fbpx

Man trivs där man behövs

Tre hängande hjärtan

Två unga POSKare har intervjuats av Svenska kyrkans unga om sitt engagemang som kyrkopolitiker.

https://www.facebook.com/SvenskaKyrkansUnga/videos/10154387230037423/

Jag blev uppmärksammad på detta via Svenska kyrkans ungas facebook och ville då titta på lite fler filmer på deras Youtube-kanal. Insåg då att det var bara Alexander och Victor som (än så länge) intervjuats.

Heja dem! Heja POSK! Var min spontana reaktion. Sedan började jag fundera vad det egentligen kan bero på att det bara var två POSKare som intervjuats. Kan det vara så att POSK känns mest relevant för unga? Eller är vi kanske bäst på att låta unga ta plats? Om det är så blir Victors ”man trivs där man behövs” väldigt relevant. Vi tycker inte bara att det ser bra ut med några unga på våra listor, utan vi ser även till att de trivs genom att få dem att känna sig behövda. Just du är viktig för oss, inte enbart för att du är ung, utan för att du är du.

 

Se Alexanders hela intervjufilm här:

Victors hela intervju ser du här:

 

(Lite kuriosa, på Youtube så är det väldigt tydligt angett hur många gånger en film visats vilket ibland kan vara intressant att titta på. Svenska kyrkans unga har även intervjuat företrädare för de olika nomineringsgrupperna och lagt upp på sin kanal. ”Vår” film med Hans-Olof Andrén har visats överlägset flest gånger med sina (i dags dato) 129 gånger. Därefter följer S med 86 visningar tätt följt av ÖKA med 85 visningar. Titta gärna på filmen och bättra på statistiken till vår fördel!)

De ser inte problemet

En tegelvägg med tre runda fönster

Mats Olofsson rörde visst till det i grytan med sin opinionskrönika den 28 februari i Västerbottens kuriren. Han fick respons från representanter i både Centerpartiet och Socialdemokraterna och redovisar dessa i ytterligare en krönika. Han tycker att svaren är obegripliga och jag kan inte annat än hålla med. Samtidigt blir det så tydligt att S och C inte själva ser problemet i att ett politiskt parti är engagerade i en medlemsorganisation.

C’s representanter har en ganska stillsam hållning. Fast att hävda att ”så har vi alltid gjort” är oftast ett ohållbart argument när en blir ifrågasatt. Sen skriver de: ”då är det viktigt att vi kan få så många som möjligt att arbeta för en öppen och tolerant kyrka i stället för att utestänga grupper”. Vad menar de med ”utestänga”? Blir centermedlemmar utestängda från Svenska kyrkan ifall centerpartiet slutar ställa upp som parti? Kan centerpartister inte verka som förtroendevalda inom kyrkan – precis som inom andra organisationer – utan att ha en skylt på sig där det står ”Centerpartist”? Där tror vi faktiskt mer om centermedlemmarna än vad de två C-debattörerna verkar göra.

Socialdemokraten Roland Lundgren ger POSK en, i mina ögon mycket felaktig, känga och anklagar oss för att vara för ett elitstyre. Fast ursäkta mig, om det är några som är elitistiska så är det ju S som inte tillåter medlemmarna att engagera sig i andra nomineringsgrupper. En känner sig själv bäst och speglar sina egenskaper på andra. POSK’s rekryteringsbas är den lokala gudstjänst- och församlingsgemenskapen. Hur kan det bli en teokrati av det?

Vår ordförande Hans-Olof Andrén finner Lundgrens uppfattning om POSK intressant och skriver följande citat i ett mejl till mig:

” att vi skulle ha fler ’kyrkotjänare av olika kategorier’ (menar han kyrkligt anställda?) och fler ’framstående samhällsmedborgare’ än de politiska partierna […] Att arkivarier och advokater, civilingenjörer och lärare, revisionsledare och kulturchefer skulle vara mer framstående samhällsmedborgare än LO-ordförande och kommunalråd är också en intressant synpunkt. Ännu intressantare att dessa yrken skulle bidra till en teokrati.
Hela saken är naturligtvis sjuk, och att det skulle vara en merit att inte vara kyrkligt aktiv när man skall styra eller besluta i kyrkan är absurd. Svenska kyrkan är också den enda i världen med detta politiska inflytande.”

