fbpx

Religiositet och kyrkoval

Skrivet av

Professor Lennart Weibull från Göteborgs universitet har delat med sig av sin artikel och analys efter kyrkovalet 2013. Artikeln finns med den senaste SOM-undersökningen som publiceras i boken ”Brytningstider”>>

I artikeln har Lennart Weibull tittat på sambandet mellan indikationer på religiositet och intresset för att delta och rösta i kyrkovalet.

”Är då kyrkoval med ett större valdeltagande en omöjlighet i nuvarande form? Frågan kan besvaras med både ja och nej. Svaret är ja om frågan gäller att öka valdeltagandet något. Valet 2013 hade faktiskt ett högre valdeltagande än valet 2009. Mycket tyder på att det var Sverigedemokraternas mobilisering och den motmobilisering den mötte som drev upp andelen röstande. Det kan säkert komma upp andra frågor som kan öka engagemanget bland de kyrkotillhöriga. Men svaret är nej om man tror att valdeltagandet kan stiga till eu-valsnivå. Det som gör att man har anledning att vara pessimistisk är att valet även bland de mest berörda inte bedöms särskilt viktigt. Varken bland de politiskt mest intresserade eller bland de mest regelbundna kyrkobesökarna når andelen som anser valet viktigt upp till mer än 50 respektive 70 procent – och då talar vi ändå om små och engagerade grupper.”

Läs hela artikeln och undersökningen här:

 

Lennart Weibull är en av grundarna av SOM-institutet. Han är också förtroendevald i Svenska kyrkan i Göteborg.

Vem är svensk?

Skrivet av

Vem är svensk? Ja, den frågan ställer sig tydligen Sverigedemokraterna och vill gärna ge svaret på också. Det framgick i den artikel som DN.se publicerade i söndags.

DN.se: Den leende nationalismen>>

Demokrati betyder folkstyre, fortsätter Björn Söder.
– För att demokratin ska fungera krävs konsensus kring frågan om vilka som utgör folket. Då kommer vi in på nationalismen.
Björn Söder instruerar sina partivänner om vilka som tillhör det svenska folket – och vilka som inte gör det.
– Det är ju så att Sverige i dag inrymmer andra nationer. Vi har ju till exempel den samiska nationen. De är svenska medborgare, men tillhör den samiska nationen. Vi har också tornedalsfinnar och så vidare. Vi accepterar dem. Men om det blir för många nationer i nationalstaten – då kan det bli problem.

Andäktig tystnad. En mobil­signal hörs men Björn Söder låter sig inte  störas. Han fortsätter berätta om SD:s vision: ett land byggt på ”kärleken till det egna landet”. Han citerar den tyske 1700-talsfilosofen Johann Gottfried Herder, som med sina tankar om en ”folksjäl” är en viktig inspiratör för SD:

– Herder sa: ”Det finns bara en klass i staten. Folket. Kungen och den enkle bonden tillhör båda denna klass.”
(…)
SD är inget missnöjesparti som lite allmänt vill bromsa invandringen och i övrigt ha samma land som idag. ”Det primära målet med  Sverigedemokraternas politik är att återupprätta en gemensam nationell identitet”, står det i det invandringspolitiska program som SD-ideologen Mattias Karlsson tog fram 2007.

Biskop Ragnar Persenius skriver på sin blogg: Ur folkens grumliga djup och historiens skräpkammare>>:

”Nationalitet” står i Sverigedemokraternas besynnerliga tolkning för en nationell samhörighet med en specifik ”folksjäl”. Endast den som helt och fullt assimilerats kan ha en sådan nationalitet. Det betyder
exempelvis att den samiska befolkningen enbart kan ha en svensk nationalitet om den kulturellt helt har assimilerats in i svenskheten.
Däremot kan samerna tydligen ha svenskt medborgarskap. Knepigt att hänga med? Inte konstigt, eftersom hela argumentationen är lömsk: människor tillskrivs vissa egenskaper beroende på en ”nationalitet” som inte ringas in av tillhörighet till ett visst land. Dessutom är argumentationen historiskt, kulturellt och socialt okunnig. Den har hämtats ur folkets grumliga djup och har påtagliga likheter med det som återfinns i historiens skräpkammare. Inte ens i kyrkomötet slipper vi den.  Säg ifrån, och motverka samtidigt allt som socialt och ideologiskt ger den grogrund!
Det här synsättet är oförenligt med en humanistisk och kristen människosyn. Dessutom driver den fram en avkristning. Evangeliet om Jesus Kristus befriar, dopet infogar människor i en gemenskap över alla rum och tider och nattvarden samlar ett Guds folk runt hela vår jord.

