fbpx

Att se ett ljus i mörkret – även som förtroendevald

Skrivet av

I går var jag på utbildning för nyvalda förtroendevalda. De som höll i kursen tittade lite skeptiskt på mig när jag kom… "…men, du kan väl redan allt?" sa de. Men nej, nej, så är det inte alls. Trots att jag har varit förtroendevald sedan förra seklet så kan jag inte alls allt!

Framförallt så är det många nya regler som kyrkomötet infört i kyrkoordningen. (även om jag varit med och beslutat om dem så innebär det inte att jag kommer ihåg allt.)

Och sen är det alltid bra att höra vad de helt nya får höra på en utbildning.

Jag pratade med en av deltagarna som var helt ny som förtroendevald. Hon hade blivit invald i en församling där hon bor, men inte bott så länge. Hennes nomineringsgrupp hade fått fem mandat, men de hade bara en person på listan.

Nu sitter hon i församlingens kyrkofullmäktige, församlingens kyrkoråd och församlings arbetsutskott. Hon sa att hon kände sig helt förvirrad och inte riktigt visst hur hon skulle ta in allt. Det kändes nästan övermäktigt.

Och visst kan det kännas så – det är helt naturligt när man kommer in i en en helt ny uppgift. Men tanken med de utbildningarna som erbjuds är just att hjälpa till att räta ut frågetecknen och att man ska få ett ansikte på personer som man kan fråga om man har någon mer fråga. Det går att se ett ljus i mörkret!

Jag uppmanar er alla – gamla som nya förtroendevalda, att försöka vara med på så många utbildningar som möjligt. Det kommer att erbjudas utbildningar i början på mandatperioden, men även senare.

Och våga fråga! Be någon i ditt kyrkoråd att de kan vara mentor till dig, så att du har någon som du kan fråga. Ingen fråga är för dum eller svår. Allt går att få en rätsida på, även om det ibland kan ta lite tid.

Den boken som utbildningen igår hänvisade till är den utmärkta boken "Uppdrag Förtroendevald" utgiven av Verbum. Det är en bok som jag hoppas att ni alla har tillgång till om du är förtroendevald. Till boken finns en alldeles utmärkt och levande webbsida där du hittar mer information och superbra länkar till olika nyttiga webbsidor. Reglelverk, tips, information och allt annat som kan vara bra att ha tillgång till som förtroendevald.

Gå gärna in och titta på den webbsidan! (där hittar du också till utbildningen i barnkonsekvensanalys)

www.uppdragfortroendevald.se

Fastighetsutredningen

Skrivet av

Från Svenska kyrkans intranät>>

Svenska kyrkan har ett stort antal fastigheter och byggnader för sin verksamhet. Kunskapen om hur stort fastighetsbeståndet är, är bristfällig. Den av kyrkostyrelsen tillsatta utredningen om Svenska kyrkans fastighetsförvaltning och utjämningssystem genomför nu en kartläggning.

Svenska kyrkan är en av Sveriges största fastighetsägare och förvaltare av landets största sammanhållna kulturarv. Beståndet av fastigheter och byggnader är geografiskt spritt och består av en mängd olika typer av byggnader och lokaler. Detta bestånd ägs och förvaltas av församlingar och pastorat inom Svenska kyrkan. Beståndets totala storlek och dess ekonomiska omfattning är i dagsläget inte känd och det finns ingen samlad bild över lokalernas användning och effektiviteten i lokalnyttjandet.

För att kartlägga fastighetsbeståndet, utöver kyrkobyggnader och begravningsplatser som finns registrerade i Kyrkobyggnadsregistret kommer under februari månad 2014 en webbaserad enkätundersökning att genomföras.

Enkäten kommer att sändas till den officiella e-post brevlådan för samtliga självständiga ekonomiska enheter inom Svenska kyrkan. Även stiften kommer för sin del att få besvara enkäten. Enkäten kommer exempelvis att inkludera frågor om fastigheternas storlek, användningsområden och byggnadstyp.  

Vidare kommer ett 30-tal intervjuer att genomföras på pastoratsnivå för att skapa en kompletterande bild av den nuvarande förvaltningen av såväl kyrkobyggnader och begravningsplatser som övriga fastigheter. Kyrkokansliet i samråd med upphandlat konsultstöd utser de 2-3 församlingar/ pastorat per stift som ska intervjuas.

