Ekumeniska kommissionen för migranter i Europa (CCME) möts på Sigtunastiftelsen 26-28 juni.

Från Svenska kyrkans intranät>>

Hur kan kyrkorna påverka Europas länder att i högre grad ta ansvar för flyktingkriserna i vår närhet? Den frågan står högt på agendan när den 19:e generalförsamlingen för Ekumeniska kommissionen för migranter i Europa (CCME) möts på Sigtunastiftelsen 26-28 juni.

Generalförsamlingen beräknas samla cirka femtio delegater från CCME:s medlemsorganisationer över hela Europa samt några representanter för partnerorganisationer i Europa, Mellanöstern och Afrika. 

– Möjligheten att dela, nätverka och lära av varandra i frågor om flykt, migration, mångfald och kyrkornas ansvar är viktiga komponenter i CCME:s arbete, säger Kristina Hellqvist, handläggare för flykting- och integrationsfrågor i Svenska kyrkan. Hon finns även med i Sveriges kristna råds migrationsarbetsgrupp och är vice ordförande i CCME. 

– En viktig fråga under generalförsamlingen kommer att vara hur kyrkorna kan påverka Europas länder att i högre grad ta ansvar för flyktingkriserna i vår närhet, inte minst den humanitära katastrof som inbördeskriget i Syrien burit med sig, fortsätter hon. 

Kyrkans migrationsarbete
På frågan hur Svenska kyrkan arbetar med migration lyfter Kristina Hellqvist fram tre områden:

– Vi vill verka för ett rättssäkert och humant asylsystem. Ett samhällssystem ska utvärderas underifrån, från de utsattas perspektiv. Vidare att människor som kommer till Sverige får en bra start. Svenska kyrkan bistår enskilda personer som anlänt till Sverige och söker asyl.

– Ett inkluderande samhälle med människovärde i fokus är också något som Svenska kyrkan vill verka för. Ett samhälle där människor blir sedda, respekterade och tagna i anspråk – oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund, religiös tillhörighet, funktionsförmåga, sexuella läggning och socioekonomiska situation.

EU:s yttre gränser
Ett av seminarierna vid generalförsamlingen i Sigtuna kommer att handla om EU:s yttre gränser med medverkan av experter från civilsamhället och politiker från olika länder i EU.

Tematiken handlar om vilket pris flyktingar och migranter betalar för att korsa gränser och vilket pris vi är beredda att betala för att försöka hålla gränserna till Europa stängda. 

Bland de medverkande vid generalförsamlingen finns Victoria Kamondji, ordförande för CCME, Åke Bonnier, biskop i Skara stift, Karin Wiborn, generalsekreterare Sveriges kristna råd och Alf Linderman direktor Sigtunastiftelsen, Seta Hadeshian, direktor för det diakonala arbetet vid Mellanösterns kristna råd (MECC) och Tabitha Kentaro Sabiiti, handläggare för påverkansfrågor vid Afrikanska kyrkokonferensen (AACC – All African Conference of Churches).

Svenska kyrkan och Sveriges kristna råd, de två svenska medlemsorganisationerna i CCME, är värdar för mötet i Sigtuna

Kyrkans Tidning skriver om mötet här: Stort ekumeniskt möte med fokus på flyktingfrågor >>

I POSKs vision och program>>:
POSK anser att det ekumeniska arbetet ska drivas vidare med kraft. Detta sker nationellt i Sveriges Kristna Råd. Det görs även genom stöd åt
lokalt ekumeniskt arbete för att stärka den kristna gemenskapen. Det
sker också internationellt inom Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska
världsförbundet (LVF).

POSK menar att anslagen till dessa organisationer bör prioriteras och att ett närmare samarbete mellan KV och LVF bör eftersträvas. Vidare bör Svenska kyrkan arbeta för att bättre kontakter skapas mellan KV och de kyrkofamiljer som hittills valt att stå utanför det ekumeniska arbetet. Svenska kyrkan har en lång tradition som brokyrka och därför ett särskilt ansvar att arbeta för kyrkans synliga enhet.

Den ökade integrationen inom Europa kräver förstärkta resurser framförallt till den europeiska kyrkogemenskapen (KEK) för bevakning av och påverkan på det arbete som EU bedriver inom framför allt det sociala området och i invandringsfrågor.

Församlingarnas medarbetare behöver vara trygga i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära liksom i sin egen personliga tro och identitet för att kunna verka i dialog med den nyandlighet, allmänreligiositet och sekularisering som präglar vår tid. I det allt mer mångkulturella och mångreligiösa samhället har vi som kyrka också ett ansvar att mötas i religionsdialog.