Är vi odemokratiska? Är vi inte öppna?

I flera olika medier och debatter så får POSK ofta stämpeln på sig att inte vara öppna och att vi då vi vill återgå till indirekta val skulle vara odemokratiska.

Som ny i kyrkans organisation och förtroendeorganisation för över 35 år sedan så funderade jag själv på det här med indirekta val. För det var så kyrkans valsystem var uppbyggt på den tiden. Då valde vi till den lokala nivån, vilket ofta var kyrkofullmäktige eller ibland kyrkoråd. Sedan var det dessa förtroendevalda som i sin tur valde personer som valde personer till kyrkomötet.

Jag kunde då tänka att det skulle vara bättre med direktval. Men jag har tänkt om.

Nu har Svenska kyrkan sedan relationsförändringen 2000 haft ett system med direktval till alla tre nivåerna. POSK försökte redan då, inför det beslutet, att föreslå ett annat valsystem. Det finns att läsa i den reservation till kyrkolagsutskottets betänkande som lades fram till kyrkomötet när kyrkomötet skulle besluta om Kyrkoordningen.

Varför har jag tänkt om?

Jo, för POSK är den viktiga basen för alla verksamheter i kyrkan församlingen. Det är där vi hämtar kraft, i gudstjänst, bön, undervisning och allt som gör att jag växer som en kristen och kan leva i världen. Församlingen är basen. Det är den vi måste utgå ifrån.

De övriga nivåerna är egentligen bara ett utflöde och en organisation som finns för att stötta församlingarna. Ett ramverk och en hjälp för att hjälpa församlingarna med hur vi sköter praktiska saker som lokaler, personal och annat administrativt. Men också en organisation som hjälper till med utbildning och fortbildning. Detta gäller både stiftet och kyrkomötesnivån. Biskopen har ett pastoralt uppdrag om som handlar om läran, men det hanteras i annan ordning.

För mig blir det då helt naturligt att det är församlingens förtroendevalda som väljer de förtroendevalda som ska ta ansvar på stifts och riksnivå.

Med det system som vi har i dag så kan grupper som inte har en fast och tydlig förankring i det lokala församlingslivet, som inte har ett lokalt förtroende, komma in i stiftsfullmäktige eller kyrkomötet och börjar bestämma om kyrkan. För mig rimmar detta illa med den kyrka som jag vill se.

Och det är inte odemokratiskt med indirekta val. Det är representativ demokrati. Ett valsystem som är oerhört vanligt och använt på många ställen över världen.

Så kom inte och beskyll POSK för att vara odemokratiska! Kom inte och säg att POSK inte är öppna! Kom inte och säg att POSK inte vill ha vissa präster eller stänga för samkönade par! Skäms på er som säger detta!

Läs vårt program grundligt! Se vad där står och fundera över vilken kyrka du egentligen vill ha.

POSK har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus. POSK vill att Svenska kyrkan ska

  • erbjuda närvaro, gemenskap och växt
  • förmedla befrielse, hopp och livsmod
  • se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
  • respektera individen och glädjas åt mångfalden
  • vara en tydlig röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
  • ha en organisation och struktur som främjar kyrkans uppdrag
  • vara en brobyggare mellan kyrkor
  • sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

POSK bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs. POSK har idéerna för framtiden och vill leda utvecklingen i riktning mot en kyrka som rymmer mångfald och präglas av respekt.

Tydligare än så kan det inte bli! Rösta på POSK i kyrkovalet!

/Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledamot

Olika skiljelinjer – samma svar

Lång rak väg genom ett öde landskap med en stor skylt över med texten "Future Forward" och två pilar som pekar uppåt/framåt

Läser Rikard Olofssons blogginlägg Kyrko(k)valet. Rikard Olofsson är präst och jobbar som stiftsadjunkt i Stockholms stift så han torde vara väl insatt i kyrkans organisation.

Han går igenom kyrkovalet med en lite annorlunda vinkling och ställer upp lite olika utgångspunkter som en valdeltagare kan gå in i kyrkovalet med. Dessa är

  • ”Skiljelinjer mellan konservativa och nytänkande”
  • ”Det är samma skiljelinjer som i de civila valen”
  • ”Skiljelinjer angående politiska partiers närvaro”
  • ”Skiljelinjer om utgångspunkten är Sverige eller Kyrkan”

Det är ganska intressant att tänka sig in i de olika skiljelinjerna och se vart det landar. I det första och de två sista fallen är det förhållandevis enkelt för mig att komma fram till att det får bli POSK som får min röst. Medan i den andra skiljelinjetanken då ”ryms” inte POSK, ÖKA och Frimodig kyrka och faller bort. Så som POSKare hoppas jag att de flesta befinner sig i någon av de tre andra tankesätten. Och som jag tolkar vad jag hör runt omkring mig så befinner väldigt många i ”skiljelinjer angående politiska partiers närvaro”.