Sedan vill både S och C att det ska finnas en mångfald av åsikter i Svenska kyrkan. Jag förstår inte varför det är ett argument för att vara kvar som politiskt parti. Det är väl snarare att skapa en enfald av åsikter. Välkomna till POSK, här finns det ni är för inom en och samma nomineringsgrupp!

Jag tycker att det är beklämmande att dessa partier, och kanske då framförallt S, inte vill se att när Svenska kyrkan får kritik för att vara politiska kan det bero på att det är politiska partier som sitter på makten i Svenska kyrkan. Ta till exempel Julupproret, det var (nästan) bara Svenska kyrkan som fick sådan kritik, trots att det var Sveriges kristna råd som stod bakom det.

200 dagar kvar till kyrkovalet!

Detta firar jag med att, för att fortsätta med Carinas tradition, gå med i #blogg100 som startar idag. Jag gör det av lite olika skäl, men framförallt för att jag faktiskt känner att jag vill ställa mig bakom årets tema på #blogg100. I tider av alternativa fakta, polarisering och hat, känner jag att det är än viktigare med att de goda rösterna som ej ska låta sig tystas.

Vill du veta mer om #blogg100 och årets syfte läs mer om det här. Har du en egen blogg vill jag uppmana dig att vara med. Det här kan vara ett bra sätt att få fler läsare till din blogg, men också inspiration till att få upp farten på att skriva inlägg. Ibland får i alla fall jag ”prestationsångest” och manglar texter fram och tillbaka men det slutar oftast med att det som står kvar var den första versionen som bara flödade ur mig. Men också för att sprida det goda ordet som vill alla medmänniskor väl.

Låt det flöda! Hindra inte kreativiteten utan låt den bara flöda fritt. Visa på att det finns mycket gott i världen. Minska rädslan hos alla som har blivit så rädda så det enda de har är hatet. Visa på att det finns en annan väg. Gå kärlekens väg. Bjud in fler att vandra den med dig.

Jag hoppas att jag kommer att klara av detta men då min arbetstid är begränsad och det är ju inte bara blogginlägg som ska skrivas under mina arbetsdagar välkomnar jag gästbloggare. En av våra valfrågor är ju Mångfald och respekt, och jag vill att det synas även under #blogg100. Om det bara är mina ord som får höras, var är mångfalden då? Skicka tips, texter eller länkar till linda@posk.se så lägger jag upp det på bloggen.

Likheter och skillnader mellan FK – POSK – ÖKA

Såhär några månader inför kyrkovalet så börjar vi få frågan vad det är som skiljer de olika nomineringsgrupperna åt. Här ska jag försöka svara på denna fråga och för att hålla isär de lite så börjar jag med en genomgång av nomineringsgrupperna som är tydligt partipolitiskt obundna.

POSK är originalet vad gäller de obundna nomineringsgrupperna, både Frimodig kyrka och Öppen kyrka är sprungna ur POSK och bildades 2005 respektive 2001. POSK har funnits sedan 1987 och firar alltså 30 år i år. (HURRA för oss!!!)

Den största frågan som vi alla tre delar är vår strävan efter att de allmänpolitiska partierna ska lämna Svenska kyrkan på riktigt; POSK, FK och ÖKA ser alla att det är det kyrkliga engagemanget som är det viktiga när det kommer till att styra Svenska kyrkan på alla dess nivåer, inte vilket politiskt parti en medlem tillhör.

Dock så vill ÖKA behålla det valsystem som vi har idag, med direktval till alla nivåer (församling, stift och kyrkomöte), medan vi i POSK vill se ett mindre kostsamt valsystem med direktval (personval) på församlingsnivå och sedan indirekta val till stift och kyrkomöte. Hur FK ser på saken framgår inte så tydligt av deras program, men de ligger nog ganska nära POSK.

Frimodig kyrka och POSK delar även synen på möjligheten att välja församlingstillhörighet, medan ÖKA vill behålla det som vi har idag, att var du bor (är skriven) bestämmer vilken församling du tillhör.

Nu till det som verkligen skiljer de tre nomineringsgrupperna åt; vigningsfrågan av homosexuella. Frimodig kyrka ser att äktenskapet är till för man och kvinna och ser därmed att Svenska kyrkan inte har ”mandat att viga samkönade par”. ÖKA å sin sida vill mer eller mindre tvinga alla präster att viga samkönade par, men hur de får ihop det med vigselrätten för präster, det övergår mitt förstånd. I mitten står POSK där vi anser att det är bra som det är i dag, med vigselrätt, och inte vigselplikt.

