"Vara en profetisk röst i samhället…"

Inför varje nytt år brukar olika medier lista personer som på ett eller annat sätt är viktiga eller troligen kommer att påverka oss under det kommande året.

Så har bland annat GP gjort.

De listade 100 personer med makt och delade upp dem i lite olika kategorier. Det som slog mig var att det endast var 1 (en) person som hade ett tydlig förankring till Svenska kyrkan. (Sen finns det säkert många kristna människor bland de 100 personerna, men det var inte i den funktionen de var listade eller kunde påverka).

Den personen som GP valt ut var Lotta Säfström som är Göteborgs stadsmissions direktor. Och det är bra att diakonin får göra skilland i samhället.

Men ingen annan kyrklig profil har enligt GP satt avtryck eller kommer att göra det under 2014.

Jag konstaterar dock glädjande att biskop Åke Bonnier har blivit vald till årets Skaraborgare. Efter 1,5 år i Skaraborg har han satt ett så stoft avtryck att han fick den här utmärkelsen.

Det kan mycket väl hända att det finns fler i andra stift (tipsa gärna!) Men är det inte lite oroande att till exempel ärkebiskopen inte finns med på någon lista? Eller någon annan kyrklig personlighet?

Det här får vi hjälpas åt att försöka ändra på under 2014. För POSK vill:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att
Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

•    erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
•    förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
•    se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
•    respektera individen och glädjas åt mångfalden
•    vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
•    vara en brobyggare mellan kyrkor
•    sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro 

 

Kyrkans Tidning: Åke Bonnier utsedd till årets Skaraborgare>>
Dagen: Biskop Bonnier blev Årets skaraborgare>>

Det kom en bok till…

Vi i kyrkomötet översköljs tydligen av böcker i dessa tider. Det är klart att inför en längre ledighet så är böcker ett bra tidsfördriv.

Den här gången är det "Skeptikerns guide till Jesus" av Stefan Gustavsson som kommit i brevlådan. Den har jag inte på pdf så den kan jag tyvärr inte dela med mig av.

De senaste dagarna har det blossat upp en rätt tråkig och onyanserad debatt om dessa olika skrifter som skickats ut. Det beklagar jag.

Däremot tycker jag det är klokt att läsa och ifrågasätta och diskutera sådant som är relevant. Johanna Andersson tar upp just faktafrågorna och innehåll på bloggen Kristen opinion när det gäller boken "Möten med Islam". Boken var en beställning från kyrkomötet för att öka förståelsen för Islam och muslimer.

Den kritik mot boken som Johanna Andersson för fram när det gäller faktadelar är något som borde komma upp under kommande kyrkomötet. Vem faktagranskar böcker som kyrkomötet beställer? Vem är "pastoral" granskare?

Nu ska jag försöka få undan lite till på kontoret innan det blir julledigt ett par dagar. I övrigt ser jag fram emot POSKs kyrkodagar 11-12 januari 2014. Du har väl inte glöm att anmäla dig?

God jul!

www.posk.se/kyrkodagar2014/

Mellan hägg och syren eller…

Eller så säger vi ”mellan val och nyår”. Mellan ett kyrkoval och nyåret innan alla tillträder sina mandat. Den där tiden när det ska förhandlas, räknas, valberedas, diskuteras, nomineras…

Alltså… personligen så gillar jag INTE den här delen av förtroendemannaskapet. Jag tycker inte om spelet bakom. Men jag inser att det är nödvändigt. Och jag är evigt tacksam till alla dem som tycker det är roligt. Som räknar på olika konstellationer för att få bästa möjliga utdelning av valresultatet. Som vill förhandla, filura och tänka till.

För vi kommer inte undan det. Oavsett om vi skulle vara en helt partipolitiskt obunden kyrka (vilket är vårt mål) som kommer vi att ha någon typ av val. Och på något sätt ska mandaten tillsättas med personer som fått förtroende. Att då se till att det blir kloka och kompetenta personer är viktigt. Och att det valresultat som vi fått får genomslag. Det innebär inte sällan att man får kompromissa för att det ska blir bra. Vi vill ju faktiskt att vi får ett fungerande arbetslag av förtroendevalda som kan ta ansvar under de kommande fyra åren.

I går hade vi nya och gamla kyrkofullmäktige-möte i Göteborg. Det nya kyrkofullmäktige-mötet visade prov på både det ena och det andra. Först en ovilja till att kompromissa och vara storsint – sedan (efter överläggningar och ajournering) en pragmatisk lösning som förhoppningsvis kommer att underlätta de kommande fyra åren.