Men det jag gillar allra mest med Rikards text är slutklämmen om att ta kyrkovalet på allvar och sedan uppmaningen till alla:

”Men när 2017 års kyrkoval är avklarat skulle jag vilja rikta en uppmaning till Svenska kyrkans alla medlemmar/förtroendevalda/medarbetare; lyft blicken och fundera vidare på följande:

Hur ska demokratin gestaltas i framtidens kyrka?

Kan vi lära något av andra kyrkor hur demokrati och delaktighet organiseras?

Vilken typ av beslutsdelaktighet vill du överlämna till nästa generation?

Att enbart konservera den befintliga formen ÄR en återvändsgränd.”

Jag tycker att POSK är det enda alternativet som redan nu har svaret på dessa frågor utan att fastna i konserveringsspåret! Vi vill göra om kyrkovalet och införa indirekta val till kyrkomöte och stiftsfullmäktige. Det är POSK lösning på hur demokratin gestaltas i framtidens, och nutidens, kyrka!

 

Ur POSKs program:

Demokratisk kyrka

En demokratisk uppbyggnad tillhör Svenska kyrkans identitet. Demokratin har sin grund i vår tro på att Gud kallar människor till uppdrag och uppgifter i kyrkan och i varje enskild kristens ansvar för kyrkan. Utformningen av demokratin kan däremot skifta över tid för att på ett så fullödigt sätt som möjligt prägla beslutsfattande på alla nivåer.

Alla frågor kan inte bli föremål för ett enkelt demokratiskt avgörande, eftersom Svenska kyrkan är knuten till sin evangelisk-lutherska bekännelse. Lärofrågor handläggs därför i särskild ordning där biskoparna har ett särskilt inflytande när kyrkomötet beslutar. POSK menar att biskoparna dessutom borde ha rösträtt i kyrkomötet.

POSK vill förändra valsystemet så att det blir enklare och billigare, och bättre speglar vår kyrkosyn. Ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte behöver ha en församlingsförankring och goda kunskaper om församlingslivet. De bör därför väljas av församlingarna i ett indirekt val. Att ledamöterna representerar församlingarna ger också legitimitet åt kyrkomötets beslut i lärofrågor. Kyrkomötets legitimitet kan dock ifrågasättas när olika grupper försöker använda kyrkomötet som plattform för sina samhällspolitiska syften.

I ett pastorat finns det i varje församling ett församlingsråd som utgör församlingens styrelse och som har ansvaret för församlingens grundläggande uppgift: gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Församlingsrådet bör vara en arbetande gemenskap som förenar delaktighet i församlingslivet med ansvarstagande. Beslut ska fattas så nära verksamheten och medlemmarna som möjligt. Pastoratet har ett kyrkoråd som ansvarar för förvaltningen och som också har ett övergripande ansvar för församlingarnas grundläggande uppgift och för att varje församling tilldelas uppgifter och utvecklas efter sina förutsättningar och de lokala behoven. POSK menar att det är mycket viktigt att klargöra ansvarsfördelningen mellan församlingsråd och kyrkoråd. Små församlingar har ett större behov än stora av samverkan kring delar av den grundläggande uppgiften, men har fortfarande ansvaret för hela den grundläggande uppgiften, inte enbart för gudstjänstlivet.

POSK anser att återhållsamhet med arvodering av förtroendeuppdrag ska iakttas, särskilt på församlingsnivå. Däremot bör man få ersättning för förlorad arbetsförtjänst och pensionsrätt. Förutsättningarna för att gå in kyrkliga förtroendeuppdrag måste stärkas genom att anpassa arbets- och samverkansformer. Det är angeläget att sammanträden förläggs till sådana tider då alla kan närvara.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för: 
att kyrkan återgår till indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte
att när Svenska kyrkan uttalar sig ska det ske utifrån teologiska aspekter och inte partipolitiska ställningstaganden
att församlingsrådens roll och ansvar som församlingens styrelse tydliggörs

Märklig debatt i SVT Aktuellt

Igår kväll (måndagen den 4 september) hade SVT Aktuellt ett inslag om kyrkovalet med en efterföljande debatt mellan Jesper Eneroth (S) och Aron Emilsson (SD).

Jag tycker det är så synd att Aktuellt väljer att göra det på detta sätt. Jag tror inte att det kommer att öka intresset för kyrkovalet, snarare tvärt om hos de allra flesta av Svenska kyrkans medlemmar. S de har sina väljare, vilket tydligt syns när tidigare valresultat gås igenom. Dock ska det bli spännande att se om de fortfarande har kvar alla sina kärnväljare vid årets kyrkoval.