Vänner, vi måste alla vara oerhört tydliga med att det är fullständigt oacceptabelt att driva den politik som sverigedemokraterna vill göra. När den sverigedemokratiska människosynen är bärande för alla deras idéer så må det vara hur behjärtansvärt som helst med vissa idéer eller olika satsningar. Men när dessa endast kommer vissa "svenskar" till del så är det oacceptabelt! Det är inte det samhälle vi vill ha!

Låt oss hjälpa till att sprida det kristna budskapet – om ALLA människors lika värde!

Amen.se har gjort en sammanställning med bibelord om invandrare>>

Foto: Biskopsgårdens kyrkofönster (Göteborgs stift)

Nu måste kyrkan bli ännu tydligare

Skrivet av

Sverige står inför ett nyval. Detta på grund av det partiet i riksdagen,  som tydligt markerat att de kommer att fälla alla budgetar som inte driver deras frågor särskilt när det gäller invandrarpolitiken, har röstat och därmed fällt regeringens budget.

Jag tycker detta är oerhört komplicerat. Jag är rädd att denna grupp ska få ännu mer inflytande. Därför vill jag att Svenska kyrkan nu tar ett stort ansvar och blir ännu tydligare när det gäller solidaritet och medmänsklighet!

I kyrkomötet märktes det att en av nomineringsgrupperna har större delen av sina ledamöter också i riksdagen. Det blev därför mycket diskussion om helt fel frågor på kyrkomötet – där frågor som borde diskuteras i riksdagen lyftes på kyrkomötet.

I Kyrkans Tidning (nr 49/2014 sid 8) står det en artikel om detta. (jag hittar den tyvärr inte på nätet).

Vi har ett parti i riksdagen som tydligt deklarerat att de vill minska invandringen. Vi har samma grupp i kyrkomötet som lika tydligt gör markeringar så fort det rör stöd till flyktingar och religionsdialog.

Kyrkomötet tog ett uttalande i samband med sitt möte i november. Det handlar om EU-migranter.

__________________

Allt fler fattiga EU-migranter befinner sig i Sverige. Många
saknar id-handlingar, vilket innebär att de inte räknas som medborgare i det land som de kommer från. De saknar försörjningsmöjligheter, har dåliga bostäder eller inga bostäder alls. Sällan har de tillgång till sjukvård eller skolgång. De som är romer utsätts dessutom ofta för diskriminering och förtryck.

Stöd på kort och lång sikt
Svenska kyrkan arbetar tillsammans med andra aktörer för att på kort och lång sikt kunna bistå fattiga EU-migranter, inte minst romer. Församlingar och stift ingår ofta i lokala och regionala nätverk. Insatserna handlar om bostäder, skydd för utsatta kvinnor, akut hälsovård och skolgång för barn. Långsiktigt arbete sker med syfte att möjliggöra sysselsättning på svensk arbetsmarknad och fortbildning. Dessa insatser gör stor skillnad för den enskilde.

Vill påverka social- och minoritetspolitik
Svenska kyrkan deltar också i arbetet med att påverka EU:s medlemsländer vad gäller socialpolitik och skydd för minoriteter, bland annat genom kyrkliga organisationer på europeisk nivå.
Svenska kyrkans kyrkomöte uppmanar alla nivåer i Svenska kyrkan att fortsätta och intensifiera arbetet för att förbättra situationen för fattiga EU-migranter.

