Gudstjänst för vem?

I dag har jag varit på huvudgudstjänst i en församling som invigde en vandring med frälsarkransen inne i kyrkan.

Ett mycket bra tänk. En liten folder som berättar om de olika pärlorna och var man kan hitta dem. En liten kort text och en liten bön för varje pärla och ställe i kyrkan. Väldigt bra tänk.

Och i dag var det alltså en "Frälsarkransgudstjänst med mässa". Prästen ledde gudstjänsten och mellan de pratade partierna i gudstjänsten så sjöng kören. Det är en fantastiskt duktig kör och allt var mycket genomtänkt.

Men jag kände mig exkluderad. Det kändes som att vara på en konsert med kören med lite gudstjänstinslag. Vi fick inte sjunga en psalm. Vi fick endast vara med och sjunga två mässånger.

Nje – det här var inte en gudstjänst som var i min smak. Men jag tror säkert att det var många som uppskattade den.

Men kära vänner – det här är ju detta som är styrkan och glädjen över den härliga mångfald av gudstjänster som vi i Svenska kyrkan kan erbjuda! Att det finns gudstjänster som passar en massa olika människor – allt i Svenska kyrkans ordning.

Så – den här gudstjänsten var inte min "kopp av te" som man skulle kunna säga. För jag vill vara involverad. Jag vill sjunga och delta på en huvudgudstjänst. Men jag är glad över de duktiga musikerna och för gudstjänsten i alla fall.

Därför är också den kommande kyrkohandboken så viktig – så att jag kan känna igen mig i gudstjänsten – även om den är annorlunda än jag brukar vara med om.

Foto>>

Frälsarkransen 20 år>>

POSK är med och tar ansvar

I dag gästbloggar Mats Rimborg. Mats sitter i POSK riksstyrelse samt är ordförande för POSK i Göteborgs stift.

Det var jag som gjorde anmälan till domkapitlet. Och jag har inga problem med att Svenska kyrkan viger samkönade par. Däremot är jag angelägen om att Svenska kyrkan inte ska splittras av att det finns två olika uppfattningar om äktenskapet, utan de ska även i fortsättningen rymmas inom Svenska kyrkan och inom POSK.

Därför är det nödvändigt att de överenskommelser som träffades och var förutsättningen för kyrkomötets beslut 2009 upprätthålls, och det är anledningen till att jag skrev till domkapitlet och bad dem utreda vad Ljungskile församling höll på med. Det hade varit ett lika stort problem om de hade krävt att de sökande skulle svara nej på deras fråga om villighet att viga par med samma kön.

Präster i Svenska kyrkan har inte vigselplikt, det som går att begära är att de ska ha vigselbehörighet. Det handlar inte om diskriminering ifall en enskild präst inte viger, diskriminering uppstår om par inte får bli vigda. Det är dessutom fullt möjligt för samfund att ha vigselrätt utan att viga samkönade par, som till exempel den romersk-katolska kyrkan, och det är inte heller diskriminering utan en konsekvens av att religionsfriheten i det fallet väger tyngre.

Det är självklart inte så att kyrkopolitikerna i Ljungskile har ställt den här frågan för att kunna tillgodose en enorm tillströmning av par med samma kön som kommer och vill gifta sig i deras kyrkor. I hela landet är det färre än 200 par om året som vill ha en sådan vigsel, och en enda flitig vigselpräst med vidlyftig resebudget skulle täcka hela det faktiska behovet. Det handlar om att man vill ha någon slags lackmustest för något annat, i föreställningen att det finns en koppling mellan synen på äktenskap och en allmän liberalteologisk hållning.

Inte ens det är sant, det finns gott om hyfsat liberalteologiska präster, män och kvinnor, som har kommit fram till att de inte vill viga par med samma kön. Svenska kyrkan har i sin tur kommit fram till att det går att rymma två syner på äktenskapet inom kyrkan, men självklart ska alla som vill gifta sig få göra det, och det är i praktiken aldrig något problem. Problemet är snarare att de giftaslystna paren inte räcker till åt alla präster som är angelägna om att visa hur moderna och frisinnade de är.