De som tjänade på den här debatten det var endast SD. De har sina trogna följare som nu plötsligt fick upp ögonen för kyrkovalet. Kanske en och annan som inte tänkt gå att rösta men som det nu blev klart för att det finns visst bara två alternativ och då är SD det självklara valet.

Alla andra, som varken vill rösta på S eller SD, de tappade nog fullständigt intresset, och glömde bort inslaget innan där Hans-Olof Andrén var med och lyfte problemet med politiska partier i Svenska kyrkan. Kyrkans frågor är inte klassiska höger-vänster, utan teologiska!

https://www.svtplay.se/video/15025756/aktuellt/aktuellt-4-sep-21-00-1 (Inslaget börjar efter 22 minuter)

Jag hade mycket hellre velat ha en debatt mellan S och POSK (eller för all del Frimodig kyrka). För där tycker jag att fokuset borde ligga, i partiernas varande i Svenska kyrkan. Kanske även BA kunde fått vara med som står för en annan dimension i frågan, med sin tydligt ideologiska hållning men samtidigt ingen partipolitisk koppling. Jag tror också att det är där intresset för kyrkovalet kan öka.

När jag står ute på torget och pratar om kyrkovalet så är det faktiskt det enda återkommande temat. Nästan alla samtal handlar om att politiska partier har inte i kyrkan att göra! Varför väljer då Aktuellt att ge så mycket utrymme till något som så många vill få bort utan att tydligt visa på alternativen.

Aktuellt hade chansen att göra något bra här, men nu blev det ingenting av det. De enda som vann fördelar av detta märkliga upplägg, var tyvärr SD. Så nu måste vi som vill något annat. Som kan stoppa SD, på riktigt! Vi måste lägga in en högre växel. Ut på gator och torg, i sociala medier, efter gudstjänster, på körövningen! Överallt där vi finns ska vi prata kyrkoval, och få folk att rösta. Självklart på POSK i första hand. Men bara att de röstar är en vinst i sig!

Genomgång av nomineringsgrupperna

En tidigare ledamot i kyrkomötet PO Flodström (fd ViSK) har skrivit en guide till alla sina frikyrkliga vänner om hur de kan tänka om de vill rösta i kyrkovalet.

PO har varit mycket ambitiös och beskrivit grupperna utifrån sina erfarenheter och därefter skrivit fördelar och nackdelar som han ser det. Han har också kategoriserat de olika nomineringsgrupperna utefter en massa olika kriterier. Det handlar bland annat om bibelsyn, Jesussyn, frälsningssyn. Och sen listar han personer som han personligen går i god för.

Det är en mycket personlig beskrivning av de olika grupperna och jag och PO hade en del samtal via webben för att få till skrivningen om POSK, som i första vändan var ganska missvisande. Nu är det åtminstone mer rätt och det framgår tydligt att vi har en tydlig vision, vi har våra punkter, vi har ett gediget program där vi lyfter vad vi vill.

Personligen hade jag behövt en förklaring på vad alla de där etiketterna betyder som PO sätter på de olika grupperna. Men det är kanske bara jag som inte hänger med i de teologiska svängarna. Trots att jag har gått på bibelskola och tycker jag har hyfsad koll.

Det är alltid vanskligt att göra en genomgång av alla grupper – som alla sedan är nöjda med. Jag tror att det är bra att till exempel läsa igenom vad alla grupperna som ställer upp på kyrkomötesnivå svarar på de tre gemensamma frågor på webben.

Där får du svar på de tre frågorna:

  1.     Vilka är de tre viktigaste frågorna för er nomineringsgrupp?
  2.     Varför tycker ni att väljarna ska rösta på er och inte på någon annan nomineringsgrupp?
  3.     Vilken är enligt er nomineringsgrupp Svenska kyrkans viktigaste utmaning och hur ska den bemötas?

Sen ska vi komma ihåg att det är den lokala nivån som är grunden för allt. Att vi får kloka och ansvarstagande personer som sitter och beslutar i våra församlingar. Är det valdebatter eller hearingar så passa på att fråga ut de som ställer upp. Många församlingsblad är fulla med information. Ta chansen att fråga dina lokala kandidater vad de vill göra den kommande mandatperioden.

/Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledmot

Rösta i kyrkovalet!

Biskop Fredrik Modéus skriver i Barometern den 26 augusti för att inspirera alla som är medlemmar i Svenska kyrkan att gå och rösta. Det är ett stort och viktigt val. Att kunna utnyttja demokratins verktyg är inte alla som kan eller får i delar av världen.