Våra utgångspunkter är att:        

  • Alla människor är skapade till Guds avbild och har rätt till ett liv i värdighet.
  • Grundläggande rättigheter måste gälla för alla människor.
  • Barns situation och behov måste särskilt uppmärksammas.
  • Familjer har rätt att leva tillsammans.
  • Alla har medansvar för samhällsutvecklingen och att göra gott mot sina medmänniskor.
  • Vårt mål är fred, rättvisa och ett hållbart samhälle ​

    Svenska kyrkans kyrkomöte uppmanar Sveriges kommuner

  • att ta sitt ansvar för människor i nöd och att i samråd med frivilligorganisationer och kyrkor hitta modeller som förbättrar situationen för fattiga EU-migranter som vistas i kommunen.​
  • Sveriges regering och riksdag att verka för att minska fattiga EU-migranters utsatthet, både genom att kraftfullt agera inom EU och genom att tydliggöra och respektera EU-migranters mänskliga rättigheter, särskilt barnens rättigheter.
    _____________________________

Sveriges Kristna Råd som hade sammanträde i dag har delat en uppmaning till gemensam bön för vårt land utifrån den politiska situationen och extra valet i mars 2015.

De skriver:

Vårt land befinner sig i en allvarlig politisk situation. Vi uppmanar därför alla kyrkor till bön för vårt land, vår regering och riksdag söndagen den 7 december. Genom att göra detta tillsammans kan
våra gemensamma böner välsigna och ge kraft.
Styrelsen för Sveriges kristna råd den 4 december 2014
 
Bön om ett gott samhälle
Välsignad är du Gud vår Fader, som vårdar din skapelse och
förbarmar dig över allt levande. Vi tackar dig för Jesus Kristus, din
Son, i vilken din avsikt för varje människa blivit synlig. Genom honom har du väckt vår längtan efter dig och kallat oss till uppbrott, som pilgrimer på vägen genom livet. Tillsammans med hela din kyrka sträcker vi oss mot dig i bön.

Gud, sänd din Ande över vårt land. Vi ber om vishet och
vägledning för alla som har ansvar i samhället – regering, riksdag och oss alla som medborgare. Vi ber om ett politiskt klimat präglat av dialog och respekt, om ett samhälle som värnar alla människors värde och värdighet.

Uppfyll oss med din helige Ande, som du har sänt till vår förvandling, så att vi kan vittna om dig med och utan ord. Uppliva
bönens låga i våra församlingar. Besök vårt land med en andlig vår!
I Jesu namn.
Amen.

Och jag vill att Svenska kyrkan nu blir en tydlig röst i det politiska spelet och pekar på medmänsklighet, solidaritet och människovärdet! Där har vi alla en viktig mission!

Ur POSKs vision och program:
POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

(Foto: Altartavlan i Hjälmareds kapell på Hjälmareds folkhögskola)

Inget stöd till Crossroads

Skrivet av

I går kväll hade Göteborgs kyrkofullmäktige möte. På föredragningslistan stod det flera ärenden. Information om Göteborgsutredningen (remissen som skickats ut till alla församlingar), svar på flera motioner och budgeten för 2015.

En av de motioner som behandlades hade lämnats av Per Bodemar (Frimodig kyrka). Han föreslog att halva det överskott som samfälligheten gjort 2013 skulle lämnas till Stadsmissionen för arbetet med EU-emigranter.

Överskottet på drygt 14 miljoner kommer sig av att börsen gått bättre än väntat samt en stor återbetalning av pensionspengar. Det är alltså inget som församlingarna sparat in. Hälften, drygt 7 miljoner, var förslaget att Göteborgs kyrkliga stadsmission skulle få – som ett engångsbelopp att användas på Crossroads under tre år.

Men tyvärr valde kyrkofullmäktige att rösta ner motionen. Argumenten var flera. Att det var viktigare att diakonin utfördes av församlingarna, att pengarna skulle delades ut till församlingarna till diakonin, att folk har det än värre i tex Rumänien och att man borde hjälpa till där istället.