Det gamla kyrkofullmäktige beslutade om ny nämndorganisation och sedan om budgeten. Det blev en lång debatt och vi avslutade inte förrän 22.30.

Det är en roligare del av att vara förtroendevald. Att arbeta fram förslag (som är bra för kyrkan och dess verksamhet) och försöka förankra dessa förslag så att de vinner gehör även i plenum. Det är roligare!

Sören Ekström (fd generalsekreterare i Svenska kyrkan) har skrivit en debattartikel i Kyrkans Tidning 24/10 KT: Använd friheten väl>>

Där skriver han bland annat:
Det vore emellertid ett förödande misstag att tappa bort reformens andra del, nämligen skälet till att man behållit en församlingsindelning i pastoraten. Pastoratens storskalighet måste kombineras med en genomtänkt och omfattande delegering av beslutsrätt till församlingsråden i våra pastorat.
(…)
Hur arbetsfördelningen mellan pastorat och församling utformas i samverkan mellan församlingsråd, kyrkoråd, kyrkofullmäktige, kyrkoherde och domkapitel blir avgörande för vad man uppnår, alternativt ställer till med, genom den reformerade strukturen på lokal nivå i Svenska kyrkan.Friheten är också stor vid valet av församlingsråd. Kyrkofullmäktige kan utan att bryta mot kyrkoordningen utse ett församlingsråd i vilket ingen bor i församlingen. Det motsatta borde vara utgångspunkten och detta av såväl teologiska och demokratiska skäl som av ren självbevarelsedrift. Att man kan behöva göra ett eller annat undantag är givet men då bör man ha mycket goda skäl för det.
Ytterligare en frihet är att man kan vara mindre bunden till nomineringsgrupperna än vid valet av kyrkoråd. 

Det är sant som Sören Ekström säger, man kan välja någon till församlingsrådet som inte bor i församlingen, men man måste bo inom pastoratet där valet hålls.

Sen måste inte en delegering se likadan ut till alla församlingar inom ett pastorat! Och tänk också på mandatperioden – ni behöver verkligen inte välja hela församlingsrådet på fyra år. Ni kan välja på ett eller två år. Det ger er större flexibilitet och underlättar att få in till exempel ungdomar.

Engelska kyrkan går före

Engelska kyrkan går före och gör det som POSK förslog i en av sina motioner till årets kyrkomötet. De startar en bank.

Så här skriver Kyrkans Tidning:

Church of England startar "etisk bank" >>

Church of England är med och startar en ny "etisk bank" i Storbritannien. Men satsningen väntas också ge avkastning. -Det är först och främst en  affärsmässig investering, säger Jessica Hodgson, Church of Englands
pressekreterare i ekonomiska frågor. Den nya bankenvska skapas ur 314 kontor som i dag drivs av Royal Bank of Scotland. De gjorde ett sammanlagt rörelseresultat på motsvarande 1,7 miljarder svenska kronor under det första halvåret 2013.

Bakom satsningen står ett konsortium där kyrkans investeringsorgan, The Church Commissioners, går in med tio procent av affären som är värd motsvarande drygt sex miljarder svenska kronor. Affären kommer i kölvattnet av den brittiska debatten om bankernas roll och ansvar i samband med finanskrisen, där Church of England och ärkebiskopen Justin Welby har varit bland de mest högljudda kritikerna.Innan kyrkan gav sig in i affären fick de övriga konsortiemedlemmar godkänna Church Commissions etiska riktlinjer och skriva under ett dokument om hur en banken bör drivas: långsiktigt och med särskilt ansvar för medarbetare, kunder och allmänheten i stort.Dessutom har kyrkan rätt att nominera en oberoende styrelsemedlem i konsortiet som har till uppgift att se till att de etiska riktlinjerna följs.- Just nu pågår arbetet med att hitta en sådan kandidat som också ska vara en respekterad person i
affärsvärlden, säger Jessica Hodgson.

Den nya banken ska sjösättas 2015. I och med lanseringen kommer den anrika bankvarumärket Williams & Glyns återuppväckas, ett namn som inte har använts sedan 1985.- Det kommer att bli en bankrörelse så som de brukade vara, säger Tom Joy som är investeringschef vid Church Commissioners, till tidningen Civil Society.