Ni som anser att kyrkan ska vara en snäv åsiktsgemenskap i stället för en trosgemenskap bör ta er en extra funderare över vad det synsättet skulle leda till i sin förlängning. För det är naturligtvis inte bara i den här frågan som det skulle finnas önskemål om likriktning. Rensa ut de oliktänkande går an att säga, men vilka blir till slut kvar då?

Samma sak gäller er som anser att det episkopala system vi har med domkapitel som kan lägga sig i vad som händer i församlingar och pastorat borde ersättas av en kongregationalistisk ordning där församlingarna kan bestämma allt själva. För det är naturligtvis inte bara vilka frågor som ställs vid anställningsintervjuer som det kan finnas önskemål om att få bestämma alldeles själv, utan att stiftet lägger sig i.

POSK kommer alldeles självklart att fortsätta värna om mångfald och åsiktsfrihet, och se det som en möjlighet och inte ett hot. Detta är ett av våra särdrag, något att vara stolt över, och som utmärker oss bland andra nomineringsgrupper. POSK är beredda att ta ansvar och vill leda utvecklingen mot en kyrka som karaktäriseras av mångfald och respekt. Att se till att domkapitlet talade om för Ljungskile församling vad vi i Svenska kyrkan genom kyrkomötet har kommit överens om ska gälla är ett uttryck för det ansvarstagandet.

Mats Rimborg

Ansvarslösa politiker kan splittra Svenska kyrkan

Ansvarslösa politiker kan splittra Svenska kyrkan

Domkapitlet har efter en anmälan från Mats Rimborg, ordförande i POSK i Göteborgs stift, slagit fast att Ljungskile församling handlar i strid mot kyrkostyrelsens och kyrkomötets beslut när de kräver att sökande till prästtjänster ”med glädje” ska kunna viga både hetero- och homosexuella par för att komma ifråga för anställning. Ljungskile församling, där nomineringsgruppen Öppen kyrka har egen majoritet, redogör utan omsvep för hur det går till när någon ska anställas i församlingen, och verkar inte alls inse problematiken som finns i deras rutiner.

Så här skriver domkapitlet i sitt beslut:

”Domkapitlet konstaterar att Svenska kyrkan bejakar att det inom kyrkan ryms olika syn på äktenskapet. Frågan om hur man ser på samkönade vigslar får därmed inte ha någon avgörande betydelse vid anställning av präst. Enligt domkapitlets bedömning innebär detta emellertid inte att frågan om hur man ser på samkönade äktenskap inte får ställas. Vid denna bedömning har domkapitlet beaktat kyrkoherdens lokala ansvar för att alla par oavsett kön ska bemötas med samma pastorala öppenhet och omsorg i samband med en uttalad önskan om vigseltjänst. Ljungskile församling har uppgett att det krävs ett jakande svar på frågan om vigsel av samkönade par, för att komma ifråga för en tillsvidareanställning som präst i församlingen. Denna tillämpning strider klart mot vad som framgår av kyrkostyrelsens skrivelse.”

Det har inte gått särskilt lång tid sedan Svenska kyrkan år 2009 gjorde det möjligt att ingå äktenskap mellan personer med samma kön genom vigsel i kyrkan. Beslutet innebär samtidigt att ingen enskild präst har skyldighet att förrätta sådan vigsel. Som domkapitlet konstaterar framgår det av kyrkostyrelsens och gudstjänstutskottets förarbeten att Svenska kyrkan bejakar att det inom kyrkan kan rymmas olika syn på äktenskapet. Frågan om hur man ser på vigsel med par av samma kön ska därför inte ha betydelse vid exempelvis prövning av prästkandidat eller anställning av personal i kyrkans tjänst.