Men motionären tänkte sig inte att det skulle vara antingen eller. Utan detta var något som vi kunde göra med pengarna nu. En kostnad som skulle hjälpa alla de EU-emigranter som kommer till Göteborg. Och Stadsmissionen hade redan en upparbetad kanal och har också överblicken över behovet.

Men detta ville alltså inte majoriteten av kyrkofullmäktige. Med röstsiffrorna 37-30 (två tre avstod, rättad 5 nov) så avslog alltså kyrkofullmäktige en diakonal insats via stadsmissionen för EU-emigranterna i Göteborg.

POSK, Frimodig Kyrka, FiSK och två ÖKA röstade för bidraget. Alla andra, dvs Socialdemokraterna och resten av ÖKA röstade nej. MPSK avstod (eller hade en tom stol) och ViSK och SD var inte närvarande.

Personligen tycker jag det är sorgligt att Svenska kyrkan i Göteborg inte vågar ta ett stort grepp, där pengarna kunde komma till omedelbar hjälp, genom Stadsmissionen. Det är ynkligt!

Ur POSKs vision och program>>:
I en levande församling tar sig tron uttryck i kärlek och praktisk
diakonal omsorg. Församlingsdiakonin är omistlig, och innebär att stå på de utsattas sida och vara deras röst i kyrka och samhälle. Nöden är skiftande och behoven är stora, och ska inte och kan inte mötas endast av församlingens anställda. Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra. POSK anser att det bör finnas minst en diakon i varje pastorat.

(Uppdaterad 5 november. Kyrkofullmäktige består av 81 mandat. Fem av dessa mandat står tomma efter valet pga tomt på listorna. Sex personer var frånvarande utan ersättare. Det var alltså 70 personer med rösträtt i lokalen. 67 röstade, tre avstod.)

POSKare skänker sina arvoden

Skrivet av

Från Sören Nordström, POSK på Ekerö, får jag följande artikel, publicerad i "Mälaröarnas Nyheter". Är det någon som funderar i samma banor? Kan snöbollen komma i rullning?

De förtroendevalda i Ekerö pastorat kommer inte att ta ut några arvoden för de sammanträden och utskottsmöten de deltar i. I stället skänks motsvarande belopp till Svenska kyrkans internationella katastrofhjälp.

Under den sammanlagda mandatperioden detta kommer att ske, blir det flera hundra tusen kronor som bl a går till Syriens och Afganistans flyktingbarn. Mat, kläder, tak över huvudet, sjukvård och medmänskligt stöder kommer till ”de små som saknar allt”.

– Vi förtroendevalda i Ekerö pastorat har liksom så många andra lyckligare lottade människor undrat över vad vi skulle kunna göra för barnen, för allas barn. Vi tror att våra arvoden har större betydelse hos dem än här hemma, säger Sören Nordström, gruppledare POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan).

– Ännu större betydelse skulle vårt beslut få om fler arbetsplatser och förtroendevalda hakade på. Kyrkor, kommuner, föreningar kan fånga bollen och skicka den vidare. Snöbollen kan komma i rullning. Och vi får bättre nattsömn, säger Gunilla Tovatt, gruppledare i Kyrkans Bästa.

EWA LINNRO Sewa@malaroarnasnyheter.se

Från POSKs vision och program:
POSK anser att återhållsamhet med arvodering av förtroendeuppdrag ska iakttas, särskilt i den egna församlingen. Däremot bör man få ersättning för förlorad arbetsförtjänst.

Invald på kyrkliga meriter?

Skrivet av

I dagens Kyrkans Tidning skriver Per Sundin från Själevad, Härnösands stift, om sin oro över de politiska partiernas inflytande i kyrkopolitiken.

Per Sundin sitter förtroendevald på lokal nivå för en grupp som heter "För kyrkan i tiden".

Han skriver att han är orolig för sammankopplingen mellan politiska partier och representationen i kyrkliga organ. Han skulle önska att man blir invald för sina kyrkliga meriter istället. Vissa partier skulle då inte ha en chans.