Förvaltningen av Svenska kyrkans fastighetsbestånd ianspråktar en allt större del av tillgänglig finansiering. Flera av församlingarna anser sig ha svårt att säkerställa inte bara finansieringen utan även förvaltningskompetens.

Kyrkostyrelsen har därför tillsatt en utredning som ska utreda dels fastighetsförvaltningen inom Svenska kyrkan, dels det inomkyrkliga systemet för ekonomiskt utjämning men även clearing mellan de ekonomiska enheterna. Utredningen omfattar samtliga Svenska kyrkans fastigheter med undantag för prästlönetillgångarna samt utrikes belägna fastigheter och lokaler.

Syftet med utredningen

  • att lägga fram förslag som effektiviserar
    förvaltningen av kyrkobyggnader och,  eventuellt, andra fastigheter,
    såväl ekonomiskt som kompetensmässigt.
  • att säkerställa ett långsiktigt, hållbart, brett
    accepterat utjämningssystem (inkomst- och kostnadsutjämning,
    stiftsbidrag och särskild utjämningsavgift).
  • att överväga clearingsystemets effektivitet och möjlig inkorporering i utjämningssystemet.
  • att för framtagna förslag redovisa övergångs- och överföringsbestämmelser. 

Utredningen ska lägga fram sina resultat senast den 15 april 2015. 

Utredningen är parlamentariskt tillsatt och består av 9 ledamöter representerande nomineringsgrupper i kyrkostyrelsen och en biskop. Utredningens ordförande är Lars Johnsson.

För att bistå i bland annat kartläggning av fastighetsbeståendet och analys av nuläget vad beträffar förvaltningen så har upphandling av konsulter från Ernst & Young (EY) gjorts. EY är bland annat verksamt inom fastighetsrådgivning och har också tidigare varit rådgivare till Svenska kyrkan inom detta område. 

Kyrkokansliet och stiften tillsammans
För att utredningen ska kunna uppnå sitt övergripande syfte att läggafram förslag som effektiviserar förvaltningen av kyrkobyggnader och eventuellt andra fastigheter, såväl ekonomiskt som kompetensmässigt, är vi beroende av samtliga församlingar/pastorat och stifts stöd i detta skede av utredningens arbete. Detta kommer också att bidra till utredningens arbete med att säkerställa ett långsiktigt hållbart, brett accepterat utjämningssystem.

 My News Desk pressmeddelande: Stor kartläggning av kyrkans fastigheter>>

Se också Per Lindberg (POSK) som är med i utredningen. Han berättar om utredningen vid POSKs kyrkodagar i Uppsala i januari.

Uppdaterad 20140205
Dagen: Kyrkan räknar sina hus>>

Sveriges Radio: Svenska kyrkan kartlägger sina fastigheter>>

Ny film från kyrkodagarna

Skrivet av

Jag har tyvärr stött på ett större problem när jag skulle läsa in filmerna till datorn. Av oförklarlig anledning (ännu) så blir inte alla filmer och föredrag inmatade. Så jag har inte kunnat lägga upp Hannah Kroksson och Maria Wingård som berättar om barnkonsekvensanalysen och projektet Dela tro – dela liv.

Men jag har i alla fall fått till Jonas Lindbergs föredrag om Sverigedemokraterna. Här kan du se det:

 

POSK kyrkodagar 11-12 januari Jonas Lindberg from POSK En fri röst i kyrkovalet! on Vimeo.

Kandidater och kandidater

Skrivet av

Lunds stift har vaskat fram 14 potentiella biskopskandidater till nomineringsmötet den 7 februari. Kyrkans Tidning vet att berätta att följande 14 personer är uppe för diskussion:

  • Anders Göranzon
  • Anders O Johansson
  • Fredrik Modéus
  • Gunilla Hallonsten
  • Johan Tyrberg
  • Karin Burstrand
  • Kerstin Hesslefors-Persson
  • Kerstin Wimmer
  • Kristian Lillö
  • Lena Petersson
  • Karin Burstrand
  • Mats Hermansson
  • Michael Persson
  • Olle Carlsson
  • Pamela Garpefors

Det går att läsa mer om biskopsvalet på Lunds stift webbsida här>>

På den här sidan ska det läggas upp frågor och svar>>

Jag läser papperstidningen av Kyrkans Tidning som kom i brevlådan i går torsdag. I den har Bo Hansson (ÖKA) skrivit en insändare med anledning av förslaget från tre tunga socialdemokrater att inte deras parti ska ställa upp i kyrkovalet. (Tyvärr finns den artikeln inte på nätet, vad jag har kunnat hitta).

