Luther, musiken och samhället

Skrivet av

I mitt sociala medieflöde i dag såg jag att Svenska kyrkan lagt upp ett av sina seminarier från Almedalen. Det handlade om om Luther, musiken och samhället.

Peter Strömmer och Göran Agrell som skrivit en bok om Luther, "I Luthers fotspår", höll i dag ett seminarium om musiken och Luthers syn på musiken i gudstjänsten och i samhället.

Jag tittade och lyssnade på större delen av seminariet, men tyvärr är ljudet lite dåligt och framförallt blev jag väldigt förvånad för så fort de sjöng psalmer så var det inget ljud alls. Lite misslyckat tycker jag (som faktiskt gillar allsång och att sjunga psalmer.)

Men mellan dessa tysta partier så fick jag spännande undervisning om Luther.

De hänvisar till sin webbsida där de samlat mycket information.

www.lutherinfo.se>>

Svenska kyrkan förbereder sig också för det stora Lutherjubileet 2017. Det kan du läsa om här:
https://www.svenskakyrkan.se/reformationsjubileum2017>>

 Glöm inte att läsa Kyrkans Tidnings ledarblogg där POSKaren Inger Harlevi kommenterar Svenska kyrkans Nikodemussamtal och andra händelse i Almedalen

http://blogg.kyrkanstidning.se/>>

Vad händer i Almedalen?

Skrivet av

Vad händer egentligen i Almedalen? Det är nog ingen som kan svara på det. För det händer så väldigt mycket hela tiden. Och olika organisationer tar chansen att få lobba, berätta och sprida information.

Svenska kyrkan finns med, det har jag berättat flera gånger. Dagliga program om viktiga frågor. Både egna program och deltagande i andras seminarier.

http://www.svenskakyrkan.se/almedalsveckan/>>

En av de egna verksamheterna är Nikodemussamtalen i Visby domkyrka. För den som vill veta vad som sagts där så kan man följa twitterflödet här:

#nikodemus2014 tweets

Och du kan också läsa Kyrkans Tidnings blogg där Inger Harlevi skriver dagligen.

http://blogg.kyrkanstidning.se/>>

Inger Harlevi är bland annat kyrkopolitiker på Gotland. I kyrkosammanhang sitter hon för POSK.

Svenska Kyrkan Unga har också flera arrangemang. Bland annat lyfter de ungas psykiska ohälsa. Du kan se ett av deras seminarie här på YouTube:

Ur POSK vision:
POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att
Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska
• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Foto från Kyrkans Tidnings blogg. Löfvén utfrågas av Mats Hermansson och Barbro Matzols. Foto: Mattias Wahlgren, Visby domkyrkoförsamling

Ekumeniska kommissionen för migranter i Europa (CCME) möts på Sigtunastiftelsen 26-28 juni.

Skrivet av

Från Svenska kyrkans intranät>>

Hur kan kyrkorna påverka Europas länder att i högre grad ta ansvar för flyktingkriserna i vår närhet? Den frågan står högt på agendan när den 19:e generalförsamlingen för Ekumeniska kommissionen för migranter i Europa (CCME) möts på Sigtunastiftelsen 26-28 juni.

Generalförsamlingen beräknas samla cirka femtio delegater från CCME:s medlemsorganisationer över hela Europa samt några representanter för partnerorganisationer i Europa, Mellanöstern och Afrika. 

– Möjligheten att dela, nätverka och lära av varandra i frågor om flykt, migration, mångfald och kyrkornas ansvar är viktiga komponenter i CCME:s arbete, säger Kristina Hellqvist, handläggare för flykting- och integrationsfrågor i Svenska kyrkan. Hon finns även med i Sveriges kristna råds migrationsarbetsgrupp och är vice ordförande i CCME. 

– En viktig fråga under generalförsamlingen kommer att vara hur kyrkorna kan påverka Europas länder att i högre grad ta ansvar för flyktingkriserna i vår närhet, inte minst den humanitära katastrof som inbördeskriget i Syrien burit med sig, fortsätter hon. 

