Nils Gårder, styrelseledamot och ledamot av kyrkostyrelsen har varit med på Deutscher Evangelischer Kirchentag. Här kommer del två av en tvådelat rapport.

Varje dag inleds med morgonbön varefter ett bibelstudium (Bibelarbeit) kringen text ur GT eller NT. Fredagens text var 5. Mos. 15, 1-11der rubriken Erlassjahr – Wie es gehen kann.

Runtom i sta’n samlades människor under ledning av någon eller några som förberett studiet. Ledaren kan vara en professor, en biskop, en församlingspräst, en regeringsledamot, en munk, en pedagog, en skådespelare, en författare eller någon från näringslivet.

Makarna T.D. Marlene Crüsemann (NT) och Prof.em. Frank Crüseman, Bielefeld, utlade texten på ett spännande sätt. Ordet skuld täcker med rätta såväl den skuld som föranleds av överträdelser som den skuld som följer av penninglån.

Det finns ett nödvändigt och viktigt samband mellan äganderätt och skuld. Eftergiften kan endast ges av en fordringsägare. Äganderätten hotas i ett samhälle med outhärdligt stora skulder. Det leder till oförmåga att upprätthålla samhällsfunktionerna.

Ett exempel var den s k husbubblan i USA. När husägarna inte längre kunde betala räntorna på inteckningsskulden rasade husen i värde med därav följande kaos i bankvärlden. Den mosaiska rätten har en realistisk syn på hur ett samhälle fungerar och eftergiften av skulder på det sjunde året bör inte ses som en utopisk målsättning utan som en praktiskt sätt att hålla en rimlig jämlikhet i samhället och en fungerande ekonomisk ordning.

Kredit kan språkligt härledas från verbet credo och ger uttryck för att förtroendet måste vara ett fundament i det ekonomiska livet. Att den nu aktuella sydeuropeiska skuldkrisen och Tysklands roll var i deltagarnas tankar var uppenbart.

Frank Crüsemann gav en viktig textförklaring till det till synes olustiga undantag som görs för utlänningars skulder, Crüsemann förklarade att detta inte skall tolkas som en regel som tillåter diskriminering av utlänningar boende i landet utan regeln har en särskild betydelse.

Genom det judiska samhällets territorium drog handelskaravaner. Dessa köpte foder, mat m m vid sin genomresa. I den mån karavanerna gavs kredit för inköp av sådana förnödenheter omfattades inte de resande köpmännen av rätten till ”skuldsanering”. Denna förklaring underlättar naturligtvis förståelsen för undantaget.

Varje dag hålls några storföreläsningar (Hauptpodien). Tematisk är utbudet delvis anförtrott olika centra. Ett sådant är Zentrum Bibel. Där erbjöds på fredagens en föreläsning om aktuell GT-forskning. Föredraget hölls av den internationellt kände professorn Reinhard Gregor Kratz, Göttingen.

Titeln var Altes Testament: Geschichte oder Geschichten. Kratz tydliggjorde att GT har tillkommit efter den babyloniska fångenskapen och att det som hänförs till tiden före inte beskriver en historisk realitet.

Arkeologiska studier talar tydligt för att det äldre judiska samhället inte var monoteistiskt och heller inte på andra sätt skiljde sig från grannsamhällena. Kratz nämnde även på att det är osäkert huruvida det finns en allmän praktisk tillämpning av den judiska lagen i förkristen tid eller om sådan praxis endast förekom i mindre delar av samhället t ex hos Qumran-sekten.

Föredraget följdes av frågor från den tusenhövdade publiken. Detta hanterades på det för Kirchentag typiska och geniala sättet. Scouter tillhandahåller papper och penna för dem, som vill ställa frågor. Pappren samlas in och lämnas till några publik-ombud (Anwälte des Publicums).

Dessa är i ämnet väl insatta experter. De läser hastigt frågorna sammanställer dessa till några representativa typiska frågeställningar och framför därefter dessa ”typifierade” frågor till föreläsaren. Publikombuden drar sig inte för spetsiga frågor men torde eftersträva att de i publiken allmänt representerade frågorna kommer fram. På det sättet kan en vettig dialog föras trots det stora antalet deltagare. Efter frågestunden vidtog en podium-debatt med inbjudna experter.

Vissa arrangemang blev genast ”Übervoll”. Ett exempel var en debatt om religionsfrihet: ”Wie viel Glaube darf’s sein?. Professorn och tidigare biskopen Margot Kässman tillika ambassadör för reformationsjubileet 2017 samtalade med företrädare för bl a Islam.

På fredagens kväll arrangerades en mottagning för inbjudna gäster. Värd för mottagningen var den tyska biståndsorganisationen Brot für die Welt. Mottagningen ger en möjlighet att samtala med andra internationella gäster.

På lördagen var temat i den stora salen i Hamburgs konferenscenter (CCH) Einigket und Recht und Vielfalt. Arrangemanget var en del i serien Religion – Vielfalt leben.

Nästan varje arrangemang stort som smått innefattar ett musikinslag. Till detta arrangemang hade inbjudits en barn och ungdomsorkester vid namn Kinder-Mandolinenorchester Sol från Hamburg. En jätteorkester med bara mandoliner ledd av en man ursprungligen från Irak.

Huvudföredraget hölls av den världsberömde religionssociologen professorn Peter L. Berger från Boston. På 20 minuter hann han säga mycket på temat ”From testiny to faith”.

Han erinrade om att religion inte längre är något som individen föds in i som en del av en förutbestämd kulturell gemenskap. Religion är något som individen nu måste ta ställning för. Tron är avgörande. Detta är inte något som kyrkorna självklart skall beklaga.

Dagens situation påminner om fornkyrkans i det romerska riket. Individen måste ta ställning på ett sätt som länge varit okänt. I ett följande estradsamtal samtalades om att man kan vara tysk trots att man bär slöja och iakttar islams fromhet, att man kan vara judisk invandrare från f d Sovjetunionen och tysk och så vidare.

Enligt den s k bikupemodellen uppmanades den stora publiken att med sina grannar diskutera ”vad betyder tysk”. En liten gosse jämte mig sade klokt: Tysk/a/ är ett språk (det är allt). Efter bikupan erbjöds enskilda i publiken att träda fram och förklara vad de ansåg att begreppet tysk står för.

Inläggen var intressanta och öppenhjärtliga. En äldre dam erinrade (med uppenbar hänvisning till tredje riket) om att tysk länge varit ett belastat ord.

På lördagens kväll besökte jag den svenska utlandsförsamlingen i den vackert belägna svenska sjömanskyrkan. Kyrkan var fullsatt vid kvällsgudstjänsten. Det var mycket givande att få tillfälle att personal och medlemmar i en SKUT-församlig.

Söndagens avslutningsgudstjänst ägde rum i Hamburgs stora stadspark och samlade mer än 130 000 deltagare. En mäktig upplevelse. Predikan hölls på tyska av den engelske biskopen Nicholas Baines, Bradford. Han utgick från Kirchentags huvudtema Alles was du brauchst. Liturg var biskopen i Kiel Gerhard Ulrich. Nattvarden utdelades av ett otal präster från ett otal altaren uppställda i parken.

Nils Gårder

Kyrkans Tidning: Fler än hundratusen på kyrkodagar i Hamburg>>

Deutscher Evangelischer Kirchentag>>