Påsknatten

Skrivet av

Påsknatten>>

Evangeliet enligt Johannes kapitel 20, vers 1 – 10

Tidigt på morgonen efter sabbaten, medan det ännu var mörkt, kom Maria från Magdala ut till graven och fick se att stenen för ingången var borta. Hon sprang genast därifrån och kom och sade till Simon Petrus och den andre lärjungen, den som Jesus älskade: ”De har flyttat bort Herren ur graven, och vi vet inte var de har lagt honom.”

Petrus och den andre lärjungen begav sig då ut till graven. De sprang båda två, men den andre lärjungen sprang fortare än Petrus och kom först fram till graven. Han lutade sig in och såg linnebindlarna ligga där men gick inte in. Simon Petrus kom strax efter, och han gick in i graven. Han såg bindlarna ligga där, liksom duken som hade täckt huvudet, men den låg inte tillsammans med bindlarna utan hoprullad på ett ställe för sig. Då gick också den andre lärjungen in, han som hade kommit först till graven. Och han såg och trodde.

Ännu hade de nämligen inte förstått skriftens ord att han måste uppstå från de döda. Lärjungarna gick sedan hem igen.

Bild>>

Långfredag

Skrivet av

Långfredag>>

Evangeliet enligt Johannes kapitel 19, vers 17 – 37

Han bar själv sitt kors ut till den plats som kallas Skallen, på hebreiska
Golgota. Där korsfäste de honom tillsammans med två andra, en på var sida med Jesus i mitten.

Pilatus hade också låtit skriva ett anslag som sattes upp på korset, och
där stod: Jesus från Nasaret, judarnas konung.

Detta lästes av många judar, eftersom platsen där Jesus korsfästes låg strax utanför staden, och texten var på hebreiska, latin och grekiska. Men judarnas överstepräster sade till Pilatus: ”Skriv inte: Judarnas konung, utan vad han själv har sagt: Jag är judarnas konung.” Pilatus svarade: ”Vad jag har skrivit, det har jag skrivit.”

Soldaterna som hade korsfäst Jesus tog hans kläder och delade upp dem i fyra delar, en på varje soldat. De tog också långskjortan, men den hade inga sömmar utan var vävd i ett enda stycke. De sade därför till varandra: Vi skär inte sönder den utan kastar lott om vem som skall ha den. Ty skriftordet skulle uppfyllas: ’De delade upp mina kläder mellan sig och kastade lott om min klädnad.’

Men vid Jesu kors stod hans mor och hennes syster, Maria som var gift med Klopas och Maria från Magdala.

När Jesus såg sin mor och bredvid henne den lärjunge som han älskade
sade han till sin mor: ”Kvinna, där är din son.” Sedan sade han till lärjungen: ”Där är din mor.” Från den stunden hade hon sitt hem hos lärjungen.

Jesus visste att nu var allt fullbordat, och för att skriftordet skulle
uppfyllas sade han: ”Jag är törstig.” Där stod ett kärl som var fyllt med surt vin. De satte därför en svamp som doppats i det sura vinet på en isopstjälk och förde den till hans mun. När Jesus hade fått det sura vinet sade han: ”Det är fullbordat.” Och han böjde ner huvudet och överlämnade sin ande.

Eftersom det var förberedelsedag och kropparna inte fick hänga kvar på korset under sabbaten — det var en stor sabbat — bad judarna Pilatus att de korsfästas benpipor skulle krossas och kropparna tas bort. Soldaterna kom därför och krossade benen på dem som var korsfästa tillsammans med Jesus, först på den ene och sedan på den andre.

Men när de kom till Jesus och såg att han redan var död krossade de inte hans ben, utan en av soldaterna stack upp sidan på honom med sin lans, och då kom det ut blod och vatten. Den som såg det har vittnat om det för att också ni skall tro; hans vittnesbörd är sant, och han vet att han talar sanning.