Kyrkans migrationsarbete
På frågan hur Svenska kyrkan arbetar med migration lyfter Kristina Hellqvist fram tre områden:

– Vi vill verka för ett rättssäkert och humant asylsystem. Ett samhällssystem ska utvärderas underifrån, från de utsattas perspektiv. Vidare att människor som kommer till Sverige får en bra start. Svenska kyrkan bistår enskilda personer som anlänt till Sverige och söker asyl.

– Ett inkluderande samhälle med människovärde i fokus är också något som Svenska kyrkan vill verka för. Ett samhälle där människor blir sedda, respekterade och tagna i anspråk – oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund, religiös tillhörighet, funktionsförmåga, sexuella läggning och socioekonomiska situation.

EU:s yttre gränser
Ett av seminarierna vid generalförsamlingen i Sigtuna kommer att handla om EU:s yttre gränser med medverkan av experter från civilsamhället och politiker från olika länder i EU.

Tematiken handlar om vilket pris flyktingar och migranter betalar för att korsa gränser och vilket pris vi är beredda att betala för att försöka hålla gränserna till Europa stängda. 

Bland de medverkande vid generalförsamlingen finns Victoria Kamondji, ordförande för CCME, Åke Bonnier, biskop i Skara stift, Karin Wiborn, generalsekreterare Sveriges kristna råd och Alf Linderman direktor Sigtunastiftelsen, Seta Hadeshian, direktor för det diakonala arbetet vid Mellanösterns kristna råd (MECC) och Tabitha Kentaro Sabiiti, handläggare för påverkansfrågor vid Afrikanska kyrkokonferensen (AACC – All African Conference of Churches).

Svenska kyrkan och Sveriges kristna råd, de två svenska medlemsorganisationerna i CCME, är värdar för mötet i Sigtuna

Kyrkans Tidning skriver om mötet här: Stort ekumeniskt möte med fokus på flyktingfrågor >>

I POSKs vision och program>>:
POSK anser att det ekumeniska arbetet ska drivas vidare med kraft. Detta sker nationellt i Sveriges Kristna Råd. Det görs även genom stöd åt
lokalt ekumeniskt arbete för att stärka den kristna gemenskapen. Det
sker också internationellt inom Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska
världsförbundet (LVF).

POSK menar att anslagen till dessa organisationer bör prioriteras och att ett närmare samarbete mellan KV och LVF bör eftersträvas. Vidare bör Svenska kyrkan arbeta för att bättre kontakter skapas mellan KV och de kyrkofamiljer som hittills valt att stå utanför det ekumeniska arbetet. Svenska kyrkan har en lång tradition som brokyrka och därför ett särskilt ansvar att arbeta för kyrkans synliga enhet.

Den ökade integrationen inom Europa kräver förstärkta resurser framförallt till den europeiska kyrkogemenskapen (KEK) för bevakning av och påverkan på det arbete som EU bedriver inom framför allt det sociala området och i invandringsfrågor.

Församlingarnas medarbetare behöver vara trygga i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära liksom i sin egen personliga tro och identitet för att kunna verka i dialog med den nyandlighet, allmänreligiositet och sekularisering som präglar vår tid. I det allt mer mångkulturella och mångreligiösa samhället har vi som kyrka också ett ansvar att mötas i religionsdialog.

Äktenskapssynen och anställning

Skrivet av

Tidningen Dagen skriver om möjligheten för präster i Svenska kyrkan att få anställning. Särskilt om de inte kan tänka sig att viga samkönade par. Trots att prästerna inte har vigselplikt.

Tidningen Dagen: Äktenskapssyn vägs in vid anställning>>

Tidningen Dagen har pratat med ärkebiskop Antje Jackelén som säger:

– Att bli vigd till präst är inte en garanti för att få jobb, man måste söka, behörighetsprövas och sen avgör och anställer det lokala kyrkorådet.

Antje Jackelén tar ett hypotetiskt exempel där en församling har två präster som inte viger samkönade och vill anställa en tredje. Två personer med lika goda meriter söker, men där en viger och den andra inte.