För 8 år sedan skrev Carina i valbloggen om vad som skiljer dessa obundna nomineringsgrupper åt och det är ganska liknande situation även idag, åtta år senare:

Från ÖKA får POSK kritik för att vara för ”fromma”, ställa för mycket krav på sina kandidater, inte vara öppna nog. Från Frimodig får POSK kritik för att vara för öppna, för politiskt korrekta, inte vara ”fromma” nog.

Tja – där, mitt emellan Frimodig och ÖKA, står POSK som en grundsten. Med sin bredd och sin mångfald, med sina fel och brister, förtjänster och fördelar. POSK har en lång, lång erfarenhet av ansvar för Svenska kyrkan på alla nivåer, under en lång tid. POSK har varit drivande i många av de frågor som har varit avgörande för Svenska kyrkan – som till exempel att dopet skall vara medlemsgrundande och att skilja kyrkan från staten.

Min tolkning av Frimodig kyrka är att de är konservativa och högkyrkliga. ÖKA står socialdemokratin nära, och ibland samarbetar de gärna med S, vilket ibland kan känns lite tvetydigt tycker jag.

POSK går inte att sätta en sådan stämpel på då vi både i vårt program och med våra medlemmar står för ”Mångfald och respekt”

Insändare i Nya Lidköpings-tidningen

Hallon och blåbär fördelade i olika tråg uppställda i ett rutigt mönster

Vår kyrkomötesledamot Gunvor Torstensson (Skara stift) har fått publicerat en insändare i Nya Lidköpings-tidningen (NLT) som sedan besvarades av kyrkoherde Leif Nordlander i Vara pastorat.

Ett bra exempel på hur den lokala tidningen kan användas för att få ut POSKs budskap i ett vidare perspektiv. Gunvor har använt sig av vårt program då hon skrivit insändaren och repliken. Se detta replikskifte som en inspiration till att skriva egna insändare.

 

Församlingsbegreppet är viktigt – NLT 6/2 2017

Vara pastorat har beslutat att det ska bli en enda församling av de nuvarande sex. Det beslutet kan ingen ändra på. Men varför? Jag tycker att församlingsbegreppet är viktigt. Församlingen är den grundläggande enheten i Sv. kyrkan. Där firas gudstjänst, där finns närheten, delaktigheten och ansvarstagandet. Men för att klara ekonomi och all administration behövs större enheter. Då kan flera församlingar samverka och bilda ett pastorat. Varje församling är en juridisk person och har rätt att nominera ledamöter till sin egen styrelse/församlingsråd som sedan väljs av kyrkofullmäktige. Det åligger kyrkorådet i ett pastorat att tydliggöra ansvarsområden och ge delegation till församlingsråden. Att församlingsråden bara ska ha ansvar för gudstjänster är en missuppfattning.

Naturligtvis är det lättare att administrera en församling än sex stycken, och inte behöver man fira så många gudstjänster varje söndag, i princip räcker det med en enda. Men detta får aldrig vara skäl till att bryta upp fungerande församlingsgemenskaper!

Vara pastorat väljer att införa verksamhetsråd som åtgärd för ”Den stora utmaningen att få alla dem som är engagerade i sin sockenkyrka eller sitt församlingshem att känna delaktighet i den stora församlingen” /Leif Nordlander/. Man ska veta att verksamhetsråd inte har något självklart mandat utan är helt beroende av kyrkoherdens goda vilja. Lika osäker är tanken på att varje gammal församling ska representeras i kyrkorådet, och inte ger detta någon garanti för bästa sammansättning.

I höst är det kyrkoval. POSK menar att

  • församlingsrådens roll och ansvar som församlingens styrelse måste göras tydlig,
  • församlingar i ett pastorat ska ges uppgifter och utvecklas efter sina förutsättningar och lokala behov.

/Gunvor Torstensson, POSK

 

Replik: Lokalt engagerade människor viktigast – NLT 8/2 2017

Det var lite förvånande att Vara pastorat blev apostroferad från ett grannpastorat och från en av nomineringsgrupperna POSK, genom Gunvor Torstenssons insändare, som jag här vill svara på.