Politiskt obundna i Svenska kyrkan (Posk) har tidigare motionerat i kyrkomötet om att Svenska kyrkan borde starta en bank.

Motion 2013:027 Utveckling av finansiella tjänster>>

Kyrkans Tidning bantar

Kyrkans Tidning gör sig av med 33 procent av sina skrivande journalister på redaktionen skriver både Kyrkans Tidning, Dagens Media och Medievärlden.

Anledningen är att att Berling Press och Verbum Förlag slås samman vid årsskiftet och därför ser man över hela företaget. Det ska, enligt Henriette Zeuchener (vd för Berling media), bli mer kundfokuserat och modernt. Enligt henne ska det också bli större digital kompetens bland medarbetarna.

Svenska kyrkan är en av huvudägarna i Berling media.

Vad händer med vår veckotidning Kyrkans Tidning när det blir färre journalister? Vad händer med bevakningen? Vad händer med det kritiska tänkandet? Eller är det dags att lägga ner hela Kyrkans Tidning och köpa in sig i dagstidningen Dagen?

Eller ska vi bli helt beroende av vår kyrkliga rapportering enbart genom Swensk kyrkobulletin>>

 

Kyrkans Tidning: Nedskärningar väntar på Kyrkans Tidning>>

Dagens Media: Kyrkans Tidning måste banta: "Ganska kännbart">>

Medievärlden: Sparpaket på Kyrkans Tidning>>

Dagen: Kyrkans Tidning skär ner på personal>>

Nya biskopar

Nu är det dags att börja leta efter flera nya biskopar. Lunds stift, Växjö stift och Härnösands stift har börjat sina rekryteringar.

Härnösands stift har lagt följande tidsplan skriver biskop Tuulikki på sin blogg>>

Stiftsstyrelsen har precis tagit beslutat om tidsplanen för biskopsvalet hos oss. Nomineringsvalet blir den 2 juni 2014, hearing i augusti och valet den 4 september. Ett eventuellt andra val blir den 18 samma månad. Jag kommer lägga ner staven den 6 december 2014. Den nya biskopen vigs av vår nya ärkebiskop i Uppsala domkyrka tredje advent, alltså den 14 december, och tas emot i vår egen domkyrka veckan efter.

Växjö stift kommer letar också ny biskop meddelar Kyrkans Tidning. Biskop Jan-Olof kommer att lägga ner staven till påsk 2015
Kyrkans Tidning: Tidsplan fastställd för Växjö-biskops stavnedläggning>>

Lunds stift blir ju av med sin biskop i juni nästa år – min gissning är att rekryteringen av en ny biskop kommer igång så snart som möjligt.

Det är ytterligare biskopar som inom de närmaste åren närmar sig pensionsåldern, så nu gäller det att hålla utkik efter goda, nya biskopar.

Med jämna mellanrum får vi dessa förändringar, det känns nästan som hela havet stormar. För alla ska upp och byta stolar med varandra.

Vår nye ärkebiskop heter Antje

Vår nye ärkebiskop heter Antje Jackelén. Hon fick flest röster i dagens val till ärkebiskop.

Det innebär att Svenska kyrkan för första gången har fått en kvinnlig ärkebiskop.

Gratulerar till det nya uppdraget, biskop Antje!

Jag känner biskop Antje lite grann eftersom hon sitter i mitt utskott (kyrkolivsutskottet) som en av två biskopar. Det jag har sett av henne är en duktig, kompetent präst och teolog som har ett helikopterseende på frågor där vi "vanliga" ledamöter sitter med vår församlingserfarenhet. När man får komplettera varandra så blir det bra!

 Svenska kyrkans pressmeddelande skriver>>
Biskop Antje Jackelén fick 55,9 procent av rösterna i ärkebiskopsvalet idag och därmed har Svenska kyrkan valt sin nya ärkebiskop.
Hon tas emot vid en tv-sänd högmässa i Uppsala domkyrka söndagen den 15 juni 2014 och är den första kvinna som valts till ärkebiskop i Svenska kyrkan.

– Jag är omtumlad och mycket glad och tacksam för det starka stödet. Det känns också bra att ha åtta månader att förbereda mig inför tillträdet. Under den tiden fortsätter jag mitt arbete som biskop i Lunds stift, säger biskop Antje Jackelén.