(Uppdaterad 20140129 KT: Låt alla partier framträda 

Sören Ekström har svarat direkt på Bo Hanssons inlägg och börjar svaret med

”En stor del av Bo Hanssons replik är beskyllningar av sådan karaktär att jag inte ens vill svara på dem”.

Personligen skulle jag bara vilja tillföra en sak till ämnet. Bo Hansson skriver:

”Sören Ekström låter ur kyrklig synpunkt som om han gått i hjonelag med POSK eller Frimodig kyrka.

Det finns i dag tre inomkyrkligt präglade partier: ett konservativt, gammaldags parti (Frimodig kyrka) ett intetsägande parti (Posk) och ett samtida, progressivt (Öppen kyrka).”

Jag vänder mig mot den beskrivning som Hansson gör i första hand mot POSK. Ett nomineringsgrupp som han var med och startade och också var ordförande för under två år. Han var med och drog igång en organisation som skulle vara en motvikt mot de partipolitiska grupperna i kyrkan.

Sedan Hansson var ordförande 1989-1990 så har POSK fortsatt att utvecklats och avknoppningar har uppstått i form av Öppen kyrka (2001) och Frimodig kyrka (2005).

För oss som på riktigt har våra rötter i den obundna rörelsen så är det fullständigt självklart att vara partipolitiskt obunden i vårt kyrkliga engagemang. Men flera av våra kandidater och ledamöter har givetvis ett allmänpolitiskt engagemang och en kompetens som gör alla offensiva och progressiva – men med kyrkans bästa för ögonen.

Jag vänder mig beskrivningen att POSK skulle vara intetsägande, vilket är oförskämt att kalla oss.

Jag är stolt och glad över den oerhört gedigna vision och program som vi har gått på val på och som vi kommer att ägna mandatperioden på oss att förverkliga!

POSK Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus
Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

•    erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
•    förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
•    se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
•    respektera individen och glädjas åt mångfalden
•    vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
•    vara en brobyggare mellan kyrkor
•    sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Om Bo Hansson inte har läst hela vårt program så uppmanar jag honom att göra det, så kan vi sedan jämföra våra olika program.

Hur har det gått?

Skrivet av

Hittar i mitt flöde en artikel från Sydsvenskan som berättar om kyrkorådsvalet i St Staffans församling i Staffanstorp, Lunds stift.

Tidningen berättar om de borgerliga som tydligen har en inre strid i vilken ordning deras kandidater skulle stå på listan och väljas in i kyrkorådet.

– Det är konstigt att valberedningen bortsåg från nomineringsgruppens
önskemål och lät hela fullmäktige avgöra vem som skulle representera vår grupp, säger Sune Cederpil som gärna hade velat bli invald i
kyrkorådet. Han kallar Nils-Ove Mårtenssons agerande för ”kupp”.

Jag vet ju inte mer om det här än det som står i tidningen. Men är det valberedningens förslag som ska gälla? Eller ska kyrkofullmäktige vara fria att välja den man anser vara bäst att sitta i kyrkorådet? Här har ju tydligen (enligt artikeln) valberedningen bortsett från nomineringsgruppens önskemål och gjort ett annat förslag.

Hur har det gått i era församlingar?

Vi i POSK kommer att skicka ut en enkät där vi ber er berätta hur det har gått vid nomineringarna, och vid valen. Vi tror att det är viktiga kunskaper att samla in så snart som möjligt.

Under våra kyrkodagar i 11-12 januari (du har väl inte glömt att anmäla dig?) kommer vi att redogöra för hur det gått i kyrkovalet i de olika stiften.

www.posk.se/kyrkodagar2014/

Mellan val och nyår

Skrivet av

Tiden mellan kyrkovalet till den nya mandatperioden börjar är en tid som jag egentligen skulle vilja vara utan. För den tiden handlar om att förhandla, om att överlägga, ingå kooperationer, valsamverkan, räkna, ställa det ena mot det andra. Intriger och spel mot varandra och spel för att utmanövrera varandra.

Jag skulle som sagt önska att jag slapp den här tiden. Det ska bli skönt när mandatperioden börjar och vi kan börja göra det som vi som förtroendevalda är satta att göra.

