Manlig biskop i Lunds stift

Första omgången av biskopsvalet i Lund är nu färdig. Det var ingen av kandidaterna som fick egen majoritet utan valet kommer att stå mellan Johan Tyrberg>> och Fredrik Modéus>> den 1 april.

Så här står det på Lunds stifts webbsida>>:

Ingen av de åtta kandidaterna i biskopsvalet i Lunds stift får egen majoritet i dagens val, därför blir det en andra valomgång den 1 april. Då står det mellan Johan Tyrberg, kyrkoherde och kontraktsprost i Karlshamn, och Fredrik Modéus, församlingsherde i Lunds domkyrkoförsamling.

Preliminärt resultat i dagens biskopsval

  • Johan Tyrberg,  kyrkoherde och kontraktsprost, Karlshamn – 25 procent, 282 röster.
  • Fredrik Modéus, församlingsherde i Lunds domkyrkoförsamling – 18 procent, 209 röster.
  • Michael Persson, kyrkoherde, Svenska kyrkan i London, 17 procent, 194 röster.
  • Mats Hermansson, domprost, Visby, 15 procent, 178 röster. 
  • Eva-Lotta Grantén, chef för utvecklingsavdelningen, Lunds stift, 10 procent, 116 röster.
  • Per Kristiansson, komminister i Fosie församling, Malmö, 8 procent, 87 röster.
  • Anders O Johansson, kyrkoherde och kontraktsprost, Broby, 4 procent, 46 röster.
  • Olle Carlsson, kyrkoherde i Katarina församling, Stockholm, 3 procent, 32 röster.

Totalt antal avgivna röster: 1 150 (röstberättigade är 1 250 personer)
Ogiltiga och blanka röster: 6 

Eftersom ingen av kandidaterna får över 50 procent av rösterna sker en andra valomgång mellan de två som fick flest röster. Valet äger rum tisdagen den 1 april och precis som dagens val genomförs det kontraktsvis mellan klockan 11.00-12.00. Om båda kandidaterna får lika många röster blir det lottning om vem som efterträder biskop Antje Jackelén.  

Det här betyder att Lunds stift kommer att få en manlig biskop. Biskopsvigningen äger rum i augusti 2014. 

Kyrkans Tidning: Fredrik Modéus och Johan Tyrberg gick vidare i biskopsvalet i Lund>> 

Dagen: Johan Tyrberg och Fredrik Modéus vidare i biskopsvalet>>

Medlem, medlem på väggen där…

Medlemsstatistiken för Svenska kyrkan kom häromdagen. Så här skriver Svenska kyrkan på sin webbsida>>

Preliminär medlemsstatistik för 2013 [2014-03-11]

Svenska kyrkans preliminära medlemsstatistik för 2013 visar att 65,9 procent av befolkningen, 6,4 miljoner personer, tillhör Svenska kyrkan.

Antalet medlemmar i Svenska kyrkan minskade under 2013 med 1,4 procent jämfört med året innan. Sammanlagt valde 71 693 personer (1,13 procent av medlemmarna) att lämna kyrkan. Siffran är betydligt högre än året innan, men samtidigt ungefär lika stor som sist det var kyrkoval. Valåret 2009 lämnade 1,10 procent av medlemmarna Svenska kyrkan.  

Antalet personer som under 2013 aktivt valde att gå med i Svenska kyrkan, 8 355 stycken, är det högsta under 2000-talet. Till aktivt inträde räknas nya medlemmar som är 12 år eller äldre.

Förra året blev även 51 658 barn under 12 år medlemmar i Svenska kyrkan i samband med att de döptes. Av barn med minst en kyrkotillhörig förälder döptes 69,7 procent. Andelen döpta barn av alla nyfödda är 48,4 procent.

Under 2013 avled 73 718 av Svenska kyrkans medlemmar och totalt minskade andelen medlemmar i Svenska kyrkan med 1,4 procent jämfört med 2012.

På webbsidan hittar du en länk med uppgifter så att du kan hitta ditt eget stift och din egen församling. Siffror som är bra att ha till hands när ni i kyrkoråd och andra styrelser ska planera verksamhet och lägga er budget.

Ska vi vara oroliga eller är detta helt naturligt? Ja, jag tror att vi kan svara ja på båda frågorna. Det är klart att vi ska vara oroliga. Samtidigt är det naturligt. Så länge som vi lever i ett sekulariserat samhälle där det är svårt att få prata om Jesus Kristus som den levande frälsaren så kommer medlemsantalet att minska.