Preliminära röstsiffror i ärkebiskopsvalet:

Biskop Antje Jackelén, Lunds stift  55,9 %   174 röster
Biskop Ragnar Persenius, Uppsala stift  33,1 %   103 röster
Kyrkosekreterare Cristina Grenholm, kyrkokansliet Uppsala  7,1%   22 röster
Domprost Johan Dalman, Strängnäs  2,9 %   9 röster
Biskop Per Eckerdal, Göteborgs stift  0,6 %   2 röster

Totalt antal möjliga röster: 325
(Stiftsstyrelserna/domkapitlen: 243 röster, kyrkostyrelsen: 15 röster, Uppsalas
präster/diakoner/elektorer: 67 röster)

Att hålla på det egna laget

Så här på söndag morgon innan jag ska i väg till kyrkan sitter jag och funderar på den enorma debatt som rasar i Svenska kyrkan just nu. Debatten som startat med de frågor som ställdes under ärkebiskopsutfrågningen.

Måste inte ärkebiskopen hålla på det egna laget?

Jo – givetvis. Ärkebiskopen och stiftets biskop måste vara väldigt tydlig med att man tror och vet att det egna laget kommer att vinna matchen. Man har det bästa laget, man har toppat med sina bästa spelare, man har den bästa tekniken. (Och nu tror jag att jag ska lämna den här sportmetaforen, för jag har ingen aning om vad jag pratar om när det gäller sport!)

Men givetvis behöver Svenska kyrkan en ledare som tror på sitt eget lag, som säger ställa sig bakom hela Svenska kyrkan.

Jag är glad åt att det faktiskt finns en debatt. Att det faktiskt finns frågor som berör. Den sekularisering som Svenska kyrkan beskylls för – det finns motkrafter. Min erfarenhet av Svenska kyrkan är inte så stor, jag går mest i kyrkan i Göteborg. Jag har inte hört så många präster utan mest dem som har funnits i mina församlingar där jag varit verksam. Jag läser min bibel. Jag hör och jag tänker. Jag vet vad jag fick med mig när jag konfirmerades. Det är min erfarenhet och det som jag bygger min tro på.

En tanke som slår mig är om någon skulle kunna göra en fejkad intervju med de som ställde frågorna under ärkebiskopsutfrågningen med "rätt svar"? Ett rätt facit som vi kunde jämföra med, så att vi skulle veta att DETTA är Svenska kyrkans lära, rätta svar och riktlinjer!

Ledaren behöver hålla på sitt eget lag. Är det någon som egentligen tror att någon av de fyra utfrågade prästerna inte håller på sitt eget lag? Som dessa präster inte tror på Jesus Kristus? Att dessa präster inte är så hängivna att de faktiskt har vigt hela sitt liv till att tjäna sin Herre och sin kyrka?

Jag är glad åt debatten men jag är samtidigt ledsen över de påhopp som görs.

I dag är det tacksägelsedagen. Låt oss gå till kyrkan, tacka för att vi har en Svensk kyrka som får fira gudstjänster utan att någon hindrar oss. Att vi får lov att vara kristna. Att vi får föra våra debatter. Låt oss vara tacksamma för att någon känner kallelsen att ta på sig det svåra uppdraget det är att vara ledare, ärkebiskop, för en så stor och bred folkkyrka som Svenska kyrkan är.  Och låt oss be om vishet, öppenhet, frimodighet och mångfald för våra ledare och för oss själva!

Ur POSKs vision och program:
POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

(…) Bland oss som är engagerade i kyrkan finns det en mångfald av
uppfattningar. Inom ramen för den grundläggande tro, bekännelse och lära som Svenska kyrkan står för finns det avsevärt utrymme att tolka och konkretisera vad kristen tro och kristet liv innebär i ord och handling.
Hela församlingen har del i ansvaret för kyrkans lära. Det är fråga om
ett gemensamt uppdrag att förkunna det kristna budskapet. Ett särskilt
ansvar har de förtroendevalda, liksom de som är vigda till tjänst inom
kyrkan.

(…) De olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska
kyrkan utgör en rikedom, och förutsätter att alla är beredda att
respektera varandras olika uppfattningar och att följa demokratiskt
fattade beslut. Toleransen för oliktänkande behöver öka, liksom
ödmjukheten hos dem som gör anspråk på att stå för den enda sanna
uppfattningen i olika frågor. Vi i Svenska kyrkan behöver bli bättre på
att hantera konflikter och härbärgera olika uppfattningar.