POSK menar att beslutet som kyrkomötet har fattat om vigsel mellan personer med samma kön ska stå fast i sin helhet. Därför var det naturligt att begära att domkapitlet skulle pröva Ljungskiles praxis vid tillsättning av prästtjänster, och det är glädjande att domkapitlet har kommit fram till att den klart strider mot hur det ska gå till. De utfästelser som lämnades när beslutet om vigsel mellan par av samma kön skulle fattas var nödvändiga för att Svenska kyrkan inte skulle splittras. Kyrkoordningen förutsätter och bygger på att det finns ett ömsesidigt förtroende i kyrkan för det som beslutas av kyrkomötet. Därför är det ett ansvar för oss alla i kyrkan att ingen ska särbehandlas oavsett synen på äktenskap. POSK är beredda att ta ansvar och vill leda utvecklingen mot en kyrka som karaktäriseras av mångfald och respekt.Beslutet i sin helhet kan laddas ner här

https://www.dropbox.com/s/agu8maynm6jx1nk/DomkapitletGbg_20150408_p39.pdf?dl=0

Foto: IKON Magnus Aronsson

Ur POSKs vision och program:

Efter kyrkomötets beslut är det även möjligt att ingå äktenskap mellan personer med samma kön genom vigsel i kyrkan. Beslutet innebär samtidigt att ingen enskild präst har skyldighet att förrätta sådan vigsel.

POSK delar uppfattningen att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapssyn kan rymma två olika uppfattningar i vigselfrågan utan att dessa blir kyrkoskiljande och anser att det beslut som har fattats ska stå fast. Det är dock angeläget att respektera både dem som anser att äktenskap borde vara reserverat för relationen mellan en man och en kvinna och dem som omfattar den nya utvidgade synen på äktenskapet. POSK menar att det viktigaste är att visa omsorg om de människor som vill ingå äktenskap.

Vad folk vill ha! Eller?

Läser ledaren in Kyrkans Tidning 16 april 2015

Kyrkans Tidning: Den post-kristna resan fortsätter>>  

Barbro Matzols skriver om forskningsenhetens undersökning kallad "Kyrkbussen 2015". Jag hittar tyvärr ingen information om denna undersökning på nätet (2015) och kan inte lägga upp någon aktuell länk just nu. Men Kyrkans Tidning skriver om undersökningen på sid 4-5 i nummer 16/2015. (Däremot hittar jag förra årets undersökning – se länk längst ner)

En majoritet tycker inte att Svenska kyrkan ska lägga sig i samhällsdebatten. En majoritet tycker inte heller att Svenska kyrkan ska föra fram det kristna budskapet. En majoritet tycker också det var länge sedan man hörde Svenska kyrkan uttala sig offentligt. Däremot tycker en majoritet att det är OK att Svenska kyrkan gör sociala insatser och tycker att kyrkan ska lyfta frågan om de utsatta och samhällsproblemen.

Är det här något att bry sig om egentligen? Tja, jag tycker det är viktigt att vi vet vad svenska folket tycker. Om vi mäter hur det är nu så kan vi också mäta hur det är om några år. Om det har blivit skillnad – om det som kyrkan har gjort och sagt har påverkat.

Men rent krasst så tycker jag sen att det är ganska orelevant vad folk tycker egentligen. För oavsett vad de tycker så har vi fått en uppgift som kyrka. Jesus har tydligt sagt vad vi ska göra. Vi ska göra alla människor till lärjungar. Vi ska berätta om Jesus Kristus.

Och vi ska fira gudstjänst, vi ska missionera, vi ska utöva diakoni och självklart ska vi undervisa.

Så fortsätt med undersökningarna – men sluta inte prata om Jesus Kristus. Sluta inte missionera och utöva diakoni. Och sluta inte delta i samhällsdebatten och peka på orättvisor och orättfärdigheter! Det är vår skyldighet som kristna!

Och jag vill att Svenska kyrkan ska vara mer kaxig! Jag vill att kyrkan ska vara tydlig i olika frågor och rättvisefrågor – på en teologisk grund. Jag vill att kyrkan tar ton och sätter agendan!

