10 tips på artiklar

Skrivet av

Från USA hittar jag tips på 10-i-topp-artiklar att läsa för kyrkoledare (dvs de artiklar som läst och delas mest under 2014 som Leadership Network samlat ihop). Och varför inte? Visst borde även vi som är engagerade i Svenska kyrkan i Sverige kunna hitta guldkorn även i dessa artiklar?

Jag vet inte om vi kan prata om megakyrkor i Sverige. Men visst vore det fantastiskt om vi kunde få en sådan väckelse att även Svenska kyrkan fick bli en riktig megakyrka – med bön, lovsång och bibelläsning, mission och diakoni.

Så ska 2015 bli ett år av väckelse? Kommer kanske #antautmaningen (daglig bibelläsning) att påverka även Svenska kyrkan?

Har du tänkt att hoppa på utmaningen? För dig som redan läser bibeln varje dag så är det här ett sätt att strukturera upp läsandet så att du läser ut 1/4 av bibeln på ett år (eller 1/2 bibeln eller hela bibeln – beroende på hur mycket tid du har på att avsätta varje dag).

http://antautmaningen.se/

Det är ju lite häftigt att veta att väldigt många fler läser just samma texter som jag varje dag. För er som har Facebook så finns det också en grupp som heter "Anta utmaningen" där det kommer delas tips och idéer för er som är med.

https://www.facebook.com/groups/1526256457639132/?fref=ts

Anta utmaningen!

Skrivet av

Anta utmaningen – den uppmaningen kommer från Svenska bibelsällskapet. Och utmaningen handlar om att läsa bibeln varje dag. Det gör säkert du redan. Men utmaningen ska hjälpa oss att genom olika "spår" läsa hela bibeln, halva bibeln eller en fjärdedel av bibeln under ett år.

"Anta utmaningen" har också tagit fram små pins (rockmärken) som man kan ha på sig för att visa att man är med och läser bibeln varje dag.

Så här står det bland annat på webbsidan:

Hur har Anta utmaningen vuxit fram?
Ett antal kyrkor, samfund och organisationer har under 2014, eller planerar inför 2015, någon form av bibelår, på ett sätt som ser ut som mer än en tillfällighet. Frågan om bibelbruk är alltså högaktuell. Kyrkor inser att den positiva attityden till Bibeln som finns i allmänhet inte motsvaras av någon större iver att läsa den regelbundet.

Bibelns värld gör man besök i när det är gudstjänst eller då lusten faller på. Men allt för få lever i den på en daglig nivå. Detta faktum har fött vilja till förändring.

Bibelsällskapet har som ett av sina uppdrag att arbeta för att Bibeln ska bli läst. Inför år 2015 då Bibelsällskapet firar 200 årsjubileum har det funnits en vilja att göra framåtriktade insatser.

Bibelsällskapet uppvaktades sommaren 2014 av Oasrörelsens inspiratörer med frågan om bibelläsningen i Sverige. Ur det mötet föddes det som senare fick namnet ”Anta utmaningen” och där även Bibeln idag spelat en avgörande roll. En arbetsgrupp har sedan bildats och olika perspektiv vävts in i arbetet. Inför lanseringen 16 december klev även tidningen Dagen på som medarrangör. Nu finns förutsättningar för ett brett bibelår 2015 som förhoppningsvis inte tar slut när året är till ända.

Här kan du läsa mer om "Anta utmaningen". http://antautmaningen.se
Kanske vill du vara med?

Kristendomens historia

Skrivet av

Har du sett att det går en serie på SVT den här julen om Kristendomens historia? Det är brittisk TV som producerat och jag tror att det här är en repris. Men det spelar ingen roll, det är faktiskt en väldigt bra genomgång av kristendomens historia i sex program. Så här står det på SVT webbsida:

Kristendomens historia

I sex avsnitt får vi följa med på en resa genom kristendomens historia.

Diarmaid MacCulloch, religionshistoriker tar oss med på resan. Första delen handlar om de första kristna. Uppstod verkligen kristendomen i och med att aposteln Paulus reste till Rom från Jerusalem för att förkunna Jesu lära?

I första avsnittet berättascatt kristendomens ursprung snarare låg mycket längre österut och att dess högsäte kan ha funnits i Bagdad i stället för i Rom.