– Församlingen behöver en som kan viga och väljer då honom eller henne. Det är så arbetsmarknaden fungerar, det är inte konstigt, säger Antje Jackelén.

2009 beslutade Svenska kyrkan att vigsel också skulle vara öppen för par av samma kön. Men kyrkomötet beslutade också att det inte var något tvång för prästerna att viga.

Prästerna har inte vigselplikt. De har vigselrätt. Och de kan därför säga nej till par av olika anledning. Inte hindra dem från att vigas, men att säga nej till att viga dem själv. Kyrkoherden eller prosten är ansvarig för att se till att det finns en präst som kan tjänstgöra.

I POSK är vi tydliga i vårt program om att att alla ska vara välkomna och visas respekt när de kommer till Svenska kyrkan. Men också att möjligheten för en präst att kunna säga nej är viktigt. Vi skriver>>:

För POSK är det självklart att alla, oavsett sexualitet, ska mötas med respekt och välkomnas i Svenska kyrkan och i POSK. I Sverige är det möjligt att ingå äktenskap mellan personer med samma kön genom borgerlig vigsel sedan den av riksdagen beslutade könsneutrala äktenskapslagstiftningen trädde i kraft 2009.

Efter kyrkomötets beslut är det även möjligt att ingå äktenskap mellan personer med samma kön genom vigsel i kyrkan. Beslutet innebär samtidigt att ingen enskild präst har skyldighet att förrätta sådan vigsel.

POSK delar uppfattningen att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapssyn kan rymma två olika uppfattningar i vigselfrågan utan att dessa blir kyrkoskiljande och anser att det beslut som har fattats ska stå fast.

Det är dock angeläget att respektera både dem som anser att äktenskap borde vara reserverat för relationen mellan en man och en kvinna och dem som omfattar den nya utvidgade synen på äktenskapet. POSK menar att det viktigaste är att visa omsorg om de människor som vill ingå äktenskap.

Uppdaterad 26 juni: Kyrkans Tidning: EFS oroat över kyrkans syn på oliktänkande >>

Dagen: EFS: Vilken hållning gäller för våra präster?>>

Majoriteten i Göteborgs stiftstyrelse vill avveckla Åh stiftsgård

Skrivet av

I dag har det varit en intensiv dag för mig. Jag har varit i Uppsala och besökt Uppsala konsert och kongress-hall inför hösten kyrkomöte. Men det kommer jag att skriva om i morgon istället.

Det som också har hänt i dag är att stiftsstyrelsen i Göteborgs stift har beslutat, med röstsiffrorna  9-5 att avveckla Åh stiftsgård. De gick alltså på majoriteten i församlingsutskottets förslag att avveckla Åh stiftsgård och därefter tillsätta en utredning om hur man kan utveckla ungdomsarbetet i Göteborgs stift.

Så här såg röstsiffrorna ut:
POSK (2), Frimodig kyrka (2) och Öka (1) som reserverade sig mot majoriteten, där alltså S (4), C (1), Öka (2), FiSK (1) och biskopen ingick. 9-5 alltså.

POSK och Frimodig kyrka samt en person från ÖKA var alltså emot beslutet.

Och ännu är inte sista ordet sagt. Beslutet ska upp i stiftsfullmäktige den 1 oktober och då kan stiftfullmäktige riva upp stiftsstyrelsens beslut. Än finns det möjlighet att påverka alla ledamöter i stiftsfullmäktige!

POSK vill (vilket det också står i Göteborgs stiftsPOSKs program):

POSK vill att Göteborgs stift utvecklar Åh stiftsgård som en
inspirationskälla för hela stiftet, en plats för gemenskap, själavård och lärande.

Så här skrev jag 4 juni: Rädda Åh stiftsgård>>

Om inte stiftet vill göra en insats och bevara Åh stiftsgård så behöver gården 30 miljoner för att köpa sig fri från stiftet och därmed kunna driva gården vidare själva, utan stiftet. Det kommer också att behövas ett verksamhetsbidrag. Går det att lösa så kan gården klara sig utan stiftet.