Sundin önskar istället indirekta val på stiftsfullmäktige och nationell nivå.

Kyrkans Tidning: Politiska partier i kyrkan banar väg för SD>>

Det Sundin tar upp i sin debattartikel är precis det som POSK har kämpat för i många år och skriver om i sin vision och program.

Ur POSKs vision och program:
POSK är den klart största grupp som förser kyrkan med beslutsfattare och samtidigt står helt självständig från de politiska partiorganisationerna. POSK bidrar på alla nivåer aktivt till utvecklingen av Svenska kyrkan.
(…)
Rekryteringsbasen för POSK är gudstjänst- och församlingsgemenskaperna kring våra kyrkor. Kyrkan består av alla sina medlemmar, inte bara de som på olika sätt har ett samhällspolitiskt engagemang. Det är gemenskapen och det lokala förtroendet i församlingen som avgör vilka som företräder POSK.
(…)
Indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte speglar bättre dessas uppgifter. Stiftsfullmäktige behandlar framför allt frågor som rör församlingar, inte medlemmar. De frågor som kyrkomötet behandlar rör i första hand kyrkans interna regelsystem och dess verksamhet på nationellnivå, det vill säga församlingarnas gemensamma arbete och kyrkans identitet. POSK menar därför att ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte behöver ha en församlingsförankring och bör väljas indirekt av kyrkofullmäktige. Ett enklare och billigare valsystem bör införas. Församlingens medlemmar ska välja församlingens styrelse.

Kyrkomötesbubbla

Skrivet av

Jag ser i mitt sociala medie-flöde att bok och biblioteksmässan i Göteborg håller på att dra igång. Flera personer i flödet säger sig lämna verkligheten och nu gå in i "bokmässebubblan".

Vi som befinner oss i Uppsala och kyrkomötet befinner oss istället i "kyrkomötesbubblan".

Just nu pågår utskottsarbetet. I åtta utskott sitter ledamöterna och diskuterar de olika motionerna och skrivelserna som de fått på sitt bord. Det blir delanden, tyckanden och ibland debatteranden. Och till slut kommer utskottet fram till ett gemensamt förslag som de lägger fram för kyrkomötet. Debatten och besluten ska tas i november.

Vi är i nya lokaler och det är mycket som är nytt för oss alla – inte bara de nya ledamöterna. Det är spännande och ibland stöter vi på lite hinder. Men kyrkokansliet gör sitt bästa för att hjälpa till med allt praktiskt.

Det är spännande eftersom vi kommer från olika delar av Sverige och har med oss en massa olika erfarenheter. Det blir möjligheter att dela med sig och nätverka i pauser och måltider.

Kyrkohandboksförslaget har fått en del medial uppmärksamhet. Det är ingen fråga som ligger på kyrkomötets bord just nu – men i morgon är det redan bestämt att vi ska ha ett seminarium om hur arbetet fortskrider och sedan samtal i utskotten om kyrkohandboken, innan utskotten upptar sina förhandlingar igen.

I dag passade vår kyrkomötesgrupp på att ta ett foto. Det är rasande kallt i Uppsala och vi frös – men så här ser vi ut!

Alla offentliga förhandlingar (vilka inte är så många under denna session) kan du se här>>

http://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/

 PS: 2017 har vi flyttat kyrkomötet så att det inte krockar med bok och biblioteksmässan – så då kan vi gå in i båda bubblorna!

109 motioner

Skrivet av

109 motioner kommer kyrkomötet att behandlas under höstens två sessioner. Samt 3 skrivelser från kyrkostyrelsen.

Mynewsdesk: Samhällsfokus i årets motioner>>

Som vanligt är det stor bredd på motionerna och en del av motionerna är väl ganska tveksamma om de överhuvudtaget tillhör kyrkomötets bord. Men presidiet valde att låta alla motioner komma upp för behandling.

En viss omfördelning av motionerna har skett så att det blir en jämnare fördelning mellan utskotten. Detta kommer kyrkomötets ledamöter att få brev om senast måndag.