Vara pastorat blir en församling enligt stiftsstyrelsens beslut i december med namnet Varabygdens församling från den 1 januari 2018. Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) har ställt sig bakom strategibesluten i Kyrkomötet, det som kallades: ”Närhet och samverkan” där mycket av det som nu sker i Vara pastorat anses som framtiden.

Själv röstade jag emot denna utrednings slutsatser. Församlingsstrukturen som vi har i Svenska kyrkan, är en territoriell struktur som levt kvar sedan medeltiden. Jag delar Gunvor Torstenssons oro över församlingsdöden som sker i vårt land men inte av territoriella skäl utan på grund av sekulariseringen av samhället och den inre sekulariseringen i kyrkan. Jag tror att verkligheten är sådan att vi i framtiden måste se till den gudstjänstfirande församlingen och den har knappast med territorium att göra utan det är med lokalt engagerade människor som tar ansvar för den kyrka där de firar gudstjänst. För detta behövs inte den ”politiska” överbyggnaden som församlingsråd utgör utan engagerade människor.

Vår vision i Varabygdens församling är att lokalt engagerade människor får ett verkligt inflytande i den lokala gudstjänstfirande församlingen och dess verksamhet. Däri ingår verksamhetråd där ideella medarbetare deltar på i princip samma villkor som anställda medarbetare i beslut, verksamhet och prioriteringar lokalt. Sedan måste allt vägas och prioriteras efter de resurser som finns. Det är sant att till detta behövs delegationsbeslut men så är det med församlingsråden i dag också. Dessa har i dag mycket begränsad möjlighet till beslut om inte kyrkorådet beslutat om särskild delegation. Kyrkorådet i Varabygdens församling kommer ha visheten att ta sådana erforderliga beslut.

Vi står i en omvälvningstid där begreppen behöver tydliggöras. Den grundläggande skillnaden är att jag tror att den lokala gudstjänstfirande församlingen bäst formar sin gemenskap och sitt arbete. Det sker inte från kyrkoherdens bord även om han/hon har ansvaret, utan i och med engagerade människor. Det handlar inte om en kyrkoherdes välvilja utan om den kristna församlingens engagemang och kyrkorådets delegationsbeslut.

I detta Lutherår är det kanske viktigt att påminna om grunden för kyrkan och församlingen. Där ger oss katekesen ett gott svar på frågan: ”Vem är kristen? Den som är döpt och med församlingen tror och bekänner Jesus Kristus som sin Frälsare.” Det är den församlingen det ytterst handlar om och inte nomineringsgrupper och organisatoriska storheter, antingen de nu kallas pastorat eller församling som inte är pastorat som det uttrycks i Kyrkoordningen, utan delaktighet i den gudstjänstfirande församlingens liv.

/Leif Nordlander
Kyrkoherde i Vara pastorat och om Gud vill i Varabygdens församling

 

Slutreplik: Risk att församlingsbor förlorar sin tillhörighet – 10/2 2017

”Lokalt engagerade människor är viktigast”. Absolut! Det är bara så kyrkan blir synlig och verklig. Det fina med den nu gällande kyrkoordningen är, att den ger förutsättningar för att en församling verkligen ska kunna forma sitt gudstjänstfirande, sin gemenskap och sitt arbete utifrån lokala förutsättningar och pastoratets ekonomiska resurser. Anledningen till att Vara pastorat apostroferas är en förundran över att man inte tagit vara på denna möjlighet. Dessutom är det församlingsborna själva som på ett församlingsmöte nominerar ledamöterna till sitt församlingsråd. Risken med en enda stor församling är att församlingsbor på landsbygden förlorar sin naturliga tillhörighet och därmed sitt engagemang.  Det är skillnad på stad och landsbygd, därför måste det finnas en mångfald av församlingar!

Avslutningsvis måste klargöras att det är pastoratets kyrkofullmäktige som beslutar om förändringar av sin församlingsindelning. Stiftsstyrelsen fastställer pastoratets beslut.

/Gunvor Torstensson, POSK

 

Från POSKs program:

Kyrka överallt
Församlingen är kyrkans grundläggande enhet. Församlingar uppstår där människor samlas till gudstjänst, bön och diakoni. Varje församling ska ges så stort ansvar som möjligt utifrån lokala förutsättningar. POSK vill att pastoratets fördelar när det gäller samverkan mellan församlingar tas till vara så att små församlingar kan överleva och nya församlingar bildas inom pastoraten när det finns förutsättningar för det.