Del 2: Katolicismen. Rom är centrum för över en miljard människor som är katoliker och det är mer än hälften av jordens kristna. Men hur kunde en liten judisk grupp från Palestina som predikade ödmjukhet och enkelhet på 100-talet blir en så mäktig och inflytelserik världsreligion?

Del 3: Ortodoxi. Man brukar tala om två grenar av kristendomen: protestantismen och katolicismen. Men den ortodoxa kyrkan blomstrar i både Ryssland och på Balkan med över 150 miljoner medlemmar i världen och skiljer sig från den protestantiska och katolska tron. Den dubbelhövdade örnen är den ortodoxa kyrkans symbol och finns överallt. Vad betyder den?

Del 4: Reformationen. De första protestanterna ansågs mycket farliga och radikala som slet den katolska kyrkan i två stycken. Kristendomen delades i två grenar: En baserad på auktoritet och lydnad och den andra på individens eget samvete. Vilka var de första att protestera mot kyrkans överhet och som rev ned statyer av helgon och som tillät präster att gifta sig?

Del 5: Evangelikalismen. Den evangeliska protestantismen har spritt sig över världen med snabb hastighet. Den evangeliska explosionen har drivits av ett sökande av direkt känslomässigt förhållande till Gud och är en protestantisk riktning som förenar bibeltroende med väckelsefromhet och betoning av helgelse.

Del 6: Tvivlet på Gud. Skepticism har förändrat den västliga världen och förändrat kristendomen. Var har det religiösa tvivlet kommit ifrån? Beror bristande tro på vetenskapens framsteg eller på kyrkans inblandning i skandaler och konflikter? Men trots det har kyrkan tvingats inse sanningar om sig själv, som kanske kan leda till en förnyelse. Seriestart 24 december 15.00 i SVT2 och SVT Play.

Serien går alltså att se på SVT play och du hittar avsnitten här

http://www.svt.se/kristendomens-historia/se-program/

http://www.svt.se/kristendomens-historia/se-program/del-1-582?autostart=true

 

Nu måste kyrkan bli ännu tydligare

Skrivet av

Sverige står inför ett nyval. Detta på grund av det partiet i riksdagen,  som tydligt markerat att de kommer att fälla alla budgetar som inte driver deras frågor särskilt när det gäller invandrarpolitiken, har röstat och därmed fällt regeringens budget.

Jag tycker detta är oerhört komplicerat. Jag är rädd att denna grupp ska få ännu mer inflytande. Därför vill jag att Svenska kyrkan nu tar ett stort ansvar och blir ännu tydligare när det gäller solidaritet och medmänsklighet!

I kyrkomötet märktes det att en av nomineringsgrupperna har större delen av sina ledamöter också i riksdagen. Det blev därför mycket diskussion om helt fel frågor på kyrkomötet – där frågor som borde diskuteras i riksdagen lyftes på kyrkomötet.

I Kyrkans Tidning (nr 49/2014 sid 8) står det en artikel om detta. (jag hittar den tyvärr inte på nätet).

Vi har ett parti i riksdagen som tydligt deklarerat att de vill minska invandringen. Vi har samma grupp i kyrkomötet som lika tydligt gör markeringar så fort det rör stöd till flyktingar och religionsdialog.

Kyrkomötet tog ett uttalande i samband med sitt möte i november. Det handlar om EU-migranter.

__________________

Allt fler fattiga EU-migranter befinner sig i Sverige. Många
saknar id-handlingar, vilket innebär att de inte räknas som medborgare i det land som de kommer från. De saknar försörjningsmöjligheter, har dåliga bostäder eller inga bostäder alls. Sällan har de tillgång till sjukvård eller skolgång. De som är romer utsätts dessutom ofta för diskriminering och förtryck.

Stöd på kort och lång sikt
Svenska kyrkan arbetar tillsammans med andra aktörer för att på kort och lång sikt kunna bistå fattiga EU-migranter, inte minst romer. Församlingar och stift ingår ofta i lokala och regionala nätverk. Insatserna handlar om bostäder, skydd för utsatta kvinnor, akut hälsovård och skolgång för barn. Långsiktigt arbete sker med syfte att möjliggöra sysselsättning på svensk arbetsmarknad och fortbildning. Dessa insatser gör stor skillnad för den enskilde.

Vill påverka social- och minoritetspolitik
Svenska kyrkan deltar också i arbetet med att påverka EU:s medlemsländer vad gäller socialpolitik och skydd för minoriteter, bland annat genom kyrkliga organisationer på europeisk nivå.
Svenska kyrkans kyrkomöte uppmanar alla nivåer i Svenska kyrkan att fortsätta och intensifiera arbetet för att förbättra situationen för fattiga EU-migranter.