Hur fördelar sig då motionerna mellan de olika nomineringsgrupperna? De motioner där flera personer från olika grupper har motionerat räknas flera gånger – därför blir summan inte 109.

  • Frimodig kyrka (FK) 20 motioner
  • Sverigedemokraterna (sd) 16 motioner
  • POSK 15 motioner
  • Centern (C) 11 motioner
  • Miljöpartister i Svenska kyrkan (MPSK) 11 motioner
  • Fria liberaler i Svenska kyrkan (FiSK) 10 motioner
  • Socialdemokraterna (S) 9 motioner
  • Vänstern i Svenska kyrkan (ViSK) 5 motioner
  • Öppen kyrka (ÖKA) 5 motioner
  • "Vilde" (fd Sverigedemokrat) 5 motioner
  • Biskopar 2 motioner
  • Borgerligt alternativ (BA) 1 motion

Dessa motioner kommer från eller medverkar någon POSKare i:

  1. Barnportal på nätet; Anders Brunnstedt mfl
  2. Definiera "rikstäckande verksamhet"; Anders Roos mfl
  3. Kristna i mellanöstern; Anders Roos mfl
  4. Politik och religion i Mellanöstern; Anders Roos mfl
  5. Begränsning av möjlighet till brevröstning med bud i kyrkoval; Boel Johansson
  6. Utvärdering av valet till församlingsråd; Anders Brunnstedt mfl
  7. Förslag till instruktion för Svenska kyrkans arvodesnämnd; Bertil Persson
  8. Kyrkohandbok del II; Hans-Olof Andrén
  9. Teologisk otydlighet om ersättningsteologin; Johanna Andersson
  10. Kyrkoantikvarisk ersättning till övertaliga kyrkor; Gunvor Torstensson mfl
  11. Nationellt program för praktik för unga; Marie Rydén Davoust mfl
  12. Klimatmål för kyrkomötet, kyrkostyrelsen samt organ och råd; Eva-Maria Munck mfl
  13. Större generationsspridning i beslutande organ; Eva-Maria Munck mfl
  14. Kyrkohandbokens relation till tidigare ekumeniska och läromässiga ställningstaganden; Ola Isacsson mfl
  15. Ändra formerna för kyrkoval; Per Lindberg

Det kan hända att några av rubrikerna på motionerna är ändrade. Motionerna kommer i sitt redigerade skick (så att alla motioner använder samma mall) att läggas ut de närmaste dagarna på http://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/motioner

Ledamöter i kyrkomötet kommer i eftermiddag att få motionerna på e-post och de skickas via post i morgon.

Det som händer på kyrkokansliet nu är att sekreterarna i de olika utskotten skriver recit på alla motioner – det vill säga en bakgrundstext om den aktuella frågan. Reciterna skickas sedan ut (troligen 11 september) till alla ledamöter så att man har möjlighet att läsa in sig på sina frågor i förväg.

När frågan sedan diskuteras i utskottet har alla samma förförståelse för frågan, kan eventuellt komplettera med ytterligare kunskap och sedan kan själva sakfrågan börja diskuteras direkt.

Allt som sägs och diskuteras i utskotten stannar i utskottet – det är ett slutet möte. Det är viktigt att detta är klart – så att man kan ha en öppen och hög diskussionsnivå i sitt utskott. Utskottets mening och förslag presenteras i deras betänkanden som sedan behandlas av kyrkomötet.

Jag har under dagen i dag varit och planerat höstens kyrkomöte (eftersom jag sitter i presidiet). Vi har bland annat pratat om inledningen som i år kommer att ske med en gudstjänst i Domkyrkan för att sedan övergå till högtidligt invigning av mötet (fortfarande i Domkyrkan). Efter den ceremoniella delen i kyrkan gör mötet ett uppehåll för att de inbjudna gästerna ska kunna lämna mötet och samtidigt sker en förflyttning till Uppsala Konsert och Kongress där den formella delen av kyrkomötet fortsätter.