Men personligen tycker jag det är konstigt att stiftet inte kan tänka sig att vara med och utveckla stiftsgården för den verksamhet som den inköptes för för drygt 75 år sedan. Biskop Pers föräldrar var några av dem som hårt drev gårdens tillblivelse och kämpade för ungdomarna i stiftet.

Jag ser framför mig Åh altartavla – ni vet den med den förlorade sonen, som kommer grön och förfärlig tillbaka till sin pappa. Pappan som springer sonen till mötes och sluter in honom i sin famn. Han springer så snabbt att han släpper käppen för att ta emot sonen.

Ska gården verkligen inte kunna ta emot alla? Ska gården verkligen lägga ner sin verksamhet? Är verkligen inte alla välkomna på gården?

Jo, det tror jag. Och jag tror och jag ber för att stiftsfullmäktige den 1 oktober ska ta ett klokare beslut än stiftsstyrelsen gjorde i dag vid sitt sammanträde. Det är många som kommer att kämpa för att det blir så. Vi kommer inte att ge upp! Hopp och bön!

Stiftsstyrelsen beslutade också i dag att den nuvarande styrelsen för Åh stiftsgård sitter kvar till 31 december 2014, och att en ny styrelsen tillsätts efter beslutet i stiftsfullmäktige. Styrelsen kommer att kämpa för att gården kommer att vara kvar!

Kyrkans Tidning: Ta inte Åh ifrån oss!>>

Kyrkans Tidning: Stiftsstyrelsen vill lägga ner Åh stiftsgård>>

 

Rädda Åh stiftsgård!

Skrivet av

I Göteborgs stiftsstyrelse är en av de stora och kontroversiella frågorna huruvida Åh stiftsgård ska få vara kvar eller om den läggas ner och säljas av. Beslut tas i stiftsstyrelsen tisdag 10 juni.

En av punkterna som POSK i Göteborgs stift gick till val på var:

POSK vill att Göteborgs stift utvecklar Åh stiftsgård som en inspirationskälla för hela stiftet, en plats för gemenskap, själavård och lärande.

Det är tyvärr många stiftsgårdar i vårt land som har avvecklats. Men låt det inte bli en till! Åh stiftsgård har vänt ett negativ ekonomiskt resultat till vinst under de tre senaste åren! Åh stiftsgård vill fortsätta utvecklas och driva verksamhet.

Åh stiftsgård har under sina drygt 70 år i stiftet bidragit till stor andlig fördjupning och en näringskälla för framförallt ungdomar men också vuxna.

Av de drygt 250 brev som skickats till alla stiftsstyrelsens ledamöter, inför beslutet, så framgår vad gården har fått betyda för människor över åren.

Det har gjorts utredningar och det finns underlag. POSK tycker dock att underlagen har fel fokus, där utredarna enbart har tittat på ekonomi och fastigheter och inte vilken vision och framtidssyn på utveckling av gården som är möjlig.

Och framförallt så tycker POSK att man inte har sett till eller lyssnat på Åh styrelse som har en tydlig plan för hur man vill fortsätta att driva gården. (här kan du läsa Åhstyrelsens svar på utredningen>>)

Församlingsutskottet som har förberett frågan inför stiftsstyrelsen har som förslag att stiftstyrelsen först ska besluta om avveckling av gården. Därefter ska det tillsättas en utredningen som ska belysa andra idéer och alternativ som ger unga människor i hela Göteborgs stifts möjlighet att möta, utveckla och fördjupa kristen tro och kristet liv.

Mot detta beslut reserverades sig POSKaren Mats Rimborg tillsammans med Tord Nordblom (Frimodig kyrka). I reservationen står det:

Vi har inget emot att stiftet gör en bred ungdomssatsning. Men varför ska man göra en nedläggning av Åh till en förutsättning för en sådan satsning, och hur blir det bättre för ungdomarna av att man tar bort något som fungerar innan man ens har något alternativ att jämföra med? Vi har hittills fått nära 250 brev som vittnar om både vad Åh har betytt och vad stiftsgården fortfarande betyder för de ungdomar som åter dit i dag.