I ett pastorat finns det i varje församling ett församlingsråd som utgör församlingens styrelse och som har ansvaret för församlingens grundläggande uppgift: gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Församlingsrådet bör vara en arbetande gemenskap som förenar delaktighet i församlingslivet med ansvarstagande. Beslut ska fattas så nära verksamheten och medlemmarna som möjligt. Pastoratet har ett kyrkoråd som ansvarar för förvaltningen och som också har ett övergripande ansvar för församlingarnas grundläggande uppgift och för att varje församling tilldelas uppgifter och utvecklas efter sina förutsättningar och de lokala behoven. POSK menar att det är mycket viktigt att klargöra ansvarsfördelningen mellan församlingsråd och kyrkoråd. Små församlingar har ett större behov än stora av samverkan kring delar av den grundläggande uppgiften, men har fortfarande ansvaret för hela den grundläggande uppgiften, inte enbart för gudstjänstlivet.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att församlingsrådens roll och ansvar som församlingens styrelse tydliggörs.

Uselt Ulf Bjereld!

Jag fick tips om ett podradioprogram som produceras av Akademikerförbundet SSR (fackförbund för akademiker som arbetar inom samhälls- och välfärdsutveckling). Det är Ursula Berge som i det här avsnittet lyfter frågan ”Vad har riksdagspartierna i kyrkovalet att göra.”

Som expert har hon bjudit in statsvetare och professor Ulf Bjereld, Göteborg, som svarar på frågorna. Ulf Bjereld är också ordförande för ”Socialdemokrater för tro och solidaritet”. (!)

De talar om kyrkovalet och om ”Vad i Herrans namn har riksdagspartierna i kyrkovalet att göra”. Ulf Bjereld är med i programmet som expert. Men det imponerade inte på mig. Han verkar inte kunna skilja på sin roll som ”expert” och som socialdemokrat som driver att partiet ska ställa upp i kyrkovalet. Jag har väl aldrig varit med om så okunniga och svepande beskrivningar och så många felaktiga ”fakta” som presenterades under det här programmet.

För det första kan jag kan upplysa och rätta Ulf Bjereld och Ursula Berge om följande.

  1. Moderater ställer upp under namnet Borgerligt alternativ (inte Borgerlig samling)
  2. Liberaler (fd Folkpartiet), ställer upp som FiSK i kyrkovalet. Det ska numera utläsas Fria Liberaler i Svenska kyrkan (fd Folkpartister i Svenska kyrkan)

(Därutöver bör tilläggas och tydliggöras, är dessa nomineringsgrupper numera helt fristående från ”moderpartiet” och att det finns moderater och liberaler som ställer upp på andra listor)

  1. När Svenska kyrkan och staten fick förändrade relationer 2000 så skrevs det in i kyrkoordning att alla medlemmar som fyllt sexton år har rösträtt. Vid första egna kyrkovalet 2001 fick de första 16-åringarna rösta.
  2. Partier är ett felaktigt begrepp inom kyrkan, där heter det nomineringsgrupp. Visserligen rättar sig Ulf vid ett tillfälle men fortsätter ändå att använda sig av det felaktiga begreppet.

Dessutom ska POSK utläsas Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan och inget annat! Att sedan, som Ulf Bjereld gör, påstå att ”POSK som bara förenas av att de inte tycker samma” är så övermaga att jag bara häpnar! Och detta sagt av en ”expert”, en statsvetare, som också är kyrkligt förankrad. Då får man bara inte sitta så okunnig och sprida osanningar!

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan har ett digert valprogram och har så haft sedan valet 2001! Ett program som alla våra kandidater och valda ledamöter driver och ställer upp på. Där lyfter vi alla våra frågor som vi vill driva på lokal nivå, stiftsnivå och riksnivå.

www.posk.se/vi-vill/program Ulf Bjereld – läs vårt program och återkom om det finns några frågor!

Ja, det finns personer som representerar POSK och som samtidigt är engagerade eller medlemmar i olika allmänpolitiska partier, från höger till vänster. Men som förenas i att de inte vill stå på en partipolitisk lista i de kyrkliga valen.

”POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är den största demokratiska organisationen i Svenska kyrkan för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti.”