Våra utgångspunkter är att:        

  • Alla människor är skapade till Guds avbild och har rätt till ett liv i värdighet.
  • Grundläggande rättigheter måste gälla för alla människor.
  • Barns situation och behov måste särskilt uppmärksammas.
  • Familjer har rätt att leva tillsammans.
  • Alla har medansvar för samhällsutvecklingen och att göra gott mot sina medmänniskor.
  • Vårt mål är fred, rättvisa och ett hållbart samhälle ​

    Svenska kyrkans kyrkomöte uppmanar Sveriges kommuner

  • att ta sitt ansvar för människor i nöd och att i samråd med frivilligorganisationer och kyrkor hitta modeller som förbättrar situationen för fattiga EU-migranter som vistas i kommunen.​
  • Sveriges regering och riksdag att verka för att minska fattiga EU-migranters utsatthet, både genom att kraftfullt agera inom EU och genom att tydliggöra och respektera EU-migranters mänskliga rättigheter, särskilt barnens rättigheter.
    _____________________________

Sveriges Kristna Råd som hade sammanträde i dag har delat en uppmaning till gemensam bön för vårt land utifrån den politiska situationen och extra valet i mars 2015.

De skriver:

Vårt land befinner sig i en allvarlig politisk situation. Vi uppmanar därför alla kyrkor till bön för vårt land, vår regering och riksdag söndagen den 7 december. Genom att göra detta tillsammans kan
våra gemensamma böner välsigna och ge kraft.
Styrelsen för Sveriges kristna råd den 4 december 2014
 
Bön om ett gott samhälle
Välsignad är du Gud vår Fader, som vårdar din skapelse och
förbarmar dig över allt levande. Vi tackar dig för Jesus Kristus, din
Son, i vilken din avsikt för varje människa blivit synlig. Genom honom har du väckt vår längtan efter dig och kallat oss till uppbrott, som pilgrimer på vägen genom livet. Tillsammans med hela din kyrka sträcker vi oss mot dig i bön.

Gud, sänd din Ande över vårt land. Vi ber om vishet och
vägledning för alla som har ansvar i samhället – regering, riksdag och oss alla som medborgare. Vi ber om ett politiskt klimat präglat av dialog och respekt, om ett samhälle som värnar alla människors värde och värdighet.

Uppfyll oss med din helige Ande, som du har sänt till vår förvandling, så att vi kan vittna om dig med och utan ord. Uppliva
bönens låga i våra församlingar. Besök vårt land med en andlig vår!
I Jesu namn.
Amen.

Och jag vill att Svenska kyrkan nu blir en tydlig röst i det politiska spelet och pekar på medmänsklighet, solidaritet och människovärdet! Där har vi alla en viktig mission!

Ur POSKs vision och program:
POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

(Foto: Altartavlan i Hjälmareds kapell på Hjälmareds folkhögskola)

Alla dess etiketter!!!

Skrivet av

Jag blir så trött av alla dessa etiketter – etiketter som sätts på folk, deras åsikter och religiositet!

Varför måste alltid allting värderas? Finns det verkligen en gradering på kristen tro?

Jag har nyligen råkat ut för att i ett kristet sammanhang sitta med en grupp människor där det plötsligt slängdes ut några kommentarer om offentliga personer i Svenska kyrkan och där de inte ansågs tillräckligt kristna. Jag är arg på mig själv att jag inte markerade och sa till.

Jag vill inte och jag tycker inte det är OK att gradera människors kristna tro. Det är ett lätt dike att hamna i, men jag vill verkligen inte det! Att vi sedan tillhör olika traditioner och vi känner oss hemma i olika sammanhang, det är en helt annan sak. Men vi ska inte gradera oss!

Däremot kan vi gärna dela och diskutera teologi med varandra. Det är vitaliserande och nyttigt för alla. Men sätt inga etiketter! Och inga allmänna uttalanden om andra människors tro!

(Bilden är från Göteborgs nyrenoverade domkyrka där de satt upp en tavla av Erik Olson i sidokapellet.)

"Det ni gjort mot dessa mina minsta…"

Skrivet av

I går kom beskedet att en präst, en ungdomspräst, i Uppsala stift häktas på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt mot barn. I medierna kan vi nu läsa att prästen erkänt sexuella handlingar men nekar våldtäkt.