Kyrkovalet är ingen fromhetstävling

Mats Rimborg, ordförande i POSK i Göteborgs stift och ledamot av POSKs riksstyrelse har i dag en debattartikel i Kyrkans Tidning.

Svenska kyrkan omfattar större delen av befolkningen och är självfallet ingen homogen åsiktsgemenskap. Det är framför allt tron på Jesus Kristus som vår frälsare som förenar oss. Inför kyrkovalet måste ändå vi som vill vara med och fatta beslut den kommande mandatperioden dela in oss i grupper som för att locka väljare behöver profilera sig på olika sätt.

Vid kyrkomötesvalet tävlar 14 nomineringsgrupper om framgång bland de röstberättigade. Tre av dessa grupper är så små att de på sin höjd kan få något enstaka mandat. De åtta partierna i Sveriges riksdag står alla mer eller mindre nära varsin kyrklig nomineringsgrupp. Tre av dem (S, C och SD) är rent av samma organisation medan de andra har en något friare ställning. Sist men inte minst finns det tre helt kyrkliga nomineringsgrupper; POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, Öppen kyrka och Frimodig kyrka.

Var och en försöker få stöd på olika sätt. Riksdagspartisterna menar att en känd ideologi garanterar att man vet vad man får för sin röst, men har svårt att förklara varför de ska vara med och bestämma i ett fritt trossamfund. De kyrkliga grupperna framhåller sitt oberoende gentemot alla allmänpolitiska partiorganisationer men skiljer sig också på flera sätt. Öppen kyrka framställer sig som de kyrk-ovanas bästa vän, medan Frimodig kyrka försöker locka de kyrko-vana. Det är som om kyrkovalet vore en fromhetstävling där Öppen kyrka försöker vinna genom att vara så lite fromma som möjligt medan Frimodig kyrka gärna vill verka frommare än alla andra. Dessutom har båda två bestämda uppfattningar, fast av helt olika slag, om vad som är rätt och fel till exempel när det gäller bibeltolkning, äktenskapssyn och kyrklig vigselrätt.

Vad varken Öppen kyrka eller Frimodig kyrka har förstått är detta med att Svenska kyrkan inte är en åsiktsgemenskap utan en trosgemenskap, där vi både kan och får ha olika uppfattningar i sakfrågor och ändå måste respektera varandra. POSK anser att de olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska kyrkan är en rikedom som vi ska ta vara på och går till val på att leda utvecklingen mot en kyrka som kännetecknas av mångfald och respekt.

Efter ett arbete där alla medlemmar fått vara med har POSK ett omfattande program vars utgångspunkt är visionen att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus. I valrörelsen lyfter vi särskilt fram församlingen som kyrkans centrum med nya möjligheter att samverka som gör det möjligt att bevara och utöka antalet församlingar, Svenska kyrkan som värdefull aktör inom den sociala ekonomin, och att de kyrkliga valen måste bli enklare och billigare. POSK driver fram nödvändiga förändringar genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll, och göra kyrkan synlig i samhället.

Kyrkan behöver alltså ingen samhällspolitisk ideologi från något riksdagsparti eftersom det är kyrkans liv som ska flöda ut i samhället, inte tvärtom. Kyrkan behöver inte heller förtroendevalda som inte klarar av att det finns skilda syner på hur bibeln och Guds fortsatta uppenbarelse ska tolkas i vår tid. Svenska kyrkans demokratiska organisation behöver däremot människor med förmåga att fatta kloka beslut, och det är sådana kyrkovalet är till för att få fram.

Rekryteringsbasen för POSK är gudstjänst- och församlingsgemenskaperna kring våra kyrkor och det är gemenskapen och det lokala förtroendet i församlingen som avgör vilka som ska vara dess företrädare. POSK är med och bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs. Välj därför POSK i kyrkovalet den 15 september, en fri röst i en fri kyrka. Vi kan, vi vill och vi är beredda att ta ansvar.

Mats Rimborg, ordförande för POSK i Göteborgs stift

Fria nomineringsgrupper en logisk modernisering

Två POSKare från Södertälje skriver på Kyrkans Tidnings debattsida 20 juni 2013.

Fria nomineringsgrupper en logisk modernisering

Vi rekommenderar ett stöd för partipolitiskt obundet inflytande. Det är att stödja den modernisering som sker som en fortlöpande process i Svenska kyrkan, anser veckans debattörer.