Och vi är stolta över att ”Rekryteringsbasen för POSK är den lokala gudstjänst- och församlingsgemenskapen. Det lokala förtroendet avgör vilka som företräder POSK.” Det gör oss inte elitistiska utan, tvärt om, det gör oss oerhört kompetenta att ta ansvar för kyrkan och dess verksamhet. Dessutom så utgör POSK med sin bredd, en stor mångfald med erfarenheter och kan på det sättet representera den riktiga folkkyrkan.

Nej, Ulf Bjereld, du får allt läsa på lite bättre om du ska uttala dig om andra nomineringsgrupper i kyrkovalet.

Och du, Ursula Berge, borde bjuda in någon som faktiskt kan kyrkovalet och kyrkan istället för en så kallad ”expert” som bara representerar ett av de politiska partier som ställer upp i kyrkovalet, för att svara på frågan ”Vad har riksdagspartierna i kyrkovalet att göra?”.

Jag förutsätter att Akademikerförbundet tar sitt ansvar och ser till att rätta till felen och bjuder in någon till programmet som vet vad den talar om!

/Carina Etander Rimborg
POSK kyrkomötesledamot

Kyrkodagarnas föreläsningar

Oloph Bexell föreläser i Råsunda kyrka

Dagarna började med att Hans-Olof Andrén, ordförande för riksPOSK, välkomnade deltagarna och öppnade mötet med lite information om hur dagarna skulle te sig.

 

Första föredraget med titeln Från sockenstämma till partipolitisering hölls av professor emeritus Oloph Bexell och handlade om Svenska kyrkans beslutsorgan i ett 150-årigt förändringsperspektiv.

 

Därefter höll Peter Sjunnesson, programchef för kyrkomusikerprogrammet, ett föredrag kring funderingarna Var finns framtidens kyrkomusiker? Hur attrahera ungdomar att bli kyrkomusiker? Hur främjas kyrkomusikens kvalitet i Svenska kyrkan? med utgångspunkt i ett förslag kring kyrkomusikernas examens- och befattningsbenämningar samt behörighetsfrågor.

 

Sista föredraget kring våra tre valfrågor hölls av professor emeritus Sven-Erik Brodd och hade titeln Kyrkan och den teologiska mångfalden.

Ladda för kyrkovalet – kom till POSKs Kyrkodagar!

250 dagar kvar till 17 september 2017 då det är kyrkoval.
Det är 95 dagar kvar till 15 april då alla kandidater ska vara registrerade och listorna med deras medgivanden inskickade till våra stiftskanslier. 

Hur ligger ni till i era nomineringar?
Hur ligger ni till med era valprogram?
Hur långt har ni kommit?

Nästa helg håller POSKs sina kyrkodagar i Solna med ett spännande program och där vi får följande intressanta föredrag

• Kyrkoval 2017
Vi pratar om, utbyter erfarenheter och peppas:
Kring frågor som rekrytering, valstrategi, ekonomi, information, debatt och opinionsbildning.

• Partipolitiseringen av kyrkan
är ingången till ett föredrag av Oloph Bexell med rubriken Från sockenstämma till partipolitisering – 
Svenska kyrkans beslutsorgan i ett 150-årigt förändringsperspektiv.
Oloph Bexell är professor emeritus i kyrkohistoria vid Uppsala universitet, och huvudförfattare till bandet om Folkväckelsens och kyrkoförnyelsens tid i bokverket Sveriges kyrkohistoria.

• Mångfald & respekt
Sven-Erik Brodd föreläser om hur kyrkosyn förhåller sig till frågan om kyrkan och den teologiska mångfalden.
Sven-Erik Brodd är professor emeritus i kyrkovetenskap vid Uppsala universitet. Han har suttit med i många ekumeniska förhandlingar som representant för Svenska kyrkan, och har varit verksam inom Svenska kyrkans forskningsavdelning. Han har skrivit om bl.a. diakonatet, och om att Svenska kyrkan fick ett treledat ämbete (präst, diakon och biskop).

• Kyrkomusikens kraft!
Om kyrkomusikens betydelse i gudstjänst och kyrkoliv. Medverkan av Peter Sjunnesson, som är programchef för kyrkomusikerprogrammet vid Svenska Kyrkans Utbildningsinstitut.

Har du missat att anmäla dig?
Om du gjort det så har du ändå chansen om du agerar snabbt. Det finns fortfarande platser kvar, om du anmäler dig under denna vecka. Behöver du hjälp så tag kontakt med våra två informatörer, Lars-Gunnar eller Linda så får du den hjälp du behöver. info@posk.se

250 dagar kvar till kyrkovalet – 95 dagar kvar tills kandidatlistorna ska vara registrerade! 

/Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledamot från Göteborgs stift

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Läs om Kyrkodagarna på nyhetssidan här, och i kalendern här.
Direktlänk till anmälningsformuläret.

Anm: Några av våra stift har prästvigning söndag 22 januari. Om du har planerat delta vid en sådan så finns möjlighet att ändå delta i den första kyrkodagen, på lördagen. Du betalar då halv deltagaravgift, 150 kr.

 

Från POSK’s program:

En fri kyrka – på riktigt
Relationsförändringen mellan kyrkan och staten år 2000 gjorde Svenska kyrkan till ett fritt trossamfund. Lagen om Svenska kyrkan garanterar att vissa fundamentala särdrag behålls, men även mindre väsentliga kännetecken som organisationsstruktur beskrivs i lagen. Det är angeläget att fortsätta reformarbetet och på sikt se över denna lagstiftning.

POSK anser också att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. Företrädare knutna till de politiska partierna strävar ofta efter att utforma kyrkliga bestämmelser efter de regler som gäller för stat och kommuner. Ett tydligt exempel är det komplicerade och kostnadskrävande sättet att genomföra kyrkliga val. Det är resultatet av en okritisk överföring av systemet för allmänna val till ett sammanhang där det inte passar. POSK arbetar för att skapa ett billigare och enklare demokratiskt valsystem i kyrkan.

Teologisk mångfald och respekt
Liksom de stora kyrkorna i världen rymmer Svenska kyrkan många andliga traditioner. POSK ser mångfald som en rikedom och vill verka för respekt, förståelse och möten. POSK-grupperna lokalt, i stiften och på riksnivå vill vara mötesplatser i kyrkan där en förtroendefull dialog kan föras och en stark gemenskap kan uppstå trots skilda bakgrunder och traditioner. Det är en styrka att det ryms många olika sätt att förstå och tala om Gud.

Bibel och bekännelse är grundläggande och omistliga för Svenska kyrkans identitet. Liksom i kristenheten i övrigt ryms inom Svenska kyrkan och därmed inom POSK skilda syner på hur bibeln och Guds fortsatta uppenbarelse ska tolkas i vår tid. POSK stöder och verkar för respektfulla samtal mellan företrädare för olika riktningar inom kyrkan. För kyrkans trovärdighet är det nödvändigt att skapa goda förutsättningar att hantera interna meningsmotsättningar. Detta ger även bättre möjligheter att verka ekumeniskt, både nationellt och internationellt.

Kyrkomusikens kraft
Musiken är en Guds gåva och bildar ett eget språk som är en omistlig del av mänskligt liv. I kyrkans gemensamma sång, i gudstjänster och övrigt musikliv kan musiken bidra till att bära, utforska och fördjupa tron. Svenska kyrkan har ett rikt arv av hög konstnärlig kvalitet att förvalta och utveckla vidare. Under senare tid har också en viktig breddning mot nya stilar och former blivit en naturlig del av kyrkans uttryck.

I Svenska kyrkan samspelar ett professionellt musikliv med ett musikliv där alla har rätt att delta och uttrycka sin kristna tro. Körsången har en alldeles särskild betydelse i Svenska kyrkan som en folkrörelse och som uttryck för ideellt engagemang. Svenska kyrkan är som helhet den största aktören i det svenska musiklivet och har här en av sina mest uppskattade kontaktytor med många medlemmar och samhället i stort.

Det är i Svenska kyrkans församlingar som kraften i kyrkomusiken möter och berör människor. Stiften och den nationella nivån har viktiga uppgifter att stödja kyrkomusiken genom inspiration, fortbildning och samordning av kontakter med andra delar av musiklivet. Kyrkans nationella nivå behöver här ta ett speciellt ansvar för att kunna fungera som ett nav där den lokala kyrkomusiken kan möta den utveckling som sker inom olika musikorganisationer, förlag, utbildningsinstitutioner, forskning, psalmskapande med mera. Nya psalmer och ny liturgisk musik måste ständigt skapas i kyrkan.

 

Skapa inte ett problem som inte finns!

Denna debattartikel av Lisa Tegby var införd i Kyrkans tidning den 1 december och tog sitt avstamp i Lisas inlägg i debatten som hon höll under kyrkomötet i Uppsala.