Det finns ingen, jag säger INGEN, förmildrande omständighet eller bortförklaring till att det skulle vara OK att ge sig på barn eller ungdomar på något sätt! Ja, vi har förlåtelse och vi har nåd – men det är inte det det handlar om här. Förlåtelse och nåd handlar om personen och dennes förhållande till Gud.

Nu handlar det om gärningen och att vara en offentlig person i Svenska kyrkan. Detta är helt oacceptabelt och det har Svenska kyrkan också fastslaget. Biskop Ragnar säger att vi har nolltolerans mot trakasserier och övergrepp. Det är bra! Man ska kunna vara trygg med att lämna sina barn och ungdomar i Svenska kyrkans verksamheter.

"De är bara människor, vanliga personer och detta händer överallt i samhället"  – tja, visst. Men de som jobbar i Svenska kyrkan har ett alldeles särskilt ansvar och därför måste kraven också vara högre!

Svenska kyrkan har jobbat med frågan om sexuella trakasserier och övergrepp och har tagit fram riktlinjer. Det finns också kontaktpersoner i alla stift som jobbar med de här frågorna och som man kan ta kontakt med. Du hittar dessa riktlinjer längst ner i blogginlägget.

Uppsala stift i den aktuella frågan>>

Svenska kyrkan mot sexuella övergrepp>>

Biskop Ragnar intervjuas i P4>>

Ut POSKs vision och program:

Utbildningarna till tjänst i kyrkan ska tillföra den kompetens som
församlingarna behöver för att fullgöra sitt uppdrag. POSK anser att Svenska kyrkans anställda behöver ha en god teoretisk och praktisk utbildning.(…)
Varje församling behöver väl fungerande arbetslag där företrädare för de olika områdena har en hög yrkeskompetens och kan verka tillsammans för att församlingens grundläggande uppgift ska bli utförd på ett bra sätt.

Foto: IKON Magnus Aronsson

Kyrkans Tidning: http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/ungdomsprast-haktad

Dagen: http://www.dagen.se/ungdomspr%C3%A4st-misst%C3%A4nkt-f%C3%B6r-v%C3%A5ldt%C3%A4kt-mot-barn-1.298993

OMG

Skrivet av

OMG – betyder Oh my God och är en förkortning som används när man skriver korta meddelanden via SMS eller andra sociala medier. Det finns en massa liknande förkortningar som används, så ibland kan ett meddelande se helt obegripligt ut – men för den som klarar av att läsa ut förkortningarna så blir det fullständigt begripligt.

Nu har Svenska kyrkan skapat en sida på internet som heter OMG – en sida där man riktar sig mot unga människor, där de kan ställa frågor och få svar. Ungefär som Bibelsajten som las ner för några år sedan.

http://omg.svenskakyrkan.se/

Så här skriver Svenska kyrkan på sitt intranät om OMG-sidan>>:

OMG (Oh My God) är en sajt för ungdomar med frågor och svar om Svenska kyrkan, livet och kristen tro. Under våren har fokusgrupper hjälpt till att utvärdera webbplatsen och nu är det dags att börja lansera den.

Länk till webbplatsen: omg.svenskakyrkan.se
Från och med den 3 november 2014 finns det resurser redo att besvara de frågor som kommer in till sajten inom tre dygn. Dessa är i startskedet kommunikatörer och präster, men vilka som besvarar frågorna ska senare anpassas efter vilka frågor som kommer in.

Dessutom omarbetas frågan och svaret för att passa in på sajten. På det sättet utökas materialet hela tiden och sajten växer med hjälp av besökarna. 
 
Bakgrund
Sajten OMG är utvecklad av kyrkokansliet i Uppsala tillsammans med det externa företaget Phosworks.

Målet med sajten är att skapa en digital plattform där ungdomar från 13 år och uppåt får svar på sina frågor om Jesus, kristen tro och Svenska kyrkan. I sin första version är sajten en ”fråga-svar-webb” där man kan få svar på sina egna frågor och samtidigt få del av andras frågor och funderingar.

Från och med november 2014 är det tänkt att de som ställer en fråga på sajten ska få ett personligt svar inom tre dygn. Dessutom omarbetas frågan och svaret för att passa in på sajten. På det sättet utökas materialet hela tiden och sajten växer med hjälp av besökarna.  

