Weibull och kyrkovalet

Lennart Weibull, professor på Göteborgs universitet och en av grundarna av SOM-institutet är intervjuad i tidningen Dagen 22 januari 2015.

SOM-institutet har gjort en undersökning på kyrkovalet 2013.

Läs hela artikeln i Dagen: Därför röstar troende oftare i kyrkovalet>>

Två grupper är överrepresenterade bland dem som faktiskt röstade.

För det första är det vanligare att de som har en gudstro och som ofta går i
kyrkan röstar än de som inte är aktivt religiösa. Bland dem som besökte
gudstjänster minst en gång i månaden röstade nämligen 61 procent av de
tillfrågade. Det kan jämföras med de medlemmar som aldrig besöker
gudstjänster, där motsvarande siffra var 12 procent.

För det andra röstar de som är politiskt intresserade i högre utsträckning än andra, och där kan Sverigedemokraterna vara en viktig faktor.

Hela artikeln från SOM om kyrkovalet publicerade POSK på bloggen ”Religiositet och kyrkoval>>”

Kyrkohandboken, fortsättning följer…

I Kyrkans Tidning kan vi i dagens nummer (4/15) läsa om kyrkohandboken och vad som ska hända framöver.

Som tidigare rapporterats så kommer kyrkohandboken inte att att beslutas på 2016 års kyrkomöte utan beredningen och utvärderingen fortsätter. Först 2017 förväntas kyrkomötet besluta om kyrkohandboken.

Nu har kyrkostyrelsens arbetsutskott tagit över ansvaret för kyrkohandboken. De är styrgrupp för arbetet. Solveig Ininbergs kommer att på femtio procent vara projektledare för arbetet. Två nya expertgrupper, med musik och teologi som expertisområden, kommer att säkerställa kvaliteten.

För den som är intresserad av att höra mer om detta så kom till POSKs kyrkoeftermiddag när Anna Lundblad Mårtensson (sitter i kyrkostyrelsens AU) samt Torvald Johansson (varit del av en expertgrupp) berättar mer om arbetet med kyrkohandboken.

Har du inte anmält dig ännu så gör det så fort som möjligt.

POSKs kyrkoeftermiddag 8 februari i Uppsala>>

http://www.svenskakyrkan.se/kyrkohandboken

Var är hemma?

En av våra duktiga POSKare, Lena Mattsson från Gävle, skriver på Hem och Hyras blogg 19 januari, fint om sin mamma som lämnade jordelivet på nyårsafton.

Hem och Hyra: Hem till Söderhamn>>

Hem till Söderhamn
Min mamma flyttade till evigheten på nyårsafton. Hennes sista vecka på boendet i Falun talade hon ofta om att hon ville hem. Men var låg hennes hem undrade vi; var det i lägenheten hon lämnade när hon blev för sjuk för att klara sig själv, eller i huset där jag växte upp? Hon svarade att hon ville hem till Söderhamn. Hem till sin barndomsstad alltså.

Hon talade mycket om sin mamma, sina systrar och allt hon skulle ordna, åka till posten, köpa apelsiner, väcka storasyster, hjälpa lillasyster med hennes rosett. Och varje dag var det midsommarafton decembersnön till trots.

Vid hennes fotände stod så fina pojkar och sjöng för henne också. Hon berättade det med stor förtjusning och helt utan rädsla. Det spelade ingen som helst roll att det bara var hon som hörde och såg dem och att vi andra inte hade midsommarafton i almanackan som hon hade.

Men varför kunde vi inte låta henne få komma hem!?!?! Det var hennes ständiga önskan. Jag vill hem! Hem till Söderhamn.

För mig finns det hemma och hemma i Gävle. Det första är Dalarna och det andra är så klart Gävle där jag bott i snart 34 år. Här har jag jobbat, gift mig, fått barn, skilt mig, gift om mig, begravt min man, sjungit, spelat, jobbat, men alltid säger jag hemma i Gävle och inte bara hemma.

I dag när jag skriver det här, en vecka innan mammas begravning, tänker jag på det där med hemma och om det kommer att stå några pojkar vid min säng när jag är resklar. Åsså säger jag tack och förlåt och hoppas resan gick bra, mamma. För jag vet att du har kommit hem nu.

Lena är förtroendevald i Gävle. Hon arbetar på Hem och Hyra som är hyresgästföreningens medlemstidning. 2014 blev Lena också utsedd till Gävles roligaste person.

