beslutades om.

Vi var i nya lokaler, det var ett nytt presidium och större delen av kyrkomötet var nya också. Vi har bara tre dagar på oss – vilket innebär att det blev väldigt långa dagar. Detta är något som presidiet kommer att diskutera och se över.

Beslutade vi något viktigt då?

På Svenska kyrkans webbsida för kyrkomötet kan du läsa snabbprotokollet och de korta nyheterna om besluten.

http://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/

Du kan också läsa här:
Detta hände på kyrkomötet>>

Kyrkomötet gjorde också två uttalanden.

Glädjande för POSK är att av de få motioner som bejakades i kyrkomötet så var POSK delaktig i flera stycken. Så här står det att läsa på Svenska kyrkans webbsida:

Kyrkomötet beslutade om stöd till asylsökande och barnportal

Kyrkomötet har beslutat att skyndsamt ordna former för ekonomiskt bistånd till församlingarnas arbete med flyktingar och asylsökande. Beslut togs även att skapa en barnportal på nätet.

Antalet asylsökande till Sverige har ökat kraftigt de senaste åren och närmar sig nivåer som rådde under kriget i forna Jugoslavien. På grund av brist på lämpliga bostäder finns allt fler asylsökande i glesbygdsområden och förläggningslika boenden istället för vanliga lägenheter. På många håll är Svenska kyrkan den enda öppna mötesplatsen på orten.

Allt större förväntningar på församlingarna
I och med att Migrationsverket sedan 2012 inte erbjuder asylsökande någon organiserad sysselsättning eller svenskundervisning blir förväntningarna än större på Svenska kyrkans församlingar.

Kyrkomötet beslutade att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att skyndsamt ordna former för ekonomiskt bistånd till församlingarnas arbete med flyktingar och asylsökande.​

Barnportal ska ge fokus på upplevelser
Kyrkomötet beslutade även att skapa en barnportal för att på ett enkelt sätt presentera den kristna tron på nätet och erbjuda ett redskap för församlingarnas barnverksamhet. En särskild barnportal ska ha mer fokus på lärande genom upplevelser och intryck, snarare än ren information.

Webbsända gudstjänster för fler
Samtidigt gavs kyrkostyrelsen uppdraget att intensifiera arbetet med att tillgängliggöra webbsända gudstjänster på ett samlat sätt.

Fler ska vara under 30
Kyrkomötet beslutade dessutom att minst 20 procent av de personer som utses till kyrkostyrelsen, och organ som utses av kyrkostyrelsen, ska vara under 30 år. Det är samma princip som Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet har för att öka ungas deltagande i olika organ.

Själavårdsutbildningen ska bli bättre
Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att se över dagens utbildning i själavård samt, om så behövs, komma med förslag till förbättringar. Syftet är att kvalitetssäkra Svenska kyrkans själavård i både grundutbildning och fortbildning.

Kyrkans Tidning om kyrkomötet>>

Tidningen Dagen: Kyrkomötet: Välkomna dem som flyr>>

"Det ni gjort mot dessa mina minsta…"

I går kom beskedet att en präst, en ungdomspräst, i Uppsala stift häktas på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt mot barn. I medierna kan vi nu läsa att prästen erkänt sexuella handlingar men nekar våldtäkt.

Det finns ingen, jag säger INGEN, förmildrande omständighet eller bortförklaring till att det skulle vara OK att ge sig på barn eller ungdomar på något sätt! Ja, vi har förlåtelse och vi har nåd – men det är inte det det handlar om här. Förlåtelse och nåd handlar om personen och dennes förhållande till Gud.

Nu handlar det om gärningen och att vara en offentlig person i Svenska kyrkan. Detta är helt oacceptabelt och det har Svenska kyrkan också fastslaget. Biskop Ragnar säger att vi har nolltolerans mot trakasserier och övergrepp. Det är bra! Man ska kunna vara trygg med att lämna sina barn och ungdomar i Svenska kyrkans verksamheter.

"De är bara människor, vanliga personer och detta händer överallt i samhället"  – tja, visst. Men de som jobbar i Svenska kyrkan har ett alldeles särskilt ansvar och därför måste kraven också vara högre!

Svenska kyrkan har jobbat med frågan om sexuella trakasserier och övergrepp och har tagit fram riktlinjer. Det finns också kontaktpersoner i alla stift som jobbar med de här frågorna och som man kan ta kontakt med. Du hittar dessa riktlinjer längst ner i blogginlägget.

Uppsala stift i den aktuella frågan>>

Svenska kyrkan mot sexuella övergrepp>>

Biskop Ragnar intervjuas i P4>>

Ut POSKs vision och program:

Utbildningarna till tjänst i kyrkan ska tillföra den kompetens som
församlingarna behöver för att fullgöra sitt uppdrag. POSK anser att Svenska kyrkans anställda behöver ha en god teoretisk och praktisk utbildning.(…)
Varje församling behöver väl fungerande arbetslag där företrädare för de olika områdena har en hög yrkeskompetens och kan verka tillsammans för att församlingens grundläggande uppgift ska bli utförd på ett bra sätt.

Foto: IKON Magnus Aronsson

Kyrkans Tidning: http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/ungdomsprast-haktad

Dagen: http://www.dagen.se/ungdomspr%C3%A4st-misst%C3%A4nkt-f%C3%B6r-v%C3%A5ldt%C3%A4kt-mot-barn-1.298993