Förhoppningsvis kan OMG bli ett komplement till konfirmandundervisning och skolundervisning.

Testperiod våren 2014
Under våren 2014 pågick en testperiod där bland annat konfirmationsgrupper, ungdomsgrupper och Svenska kyrkans unga har bidragit med tankar och utvecklingsidéer.
Fokusgrupperna svarade bland annat på frågor om sajtens utseende, namn och innehåll, samt vad det tycker att Svenska kyrkan ska satsa på om vi ska fortsätta utveckla digitalt material för ungdomar. 

Tack vare testperioden har vi en hel del tankar och idéer kring hur vi kan utveckla OMG, både tekniskt och innehållsmässigt. Just nu pågår dock ingen utveckling av sajten. 

Jag tror personligen att det är jättebra att Svenska kyrkan finns på många olika arenor. Det pågår ett fantastiskt arbete i våra församlingar med kompetenta församlingspedagoger, präster och diakoner samt frivilliga som möter ungdomar varje dag. Men vi måste också finnas på de arenor där ungdomar som inte kommer till våra verksamheter finns. Det här är ett sätt!

Ur POSKs vision och program>>:
Vi behöver ständigt utveckla nya vägar att möta unga människor. Det behövs vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel i skolan och i gemenskapen på internet.

Kyrkan och hållbar kommunikation

Skrivet av

Jag var i går eftermiddag på ett föredrag om "PR och Hållbarhet". Det var ett föredrag hos PR-firman Long Tall Sally>> som jobbar med företags hållbarhetsfrågor, PR och kommunikationsstrategier.

Många företag jobbar ju i dag med hållbarhetsfrågor. Det kan vara miljöfrågor, ekonomifrågor och samhällsfrågor, alla med ett hållbarhetsperspektiv – frågor som kanske inte är företagets primära uppgift, men där de väljer att profilera sig. De vill göra vinst och de vill göra gott – och det ska inte finnas någon motsättning i det.

Det här föredraget var givetvis ur ett PR och kommunikationsperspektiv och la inga andra värderingar i själva sakfrågorna. Det handlar om hur ett företag kan hitta sin hållbarhetsfråga och därmed skapa förutsättningar för trovärdig och intresseväckande kommunikation samt ett framgångsrikt PR-arbete.

Long Tall Sally har precis kommit ut med en bok där de beskriver allt detta>>. (Och de låter hela behållningen av boken gå till Räddningsmissionen i Göteborg)

Som vanligt när jag är på liknande föredrag så sätter min tanke igång. Hur blir det här om jag översätter det på Svenska kyrkan? Hur blir det om jag översätter det på POSK?

När det gäller organisationen POSK så blir det nog en diskussion och tankar som jag vill lyfta med styrelsen och informationsgruppen.

Men jag tänker på Svenska kyrkan. Vad är Svenska kyrkans hållbarhetsfråga?

  • Var kan Svenska kyrkan vara/var är kyrkan trovärdig när vi talar om hållbarhet?
  • Vad är viktigt för våra medlemmar och andra intressenter?

Ett transportföretag skulle kanske koncentrera sig på utsläpp, miljö, energi. Ett livsmedelsföretag kanske på tillsatser, förpackningar osv.

Men Svenska kyrkan? Ja, jag skulle säga Jesus Kristus! Det är vår hållbarhetsfråga. Utan Jesus – inget! För frågan om hållbarhet måste vara trovärdig för oss och vara intressant för våra medlemmar och andra intressegrupper.

För oss som är med i kyrkan och går i gudstjänster och hör ordet, ber, läser, lovsjunger och gör ordet (låter ordet bli handling) så är det så självklart att det är Jesus som är hållbarhetsfrågan för kyrkan. Eller hur?

Då kan vi återvända till Jonas Bromanders undersökning, vad medlemmarna (det vill säga alla medlemmar, inte bara de som går i kyrkan) tycker är viktigt att kyrkan gör. Där hans undersökning säger att medlemmarna tycker att socialt arbete är mycket viktigare än andlighet. (Läs bloggposten här>>)

Men för mig handlar det om att höra ordet och att göra ordet. Och att vi inte bara kan göra ordet utan att också höra det. Så de två sakerna är för mig sammanlänkade och hör ihop!

Och jag skulle önska att vi i Svenska kyrkan vågade prata mer om vår hållbarhetsfråga – Jesus Kristus.

Ur POSKs vision och program:
POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

En kyrka upp eller ner?