Bild: Hem och Hyra

Västanfors-Västervåla församling får skolpengen

Västanfors-Västervåla församling har sedan ett par år varit i konflikt med kommunen om skolpengen till församlingens friskola. Men nu har konflikten kommit till ett avslut.

Kommunen ersätter församlingen med 10,5 miljoner.

Anders Linger (POSK) som är ordförande i kyrkorådet är nöjd skriver Kyrkans Tidning.

Kyrkans Tidning: Kommunen sluter fred med Västanfors-Västervåla församling>>

POSK i Västanfors-Västervåla>>

Ett eller nio i Göteborg

I Svenska kyrkan genomfördes en stor organisationsförändring 2014. För många församlingar och pastorat blev det ingen stor förändring, för andra blev det större förändringar. Alla samfälligheter blev antingen pastorat eller församlingar.

Den pastorala ledningen har på detta viset blivit tydligare.

Göteborgs kyrkliga samfällighet fick respit med förändringen till den 1 januari 2018. Men då kommer samfälligheten att övergå till ett stort pastorat eller till nio uppdelade pastorat (eftersom stiftsstyrelsen har har valt att endast låta dessa alternativ skickas ut på remiss till alla församlingarna).

I dag har ordföranden i GöteborgsPOSK Mats Rimborg och riksordförande i POSK Hans-Olof Andrén en debattartikel i Kyrkans Tidning som svar på Anders Bexells artikel i december.

Kyrkans Tidning: Anders Bexell; Är Svenska kyrkan pastoral?>>

Kyrkans Tidning: Hans-Olof Andrén och Mats Rimborg; Inget fel på Göteborgs storlek>>

Både Rimborg och Andrén pläderar för ett stort pastorat i Göteborg. Beslutet ligger hos stiftsstyrelsen och beslutas i april. Skulle ingenting beslutas så blir det ett pastorat den 1 januari 2018.

I Göteborg är detta som ni kanske förstår den stora frågan bland alla förtroendevalda just nu. Samtidigt som den vanliga verksamheten i alla församlingar pågår med gudstjänster och annat.

Ett eller nio pastorat i Göteborg.

Jag skrev om vad jag tycker i min bloggpost "Vad kostar solidaritet?>>"

Kom den 8 februari

Den 8 februari har POSK sin kyrkoeftermiddag i Uppsala.

Om du vill veta mer om vad som händer med kyrkohandboken, vad som händer med utredningen om fastigheter och utjämning, om hur POSK ska fortsätta att jobba med handlingsprogrammet – då ska du avsätta tiden 13-16.40 på söndag 8 februari och infinna dig i Uppsala.

Du kan läsa mer om programmet här>>

Du kan anmäla dig här>>

Om det av någon anledning inte skulle fungera så anmäl dig via e-post info@posk.se

Det kostar inget att vara med – men är du anmäld så får du en lunchpåse när du kommer. (Men är du anmäld och inte dyker upp så får du betala 100 kronor för beställd påse)

Missa inte detta! Ett bra sätt att hålla sig ajour med vad som är på gång och samtidigt nätverka med andra POSKare.

Om en månad i Uppsala

Om en månad är det teologifestival i Uppsala. Och POSK har i anslutning till festivalen sin kyrkoeftermiddag.

Det är hög tid att anmäla sig till kyrkoeftermiddagen. Vi startar kl 13.00 på söndagen 8 februari med en lunchpåse (ingår om du anmäler dig!) och håller på till 16.40. (då kan man ta tåget 17.11) Intensiva timmar tillsammans. Så här ser programmet ut.

  • 13.00 Lunchpåse för alla anmälda (är du inte föranmäld kan du inte få lunchpåse)
  • 13.20 Välkomna – Hans-Olof Andrén
  • 13.30 Kyrkohandboken – vad händer? Torvald Johansson och Anna Lundblad Mårtensson
  • 14.00 Mind the Gap – hur kan stiftsorganisationerna jobba vidare? – Sofia Särdqvist och Lars-Gunnar Frisk
  • 14.30 Bensträckare, nätverkande, kaffe
  • 15.00 Fastighets- och utjämningssystemet. Per Lindberg.
  • 15.20 POSK:s programarbete inför nästa mandatperiod – Hans-Olof Andrén
  • 15.40 Hur fungerar den nya Svenska kyrkans nya organisation på lokal nivå – vi delar erfarenheter. Hans-Olof Andrén och Anna Lundblad Mårtensson

Du kan läsa om kyrkoeftermiddagen här.