Jag såg en kommentar på facebook, det var någon som ville lämna Svenska kyrkan för att slippa politiken. Men det tror jag inte ett ögonblick på. Vilken kyrka man än väljer att tillhöra så kommer det att vara politik. Kanske inte partipolitik som i Svenska kyrkan – men politik kommer det alltid att finnas.

Politiken handlar om att vi vill vara med och förändra och förbättra den värld där vi lever – därför att vi tror och vet att vi har något som gör skillnad.

Jag läser flera olika rapporter på sociala medier hur det gått efter de lokala kyrkofullmäktigemötena. På vissa ställen har man valt att låta kyrkovalets siffror få avspegla sig i kyrkoråden och församlingsråden. På de allra flesta ställen har man sett till församlingens bästa och vill jobba tillsammans. På andra ställen har olika valkooperationer gått samman för att utesluta andra nomineringsgrupper, på ett sätt som inte överensstämmer med mitt sätt att se på ett gemensamt ansvarstagande.

Fyra år ska vi nu arbeta tillsammans – det gäller att skapa ett klimat som håller oss koncentrerade på uppgiften. Och för oss POSKare är visionen klar:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att
Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

Mellan hägg och syren eller…

Skrivet av

Eller så säger vi ”mellan val och nyår”. Mellan ett kyrkoval och nyåret innan alla tillträder sina mandat. Den där tiden när det ska förhandlas, räknas, valberedas, diskuteras, nomineras…

Alltså… personligen så gillar jag INTE den här delen av förtroendemannaskapet. Jag tycker inte om spelet bakom. Men jag inser att det är nödvändigt. Och jag är evigt tacksam till alla dem som tycker det är roligt. Som räknar på olika konstellationer för att få bästa möjliga utdelning av valresultatet. Som vill förhandla, filura och tänka till.

För vi kommer inte undan det. Oavsett om vi skulle vara en helt partipolitiskt obunden kyrka (vilket är vårt mål) som kommer vi att ha någon typ av val. Och på något sätt ska mandaten tillsättas med personer som fått förtroende. Att då se till att det blir kloka och kompetenta personer är viktigt. Och att det valresultat som vi fått får genomslag. Det innebär inte sällan att man får kompromissa för att det ska blir bra. Vi vill ju faktiskt att vi får ett fungerande arbetslag av förtroendevalda som kan ta ansvar under de kommande fyra åren.

I går hade vi nya och gamla kyrkofullmäktige-möte i Göteborg. Det nya kyrkofullmäktige-mötet visade prov på både det ena och det andra. Först en ovilja till att kompromissa och vara storsint – sedan (efter överläggningar och ajournering) en pragmatisk lösning som förhoppningsvis kommer att underlätta de kommande fyra åren.

Det gamla kyrkofullmäktige beslutade om ny nämndorganisation och sedan om budgeten. Det blev en lång debatt och vi avslutade inte förrän 22.30.

Det är en roligare del av att vara förtroendevald. Att arbeta fram förslag (som är bra för kyrkan och dess verksamhet) och försöka förankra dessa förslag så att de vinner gehör även i plenum. Det är roligare!

Sören Ekström (fd generalsekreterare i Svenska kyrkan) har skrivit en debattartikel i Kyrkans Tidning 24/10 KT: Använd friheten väl>>

Där skriver han bland annat:
Det vore emellertid ett förödande misstag att tappa bort reformens andra del, nämligen skälet till att man behållit en församlingsindelning i pastoraten. Pastoratens storskalighet måste kombineras med en genomtänkt och omfattande delegering av beslutsrätt till församlingsråden i våra pastorat.
(…)
Hur arbetsfördelningen mellan pastorat och församling utformas i samverkan mellan församlingsråd, kyrkoråd, kyrkofullmäktige, kyrkoherde och domkapitel blir avgörande för vad man uppnår, alternativt ställer till med, genom den reformerade strukturen på lokal nivå i Svenska kyrkan.Friheten är också stor vid valet av församlingsråd. Kyrkofullmäktige kan utan att bryta mot kyrkoordningen utse ett församlingsråd i vilket ingen bor i församlingen. Det motsatta borde vara utgångspunkten och detta av såväl teologiska och demokratiska skäl som av ren självbevarelsedrift. Att man kan behöva göra ett eller annat undantag är givet men då bör man ha mycket goda skäl för det.
Ytterligare en frihet är att man kan vara mindre bunden till nomineringsgrupperna än vid valet av kyrkoråd. 

Det är sant som Sören Ekström säger, man kan välja någon till församlingsrådet som inte bor i församlingen, men man måste bo inom pastoratet där valet hålls.