Skrivet av

– Kyrkan vill nå så många som möjligt med vårt konfirmandarbete eftersom vi vet att det är viktigt och betydelsefullt för unga människor i dag att hitta sammanhang där de kan få tala och dela kristen tro, växa i sitt dop och få mer kunskap om Gud och Jesus, säger Åsa Wiik Sandlund.

Så avslutas den artikeln som stod i Kyrkans Tidning (15 oktober 2014) om konfirmandstatistiken som stiger i Luleå.

Läs hela artikeln här>>

Samtidigt som vi kan läsa om att vissa kurvor och verksamheter stiger uppåt (beroende på när ifrån man räknar) så har det pågått en diskussion på Facebook i Kyrkomötesgruppen. Där orsakade Jonas Bromanders medlemsundersökning en livlig debatt om medlemmarnas syn på Svenska kyrkan.

Enligt diagrammet och undersökningen så tycker medlemmarna i Svenska kyrkan att diakonin i kyrkan är viktigare än andligheten.

Vilket väl inte är så konstigt egentligen. Vanliga människor, som inte går i kyrkan, tycker att kyrkan ska hjälpa människor. Och att det är viktigt. För dem som inte går i kyrkan, men tycker kyrkan ska finnas kvar och bedriva diakoni – så är det väl självklart att diakonin kommer i främsta rummet och att andligheten (vilket de troligen ser som självklart att "de där" kristna håller på med) inte alls prioriteras i deras lista.

Vi ska givetvis ta oss en funderare på vad som är orsak och verkan. Vad som kommer först. Vad som är viktigast. Men för mig blir den här diskussionen nästan som den om hönan eller ägget – vad kom först?

Till syvende och sist – när jag varit i kyrkan på gudstjänsten och det får mig att verka och delta i samhället, som medmänniska, som politiker, som vän, som arbetstagare eller arbetsgivare, med Jesus ord i min hjärta – då blir ordet levande. Genom handling.

Tänk om alla i Svenska kyrkan, alla vi som är aktiva och har ansvar på olika nivåer, en dag skulle välja att försöka tolka och se på vår medmänniska och medarbetare i Svenska kyrkan med de bästa för ögonen. Om en text kunde läsas utan att tolkas, misskrediterande eller för att hitta fel. En dag!? Är det möjligt? Och vad skulle hända då?

Jag är glad över att vi har ett öppet och livligt teologiskt samtal i det offentliga rummet. Det finns många goda arenor som detta förs på. Och det är bra. Men det är så lätt att leta fel – att se flisan i min grannes öga men missa bjälken i mitt eget. Låt oss hjälpas åt att se det goda, försöka tolka till det bästa och föra ett samtal i god ton!

Ur POSKs vision och program:
POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska
• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Teologifestivalen i Uppsala

Skrivet av

Den 6-8 februari är det den fjärde teologifestivalen i Uppsala.

http://svenskakyrkan.se/teologifestivalen

Temat är ”Se jag gör allting nytt”

Teologifestivalen är en öppen mötesplats för alla med intresse för teologi – oberoende av bakgrund och erfarenhet. Teologifestivalen innehåller presentationer och samtal enligt strömkonceptet, gudstjänster inom det stora temat som sträcker sig bortom den traditionella formen, stora möjlighet till personliga möten till långt in på natten, en festivalkväll som gör skillnad och program av hög nivå.

Fram till den 15 oktober kostar festivalen 1 200 kronor för dig som arbetar eller är pensionär, därefter 1 500 kronor. Du som är ung (upp till 25 år), studerande eller arbetslös betalar 600 kr och det priset gäller hela anmälningstiden.

Sista dag att köpa biljett är 7 december 2014. I priset ingår vegetarisk buffé fredag och lördag kväll samt fika på lördag för- och eftermiddag. Vi lägger på 20 kronor på priset som en klimatkompensationsavgift som används till att plantera träd.

I POSK har vi inga rikskyrkodagar under 2015 utan uppmanar istället POSKs medlemmar att åka på Teologifestivalen som fortbildning 2015. Stiftsföreningarna uppmuntras att ordna lokala kyrkodagar.

En kyrkoeftermiddag kommer att ordnas för stiftsPOSKstyrelserna under söndagen 8 februari 13-16.30. Även andra som vill komma på eftermiddagen är välkomna, givetvis.

Kyrkoeftermiddag 2015

 

Arkiv
Kategorier