Detta skedde för att skriftsordet skulle uppfyllas: ’Inget ben skall krossas på honom.’ Och på ett annat ställe heter det: ’De skall se på honom som de har genomborrat.’

Bild>>

Skärtorsdag

Skrivet av

Skärtorsdag>>

Evangeliet enligt Johannes kapitel 13, vers 1 – 17

Det var strax före påskhögtiden och Jesus visste att hans stund hade kommit, då han skulle lämna världen och gå till Fadern. Han hade älskat sina egna som levde här i världen, och han älskade dem intill slutet.

De hade samlats till måltid, och djävulen hade redan ingett Judas, Simon Iskariots son, att förråda Jesus. Jesus visste att Fadern hade lagt allt i hans händer och att han hade utgått från Gud och nu återvände till Gud.

Han steg upp från bordet, tog av sig manteln och band en handduk om livet. Sedan hällde han vatten i tvättfatet och började tvätta lärjungarnas fötter och torka dem med handduken som han hade bundit om sig.

När han kom till Simon Petrus sade denne till honom: ”Herre, skall du tvätta mina fötter!” Jesus svarade: ”Vad jag gör förstår du inte nu, men senare skall du fatta det.” Petrus sade: ”Aldrig någonsin får du tvätta mina fötter!” Jesus sade till honom: ”Om jag inte tvättar dig har du ingen gemenskap med mig.” Då sade Simon Petrus: ”Herre, tvätta inte bara mina fötter utan också
händerna och huvudet.” Men Jesus sade till honom: ”Den som har badat behöver bara få fötterna tvättade, i övrigt är han ren. Och ni är rena, dock inte alla.” Han visste nämligen vem som skulle förråda honom, och därför sade han att de inte alla var rena.

När han hade tvättat deras fötter och tagit på sig manteln och lagt sig till bords igen sade han till dem: ”Förstår ni vad det är jag har gjort med er? Ni kallar mig mästare och herre, och det med rätta, för det är jag. Om nu jag, som är er herre och mästare, har tvättat era fötter, är också ni skyldiga att tvätta varandras fötter. Jag har gett er ett exempel, för att ni skall göra som jag har gjort med
er.

Sannerligen, jag säger er: en tjänare är inte förmer än sin herre, och en budbärare inte förmer än den som har sänt honom. Vet ni detta är ni saliga om ni också handlar så.

Bild>>

Stilla veckan – verkligen?

Skrivet av

Vem kom på att kalla veckan innan påsk för stilla veckan? Är det någon vecka under kyrkoåret när det är så många gudstjänster och så mycket att göra egentligen? Så för vem är det en still vecka?

Det är passionsandakter, det är agapemåltider, det är skärtorsdagsmässor, långfredagsgudstjänst, påsknattsmässor, påskdagsgudstjänster och annandagsgudstjänster. Utöver detta är det påsklov och mat och familj och allt vad det innebär. Vem är det som har det stilla egentligen?

Och även i bibelns texter så är det fullt drama hela tiden. Ingen stillhet där inte. Så för vem är det stilla egentligen?

Oavsett om vi tycker det är stilla vecka eller vi känner en press över allt som ska hinnas med under den här veckan så hjälper alla dessa gudstjänster, med sina enkla men tydliga tecken oss att faktiskt uppleva påskens drama och under.

Jag blir lika berörd varje år när jag är med på skärtorsdagens gudstjänst och när altaret efter gudstjänsten plockas av och allt tas bort. Kvar är det nakna altaret och allt släcks ner. På långfredagen när det är så tydligt att Jesus dör och sorgen går genom märg och ben. Och glädjen på påskdagen, när graven är tom, när det är fest och glädje.

Nej, jag känner inte att det är en stilla vecka för det är en himla massa att göra – men jag är så glad över möjligheten att få uppleva hela påskveckan drama och mirakel! Jag hoppas att ni alla tar vara på den möjligheten även i din församling.