Ur POSKs vison och program:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Kyrkbussen 2014>>

Dagen: Många vill engagera sig i sociala frågor>>

Vem blir biskop i Västerås stift?

I går var det hearing med biskopskandidaterna för Västerås stift. På Västerås stifts webbsida kan du se utfrågningen av alla kandidaterna

Utfrågningen>>

De fem kandidaterna är:

  • Mikael Mogren, 210 röster i nomineringsvalet. Ålder: 45
  • Gunilla Hallonsten 95 röster i nomineringsvalet. Ålder: 49
  • Jerker Alsterlund, 60 röster i nomineringsvalet. Ålder: 52, snart 53
  • Sven Hillert, 41 röster i nomineringsvalet. Ålder: 56
  • Karin Johannesson, 23 röster i nomineringsvalet. Ålder: 44

Västerås stift: Biskopsval 2015>>

Västerås stift>>

Kyrkans tidning: Mogren drog ned skrattsalva>>

Kyrkans tidning: Idag grillas biskopskandidaterna i Västerås>>

Dagen: Välbesökt biskopshearing i Västerås>>

Västmanläns tidning: Vem blir nästa biskop>>

Biskopsvalet går av stapeln 28 april. Om det blir en andra omgång sker det den 19 maj. Den som blir vald till biskopen kommer att vigas i Uppsala domkyrka den 6 september samtidigt som biskop electus Johan Dalman vigs för Strängnäs stift.

Mikael Mogren sitter i kyrkomötet för POSK. Jerker Alsterlund sitter i kyrkomötet sitter i kyrkomötet för Centern.

Hög tid att söka musikerutbildningen

Har du funderat på att bli kantor eller organist i Svenska kyrkan? Nu är det hög tid att söka i så fall. Senast den 15 april ska din ansökan vara inne.

Lunds stift skriver bra om de olika tjänsterna på sin webbsida.

Lunds stift: Att bli kyrkomusiker>>

Utbildningsinstitutet: Att bli kyrkomusiker>>

Kyrkomusikern och kyrkomusiken har en stark och bärande roll i Svenska kyrkan och dess gudstjänstverksamhet. Utan musiken blir gudstjänsten halv tycker jag. Och det måste få finnas många olika uttryck.

Ur POSKs vision och program:

Musiken i kyrkan är ett redskap för att utforska, förmedla och fördjupa tron. Detta ska ske med hjälp av en musikalisk bredd. Musiken är en viktig del i vårt gudstjänstliv och tillför en dimension som förstärker och förtydligar evangeliet om Jesus Kristus.

Sveriges Kyrkosångsförbund är Sveriges i särklass största körorganisation och körsång är en av Svenska kyrkans största ungdomsverksamheter. Svenska kyrkan är en betydande aktör i det offentliga kultur- och musiklivet i landet. POSK vill med kraft verka för att stärka musiken i församlingarna.

(…)
Avgörande för rekryteringen av kyrkomusiker är att ungdomar tidigt uppmuntras och får möjligheter att sjunga och spela. Därför bör kyrkomusikernas tjänster innefatta instrumentalundervisning.
Rekryteringen behöver förstärkas för att undvika att det uppstår brist på kvalificerade kyrkomusiker i Svenska kyrkan.

Nästa år i Göteborg

Om ett år, den 8-9 april 2016, pågår mötesplatsen Bibeln – Mitt i allt i Göteborg.

Jag hoppas att ni alla har möjlighet att planera in och komma på den konferensen. Det är ett delprojekt i "Dela tro Dela liv".

Dela tro Dela liv på fb>>

Flera av er har säkert hakat på "Anta utmaningen". Att läsa bibeln varje dag i hel, halv eller kvartsfart under ett år. Ytterligare ett utmärkt sätt att förbereda sig för konferensen.