Du anmäler dig här via kalendern på hemsidan.

Programmet är särskilt tänkt för stiftsPOSK-styrelser – men givetvis är alla POSKare välkomna som är intresserade av de frågor som ska diskuteras.

Ur POSK vision och program:
POSK strävar efter att våra representanter ska vara kunniga och
kompetenta. De har ambitionen att leda utvecklingen av Svenska kyrkan, drivs av sitt engagemang för kyrkan och har förmåga att stimulera andra att stiga fram och ta ansvar. POSK driver fram förändring genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll, och göra kyrkan synlig i samhället. POSK är med och bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs.

En partipolitiskt fri kyrka

Det finns en anledning till att vi som ställer upp för POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) har gjort just det.

Skälet är att vi inte tycker att det ska vara partipolitik som styr kyrkan. Även om många av våra POSKare är politiskt förtroendevalda i andra sammanhang, så vill de när de tar ansvar i Svenska kyrkan, lämna just partipolitiken utanför och sätta kyrkan i första hand.

Micael Terstedt från Sundbyberg POSK, Stockholms stift, skriver på Aftonbladet.se om när just partipolitiken fått inverka på ett sätt som som påverkar kyrkans verksamhet på ett negativt sätt. Tyvärr finns det fler exempel från andra ställen också.

Aftonbladet.se: Befria Svenska kyrkan från politiska partier>>

POSK vill att kyrkan ska fungera utan styrning från politiska partier – att det ska vara kyrkans uppdrag och verksamhet som ska sättas i första rummet – oberoende av politisk färg eller hemvist.

Tänk om vi kunde nå det målet redan 17 september 2017 när det är kyrkoval nästa gång?

Ur POSKs vision och program:
POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är en demokratisk riksorganisation för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda i Svenska kyrkan utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti. (…)

Rekryteringsbasen för POSK är gudstjänst- och församlingsgemenskaperna kring våra kyrkor. Kyrkan består av alla sina medlemmar, inte bara de som på olika sätt har ett samhällspolitiskt engagemang. Det är gemenskapen och det lokala förtroendet i församlingen som avgör vilka som företräder POSK. (…)

POSK anser att återhållsamhet med arvodering av förtroendeuppdrag ska iakttas, särskilt i den egna församlingen. Däremot bör man få ersättning för förlorad arbetsförtjänst.

Vad kostar solidaritet?

Jag läser Kyrkans Tidning (1-2/15) som kom i brevlådan igår fredag.

På debattsidan hittar jag en debattartikel om medlemskapet. Jan Clarén (Lund) tycker det är dumt att dopet är medlemsgrundande. Att vuxna kan ingå ett avtal som innebär att barnet så småningom blir ekonomiskt skyldig att bidra med pengar. Han föreslår istället:

"Jag tycker att kristen tro och dopet är viktiga men man skall bara inte blanda ihop detta med pengar och dop. Ett kyrkans betalkort är nog den bästa lösningen. Betala bara för det som du använder dig av. Inget mer!"

Kyrkans Tidning: Dopet – ett ekonomiskt övergrepp?>>

Den tankegången stannade alltså vid vad jag behöver och vad jag använder mig av. Inte vad någon annan behöver. Alltså vill Clarén inte vara med och bidra ekonomiskt till diakoni, mission och solidaritet med människor utanför sin egen sfär. Inte heller byggnader och kyrkor som han inte själv nyttjar. Eller hur långt ska jag dra hans tanke om att bara betala för det som du använder dig av?

Jag håller inte med Clarén i hans argumentation. Jag tycker att det är en av kyrkans viktigaste grundstenar att faktiskt vara med och ta ansvar för sådant som ligger utanför mig själv. Jag ska vara med och använda mina olika gåvor, materiella eller immateriella, för att sprida Guds rike på jorden!

En annan intressant artikel på debattsidan är också Anders Bexell (fd stiftsdirektor i Göteborg) som frågar sig om Svenska kyrkan är pastoral.
Kyrkans Tidning: Är Svenska kyrkan pastoral?>>

Han har en ljuvligt vacker formulering:

"Pastorala perspektiv ska genomsyra hela kyrkan, en kyrka som lever i en andlighet som luktar friskt av jord och som samtidigt ger oss en smak av himmel".