Palmsöndagen

Skrivet av

Det finns två ”goa gubbar”, två kristna som driver en webbsida som heter skitguys.com som gör små filmer som går att använda i församlingen. Nu är filmerna på engelska så det är väl lite mer begränsat för gudstjänsterna i Sverige – även om många klarar av att följa med.

Denna video berättar om Palmsöndagen. Sett ur en lärjunges perspektiv. Matt.21:1-11

Även den här filmen berättar om palmsöndagen. Kanske lite mer humoristiskt, men med ett mycket varmt och gott hjärta.

Uppmaning till Gemensam bön för Syrien och Irak – 29 mars

Skrivet av

Från Sveriges Kristnas Råds webbsida>>

Det sker en systematisk förföljelse och etnisk rensning av den kristna minoriteten och andra religiösa minoriteter i Syrien och Irak. Styrelserna för Sveriges kristna råd och Svenska missionsrådet uppmanar sina medlemskyrkor och medlemsorganisationer att under Palmsöndagen gemensamt be för situationen i Mellanöstern.

De kristna i Mellanöstern blir snabbt allt färre. Förtryck och
förföljelse driver många på flykt, framförallt i Syrien där kriget nu
pågått i fyra år. Sveriges kristna råd (SKR) och Svenska missionsrådet (SMR) uppmanar nu kyrkor och organisationer att be för länderna i regionen; för de kristna i de länder som berörts av den arabiska våren, för att religionsfriheten, liksom andra mänskliga rättigheter, ska respekteras fullt ut och för att de politiska omvälvningarna ska leda till positiva förändringar och inte till nytt förtryck av människorna.

(…)

-För troende är bönen en viktig kraft och vi uppmanar därför till en
gemensam förbön i de gudstjänster som firas på palmsöndagen den 29 mars, säger Karin Wiborn, generalsekreterare för Sveriges kristna råd.
-I Bibeln står det ”… där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem” (Matteus 18:20).
-I vår oro och ängslan för bröder och systrar tror vi att bönen kan
förändra. Och när vi gör detta tillsammans i en gemensam bön, i olika
kyrkor med olika traditioner över hela landet, tror vi att det påverkar,
fortsätter Karin Wiborn.

Gemensam bön för Syrien och Irak – 29 mars:

Treenige Gud, Fader och skapare av allt, Vår medvandrare i Jesus Kristus, Vår hjälpare, den heliga Andens vind.
Vi ropar, hela din skapelse ropar:
Livets Gud, led oss till rättvisa och fred.
Hör våra böner för systrar och bröder i Syrien och Irak som plågas, förtrycks och dödas.
Vi står vanmäktiga när barn, kvinnor och män utsätts för obegripligt våld och övergrepp.
Hör våra böner för de miljontals barn, kvinnor och män som är på
flykt, för familjer som skiljs åt, för kristenheten i Syrien och Irak
som går mot utplåning.
Vi lider med systrar och bröder av annan tro utsatta för samma våld.
Vi vill se ett slut på orättfärdigheten, kom med försoning!
Led oss till rättvisa och fred.
Vi ber i vår vanmakt när vi ser detta hända i vår värld.
Vi lider med kristna systrar och bröder. Hjälp oss att finna vägar till att vara fredens bärare.
Vi ber om vishet och ödmjukhet hos beslutsfattare och makthavare i Sverige och i världssamfundet.
Vi ber att alla goda krafter ska samverka och ge förutsättningar för
ett slut på våldet och ett rättfärdigt samhälle. Kristus, du som gick
lidandets väg för mänskligheten – kom med din räddning till våra bröder
och systrar i Syrien och Irak.
Livets Gud, led oss till rättvisa och fred.
Din är makten och äran i evighet.
Amen.

Foto: IKON

Påskens drama

Skrivet av

I mitt sociala medieflöde så har det den senaste veckan fullständigt flödat över av församlingar som gör påskvandringar för skolor och andra besökare.