Sen måste inte en delegering se likadan ut till alla församlingar inom ett pastorat! Och tänk också på mandatperioden – ni behöver verkligen inte välja hela församlingsrådet på fyra år. Ni kan välja på ett eller två år. Det ger er större flexibilitet och underlättar att få in till exempel ungdomar.

POSK i Falun – diskussionen fortsätter

Skrivet av

Från ordförande Anders Brunnstedt kommer följande svar på insändaren i  dt.se Hur får Brunnstedt ihop det?>>

Det gör mig ont att läsa att sign Tacksam för svar känner sig sviken. Vare sig jag personligen eller Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) i Falun har några alternativa tolkningar av att vårt mål är: att bygga en fri kyrka på riktigt utan koppling till allmänpolitiska organisationer. Men vi kan inte att bortse ifrån att det inte finns någon majoritet för vår inställning, vare sig lokalt eller på andra nivåer, i Svenska kyrkans beslutande organ.

Och då är frågan hur vi bäst förvaltar det stöd vi faktiskt fått i valet – vi är den största gruppen i kyrkofullmäktige i Falu pastorat. Vi i POSK menar att vi med tanke på valresultatet måste ta en ledande roll i arbetet i kyrkofullmäktige och kyrkoråd och då bedömer vi att ett samarbete med (S) är bästa vägen. Vi är inte i koalition med (S) utan har valt att ingå i en valteknisk samverkan.

Detta innebär att vi får ett avgörande inflytande bl. a. på vem som fyller nyckelpositionerna som ordförande i kyrkofullmäktige och kyrkoråd efter valet. Dessutom har vi definierat några frågor som vi inledningsvis gemensamt kommer att driva, bl.a. gäller det två av de frågor som vi i POSK drev i valet – Levande församlingar och Svenska kyrkans engagemang i den sociala ekonomin. 

Vi i POSK har insisterat på att alla de tre grupper som finns representerade i kyrkofullmäktige ska ha plats i de organ som bereder beslut. Därför kommer Samling för kyrkan  (Sfk) att erbjudas vice ordförandeplatser i såväl kyrkofullmäktige, kyrkoråd som i kyrkorådets arbetsutskott. Det betyder att bred förankring och konsensus ska kunna prägla beslutsfattandet i Falu pastorat. 

Efter valet 2009 drev en del personer, som nu företräder (Sfk), framgångsrikt linjen att POSK skulle hållas utanför beredande organ. Vi blev helt enkelt utmanövrerade. Vårt eget handlag i det politiska spelet var nog inte det bästa.

Därför har vi efter årets val gjort ett analysarbete inför våra ställningstaganden för att inte själva dras in i ett moras av politiskt rävspel. Två principer lades fast – respekt för valresultatet och omsorg om den demokratiska processen.

Det är detta  som lett fram till samarbetet med (S) och vårt krav på att (Sfk) inte ska uteslutas från det viktiga beredningsarbetet. Våra långsiktiga mål ligger fast. Många goda exempel, envist opinionsarbete och tålamod kommer att krävas för att nå dem.

Och då kan vi i POSK inte högmodigt undandra oss ansvaret att redan nu verka för dessa mål i det sammanhang som kallas politik. Vår förmåga och vår vilja att ta ansvar kommer säkert att prövas och vid nästa val får väljarna möjlighet att bedöma hur vi lyckats.    

Till slut ett citat från Predikaren i Gamla Testamentet (Pred 7:9) Slutet är bättre än början, tålamod bättre än högmod.  

Anders Brunnsted
Ordförande i POSK i Falun

Respekt och omsorg

Skrivet av

Med anledning av den insändare som fanns i dt.se med anledning av POSK i Faluns samverkan med (S) svarar här POSKs ordförande Anders Brunnstedt på kritiken.

Genmäle till C-L C i insändare på dt.se 28 oktober 2013.

Respekt och omsorg
Respekt för valresultatet är utgångspunkt för oss i Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) i Falun för samarbetet med S. POSK och S gick fram i kyrkovalet. Av 35 mandat i kyrkofullmäktige fick vi gemensamt 25 mandat. Vi i POSK ser majoritetssamarbetet som en god möjlighet att driva på i de frågor vi gick till val på.