Ur POSKs vision och program:

Bibel och bekännelse är grundläggande och omistliga för Svenska kyrkans identitet. Liksom i kristenheten i övrigt ryms inom Svenska kyrkan och därmed inom POSK skilda syner på hur bibeln och Guds fortsatta uppenbarelse ska tolkas i vår tid. POSK stöder och uppmuntrar därför samtal mellan företrädare för olika riktningar inom kyrkan. För kyrkans trovärdighet är det nödvändigt att skapa goda förutsättningar för att hantera interna meningsmotsättningar. Detta ger bättre möjligheter att verka ekumeniskt, både nationellt och internationellt.

Dela tro Dela liv på Facebook

Pressmeddelande från Svenska kyrkans MyNewsdesk-sida>>

”Ibland slår jag till med en bön. Jag ber för mig själv om jag är nervös för något. Eller för en kompis som behöver det.”

Från och med annandag påsk, den 6 april, kommer människor med olika bakgrund, ålder, kön och etnicitet att dela personliga erfarenheter av livet och tron på en ny Facebooksida med namnet Dela tro – dela liv.

Facebooksidan kommer att publicera minst ett inlägg i veckan, med en kort text och foto på den som delar med sig, men utan namn. Sidan är en del av Svenska kyrkans satsning "Dela tro – dela liv", som pågår till och med 2018 med syftet att stärka församlingarnas uppdrag i undervisning och mission. Det sker bland annat genom att erbjuda mötesplatser för samtal och lärande, och möjlighet att söka bidrag till delsatsningar.

– Runt om i församlingarna pågår många aktiviteter för att dela tro och liv, exempelvis ”Tala tro” som pågår just nu i församlingar i tre stift. I den delsatsningen vill man stärka samtalet om tro och fortbilda medarbetare som finns i barnverksamheten, säger Maria Wingård, handläggare för satsningen.

– Vi hoppas att Facebooksidan ska bidra till att stimulera samtalet och ge mod åt fler att våga dela med sig av sin tro på Gud.Inläggen på Facebooksidan "Dela tro – dela liv" kommer att beröra högt och lågt, med det livsnära samtalet och det personliga vittnesbördet som gemensam faktor. Förhoppningen är att berättelserna ska ge mod åt fler att våga dela med sig av sin tro på Gud.

Läs mer om Dela tro Dela liv här>>

Ur POSKs vision och program:

POSK verkar för den för nationell nivå, stiften och församlingarna gemensamma och långsiktiga satsningen på lärande och undervisning i alla åldrar.

Kunskapen om kristen tro och Svenska kyrkans liv och uppdrag försvagas snabbt i vårt land vilket betyder att många människor saknar ett språk för en andlig längtan och för religiösa erfarenheter.

POSK vill att församlingarna ska vara öppna och välkomnande för alla som söker sig dit. För dem som i vuxen ålder närmar sig kyrkan ska församlingarna kunna erbjuda en genomtänkt och inbjudande undervisning där människor möts med respekt och erbjuds stöd att växa i kyrkans gemenskap. På detta sätt rustas människor att leva sin tro i vardagen.

Annandag påsk

Annandag påsk>>

Evangeliet enligt Lukas kapitel 24, vers 13 – 35

Samma dag var två lärjungar på väg till en by som ligger en mil från Jerusalem och som heter Emmaus. De talade med varandra om allt det som hade hänt. Medan de gick där och samtalade och diskuterade kom Jesus själv och slog följe med dem.

Men deras ögon var förblindade och de kände inte igen honom. Han frågade: ”Vad är det ni går här och talar med varandra om?” De
stannade och såg sorgsna ut, och den ene, som hette Kleopas, svarade: ”Du måste vara den ende som har varit i Jerusalem och inte vet vad som har hänt där under dessa dagar.”