Det är vandringar med olika stationer där skolungdomarna får smaka, känna, lukta och höra om vad som hände. Jag har också sett att flera församlingar har satt upp musikalen "Jesus Christ superstar" (hoppas bara att de inte slutar där musikalen slutar).

Ni har kanske gjort något liknande i er församling? Eller i grannförsamlingen?

Det här gör mig i alla fall väldigt glad och stolt över församlingarna i Svenska kyrkan! För det här är att missionera och det här är att berätta om den kristna tron på ett oerhört påtagligt sätt!

Den stora berättelsen det är det viktiga!

Här kan vi snacka 0-18, barn och ungdom, mission, undervisning och gudstjänst!

Ur POSKs vision och program:
Svenska kyrkan har ett ansvar för dopuppföljning och POSK menar att det är nödvändigt att prioritera barn och ungdomar. Känslan av samhörighet med Svenska kyrkan beror mycket på de kyrkliga kontakterna under barn- och ungdomstiden.
(…)
Vi behöver ständigt utveckla nya vägar att möta unga människor. Det behövs vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel i skolan och i gemenskapen på internet.

Foto: Bibliska figurer i Björkekärrs kyrka, ytterligare ett visualisera bibelns texter.

Detaljer och helheten i kyrkohandboksarbetet

Skrivet av

I dag gästbloggar Ola Isacsson, präst och ledamot i kyrkomötet för POSK. Han är också ansvarig för gudstjänstfrågor i Växjö stift.

Är det någon som känner igen det här:

En lång och intensiv diskussion med många olika åsikter. När den är avslutad sammanfattar chefen:

– Jag hör att det finns ytterligare synpunkter vi behöver få in i processen.

Sedan vänder sig hen till sina medarbetare och säger:

– Kan vi göra så?

Jag hoppas att det inte var så det gick till när kyrkostyrelsen gav besked om hur det fortsatta arbetet med kyrkohandboken skulle ske. Att begrepp som nystart, omtag och breddning av kompetensen inte
stannade vid att vara begrepp utan konkretion. 

Kyrkostyrelse eller styrgrupp ska inte besluta om detaljer i arbetet. Det förtroendevalda, däribland POSK:s representanter ska besluta om, är övergripande principer för arbetet, t.ex:

  • Hur ska gudstjänstmusiken i 1986 års kyrkohandbok bearbetas, särskilt den musik som har rötter i medeltiden.
  • Ska bearbetningen göras från hur församlingen sjunger den nu?
  • Eller ska bearbetningen, utifrån nya forskningsrön, försöka
    återställa hur den sjöngs när melodierna kom till?

Vägvalet är inte självklart: När melodierna kom till sjöngs de av personer skolade för sin uppgift. I Svenska har musiken anpassats för att kunna sjungas av en vanlig församling, t.ex. genom att orgel används till musik som ursprungligen sjöngs a capella. Vilka avpassningar och kompromisser måste göras för att bevara och föra vidare den månghundraåriga gudstjänstmusiken som församlingssång?

I detta måste experternas röster få höras. Olika åsikter och avvägningar ska brytas mot varandra. Remissvaren på kyrkohandboksförslaget
är ytterligare röster i sammanhanget. – När de olika hållningarna har
diskuterats är det förtroendevaldas skyldighet att fatta tydliga principbeslut om vägvalet.

Samma sak gäller ny musik som förs in i kyrkohandboken. Det är förtroendevaldas sak att fatta beslut om principiella vägval:

– Ska all den nya musiken vara nyskriven? Eller kan även mässmusik som kommit till under gångna årtionden vara aktuell?

– Ska texterna vara samma som i den äldre gudstjänstmusiken?

– I vilken form ska ny musik tas fram? Genom personkännedom, genom att bidrag skickas in och bedöms eller på annat sätt?

De principiella vägvalen ska förtroendevalda besluta om. Men innan beslutet fattas ska remissvar och experters ståndpunkter tas in i beslutsunderlaget.