Sverige har haft en statskyrka som länge var en rätt totalitär myndighet. Under 500 år styrdes den av påven och hans utsända. Från den tiden finns en mängd kulturvärda kyrkobyggnader och dessutom det levande minnet av lokala helgon (Botvid, Sigfrid, Ragnhild m fl) och bland dem framför allt Birgitta som kanoniserades av påven och räknas som en av Sveriges i världen mest kända personer.

Gustav Vasa kapade banden och lade kyrkan under Sveriges politiska system. Den strukturen varade också i nästan 500 år. Prästerna kom att utgöra ett av de fyra riksdagsstånden. I modernare tider var det ecklesiastikministern som ansvarade för kyrkskattens nivå, tillsatte bis­kopar och så vidare.

Problemet blev att en begreppsförvirring uppstod, inte minst under 1800- och 1900-talen. En del biskopar och kyrkoherdar, utsedda av politiskt ideologiska skäl, stod inte ens upp för kyrkans bekännelse. Under 1900-talet stärktes faktiskt politiseringen. Det gällde att vara politiskt korrekt, vanligen social­demokrat, för att få inflytande i kyrkan. Ibland blev följden rent barock. Biskopsämbetet blev för somliga ett steg på en banad karriärväg, där nästa steg var minister eller professor.

År 2000 skildes dock kyrka och stat åt. Svenska kyrkan fick då ”nomineringsgrupper” i kyrkovalen, i stället för ”partier”. År 2014 slår förändringsarbetet igenom med en genomgripande strukturrationalisering av det gamla mönstret. Det sker också i Södertälje.

Kyrkan ska i sin fria position fortsätta vara demokratiskt ledd, men alltmer med tankar utifrån sitt eget väsen.
I Södertälje är den demokratiska bilden sedan en tid sådan att Moderaterna, Socialdemokraterna och Partipolitiskt obundna (Posk) är jämnstora. De flesta politiska partier har överlämnat kyrkofrågorna åt fria nomineringsgrupper. I år sällar sig moderaterna till det nytänkandet och ställer upp i valet under ny beteckning.

Några politiska partier fortsätter dock till synes oberörda av tidens gång. I Södertälje gäller det tydligast Socialdemokraterna. Motiveringen för dem är att man ser allt i samhället som en helhet och en enhet. Sverige­demokraterna ställde upp i förra kyrkovalet utan att nå något reellt inflytande. För dem är nog kyrkopolitiken en språngbräda och övningsplats för andra ambitioner. Ideologi och människosyn är oförenlig med kyrkans ambitioner.

Framtiden verkar vara en snitslad bana för ansvarskännande utanför det partipolitiska systemet. I Södertälje har Posk såsom oberoende kunnat stödja goda tankar från både social­demokratiskt och moderat håll och därmed haft ett viktigt inflytande. Gruppen utgör också en tydligt märkbar röst på stifts- och riksnivå.

I årets kyrkoval vill vi därför rekommendera ett stöd för partipolitiskt obundet inflytande. Det är att stödja den modernisering som sker som en fortlöpande process i Svenska kyrkan. Egentligen är det den enda logiska följden av den utveckling som pågår. En traditionell röst i partipolitisk riktning är att stödja en utgående tidsrest, detta sagt med djup respekt för många väl insatta och duktiga kyrkopolitiker inom partitraditionen.

Den unga generationen verkar förstå den aspekten. På Posk:s listor är medelåldern betydligt lägre än i de nu gällande demokratiska organen.
Även om det direkta kyrkliga intresset i allmänheten skiftar i tiden, bör vi gemensamt se till att Sverige har en modernt utformad kyrka som erbjuder gemenskap, förmedlar livsmod och möter oss individer med respekt i livets både lyckliga och tunga situationer.

Gustaf Bengtsson
ordförande i Posk, Södertälje, 2 vice ordf i Södertälje kyrkoråd
Ulf Sundblad
gruppledare i Posk, Södertälje, 2 vice ordf Södertäljes kyrkliga samfällighet

Gustaf Bengtsson sitter också för POSK i kyrkomötet.

Från POSK Vision och program:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska
• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är en demokratisk riksorganisation för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda i Svenska kyrkan utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti.
(…)
Rekryteringsbasen för POSK är gudstjänst- och församlingsgemenskaperna kring våra kyrkor. Kyrkan består av alla sina medlemmar, inte bara de som på olika sätt har ett samhällspolitiskt engagemang. Det är gemenskapen och det lokala förtroendet i församlingen som avgör vilka som företräder POSK.