Det är ett fint inlägg även om jag känner att POSK får en släng av sleven när +Modéus skriver:

”Hur ser Svenska kyrkans framtid ut? Hur säkerställer vi att det Svenska kyrkan betyder i vårt land finns kvar? Hur värnar vi kyrkorna så att de också i framtiden är öppna rum att besöka, för att där få uppleva hur valv bakom valv öppnar sig oändligt i tystnaden? Frågorna borde vara högaktuella i kyrkovalstider, men den nyfikna idédebatten ersätts ofta av den knastertorra diskussionen om de politiska partiernas vara eller inte vara i kyrkliga sammanhang (min kursivering).  Även om frågan är av visst intresse, lockar den till sig uppmärksamhet på ett sätt som gör att det riktigt viktiga förloras ur sikte: ett konstruktivt samtal om Svenska kyrkans roll och identitet i en postmodern kontext där sekularisering och sakralisering kämpar om utrymmet.”

Visst, en av våra valfrågor är ”Bryt partipolitiseringen” men våra två andra valfrågor ”Kyrkomusikens kraft” och ”Mångfald och respekt” rymmer svar på  biskop Modéus frågor i början av stycket. Tittar vi på hela POSKs program så finns det verkligen svar på funderingarna.

Ja, det är ett viktigt val det håller jag sannerligen med Modéus om. Det är också viktigt att faktiskt nyttja sin demokratiska rättighet att rösta. Även om skälet är knastertorrt i sitt bort med politiska partier!

Jag kan till viss del hålla med Modéus om att det är tråkig att ständigt hamna i diskussionen om partiers vara eller icke(!) vara. Men i den här valkampanjen verkar det som om det är det många av medlemmarna i Svenska kyrkan som vill fokusera på den frågan, och det är jag samtidigt glad för. Ibland kan saker och ting behövas tas bort (partierna) för att kunna sätta fokus på annat. Det blir tydligt när vi säger ’bort med partierna, satsa på kyrkomusiken och mångfald och respekt’. Så fastnar alla vid första påståendet och kommer inte vidare.

Det är ett viktigt val. Jag vill uppmana dig att läsa hela Modéus debattartikel och fundera sedan över vilket nomineringsparti besvarar hans frågor bäst enligt dig.

”Hur ser Svenska kyrkans framtid ut? Hur säkerställer vi att det Svenska kyrkan betyder i vårt land finns kvar? Hur värnar vi kyrkorna så att de också i framtiden är öppna rum att besöka, för att där få uppleva hur valv bakom valv öppnar sig oändligt i tystnaden?”

För mig är svaret enkelt. POSK besvarar frågorna tydligt i sitt program. Vi sätter församlingen i centrum, där det lilla kan det växa sig stort. Jag vill att Svenska kyrkan, även när den blir attackerad som igår lördag, ska värna den lilla och utsatta människan. POSK har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus. POSK bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs. POSK har idéerna för framtiden och vill leda utvecklingen i riktning mot en kyrka som rymmer mångfald och präglas av respekt.

Rösta! Din röst väger tungt. Ta ditt ansvar och se till att den nomineringsgrupp som bäst svarar mot din kyrkosyn får din röst. Eller rösta på den person du känner störst förtroende för. Ta din demokratiska rättighet (och skyldighet) på allvar!

Valdebatter!

Det börjar närma sig valet nu och snart ramlar röstkorten ned i folks brevlådor. För oss som räknar ned dagarna som är kvar till kyrkovalet kommer det inte som en överraskning. Men för alldeles för många av Svenska kyrkans 5,2 miljoner röstberättigade är röstkortet en påminnelse som kan kännas en smula oväntad och känslan av ”men vad ska jag rösta på!?!” kan vara stor.

Det är då bra att det finns valdebatter eller hearingar runt om i landet. Dagen har en sammanställning av några av dessa här

Först ut är Stockholms stift redan nu på söndag 27 augusti 14:00 i S:ta Clara kyrka. Där medverkar representanter från elva nomineringsgrupper och fokus är kyrkomötet. För POSKs räkning kommer Ulla Birgersdotter, ordförande för POSK Stockholms stift och kyrkorådsordförande för Västermalms församling.

Övriga medverkande:
Socialdemokraterna (S) – Wanja Lundby-Wedin
Borgerligt alternativ (BA) – Jan Olov Sundström
Centerpartiet (C) – Ellionor Moberg
Fria liberaler i Svenska kyrkan (FiSK) – Margaretha Herthelius
FRIMODIG KYRKA (FK) –  Elisabeth Sandlund
Kristdemokrater i Svenska kyrkan (KR) – Kerstin Rossipal
Miljöpartister i Svenska kyrkan (MPSK) – Marja Sandin-Wester
Sverigedemokraterna (SD) – Marie Axelsson Ahl
Vänstern i Svenska Kyrkan (ViSK) – Mona Olsson
ÖPPEN KYRKA — en kyrka för alla (ÖKA) –  Johan Blix

 

Övriga debatter/hearingar som jag hittat följer nedan. Har jag missat någon i din närhet så hör av dig så lägger jag till den här!