Stiftet fick ett överskott på 10 miljoner kronor 2013 och satsar dessutom miljontals kronor på att bygga upp administrativa system och servicebyråer. Det saknas alltså inte pengar. Åh har, inklusive verksamhetsbidrag, visat överskott de senaste tre åren och har presenterat en plan för att klara även de kommande fem åren.

Det går fort att riva ner, men det tar betydligt längre tid att bygga upp något nytt, och det vore en stor förlust för Göteborgs stift att nu bli av med Åh. Gör gärna andra saker för ungdomarna också, men vänta med en eventuell avveckling av Åh tills nya alternativ ger resultat. Först då kan vi avgöra det långsiktiga behovet av Åh stiftsgård.

Åh stiftsgård har en historia som sträcker sig mer än 75 år tillbaka i tiden. Så här står det på Åhs webbsida>>:

Den 5 maj 1937 köpte pastor Gunnar Rudborg på eget initiativ egendomen, men bakom honom stod en grupp präster från Göteborg som bildade ”Stiftelsen Åh Kyrkliga Ungdomshem”. Dessa präster tillsammans med några lekmän bildade också styrelsen. Man såg behovet bland ungdomarna i stiftet, att få samlas på gemensamma kurser och läger med kristen förankring.

Visionen som fortfarande finns kvar präglades av optimism och framtidstro för kyrkan. Man ville betona enkelheten, det varma och personliga i Gudsförhållandet. Åh fylldes av ungdomar från allra första början. Arbetet bedrevs i ”fri kyrklig” regi. Inga medel kom från församlingarna, pastoraten eller stiftet. Man levde på frivilliga gåvor.

En av de präster som stod bakom Gunnar Rudborg var Hugo Eckerdal, nuvarande biskopens pappa. Både Hugo och hans fru var djupt engagerade i Åh stiftsgård och satsningen på ungdomarna.

Tiden och förutsättningarna ser annorlunda ut än de gjorde för 75 år sedan. Men behovet av en viloplats, en lägerplats och ett plats för andlig påfyllnad är fortfarande stort. Det vore oklokt att lägga ner Åh innan stiftet vet hur man vill satsa på ungdomarna i stiftet.

POSK vill att Göteborgs stift utvecklar Åh stiftsgård som en inspirationskälla för hela stiftet, en plats för gemenskap, själavård och lärande.

Fem vidare i biskopsvalet i Härnösand

Skrivet av

Fem personer, tre kvinnor och två män, gick vidare i biskopsvalet i Härnösand skriver Kyrkans Tidning och stiftet på sin webbsida.

Så här skriver Kyrkans Tidning>>:
Fem personer gick vid dagens nomineringsval vidare till biskopsvalet i  Härnösands stift. Flest röster fick Sven Hillert, rektor på pastoralinstitutet i Uppsala.

Vid dagens (1 juni) nomineringsval till biskop i Härnösands stift röstade 77 procent av de röstberättigade, det vill säga 336 personer. Röstberättigade är alla präster och diakoner anställda i Härnösands stift och lika många förtroendevalda elektorer, samt stiftsstyrelsens och domkapitlets ledamöter. 

Så här fördelades rösterna i nomineringsvalet:

90 röster: Sven Hillert, 55 år, präst, teologie doktor, rektor på pastoralinstitutet i Uppsala, bor i Järvsö.

80 röster: Cecilia Nyberg, 49 år, präst, mastersexamen i teologi, kyrkoherde i Täby församling, bor i Stockholm med rötterna i Ångermanland.

66 röster: Eva Nordung Byström, 57 år, präst, teologie kandidat, kyrkoherde i Arnäs och Gideå-Trehörningsjö församlingar, kontraktsprost i Örnsköldsviks kontrakt, bor i Moliden.

59 röster: Göran Lundstedt, 46 år, präst, teologie doktor, distriktschef i Sundsvall Gustav Adolfs församling, försteredaktör på Svensk kyrkotidning, bor i Uppsala.

25 röster: Ninni Smedberg, 55 år, diakon, teologie kandidat, direktor på Vårsta diakonigård, bor i Härnösand. 