Utan att vara del i en stadig majoritet skulle våra möjligheter till det vara mycket begränsade. Omsorg om den demokratiska processen är utgångspunkten när vi i POSK insisterar på att även den tredje och minsta gruppen i kyrkofullmäktige, Samling för kyrkan (Sfk), ska vara representerad i alla beredande organ under den kommande mandatperioden.

Därför erbjuds Sfk vice ordförande platser i så väl kyrkofullmäktige, kyrkoråd som i kyrkorådets arbetsutskott. Det kommer att bidra till att förslag till beslut diskuteras mer ingående och därmed bereds bättre.

Inför den nya mandatperioden vill vi i POSK medverka till att bryta med en del av de traditioner som varit förhärskande inom organisationen för förtroendevalda i Svenska kyrkan i Falun. Att öka respekten för valresultatet och att stärka omsorgen om den demokratiska processen i Svenska kyrkan i Falun är i det sammanhanget viktiga frågor.

Anders Brunnstedt
Ordförande POSK i Falun

Vem får leka med vem?

Skrivet av

Efter valet kommer det fram en tråkig sida av oss. Nu ska vi fördela mandaten och platserna i nämnder och styrelser. Och då är ju frågan hur man ska göra detta – så att man på ett bra sätt följer väljarnas intention – men samtidigt inte "ger bort" platser där man kan få möjlighet att påverka.

Hur ska och bör POSK-grupper göra? Det finns inget officiellt påbud om vad som ska göras eller inte. Kan en POSK-grupp valsamverka med ett politiskt parti? Eller är det helt omöjligt som partipolitiskt obunden?

Nej, ingenting är omöjligt. Men det måste lösas lokalt. Det beror ju helt på hur det lokala valresultatet ser ut. När man går i valteknisk samverkan efter valet så handlar det ju om hur man ska fördela platser i råd, nämnder och styrelse.

Inte sällan handlar sådan valteknisk samverkan om att utesluta någon  – och ofta har POSK hamnat utanför. Har POSK möjlighet att göra en valteknisk samverkan och därmed få möjlighet att få fler platser för att vara med och påverka så tycker jag att gruppen givetvis ska göra det. Men det gäller att göra det klokt och behandla andra som man själv skulle vilja bli behandlad – oavsett vad som skett förut.

En valteknisk samverkan innebär INTE att man tycker lika i alla frågor. Det innebär INTE att man har gemensamma gruppmöte eller röstar lika i alla frågor. En valteknisk samverkan innebär enbart att man samverkar när platserna ska fördelas – så att alla får så mycket som möjligt.

Sen kan de vara så att man tycker lika i någon fråga eller vill driva något projekt tillsammans. Då kan man göra det.

Det handlar också om personkemi – det ska funka rent praktiskt.

Och så ska vi inte glömma vad som är det viktigaste –

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

Så länge vi har det målet framför oss så har vi riktningen klar. Och vi släpper aldrig vårt mål som står i vårt program

Rekryteringsbasen för POSK är gudstjänst- och församlingsgemenskaperna kring våra kyrkor. Kyrkan består av alla sina medlemmar, inte bara de som på olika sätt har ett samhällspolitiskt engagemang. Det är gemenskapen och det lokala förtroendet i församlingen som avgör vilka som företräder POSK.

(…)

Relationsförändringen mellan kyrkan och staten den 1 januari 2000 innebar att flera viktiga saker hände. Svenska kyrkan övergick från att vara en statlig myndighet till ett fritt trossamfund. På lokal nivå blev församlingarna självständiga organisatoriska delar av det registrerade trossamfundet Svenska kyrkan. I stället för kyrkolagen, som fastställdes av riksdagen, antogs en kyrkoordning som kyrkan själv förfogar över. Samtidigt fanns det en tydlig ambition att så mycket som möjligt skulle förbli som förut. Det stiftades en särskild lag om Svenska kyrkan som garanterar att vissa fundamentala särdrag behålls, men även mindre väsentliga kännetecken som organisationsstruktur beskrivs i lagen. Det finns skäl att på sikt se över denna särlagstiftning.Att Svenska kyrkan har en särställning i samhället jämfört med övriga samfund är självklart, inte bara för att kyrkobyggnaderna utgör ett viktigt kulturarv utan framför allt på grund av att cirka 70 procent av befolkningen är medlemmar. Därav följer ett särskilt ansvar för kyrkan att vara relevant i samhället och i omvärlden. Den process som har påbörjats behöver fortsätta, och separationen mellan kyrkan och staten fullbordas. POSK anser därför att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra.

Arkiv
Kategorier