Trosa
Tisdagen den 29 augusti 19.00. Hearing i Trosa församlingshem.

Hjo
Torsdagen den 31 augusti 19.00. Möt alla kandidaterna som ställer upp i Hjo pastorat. Moderator Martin Garlöv.

Piteå
Lördagen den 2 september 11.00. Frågestund vid Byxtorget inför valet i Piteå församling.

Kristinehamn
Söndagen den 3 september 11.00. Kyrkkaffe, paneldebatt och frågestund efter gudstjänsterna i Visnum, Visnum-Kil och Rudskoga kyrkor.

Luleå
Söndagen den 3 september 12.30. Valmingel i Diakonins hus, Luleå domkyrkoförsamling.

Stockholm
Söndagen den 3 september kl 12:45. Kyrkovalshearing i Högalids församling som leds av biskop em Lennart Koskinen.

Göteborg
Söndagen den 3 september 15.00. Debatt i Härlanda kyrka, med fokus på Örgryte pastorat.
Söndagen den 3 september 17.00. Debatt i församlingshemmet i Lundby församling, framtiden för församlingen är i fokus.

Uppsala
Söndagen 3 september 16.00. Valdebatt i Lötenkyrkan, möt nomineringsgrupperna. Moderator Jonas Lindberg.

Tjörn
Måndagen den 4 september 19.00 Debatt i Kyrkans Hus i Kållekärr, framtiden för Tjörns pastorat debatteras.

Lund
Måndagen den 4 september 18.30. Samtal inför valet till kyrkofullmäktige till Lunds pastorat, platsen är Domkyrkoforum.

Trollhättan
Tisdagen den 5 september 18.30. Debattkväll i Lextorpskyrkan.

Malmö
Onsdagen den 6 september 19.00. Kafé-samtal i Husie församlingshem med nomineringsgrupperna i Malmö pastorat.

Tjörn
Torsdagen den 7 september 19.00. Debatt i Rönnängs församlingshem.

Kristinehamn
Söndagen den 10 september 11.00. Utfrågning efter gudstjänsten i Ölme.
Söndagen den 10 september 11.00. Kyrklunch och valdebatt efter gudstjänsten i Visnums prästgård.

Umeå
Söndagen den 10 september 18.00.  Hearing i Tegs församlingsgård.

Håbo
Måndagen den 11 september 18.30. Debatt i Kyrkcentrum Bålsta.

Nykvarn
Torsdagen den 14 september 18.00 Hearing i Herrgården i Nykvarn. Leds av Mark Levengood.

Fokus på nomineringsgrupp är för stor i dagens valsystem

P1-morgon tar upp frågan som jag skrev om igår (Om kyrkovalet i Rapport) och Elisabeth Sandlund säger precis det jag ville få fram i inlägget igår.

Det är ju lite synd att det inte lika tydligt framgår att Elisabeth Sandlund, förutom att vara opionsredaktör för Dagen, ställer upp för vår systernomineringsgrupp Frimodig kyrka som första namn på listan till Kyrkomötet i Stockholms stift. För i den här frågan är vi väldigt eniga. Men samtidigt är jag glad över att Wanja nämner POSK (även om jag tycker att hon uttalar det fel).

Jag säger det igen – som valsystemet ser ut idag blir det för stort fokus på eventuell partitillhörighet eller vilken politisk ideologi någon har. Och det är ju inte det som ska styra vem du röstar på! Du ska rösta på någon som du tror bäst kan förvalta sitt uppdrag som förtroendevald i Svenska kyrkan. Jag har inga problem att lägga min röst på en person som ideologiskt står till höger, trots att jag själv står till vänster. För mig är det irrelevant i den kyrkliga kontexten.

För det är det enda jag håller med Wanja om i inslaget, väl i Kyrkomöte eller kyrkofullmäktige så spelar nomineringsgruppen inte alltid så stor roll, samarbetet är väldigt gott över nomineringsgrupperna. Faktiskt så att jag ibland skulle önska att samhällspolitiken kunde se och lära av Svenska kyrkan och arbetet i Kyrkomötet!