För bearbetning och nyskapande av texter gäller förstås samma sak. Det finns röster i remissvaren som menar att kyrkohandbokens teologi
blir otydlig och opersonlig i strävan efter ett inklusivt språk. En levande
Gud, som beskrivs i relationer som fader, broder, vän blir opersonlig när relationsbegreppen ersätts med ord som skapare, befriare, räddare.

Dessutom smyger sig en ton av moralism in. Gud beskrivs utifrån vad Gud gör, inte utifrån det Gud är. – Vilka återverkningar får det på människosynen?

Även här är styrgrupps ansvar att besluta om vägvalet, övergripande beslut om hur direktivet om inklusivt språk ska genomföras? Men innan principbeslutet fattas ska remissvar och experter av olika ståndpunkt bidra till beslutsunderlaget.

När det i debatten sägs att kyrkokansliets handläggare driver sin egen linje behövs en tydlighet kring vilka principbeslut som fattas för det fortsatta arbetet. Vilka principella vägval har styrgruppen (= huvudsakligen förtroendevalda) gjort utifrån remissvaren och efter att ha tagit in experters ståndpunkter? Den nya tidsplanen för kyrkohandboksarebetet ger anledning att gissa vilka vägval som gjorts.

Men det behövs avsevärt tydligare besked kring vilken inriktning styrgruppen gett för det fortsatta arbetet. Har styrgruppen beslutat att det fortsatta arbetet utgår från förslaget 2012 eller har styrgruppen beslutat något annat?

Ola Isacson, ledamot i kyrkomötet för POSK

Kyrkohandbokens webbsida:

http://www.svenskakyrkan.se/kyrkohandboken

 

 

 

Öppenhet, närvaro, hopp

Skrivet av

I dag är det tredje söndagen som SVT sänder gudstjänster från Biskopsgårdens kyrka.

I veckan skedde det vansinniga skottdåden i Biskopsgården. Inte många meter från Biskopsgårdens kyrka, på Vårväderstorget.

Kyrkoherden Kristian Lillö har skrivit på sin blogg Prosten Lillös tankar>>. Han skriver:

Men nu ligger svart slöja över älskat Vårväderstorg i Biskopsgården. Människor står förlamade. Hemma sitter familjer i otröstbar smärta. På torget knäböjer människor en efter en, med blommor där dåden hände igår.
Gråter, stirrar tomt. Ja idag har det varit en lång sorgens dag.
Uppförsbacke. Några talar om att flytta, bort.
Men i allt som nu sker, ber vi torgets Gud om hjälp så att människor vågar och vill stanna kvar.
Att torgets Gud ger ny kraft. Att ögon öppnas än mer. Att nolltoleransen mot våld och vapen blir en självklarhet.
Att alla goda krafter fortsätter kämpa. Att relationer stärks. Att
torget får en ny vår – och sorg får förbli sorg och aldrig förvrids till
hämnd.

Jag har nu under eftermiddagen tittat på gudstjänsten från Biskopsgården (eftersom jag var i min kyrka på förmiddagen).

Eftersom dessa hemska dåd har hänt precis bredvid den kyrka som TV-gudstjänsten sänds ifrån så tänkte jag att man borde säga eller göra något när gudstjänsten sänds. Att vara närvarande, öppen och inge hopp.

Nu vet inte jag om något sas precis innan gudstjänsten började sändas. Det var i alla fall inte med något på SVT-play.

Det här är ett problem! Det är ett stort problem att gudstjänsterna spelas in så lång tid i förväg att när det händer akuta saker så märks det inte i gudstjänsterna. Det blir inte bra! Jag har gjort samma reflektion vid ett annat tillfälle. Jag tror att det hade hänt något i Malmö (tror att det var radiogudstjänsten den gången). Det fanns ingen kommentar eller koppling till det som hänt i veckan den gången heller.

