Begravningsutredningen – om igen
Det blir en ny begravningsutredning – den här gången blir det Ragnar Svenserud som gör utredningen. Det har kyrkostyrelsens arbetsutskott bestämt.
Så här skriver Ducatus (Svenska kyrkans Arbetsgivarorganisations tidning) på webben:>>
Nu står det klart att det är Ragnar Svenserud som ska utföra den förnyade utredning om samverkan i begravningsverksamheten som kyrkostyrelsen beslutat om.
Den förra utredningen av inomkyrkliga samverkansformer i begravningsverksamheten genomfördes av Torgny Werger. Han föreslog i februari 2013 att begravningsverksamheten skulle organiseras i obligatoriska kommunvisa begravningssamfälligheter. Kort därefter redovisade regeringen sina planer på att föreslå att församlingar inte längre ska vara grund för folkbokföringen och att det ska införas en enhetlig begravningsavgift i riket.
Det blev ett av skälen till att kyrkostyrelsen i början av mars 2013 konstaterade att förutsättningarna för Wergers förslag hade ändrats och att hans utredningsförslag inte borde gå på remiss. Följaktligen skulle de inte heller komma att behandlas av kyrkomötet i fjol.
I september 2013 redovisades att kyrkostyrelsens AU beslutat att utredningsarbetet beträffande samverkansformer i begravningsverksamheten ska återupptas. Generalsekreteraren hade fått i uppdrag att formulera utredningsdirektiv. Dessa fastställdes i november. Då angavs utredningstiden till den 31 oktober 2014.
Emellertid har det tagit tid att hitta och träffa avtal med en utredare varför utredningstiden har förlängts till den 31 januari 2015.
Den nya utredaren Ragnar Svenserud ska alltså tills dess ånyo se över behovet av samverkansformer inom begravningsverksamheten och i vilka former en sådan kan ske under rådande förutsättningar.
Han ska särskilt beakta riksdagens beslut om enhetlig begravningsavgift och beskriva utförligt samverkansbehov i storstadsregioner, andra tättbefolkade områden och i glesbygd med stor avfolkning. Han ska beakta utredningsförslaget om
att inlemma Stockholms och Tranås kommuner i systemet med enhetlig begravningsavgift. Han ska visa på befintliga exempel på samverkan och klargöra olika förutsättningar för samverkan i olika delar av landet.
När detta är gjort ska utredaren analysera vilka samverkansformer som framstår som möjliga och lämpliga, vari ingår att belysa för- och nackdelar med samverkan som relaterar till kyrklig eller kommunal indelningsstruktur.
Utgångspunkter för utredningen är den struktur som råder inom kyrkan från 1 januari 2014, principerna om enkelhet och tydlighet i den lokala strukturen samt värnande om en pastoral ledning för all verksamhet. Om utredaren föreslår en samverkansform som komplicerar eller inverkar på den struktur som kyrkomötet 2012 beslöt om ska han lämna särskild motivering, men den samverkansform som förordas ska under inga omständigheter innebära försämrade möjligheter att utöva pastoral ledning för all verksamhet.
Kyrkans Tidning skriver också om den nya begravningsutredningen
Kyrkans Tidning: Svenserud utreder samverkan i begravningsfrågor>>
Begravningsverksamheten är primärt en samhällelig uppgift som innefattar myndighetsutövning. Det är viktigt för Svenska kyrkans identitet som trossamfund att frågan om vem som ska vara huvudman kommer upp till förnyad och fördjupad diskussion. En kyrkogård kan skötas såväl med som utan ett huvudmannaskap.
Våra kyrkor och kyrkogårdar är viktiga kulturarv som POSK starkt vill värna. Svenska kyrkan har också tillgångar i form av jord, skog och värdepapper. POSK vill genom en klok förvaltning av kyrkans egendom och ekonomiska medel bevara dessa värden och därigenom skapa förutsättningar för en aktiv församlingsverksamhet.