Om kyrkovalet i Rapport

Tittade på Rapport igår onsdag den 9 augusti där de hade ett inslag om kyrkovalet och att det blir odemokratiskt när det bara finns en lista till fullmäktige på i pastoratet/församlingen.

https://www.svtplay.se/video/14637812/rapport/rapport-9-aug-19-30-1?start=auto

Spontant kände jag att en (1) lista behöver inte innebära att det blir odemokratiskt per se. Men håller verkligen med om att det är problematiskt och odemokratiskt när den enda listan som finns har färre personer än platserna som ska tillsättas. Om det dessutom, som i inslaget, är en lista för ett av de allmänpolitiska partier som envisas med att fortsätta ställa upp i kyrkovalet så utestänger det ju kanske en och annan som faktiskt vill engagera sig i Svenska kyrkan, men som absolut inte vill göra det under socialdemokratisk flagg.

Jag tittade litet snabbt på Excel-filen som finns att ladda ned här och kunde snart konstatera att många listor, där det bara finns en lista, är en samlingslista av något slag. Jag tycker ju att det inte behöver innebära ett demokratiskt problem, åtminstone inte om listan är framtagen på ett demokratiskt sätt och innehåller fler namn än platserna som ska tillsättas. Men kan samtidigt känna att som systemet ser ut idag, med nomineringsgrupper som ställer upp till val på alla nivåer med direkta val, då blir det ju problematiskt att det bara finns en lista i en församling eller pastorat.

Fokuset på nomineringsgruppen bli för stor. Jag vill ha personval till församling/pastorat, inte att vi ska rösta på en nomineringsgrupp, och att enbart på den listan kunna kryssa upp till tre personer. Som exempel kan jag nämna från min egen församling, där finns en person på Borgerligt alternativs lista som jag tycker har kloka förslag på hur församlingen ska styras, men nu kan jag inte se till att han kommer med för jag vill ju självklart rösta på POSK och se till att jag och mina vänner kommer med i fullmäktige. Sedan skulle det bära emot att rösta på Borgerligt alternativ, som den vänsterpartist jag är, men jag gillar BA-ledamoten även om vi inte alltid ser på saker exakt likadant. Som sagt – fokuset på nomineringsgruppen blir för stor.

Nej, jag är med i POSK för att jag vill bryta partipolitiseringen och införa indirekta val på stift- och kyrkomötesnivå. Fokuset på nomineringsgruppen är för stor i dagens valsystem och därmed blir det en politisering av kyrkan.

 

Ur POSKs program:

POSK vill förändra valsystemet så att det blir enklare och billigare, och bättre speglar vår kyrkosyn. Ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte behöver ha en församlingsförankring och goda kunskaper om församlingslivet. De bör därför väljas av församlingarna i ett indirekt val. Att ledamöterna representerar församlingarna ger också legitimitet åt kyrkomötets beslut i lärofrågor. Kyrkomötets legitimitet kan dock ifrågasättas när olika grupper försöker använda kyrkomötet som plattform för sina samhällspolitiska syften.

I ett pastorat finns det i varje församling ett församlingsråd som utgör församlingens styrelse och som har ansvaret för församlingens grundläggande uppgift: gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Församlingsrådet bör vara en arbetande gemenskap som förenar delaktighet i församlingslivet med ansvarstagande. Beslut ska fattas så nära verksamheten och medlemmarna som möjligt. Pastoratet har ett kyrkoråd som ansvarar för förvaltningen och som också har ett övergripande ansvar för församlingarnas grundläggande uppgift och för att varje församling tilldelas uppgifter och utvecklas efter sina förutsättningar och de lokala behoven. POSK menar att det är mycket viktigt att klargöra ansvarsfördelningen mellan församlingsråd och kyrkoråd. Små församlingar har ett större behov än stora av samverkan kring delar av den grundläggande uppgiften, men har fortfarande ansvaret för hela den grundläggande uppgiften, inte enbart för gudstjänstlivet.

POSK anser att återhållsamhet med arvodering av förtroendeuppdrag ska iakttas, särskilt på församlingsnivå. Däremot bör man få ersättning för förlorad arbetsförtjänst och pensionsrätt. Förutsättningarna för att gå in kyrkliga förtroendeuppdrag måste stärkas genom att anpassa arbets- och samverkansformer. Det är angeläget att sammanträden förläggs till sådana tider då alla kan närvara.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att kyrkan återgår till indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte
att när Svenska kyrkan uttalar sig ska det ske utifrån teologiska aspekter och inte partipolitiska ställningstaganden
att församlingsrådens roll och ansvar som församlingens styrelse tydliggörs

40 dagar – till kyrkovalet

I dag (8 augusti) är det 40 dagar kvar till kyrkovalet. 40 dagar är ett tal som återkommer ofta i bibeln.

I Nya Testamentet (flera av evangelierna) så beskrivs hur Jesus i 40 dagar och 40 nätter var i öknen och frestas sedan av Djävulen. Det är 40 dagar mellan påsk och Kristi himmelsfärds dag. Fastan mellan askonsdagen fram till påskdagen är också 40 dagar.

