Klas Hansson disputerar om ärkebiskopar

Skrivet av

Klas Hansson>> präst och bland annat före detta chef för Svenska kyrkan i utlandet disputerar på fredag 16 maj. Avhandlingen handlar om utvecklingen av ärkebiskopsämbetet i Svenska kyrkan mellan 2014-1990. och heter "Svenska kyrkans primas".

Klas Hansson är dessutom POSKare och aktiv som förtroendevald i sin församling i Stängnäs stift.

Som POSKare är vi givetvis glada och stolta över att en POSKare disputerar och önskar all lycka på fredag!

Från pressmeddelandet:
Vad är en ärkebiskop? Ärkebiskopens roll i Svenska kyrkan från Söderblom till Werkström.

Ärkebiskopens roll i Svenska kyrkan under 1900-talet har gått från att vara en vanlig biskop med några extra uppgifter, till att mer och mer bli en nationell kyrkoledare. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.

Hur ser ärkebiskopens uppdrag ut, och hur har det förändrats över tiden? Det är några av de frågor Klas Hansson har undersökt i sin avhandling om ärkebiskopsämbetet i Sverige under perioden 1914 till 1990.- Det har funnits många olika uppfattningar om vad ärkebiskopens funktion innebär. Utvecklingen har gått mot en betoning av det nationella uppdraget. Att Uppsala stift har fått en biskopstjänst vid sidan om ärkebiskopen tyder på detta, säger Klas Hansson, doktorand vid Teologiska institutionen, Uppsala universitet.

I avhandlingen beskrivs ärkebiskop Nathan Söderbloms gärning, liksom hans sex efterföljare fram till Bertil Werkström. Det blir tydligt att varje ärkebiskop har haft stor frihet att själv utforma sitt ämbete efter sina egna prioriteringar. Både misslyckanden och framgångar skildras, och visar på hur ämbetet har förändrats i takt med kyrkans och samhällets utveckling.

– Nathan Söderblom såg Uppsalaärkebiskopen som likvärdig med ärkebiskopen av Canterbury med uppgifter i hela den världsvida kyrkan och kristenheten. Efterträdaren Erling Eidem, som tillträdde 1931, tänkte precis tvärtom. Han ville helst vara biskop i Uppsala och tonade ned det nationella uppdraget. Sedan han avgick 1950 har utvecklingen däremot gått till att betrakta ärkebiskopen främst som en nationell kyrkoledare, säger Klas Hansson.

I undersökningen presenteras även nya rön om den så kallade Helanderaffären, ett av Sveriges mest omtalade rättsfall. Det var professor Dick Helander som 1952 anklagades för att ha skrivit en rad ärekraänkande brev i samband med biskopsvalet i Strängnäs 1952. Han vann biskopsvalet, men blev senare åtalad, fälld för förtal och avsatt.

– Många undrade på den tiden varför ärkebiskopen Yngve Brilioth inte ingrep mot Dick Helander. Jag kan i avhandlingen visa att han visst ingrep bakom kulisserna och i telefonsamtal med Helander begärde hans avgång. Jag kan också peka på att Brilioth kände till ryktena om att det var Helander som skrivit de anonyma breven när denne biskopsvigdes i mars 1953, säger Klas Hansson.

Disputationen äger rum den 16 maj.För mer information kontakta Klas Hansson, mobil: 073-391 61 85, e-post:klas.hansson@teol.uu.se

Ur POSKs vision och program:
POSK strävar efter att våra representanter ska vara kunniga och
kompetenta. De har ambitionen att leda utvecklingen av Svenska kyrkan, drivs av sitt engagemang för kyrkan och har förmåga att stimulera andra att stiga fram och ta ansvar. POSK driver fram förändring genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll, och göra kyrkan synlig i samhället. POSK är med och bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs.

Läs pressmeddelandet här>>

Biskoparna skriver om klimatet och miljön

Skrivet av

Biskoparna i Svenska kyrkan har skrivit ett biskopsbrev om klimatet. Det är ett teologiskt bidrag till klimat- och hållbarhetsdiskussionen i landet, med tydliga uppmaningar till bland andra svenska och internationella beslutsfattare.

Biskoparnas skrift

Ett biskopsbrev om klimatet inleds med en sammanfattning av kunskapsläget och utmynnar i konkreta uppmaningar till Svenska kyrkan och kyrkor i hela världen, till beslutsfattare i Sverige och internationellt, till företag och organisationer såväl som till enskilda människor.