Om samtliga kandidater som nu röstats fram blir behörighetsförklarade av Svenska kyrkans ansvarsnämnd, kommer det att vara dessa fem det står emellan vid det faktiska biskopsvalet den 4 september.
Hanna Wallsten

Den som väljs till biskop den 4 september kommer sedan att vigas till biskop i Uppsala domkyrka den 14 december.

Härnösands stifts webbsida om biskopsvalet>>

Härnösands stift mer om biskopsvalet>>

Läs mer om biskopskandidaterna>>

Uppdrag granskning

Skrivet av

I dag flödar medierna över av det ämnet som Uppdrag gransknings program ska visa ikväll.

Är prästerna homofober? Försöker de bota homosexuella? Bryter de med kyrkoordningen? Och Uppdrag granskning har tagit till en metod som har kritiseras – nämligen att ha dold inspelning i samband med ett själavårdsamtal. Ett samtal som egentligen är skyddat av tystnadsplikten.

Uppdrag granskning: Präster i Svenska kyrkan försöker "bota" homosexuella>>

Jag ska försöka hinna se programmet i kväll och bilda mig en egen uppfattning.

Kyrkans Tidning har också slagit upp ämnet stort i dag. Det handlar om HBT-certifieringen och den diskussion som förts fram och tillbaka om vem som ska göra vad.

Kyrkans Tidning: Ja till certifikat – nja till RFSL>>

Det har jag skrivit om här>> och här>>.

Jag ska inte uttala mig om programmet som Uppdrag granskning ska visa ikväll innan jag sett det.

Det enda som jag vill säga är att jag tycker det är oerhört viktigt att alla människor ska bli bemötta på ett korrekt och värdigt sätt när de kommer till Svenska kyrkan.

Ur POSKs Vision och program>>:

POSK är emot särbehandling på grund av kön, såväl när det gäller anställda och förtroendevalda som övriga frivilliga i Svenska kyrkan.

(…)

För POSK är det självklart att alla, oavsett sexualitet, ska mötas med respekt och välkomnas i Svenska kyrkan och i POSK. I Sverige är det möjligt att ingå äktenskap mellan personer med samma kön genom borgerlig vigsel sedan den av riksdagen beslutade könsneutrala äktenskapslagstiftningen trädde i kraft 2009. Efter kyrkomötets beslut är det även möjligt att ingå äktenskap mellan personer med samma kön genom vigsel i kyrkan. Beslutet innebär samtidigt att ingen enskild
präst har skyldighet att förrätta sådan vigsel.

POSK delar uppfattningen att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapssyn kan rymma två olika uppfattningar i vigselfrågan utan att dessa blir kyrkoskiljande och anser att det beslut som har fattats ska stå fast.
Det är dock angeläget att respektera både dem som anser att äktenskap borde vara reserverat för relationen mellan en man och en kvinna och dem som omfattar den nya utvidgade synen på äktenskapet. POSK menar att det viktigaste är att visa omsorg om de människor som vill ingå äktenskap.

Uppdaterad 13:15

Ärkebiskop Anders Wejryd kommenterar kvällens Uppdrag granskning.

Pressmeddelande från Svenska kyrkan: Svenska kyrkan värnar homosexuella rättigheter>>

Full av förberedelser

Skrivet av

I dag är jag lite veckovill. Fick plötsligt för mig att det var onsdag – men när jag kom på att det bara var tisdag kändes det lite lugnare.

Jag håller på att förbereda inför Världens fest i Karlstad. POSK ska stå med bland utställarna. Och sen kommer också att ha en särskild träff med våra kyrkomötesombud redan på torsdagen. På fredagen kl 12.00-14.00 ska vi har vårt årsmöte i Norrstrandskyrkan.

Så det gäller att fundera ut vad som behövs till vilket tillfälle och få med sig det.

Det ska bli väldigt roligt att vara med på Världens fest. Och jag hoppas att du kommer och säger hej till oss när vi står och delar ut information bland utställarna eller att du dyker upp på vårt årsmöte.