Så 40 dagar finns på olika sätt beskrivet i bibeln.

Nu är det 40 dagar kvar till kyrkovalet. Ska vi fasta? Nej, jag tror inte det. Men det är väl bra att fundera på hur du som medlem vill ha det och vilka du vill ska ta ansvar för Svenska kyrkan i din församling och i ditt stift och i kyrkomötet.

Du som är medlem i Svenska kyrkan bidrar med din medlemsavgift för att kyrkan ska kunna bedriva verksamhet i form av gudstjänster (hmmm… alltså, även om vi inte hade haft en enda krona så hade vi kristna nog firat gudstjänster, när jag tänker på det. Men vi hade inte haft anställda präster, musiker eller vackra kyrkor. Då hade vi löst det på något annat sätt).

Men i alla fall – det firas gudstjänster, många runt om i vårt land varje söndag. Det finns möjlighet att ha dop, att gifta sig, begravningsgudstjänster där vi får ta avsked av våra nära och kära. Vi träffar barn och familjer i olika verksamheter, vi har körer för olika åldrar och musik, vi träffar äldre och daglediga både i våra lokaler och på hembesök eller äldreboenden. Svenska kyrkan finns där. Varje anställd, varje frivillig och varje förtroendevald och varje aktiv medlem är kyrka där de är. De får vara Jesus ögon och öron, händer och fötter och bidra till att kyrkan finns för alla i vardag och fest.

Vem ska vara ansvarig för att vi kan göra allt detta?

För oss i POSK är det alldeles självklart att ta ansvar för att det fungerar lokalt och att vi tar ansvar för stiftsnivån och kyrkomötetsnivån, där beslut fattas som påverkar den lokala församlingsnivån.

Våra tre viktiga valfrågor (förutom allt som vi skriver om i vårt valprogram) är

  1. Bryt partipolitiseringen
  2. Mångfald och respekt
  3. Kyrkomusikens kraft

https://www.posk.se/vi-vill/vara-valfragor/

En röst på POSK är en röst för en kyrka som finns mitt i samhället, mitt i livet och som tar ansvar!

Vi kommer att uppdatera vår webbsida med information men redan i dag kan du se vilka alla kandidaterna är via den här webbsidan. Där kan du hitta dina lokala POSK-kandidater.

Vi kommer inom kort att få möjlighet att presentera våra kandidater på alla våra lokala webbsidor. Mer info om detta kommer.

Så – rösta i kyrkovalet om 40 dagar (eller om du vill så kan du rösta redan från 4 september – information om detta kommer på ditt röstkort) och lägg din röst på POSK!

/Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledamot
kandiderar i Kyrkofullmäktige i Örgryte Pastorat, Göteborgs stift

Orsak och verkan

Massor med ballonger som svävar iväg mot en blå himmel

Förbundssekreteraren för Socialdemokrater för tro och solidaritet, Hans Josefsson, (fd handläggare på kyrkokansliet i Uppsala samt EFS) skriver följande på sin facebooksida 30 juli:

När Svenska kyrkans biskop i Stockholm twittrar uppskattande om Stefan Löfven blir det ett himla liv. När biskopen i Vä…

Publicerat av Hans Josefsson den 30 juli 2017

”När Svenska kyrkans biskop i Stockholm twittrar uppskattande om Stefan Löfven blir det ett himla liv. När biskopen i Växjö gör detsamma om Annie Lööf hörs inte ett knyst.

När Kyrkans Tidning intervjuar Stefan Löfven inför kyrkovalet fylls insändarsidor och sociala medier med indignerade kommentarer. När de gör detsamma med Annie Lööf och Jimmie Åkesson är det i stort sett tyst.

När en före detta LO-ordförande blir vice ordförande i den nationella kyrkostyrelsen (ned)värderas hon utifrån sin fackliga/politiska bakgrund och inte för sin tro och sitt kyrkliga engagemang. När en moderat pressekreterare och tidigare förment ”partipolitiskt obunden” kyrkopolitiker gång på gång kritiserar kyrkoledningens påstådda vänstervridning ifrågasätts inte hennes bakomliggande partipolitiska motiv.

När nomineringsgrupper som kallar sig ”obundna” kritiserar ”partipolitiseringen” av Svenska kyrkan är det så gott som uteslutande Socialdemokraternas nomineringsgrupp som får klä skott. Det synes som att det är så mycket viktigare för dem att kritisera engagemangsformen än innehållet att det inte blir någon energi över för att bekymra sig över att Sverigedemokraternas partiledare talar i termer av att ”ta över” Svenska kyrkan.