Svenska kyrkans biskopar uppmanar  …

  • Svenska kyrkan, församlingar och stift att fortsätta arbeta för
    en hållbar livsstil och att låta förvaltningen av kyrkans tillgångar
    visa hur en teologisk syn på skapelsen kan påskynda klimatomställningen.
  • Alla människor i Sverige att reflektera över sitt eget ansvar
    och använda sin rätt som medborgare och väljare verka för en kraftfull klimatomställning.
  • Svenska beslutsfattare att införa styrmedel så att Sveriges
    inhemska klimatutsläpp minskar till ett ton per capita år 2050, verka för en höjd ambitionsnivå i EU:s klimatpolitik och stöd
    utvecklingsländers klimatarbete utöver biståndsmålet om 1 procent av Sveriges BNI.
  • Företag och organisationer att inte invänta internationella
    avtal eller nationella styrmedel, utan att utifrån sina egna roller och resurser investera i förnybar energi, energieffektivisering och affärsstrategier som bidrar till utvecklingen hållbart samhälle.
  • Internationella beslutsfattare och organisationer att agera
    skyndsamt och konstruktivt så att globala, bindande klimatavtal kan träffas, nu närmast i Paris 2015, som är ambitiösa nog att kunna förhindra en farlig klimatförändring.
  • Kyrkoledare i hela världen att sträva efter att stärka kyrkornas
    och religionernas bidrag till klimaträttvisa och klimatomställning och att låta internationell ekumenik och interreligiöst samarbete bli till ett fungerande redskap i arbetet.

Biskop Antje berättar om biskopsbrevet.

Pressrelease>>

Biskoparnas webbsida>>

 

Biskoparnas brev om klimatet>>

Pressmeddelande: Biskoparna efterlyser politiskt mod i klimatfrågan>>

Det här med TV-gudstjänster…

Skrivet av

I dag har jag gått på TV-gudstjänsten. Jag har alltså tittat på TV och fått vara med på en gudstjänst som kom från Köping och var ett samarbete mellan tre frikyrkliga församlingar.

Alltså… det här med TV-gudstjänsterna. Jag har så svårt för det. Det blir liksom varken hackat eller malet. Det är så tillrättalagt och det känns så uppstyltat.

Jo, jag ser ju att de vill så väl. De har sett till att det är folk i kyrkbänkarna. Alla sjunger. Vi får följa med i texterna. Alla tittar i kameran och de säger att Jesus älskar mig. Många är de människor som varje vecka inte har något annat val än att välja TV-gudstjänst eller radiogudstjänst på söndagarna av en mängd olika orsaker. Det kan vara sjukdom, att det är långt till närmaste gudstjänstrum och gudstjänst eller att man inte kan ta sig ut.

Borde det inte gå att göra något annat av det här? Jag funderade på att det vore kanske bättre om vi hade en TV-församling. Eller en församling där vi kunde få varje gudstjänst ifrån. Så vi lär känna prästen, församlingen, kören och rummet. Att vi får vardagen och får känna oss som en del av det vi är med om. Inte bara gäster på ett högtidligt tillfälle.

Jag inser att detta inte är Public service uppdrag – de ska visa gudstjänster från olika samfund.

Så jag återvänder, med en dåres envishet, till mitt förslag att Svenska kyrkan borde ha en egen TV-kanal, där vi sänder gudstjänster, debatter, bibelstudier och andra uppbyggliga program. Varvat med roliga serier som har religiösa kopplingar. (Till exempel "Ett herrans liv" "Sjunde himlen" osv). Det är min dröm och jag tror att det skulle vara bra!

(Bilden har inget med dagens TV-gudsjänst att göra den här hittad här>>)

Ibland blir det bara stopp

Skrivet av

Jag har ju hoppat på bloggutmaningen att blogga 100 dagar i sträck den så kallade "Blogg 100". Det är roligt! Och det är oftast inte svårt att hitta något att skriva om. POSK vill så mycket och vi har så många duktiga människor som ställer upp som ideella, frivilliga och förtroendevalda, så det är inte svårt att hitta något att skriva om, egentligen.

Men ibland blir det bara stopp. Ska jag skriva om det här eller det där andra? Ska jag lyfta den här frågan, ge mig in i den här debatten eller…

Och är det någon som läser vad jag skriver egentligen? Spelar det någon roll?

Tja, det kanske gör det. I det långa loppet antagligen inte. Men jag ger inte upp. Jag fortsätter skriva.

Och då tänker jag på gudstjänsten jag firade i min församling igår. Härlig gudstjänst, bra predikan och den blev ju inte sämre av att dottern var med och spelade flera stycken på tvärflöjt. Modershjärtat svämmade över av stolthet och det är roligt när flera i församlingen efteråt kommer fram till dottern och berömmer henne. De har sett henne sen hon var baby – och nu står hon där, ska fylla 21 i år och ska söka in på musikhögskolan.