Men hans slutsats är (som jag uppfattar det) att det finns ett nummer (antalet invånare) för hur stort ett pastorat område kan vara. Trots att han ger uttryck för att han beklagar att den nationella nivån inte har ett pastoralt ansvar.

Hans slutsats är ett inlägg i den pågående diskussionen i Göteborg där det just nu är en remiss ute bland församlingarna inför stiftsstyrelsens beslut i april om Göteborgs kyrkliga samfällighet ska vara ett pastorat (med många församlingar = pastorala områden) eller delas upp i nio pastorat/församlingar.

Det finns argument både för och emot de båda alternativen. Personligen har jag landat i att jag tycker ett pastorat är det bästa för Svenska kyrkan i Göteborg. Jag vet att det inte finns en enhet för detta ute i församlingarna. Men jag ska här presentera mina argument.

Det handlar först och främst om solidariteten. Inom dagens samfällighet gör vi en mängd olika övergripande uppgifter, där en eller flera församlingar fått ett särskilt ansvar för hela samfälligheten. Det gäller t.ex. skolkyrkan, finska verksamheten, teckenspråksverksamheten och verksamhet för människor med särskilda behov. Vi bidrar också med pengar till Stadsmissionen (som täcker in diakonal verksamhet församlingarna inte kan bedriva själva) och vi har familjerådgivningen. Detta är några exempel på verksamheter som vid en uppdelning i nio enheter måste hanteras lokalt av dessa nio istället. Hur går det med solidariteten då?

Ett annat större problem är begravningsverksamheten. Delas samfälligheten i nio enheter måste också begravningsverksamheten delas i nio – om inget undantag görs för Göteborg.

I ett stort pastorat skulle vi kunna ha 62 pastorala områden/församlingar. Vi har 62 kyrkor inom samfälligheten där det i de allra flesta firas gudstjänster varje söndag. Vi skulle utan problem alltså kunna få betydligt fler församlingar med lokal förankring och lokalt ansvarstagande. "En kyrka som lever i en andlighet som luktar friskt av jord och som samtidigt ger oss en smak av himmel".

Vid en uppdelning i nio enheter är det stor risk att det också blir sammanläggningar till större församlingar.

Det här är vad jag personligen kommit fram till, eftersom jag sedan 1998 sitter förtroendevald i kyrkonämnden i Göteborg och har sett hur solidariteten fungerar och tror mig se problemet om vi skulle dela upp det i nio enheter. Jag vet att alla inte tycker så – men så här tänker jag! Vi kommer inte att ha kvar Svenska kyrkan i Göteborg om vi delar upp samfälligheten i nio enheter.

Just med det argument som Anders Bexell tar fram in sin artikel:

"Begreppet pastoral används ofta slentrianmässigt och begränsas till ledningsfrågor i pastorat. Innebörden är egentligen hur kyrkan förverkligar sitt uppdrag att stimulera människor att lära känna den treenige Guden och klargöra trons innebörd, hur kyrkan på nytt för varje tid fördjupar förståelsen av gudomlig uppenbarelse. Pastorala perspektiv ska genomsyra hela kyrkan, en kyrka som lever i en andlighet som luktar friskt av jord och som samtidigt ger oss en smak av himmel. I detta ingår även frågor om ekonomisk bärkraft, solidaritet och demokrati." 

Just med de här argumenten och för att jag personligen tycker solidariteten är viktigare än vad just bara jag använder mig av i Svenska kyrkan så vill jag behålla Svenska kyrkan i Göteborg och ett pastorat.

8 februari i Uppsala

Första helgen i februari är det Teologifestival i Uppsala. Många av er är kanske anmälda till det? Teologifestivalen ordnas bland annat av Uppsala stift och rymmer många olika teologiska strömmar med diskussioner, föreläsningar, utbildning och reflektioner.

I anslutning till Teologifestivalen ordnar POSK i år en kyrkoeftermiddag, för alla de POSKare som är i Uppsala och för dem som ansluter sig dit.

POSK-eftermiddagen har fokus på hur vi fortsätter att bygga organisation och stöttar stiftsföreningarna i det arbetet. Så styrelsen vill att alla som är engagerade i stiftsorganisationerna kommer till kyrkoeftermiddagen – men givetvis är alla intresserade POSKare välkomna!

Mer information med program och anmälning via:

Kyrkoeftermiddag 2015

Anmälan görs via vår kalender.