Alla handlingar och schema finner du på kyrkomötets webbplats
www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet

 

 

Kyrkomötet i nya lokaler

Skrivet av

Tisdagen den 10 juni var jag i Uppsala större delen av dagen. Jag var där tillsammans med presidiet för kyrkomötet och kyrkokansliets personal som jobbar med kyrkomötet. Vi tittade på lokalerna på Uppsala konsert och kongress, UKK, där vi kommer att vara till hösten.

Det är klart att det blir annorlunda. Det är klart att vi får tänka nytt. Men jag tror och hoppas att det kommer att bli väldigt bra.

Gruppledarna blev informerade under våren. Vi har nu tittat på alla rummen där grupperna kommer att träffas. Vi har också titta på lokalerna där utskotten kommer att ha sina möten (i de allra flesta fall samma lokaler). Vi har tittat på lokalen där vi kommer att ha plenum under september och lokalen där vi kommer att ha plenum under november.

Det blir lite mer intimt. Vi kommer varandra närmare. Det finns större möjlighet att tänka nytt.

Alla kommer att äta på UKK och vi som fick möjligheten att pröva på lunchmaten var mycket nöjda.

Vi har tittat på var ledamöterna kommer att få kaffe, var ledamöterna kommer att arbetsplatser och funderat på flödet och en mängd praktiska saker.

Jag tror att det här kommer att bli hur bra som helst!

Kanske blir det också möjlighet att pröva på lite nya arbetssätt. Möjligen inte redan till hösten, men kanske nästa höst när vi förankrat det med gruppledarna.

Invigningsgudstjänsten kommer att ske i Uppsala domkyrka och den högtidliga delen med alla specialinbjudna gästerna kommer att ske i domkyrkan i direkt anslutning till gudstjänsten. Den "informella" invigningen med kyrkomötet kommer sedan att ske i plenisalen på UKK.

Tro och politik = sant?

Skrivet av

Tidningen Dagen skriver om boken Tro och politik. Går det ihop? av Prästen Carl Henric Svanell och etikforskaren Andreas Linderyd.

Jag har inte läst boken men blir väldigt nyfiken när jag läser artikeln. Dagen: Går tro och politik ihop?>>

Boken är en sammanställning av åtta olika skribent där bland annat Anjte Jackelén är en av de som skrivit. Boken ger enligt författarna inte svar på frågan egentligen. Men lyfter olika aspekter av frågeställningen.

Det tycker jag givetvis är superintressant. Jag ser fram emot att läsa boken. Artikeln avslutas:

– Som församling gäller det att lägga örat mot marken och lyssna in vilka frågor som är aktu­ella i samhället. I vår bok diskuteras aktuella frågor, alltifrån argument för att hitta bra relationer till skolorna till att kunna förklara varför religion och politik faktiskt hör ihop. Alltför ofta förfäktas idén att reli­gion och politik inte kan, säger­ Carl Henric Svanell.

I två dagar har jag varit med på Svenska kyrkans KOM-dagar. Informatörer och kommunikatörer som har pratat kommunikation i Svenska kyrkan. I går skrev jag om hur jag saknade prästerna – de som är en viktig del av kyrkans kommunikation utåt.

Vi kommer nog aldrig att bli överens om ett enda gemensamt budskap. Hur det ska sägas och till vem det ska sägas. Men vi har grundidén klar för oss. Budskapet om Jesus Kristus – det som vi vill berätta om. Frälsningen. Och vad frälsningen gör med oss, viljan att vara nära Jesus, vad det gör med oss. Vilket ansvar det får oss att ta.

Därför är boken "Tro och politik. Går det ihop?" intressant!

Ur POSKs vision och program:
POSK strävar efter att våra representanter ska vara kunniga och
kompetenta. De har ambitionen att leda utvecklingen av Svenska kyrkan, drivs av sitt engagemang för kyrkan och har förmåga att stimulera andra att stiga fram och ta ansvar. POSK driver fram förändring genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll, och göra kyrkan synlig i samhället. POSK är med och bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs.

Arkiv
Kategorier