Då är jag tacksam för de barn jag fått, den församling som jag fått glädjen att vara med i och för de personer som finns med i församlingen.

På kvällen var jag i Halmstad och såg Västanå teater som kommer från Värmland. De spelade det tragiska dramat Kung Domalde som bygger på Oidupus. Tragikernas tragik. Förfärlig handling. Men fullständigt lysande spelat. Och glädjande nog har jag förstått att Västanå teater kommer att medverka på något sätt under Världens fest i Karlstad.

Västanå teater har satt upp flera föreställningar tillsammans med Svenska kyrkan som bygger på olika bibliska berättelser. Jag ska verkligen försöka ta mig dit när jag är på Världens fest!

…se där… det blev visst en bloggpost i alla fall!

PS Du glömmer väl inte att POSK har sitt årsmöte i Karlstad fredagen 30 maj kl 12.00.

Världens fest>>

Västanå teater>>

Reformation och politik

Skrivet av

2017 ska vi fira Reformationsåret. Det är 500 år sedan Martin Luther spikade upp de berömda teserna i Witternberg.

I Tyskland har man firat i flera år – där man ägnar ett helt år åt olika teman. 2014 är temat Reformationen och politik.

Överhet och myndighet, tro och makt, samvetsfrihet och mänskliga rättigheter – det är temata för reformationen och inte minst idag, som förtjänar en bred diskussion i kyrka och samhälle.

För oss i POSK partipolitiskt obundna är det självklart att vara partipolitiskt obunden i vår uppgift som förtroendevalda och ideella i kyrkan. Men lika viktigt är det för oss att Svenska kyrkan ska vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvis och frihet.

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

Svenska kyrkan: Lutherdecenniet – olika teman varje år>>

Svenska kyrkan: Svenska kyrkans reformations- jubileum 2017>>

Världens fest och POSKs årsmöte

Skrivet av

Har du anmält dig? Till Världens fest i Karlstad och/eller till POSKs årsmöte?

Vi valde ju att lägga årsmötet i Karlstad i år för att alla POSKare som ändå var på Världens fest kunde komma på årsmötet.

Vi hoppas därför att så många som möjligt kommer. Både till Världens fest och POSKs årsmöte.

Läs mer om Världens fest här>>

Läs om POSKs årsmöte och anmäl dig här>>

Tro och politik = sant?

Skrivet av

Tidningen Dagen skriver om boken Tro och politik. Går det ihop? av Prästen Carl Henric Svanell och etikforskaren Andreas Linderyd.

Jag har inte läst boken men blir väldigt nyfiken när jag läser artikeln. Dagen: Går tro och politik ihop?>>

Boken är en sammanställning av åtta olika skribent där bland annat Anjte Jackelén är en av de som skrivit. Boken ger enligt författarna inte svar på frågan egentligen. Men lyfter olika aspekter av frågeställningen.

Det tycker jag givetvis är superintressant. Jag ser fram emot att läsa boken. Artikeln avslutas:

– Som församling gäller det att lägga örat mot marken och lyssna in vilka frågor som är aktu­ella i samhället. I vår bok diskuteras aktuella frågor, alltifrån argument för att hitta bra relationer till skolorna till att kunna förklara varför religion och politik faktiskt hör ihop. Alltför ofta förfäktas idén att reli­gion och politik inte kan, säger­ Carl Henric Svanell.

I två dagar har jag varit med på Svenska kyrkans KOM-dagar. Informatörer och kommunikatörer som har pratat kommunikation i Svenska kyrkan. I går skrev jag om hur jag saknade prästerna – de som är en viktig del av kyrkans kommunikation utåt.

Vi kommer nog aldrig att bli överens om ett enda gemensamt budskap. Hur det ska sägas och till vem det ska sägas. Men vi har grundidén klar för oss. Budskapet om Jesus Kristus – det som vi vill berätta om. Frälsningen. Och vad frälsningen gör med oss, viljan att vara nära Jesus, vad det gör med oss. Vilket ansvar det får oss att ta.

Därför är boken "Tro och politik. Går det ihop?" intressant!

Ur POSKs vision och program:
POSK strävar efter att våra representanter ska vara kunniga och
kompetenta. De har ambitionen att leda utvecklingen av Svenska kyrkan, drivs av sitt engagemang för kyrkan och har förmåga att stimulera andra att stiga fram och ta ansvar. POSK driver fram förändring genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll, och göra kyrkan synlig i samhället. POSK är med och bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs.