Hur kan och ska vi hantera detta? Jag tycker det är ett stort problem!

Jag återvänder till ett förslag som jag har drivit under många år (och nu vill jag vara tydlig med att detta är mitt förslag och inget som står i POSKs program eller som POSK har drivit).

Jag tycker Svenska kyrkan ska ha en egen radio och/eller TV-kanal. I dag finns det en mängd olika möjligheter att synas och finnas till för medlemmarna. Kyrkan borde använda sig av alla kanaler som finns tillgängliga, tycker jag!

Många i vårt avlånga land har endast "pyjamas"kyrkan (som vi kallar TV-gudstjänsten hemma) som sin enda församling. Därför måste även den kyrkan vara aktuell, öppen, närvarande och hoppingivande.

Jag tycker därför inte att det funkar så bra när en församling går in och gör fyra veckor gudstjänster (på två dagar) och sätter in alla klutar på körer och musikaliska inslag – jag saknar regelrätt undervisning.

Nej, det här tål att tänka över. Det klingar falskt när vi inte kan visa att vi är närvarande i vardagen när den händer. (Och jag vet att det händer saker och sker möten i Biskopsgården och Lundby församling)

Ur POSKs vision och program:
Kyrkans tro tar sig uttryck i en församlingsgemenskap med ett levande
gudstjänstliv som centrum. Att bygga levande och missionerande
församlingar på dopets grund är kyrkans viktigaste uppgift och en
gemensam kallelse för alla som tillhör kyrkan. Gudstjänsten är hela
församlingens gåva och ansvar.

 Uppdaterad 23 mars

Kyrkans Tidning: Lundby församling möter statsministern>>

Demokrati på olika sätt

Skrivet av

I dag skulle jag kunna berätta om besöket hos POSK i Härnösands stift. Jag har i dag varit med på deras årsmöte i Östersund. Vi pratade om hur kyrkovalsarbetet pågår under hela mandatperioden. Hur vi kan organisera oss, om föreningar och hur viktigt det är med nätverken.

Eller så kunde jag kunna tipsa om det spännande podprogrammet som jag hittade på Sveriges Radio. Det är Musikmagasinet som sänder en serie som heter "Heliga hits>>"

Heliga hits tar avstamp i musiken som ackompanjerar de heliga festerna och högtiderna och ger plats åt de heliga hitsen – den religiösa musiken som sipprat ut i de sakrala rummen.

Men jag tänker inte skriva något mer om detta. I stället vill jag dela med mig av Svenska Kyrkans Ungas video där de förklarar förslaget om förändrade årsmötesreformer som de ska besluta i augusti på sitt stora årsmöte.

Jag tycker Amanda och Johan från Svenska Kyrkans Unga är lysande duktiga och det här ger gott hopp om god återväxt inom den kyrkliga demokratin. Vi är många som har tagit vägen över ungdomsrörelsen innan vi började som förtroendevalda i kyrkan. De årsmöten som jag varit med på som Svenska Kyrkans Unga ordnat har imponerat på mig, varje gång.

Ur POSKs vision och program:

Svenska kyrkan har ett ansvar för dopuppföljning och POSK menar att det är nödvändigt att prioritera barn och ungdomar. Känslan av samhörighet med Svenska kyrkan beror mycket på de kyrkliga kontakterna under barn – och ungdomstiden. Arbetet med konfirmander behöver stärkas och de unga
ledarna lyftas fram.

Vi behöver ständigt utveckla nya vägar att möta unga människor. Det behövs vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel i skolan och i gemenskapen på internet.

Gudstjänstlivet behöver erbjuda möjligheter för familjer och ungdomar att delta. Kyrkanbehöver föryngras och använda många olika former för att göra barn och ungdomar delaktiga. POSK menar att starka barn- och ungdomsrörelser är viktiga för kyrkan och vill lyssna till och stärka Svenska Kyrkans Unga, Salt, Credo, Kriss med flera.

Arkiv
Kategorier