 

Med stor glädje har jag ett par gånger haft vigslar av samkönade par. Det har varit så fint. Jag är glad åt att vi i vår kyrka låter också dem som vill leva tillsammans med någon av samma kön manifestera sin kärlek, att vi får bejaka och välsigna deras liv tillsammans. Vår kyrka säger ja till mångfald och diskriminerar inte.

För alla kyrkans medlemmar är det inte självklart med vigsel av samkönade par. Inte för alla som är eller blir präster heller. Av bibeltolkningsskäl, av ovana. Jag sa inte ja till samkönad vigsel för fyrtiofem år sen när jag blev präst. Då kände jag inget samkönat par. Jag hade inte tänkt i de här banorna. Teologin har ändrat sig, kyrkan har ändrat sig och jag har ändrat mig. Grunden och kärnan i vår tro är stadig men det hör också till att vi ständigt får tolka varje ny tids frågor och sammanhang utifrån vår tro.

Det är inget problem att vi tänker olika i denna fråga. Den mångfalden har vi plats för i vår kyrka. För kyrkan diskriminerar inte. Kyrkoherden ansvarar för att vigsel av varje par ska ske. Om någon inte skulle vilja viga den som är frånskild, vilket var en stor fråga när jag var ny som präst; om någon inte vill viga ett samkönat par, så viger kyrkan. Och det fungerar.

Kyrkan har sin ordning och detta är inget problem i praktiken. Kyrkan viger. Det är dessutom inte en rusning av samkönade par som vill vigas. Då och då möter vi dem. Och vi viger.

Så detta är inget problem. Därför vill jag med skärpa säga: Skapa inte ett problem som inte finns!

Och dessutom: Använd inte mig och alla andra som gärna viger samkönade men som bejakar teologisk mångfald i denna och många andra frågor i propaganda om homofobi. Jag är inte homofob och det är inte kyrkan i stort heller. Bär inte falskt vittnesbörd för att vinna poäng på en homofobisk kyrka som inte finns. Jag betackar mig för att bli utnyttjad i den debatten. Och fundera på vilken tjänst, eller snarare otjänst, det blir för kyrkan när denna fråga förs fram som den stora.

En sak till: De villkor som nu finns för prästvigning är konstitutiva för kyrkan: dop, konfirmation, tillhörighet och att inte ifrågasätta kollegors prästvigning och därmed att deras sakramentsförvaltning är giltig.

Nu föreslås en helt ny typ av villkor. Vad blir nästa: Att man ska vara vegetarian? Att man ska kunna tre språk? Att man är född i Sverige? Vi är en episkopal kyrka och vi måste ta våra biskopars teologiska ansvar på allvar. Vi måste också lita på att den fråga vi nu debatterar finns med tillsammans med många andra frågor när biskopen bedömer lämplighet för prästvigning.

Lisa Tegby
kontraktsprost i Umeå,
kyrkomötesombud för POSK

 

Foto: Magnus Aronson/Ikon

POSKs syn i vigningsfrågan

Detta inlägg höll Anders Roos i debatten kring vigningsfrågan under kyrkomötet

De olika kyrkliga traditionerna och inriktningar som ryms inom Svenska kyrkan utgör en rikedom. För att undvika kyrkosplittring måste alla vara beredda att respektera varandras olika uppfattningar och att följa demokratiskt fattade beslut. Toleransen för oliktänkande behöver öka. Vi behöver lyssna lyhört till Gud och människor.

För POSK är det självklart att alla, oavsett sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, ska mötas med respekt och välkomnas i Svenska kyrkan. POSK står bakom att Svenska kyrkan erbjuder alla par som vill leva i trygga och fasta förhållanden den möjligheten inom äktenskapets ram. Svenska kyrkan erbjuder vigsel mellan personer av samma kön, samtidigt som ingen enskild präst har skyldighet att tjänstgöra vid vigsel av par av samma kön. POSK delar uppfattningen att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapsuppfattning kan rymma två olika uppfattningar i vigselfrågan utan att dessa blir kyrkoskiljande.

Därför menar POSK
– att det beslut som kyrkomötet har fattat om vigsel mellan personer av samma kön ska stå fast i sin helhet.
– att äktenskapssynen inte ska ha någon betydelse för vem som erbjuds anställning inom Svenska kyrkan

/Anders Roos
Kyrkomötesledamot för POSK Stockholm stift