Svenska kyrkan eller bara församling

Skrivet av

Hur tycker du – ska en församling kunna göra reklam för grannförsamlingens gudstjänst på sin facebooksida – även om den råkar krocka med den egna högmässan? Eller?

Personligen tycker jag det. Jag tycker att det är viktigt att visa på mångfalden för dem som läser facebooksidan – särskilt om det händer något extra ovanligt i grannförsamlingen.

Men så är det inte säkert att alla tycker. En del tycker att man bara ska berätta om det som händer i den egna församlingen. Att bara det som sker hos oss är viktigt.

Jag tycker det är så himla viktigt att få visa på att vi i Svenska kyrkan gör så mycket bra, viktigt och intressant. Både det som sker hos den egna församlingen men också hos grannförsamlingen. Genom att dela och länka, dela med sig och generöst berätta så sprider vi budskapet till fler och mer.

Så låt oss inte bli inskränkta och bara tänka mig och mitt – denna församlingen och inget annat. Utan låt oss frikostigt dela med oss av information om sådant som händer utanför våra egna församlingsgränser – även om det krockar med vår egen högmässotid!

Ur POSKs vision och program:
För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa relationer med så
stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter samt delaktighet och ansvarstagande i samhället. Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.

FOTO: IKON

Ska kyrkan ägna sig åt kultur

Skrivet av

Från Svenska kyrkans webbsida>>

Varför ägnar sig Svenska kyrkan åt kultur? För att delta i samtalet om trons djupaste frågor, är ett svar. Varför lägger Svenska kyrkan sådan vikt vid det kyrkliga kulturarvet? För att det kyrkliga kulturarvet står för omistliga värden, väcker existentiella frågor och handlar om något i högsta grad levande.

Idag delar Svenska kyrkan ut filmpriser och kulturstipendier, arrangerar konstutställningar, musikfestivaler och författarsamtal. Intresset och engagemanget växer ständigt, både inom kyrkan och i kulturlivet.

Konsten, religionen och de eviga frågorna
Precis som teologerna har konstnärer, författare och filmskapare
alltid brottats med de eviga frågorna om liv och död, kärlek och ondska,
trohet och svek. Konsten och religionen kan ses som tvillingar. Två sidor av det mänskliga livet, djupt sammanvävda och beroende av varandra.

Kulturarvet är betydelsefullt
I Sverige finns ungefär 3400 kyrkor som förvaltas av Svenska kyrkan. Det kyrkliga kulturarvet – kyrkobyggnaden, kyrkogården och dess omgivning – är betydelsefull. Det är ett arv som handlar om identitet på många plan såväl religiöst och historiskt som kulturellt. Varje kyrka berör frågor om tro, gudstjänst och arkitektur, traktens historia och de människor som levt och lever där.

I kyrkan gestaltas ofta moderna konstnärliga uttryck genom exempelvis dans, installationer, musik och konstutställningar. För Svenska kyrkan är det angeläget att det kyrkliga kulturarvet betraktas som mångfaldigt, föränderligt och betydelsebärande som säger något väsentligt om mänskligt liv.

Kyrkans omfattande musikliv
För Svenska kyrkan är det även viktigt att betona beröringspunkterna mellan kulturarvet och kulturen. Musiken är ett exempel på det. Svenska kyrkan står för ett musikliv som i sin helhet är mer omfattande än någon annan musikinstitution i landet.

Ur POSKs vision och program:
Musiken i kyrkan är ett redskap för att utforska, förmedla och fördjupa tron. Detta ska ske med hjälp av en musikalisk bredd. Musiken är en viktig del i vårt gudstjänstliv och tillför en dimension som förstärker och förtydligar evangeliet om Jesus Kristus.

Sveriges Kyrkosångsförbund är Sveriges i särklass största körorganisation och körsång är en av Svenska kyrkans största ungdomsverksamheter. Svenska kyrkan är en betydande aktör i det offentliga kultur- och musiklivet i landet. POSK vill med kraft verka för att stärka musiken i församlingarna.
(…)
Avgörande för rekryteringen av kyrkomusiker är att ungdomar tidigt uppmuntras och får möjligheter att sjunga och spela. Därför bör kyrkomusikernas tjänster innefatta instrumentalundervisning. Rekryteringen behöver förstärkas för att undvika att det uppstår brist på kvalificerade kyrkomusiker i Svenska kyrkan.
(…)
För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa relationer med så stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter samt delaktighet och ansvarstagande i samhället. Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.

Svenska kyrkan om kultur och kulturarv>>

Foto: IKON

Arkiv
Kategorier