-”Vad har hänt?” frågade han. De svarade: ”Detta med Jesus från Nasaret, han som var en profet, mäktig i ord och gärning inför Gud och hela
folket. Han blev utlämnad av våra överstepräster och rådsherrar, och de fick honom dömd till döden och korsfäst, medan vi hoppades att han var den som skall befria Israel. Men till allt detta kommer att det är tredje dagen sedan det här hände, och nu har några kvinnor bland oss gjort oss uppskakade. De var vid graven tidigt i morse men fann inte hans kropp, och då kom de tillbaka och berättade att de i en syn hade sett änglar som sade att han lever.

Några av de våra gick ut till graven, och de fann att det var så som kvinnorna hade sagt. Honom själv såg de inte.” Då sade han: ”Förstår ni så lite, är ni så tröga till att tro på det som profeterna har sagt? Skulle inte Messias lida detta och gå in i sin härlighet?”

Och med början hos Mose och alla profeterna förklarade han för dem vad som står om honom överallt i skrifterna. De var nästan framme vid byn dit de skulle, och han såg ut att vilja gå vidare, men de höll kvar honom och sade: ”Stanna hos oss. Det börjar bli kväll och dagen är snart slut.”

Då följde han med in och stannade hos dem. När han sedan låg till bords med dem tog han brödet, läste tackbönen, bröt det och gav åt dem. Då öppnades deras ögon och de kände igen honom, men han försvann ur deras åsyn.

Och de sade till varandra: ”Brann inte våra hjärtan när han talade till oss på vägen och utlade skrifterna för oss?” De bröt genast upp och återvände till Jerusalem, där de fann de elva och alla de andra församlade, och dessa sade: ”Herren har verkligen blivit uppväckt och han har visat sig för Simon.”

Själva berättade de då vad som hade hänt dem på vägen och hur han hade gett sig till känna för dem genom att bryta brödet.

Bild>>

Påskdagen

Påskdagen>>

Evangeliet enligt Johannes kapitel 20, vers 1 – 18

Tidigt på morgonen efter sabbaten, medan det ännu var mörkt, kom Maria från Magdala ut till graven och fick se att stenen för ingången var borta.

Hon sprang genast därifrån och kom och sade till Simon Petrus och den andre lärjungen, den som Jesus älskade: ”De har flyttat bort Herren ur graven, och vi vet inte var de har lagt honom.” Petrus och den andre lärjungen begav sig då ut till graven. De sprang båda två, men den andre lärjungen sprang fortare än Petrus och kom först fram till graven. Han lutade sig in och såg linnebindlarna ligga där men gick inte in. Simon Petrus kom strax efter, och han gick in i graven. Han såg bindlarna ligga där,liksom duken som hade täckt huvudet, men den låg inte tillsammans med bindlarna utan hoprullad på ett ställe för sig. Då gick också den andre lärjungen in, han som hade kommit först till graven. Och han såg och trodde.

Ännu hade de nämligen inte förstått skriftens ord att han måste uppstå från de döda.

Lärjungarna gick sedan hem igen.

Men Maria stod och grät utanför graven. Gråtande lutade hon sig in och fick då se två änglar i vita kläder sitta där Jesu kropp hade legat, en vid huvudet och en vid fötterna. Och de sade till henne: ”Varför gråter du, kvinna?” Hon svarade: ”De har flyttat bort min herre, och jag vet inte var de har lagt honom.”

När hon hade sagt det vände hon sig om och såg Jesus stå där, men hon  förstod inte att det var han. Jesus sade till henne: ”Varför gråter du, kvinna? Vem letar du efter?”  Hon trodde att det var trädgårdsvakten och svarade: ”Om det är du som har burit bort honom, herre, så säg mig var du har lagt honom, så att jag kan hämta honom.”

Jesus sade till henne: ”Maria.” Hon vände sig om och sade till honom: ”Rabbouni!” (det är hebreiska och betyder mästare).

Jesus sade: ”Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder och säg dem att jag stiger upp till min fader och er fader, min Gud och er Gud.” Maria från Magdala gick då till lärjungarna och talade om för dem att hon hade sett Herren och att han hade sagt detta till henne.