Världens fest>>

POSKs årsmöte>>

Kyrkans Tidning: Fem frågor till biskop Esbjörn Hagberg>>

Begravningsutredningen – om igen

Skrivet av

Det blir en ny begravningsutredning – den här gången blir det Ragnar Svenserud som gör utredningen. Det har kyrkostyrelsens arbetsutskott bestämt.

Så här skriver Ducatus (Svenska kyrkans Arbetsgivarorganisations tidning) på webben:>>

Nu står det klart att det är Ragnar Svenserud som ska utföra den förnyade utredning om samverkan i begravningsverksamheten som kyrkostyrelsen beslutat om.

Den förra utredningen av inomkyrkliga samverkansformer i begravningsverksamheten genomfördes av Torgny Werger. Han föreslog i februari 2013 att begravningsverksamheten skulle organiseras i obligatoriska kommunvisa begravningssamfälligheter. Kort därefter redovisade regeringen sina planer på att föreslå att församlingar inte längre ska vara grund för folkbokföringen och att det ska införas en enhetlig begravningsavgift i riket.

Det blev ett av skälen till att kyrkostyrelsen i början av mars 2013 konstaterade att förutsättningarna för Wergers förslag hade ändrats och att hans utredningsförslag inte borde gå på remiss. Följaktligen skulle de inte heller komma att behandlas av kyrkomötet i fjol.

I september 2013 redovisades att kyrkostyrelsens AU beslutat att utredningsarbetet beträffande samverkansformer i begravningsverksamheten ska återupptas. Generalsekreteraren hade fått i uppdrag att formulera utredningsdirektiv. Dessa fastställdes i november. Då angavs utredningstiden till den 31 oktober 2014.

Emellertid har det tagit tid att hitta och träffa avtal med en utredare varför utredningstiden har förlängts till den 31 januari 2015.

Den nya utredaren Ragnar Svenserud ska alltså tills dess ånyo se över behovet av samverkansformer inom begravningsverksamheten och i vilka former en sådan kan ske under rådande förutsättningar.

Han ska särskilt beakta riksdagens beslut om enhetlig begravningsavgift och beskriva utförligt samverkansbehov i  storstadsregioner, andra tättbefolkade områden och i glesbygd med stor avfolkning. Han ska beakta utredningsförslaget om
att inlemma Stockholms och Tranås kommuner i systemet med enhetlig begravningsavgift. Han ska visa på befintliga exempel på samverkan och klargöra olika förutsättningar för samverkan i olika delar av landet.

När detta är gjort ska utredaren analysera vilka samverkansformer som framstår som möjliga och lämpliga, vari ingår att belysa för- och nackdelar med samverkan som relaterar till kyrklig eller kommunal indelningsstruktur.

Utgångspunkter för utredningen är den struktur som råder inom kyrkan från 1 januari 2014, principerna om enkelhet och tydlighet i den lokala strukturen samt värnande om en pastoral ledning för all verksamhet. Om utredaren föreslår en samverkansform som komplicerar eller inverkar på den struktur som kyrkomötet 2012 beslöt om ska han lämna särskild motivering, men den samverkansform som förordas ska under inga omständigheter innebära försämrade möjligheter att utöva pastoral ledning för all verksamhet.

Kyrkans Tidning skriver också om den nya begravningsutredningen
Kyrkans Tidning: Svenserud utreder samverkan i begravningsfrågor>> 

Ur POSKs vision och program:

Begravningsverksamheten är primärt en samhällelig uppgift som innefattar myndighetsutövning. Det är viktigt för Svenska kyrkans identitet som trossamfund att frågan om vem som ska vara huvudman kommer upp till förnyad och fördjupad diskussion. En kyrkogård kan skötas såväl med som utan ett huvudmannaskap.

Våra kyrkor och kyrkogårdar är viktiga kulturarv som POSK starkt vill värna. Svenska kyrkan har också tillgångar i form av jord, skog och värdepapper. POSK vill genom en klok förvaltning av kyrkans egendom och ekonomiska medel bevara dessa värden och därigenom skapa förutsättningar för en aktiv församlingsverksamhet.

Arkiv
Kategorier