Det är tydligt att stora delar av den inomkyrkliga debatten orkestreras av konservativa och/eller högerorienterade krafter. Hos ”allmänfromma” kristna som faller in i kritiken mot S saknar jag en insikt om att den ingår i ett övergripande mönster som rör samhället i sin helhet. Det behöver inte betyda att de måste rösta på S i kyrkovalet, men att extremhögern mobiliserar hårt borde vara en väckarklocka också för dem.”

Den kritik som Hans Josefsson efterlyser finns – men visst kan Josefsson ha rätt i att det är socialdemokraterna som kommer i skottgluggen. Men det är inte konstigt när det är de som är störst. Det är alltid enklast att träffa den som har störst måltavla.

Men låt oss ändå bena upp vad det är Hans Josefsson upprör sig över. Låt oss till exempel börja med intervjuerna i Kyrkans Tidning. Det är statsministern som intervjuas. Statsminister Löfven som säger att ingen präst ska kunna vägra att viga homosexuella. Då är det väl inte konstigt att det väcker debatt? En statsminister som lägger sig i ett trossamfunds angelägenheter? Och detta utan att verka vara särskilt insatt i själva sakfrågan eller ärendet?

Vice ordföranden i kyrkostyrelsen kom med i kyrkostyrelsen utan någon som helst tidigare erfarenhet inom Svenska kyrkan. Hon har mig veterligen inte suttit i kyrkoråd, inte suttit i kyrkofullmäktige, inte varit med i kyrkomötet. Det är inte helt vanligt att någon med så lite kyrklig förankring hamnar på den posten (har det ens hänt förut?) – det är väl inte konstigt att det blir kritik och frågetecken. Det har också förekommit utspel som bygger på en okunskap om organisationen, och visst, det kan vara sunt och bra med nytt blod. Men förvänta dig inte att det sker utan kritik.

Moderaternas pressekreterare i Stockholm, en fd partipolitisk obunden kandidat i kyrkomötet, som har lämnat båda de grupper som hon varit aktiv i, kan absolut ifrågasättas på ett konstruktivt sätt om du tycker det känns oklart att hon inte kan skilja på den kyrkliga och det politiska världen. Men gör det då – konstruktivt.

Som jag har förstått det så påstår (S) att de är en motkraft mot ”mörkerkrafter” som finns och som de tror vill ta över i Svenska kyrkan. Jag skulle vilja säga att anledningen till att vi har dessa ”mörkerkrafter” är bland annat er ståndaktiga vilja att ställa upp som parti i kyrkovalet och också propsa på direkta val till alla nivåer, vilket har möjliggjort Sverigedemokraternas inflytande i kyrkomötet och därmed också givit dem en plattform att glida in i samhällspolitiken. Det är faktiskt ni socialdemokrater som parti som gjort detta möjligt.

Vi i POSK vill ha indirekta val till alla nivåer utom till den lokala. Det är något som vi har kämpat för sedan 2000 när Svenska kyrkan införde en relationsförändring till Svenska staten men ni socialdemokrater drev igenom direkta val till alla nivåer. Om vi hade haft indirekta val skulle de lokalt förankrade människorna med lokalt förtroende i församlingarna få ta ansvar för stifts och riksnivå. Då skulle ingen kunna komma inrutschandes från en helt annan arena och ta ”över”. Faktiskt. Inga ”mörkermakter” med grumliga skäl, utan lokalt förankrade personer som vill Svenska kyrkan väl.

Jag är ledsen, Hans Josefsson, du får ta av dig offerkoftan och istället rannsaka orsak och verkan.

/Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledamot

 

Ur POSKs program:

POSK – ett gott val

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är den största demokratiska organisationen i Svenska kyrkan för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti.

Svenska kyrkans ställning håller på att förändras, från självklar och särbehandlad till ifrågasatt och likställd, från en organisation som i huvudsak förlitat sig på sina anställda till en kyrka där de ideella har en betydande plats. Hur detta hanteras är avgörande för Svenska kyrkans framtid. Det är viktigt vilka som bestämmer och vilka visioner de har. De unga har en särskild betydelse. Kompetens, engagemang och ansvarstagande är avgörande egenskaper, liksom en gemensam ideologi.

Rekryteringsbasen för POSK är den lokala gudstjänst- och församlingsgemenskapen. Det lokala förtroendet avgör vilka som företräder POSK.

POSK strävar efter att våra representanter ska vara kunniga och kompetenta. De har ambitionen att leda utvecklingen av Svenska kyrkan, drivs av sitt engagemang för kyrkan och har förmåga att stimulera andra att stiga fram och ta ansvar. POSK driver fram förändring genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll och göra kyrkan synlig i samhället.