Både Kyrkans Tidning och Dagen väljer att skriva om statistiken och lyfter både det negativa och det positiva.
Kyrkans Tidning: Färre än hälften av barnen i Sverige döps>>
Kyrkans Tidning: Näst största medlemstappet någonsin>>
Dagen: Färre än hälften av alla svenska barn döps i Svenska kyrkan>>

Jag fick i går frågan från en person jag träffade på en kurs (och som såg att jag hade något med Svenska kyrkan att göra) varför hon skulle fortsätta vara medlem i Svenska kyrkan. Hon kallade sig själv agnostiker och trodde inte på Gud, sa hon.

I mitt svar lyfte jag fram alla diakonala uppgifter som Svenska kyrkan gör både i församlingar, institutioner och utomlands via internationella arbetet och utlandskyrkorna. Och sen lyfte jag även kulturskatterna och kyrkorna.

Och sen sa jag att jag som kristen också tyckte det var viktigt med gudstjänsterna, men att jag förstod att det inte var något som hon prioriterade.

Hon tackade för mitt svar och verkade ta det till sig. Hon hade haft samma diskussion med en annan kompis (som heller inte var kristen) men som hade sagt att hon ville vara kvar i kyrkan, just av de anledningar som jag nämnt.

I POSKs Vision och program:

Svenska kyrkan har uppdraget att ge tron vidare i varje tid. POSK anser att det är nödvändigt med en genomarbetad missionsstrategi som är välkomnande och sändande, där varje människa uppfattas som en gåva och en resurs i församlingen. För dem som i vuxen ålder närmar sig kyrkan ska församlingen kunna erbjuda en genomtänkt och inbjudande vuxenundervisning där människor möts med respekt och erbjuds stöd att växa i kyrkans tro och gemenskap.

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa relationer med så stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter samt delaktighet och ansvarstagande i samhället. Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.

FOTO: IKON

Fortsatt stabilt förtroende för Svenska kyrkan

I Göteborg pågår just nu MEG Mediedagarna>> i Göteborg. I samband med dessa dagar har Medieakademin presenterat sin förtroendebarometer. De tittar på samhällsfunktioner, stora företag, medier som tidningar, sociala medier, TV och internet. De mäter helt enkelt det mesta.

Och det vi kan konstatera är att Svenska kyrkan håller sig ganska stadigt fast vid sina senaste noteringar i förtroendebarometern. Till och med en liten svag uppgång med sina sammanlagt drygt 36 procentandel som har mycket/ganska stort förtroende för Svenska kyrkan.

I listan över förtroende för samhällsinstitutioner så hamnar Svenska kyrkan på 10:e plats (9:e 2013) även om det är ett högre procentantal än förra året. Men eftersom förtroendet har ökat för alla tappar Svenska kyrkan ändå en placering. Före kyrkan ligger bland annat facken, riksdagen och riksbanken.

Vad säger det här om Svenska kyrkan egentligen? Det skulle vara intressant att höra Medieakademin analysera de (något för Svenska kyrkans KOM-dagar?)t – och kanske låta vår forskningsavdelning på kyrkokansliet analysera det.

 http://medieakademien.se/

http://medieakademien.se/aktuellt/#medieakademin-presenterar-fortroendebarometern-pa-mediedagarna-goteborg

http://medieakademien.se/#publikationer

Kyrkans Tidning: Ökat förtroende för Svenska kyrkan>>

I en kyrka nära dig?

Var går du i kyrkan? Hur nära har du till din närmaste gudstjänst?

Själv har jag 1,7 km till den kyrkan där jag oftast går i gudstjänst. Det tar mig 10 minuter med buss och 5 min med bil (20-30 min att promenera). Jag har också 850 m till den kyrka som ligger närmast mig. Och 2,1 km till ytterligare en nära kyrka. Som boende rätt så centralt i Göteborg kan jag alltså välja på flera olika kyrkor (givetvis betydligt fler än dessa tre) och en mängd olika gudstjänster. Och jag vet prästerna i dessa församlingar också går i gudstjänsterna när de inte själva tjänstgör.

Varför ställer jag de här frågorna? Jo, jag läser i Kyrkans Tidning om att var femte kyrka inte används till gudstjänster regelbundet.
Kyrkans Tidning: En av fem står tom>>

Och jag läser Dag Sandahls blogg där han är djupt oroad över gudstjänsterna i sin närhet.
Dag Sandahl: Läser Smålandsposten>>
Dag Sandahl: Leverera!>>

Sandahl oroar sig för att det är få gudstjänster, att det är få högmässor och att prästerna inte leder gudstjänster i de församlingarna där de tjänstgör.

Så min fråga till dig är – hur långt har du det till din närmaste kyrka? Och hur långt är det till din närmaste söndagliga gudstjänst?

Vi i POSK skriver i vår Vision och program:
I hela landet ska det finnas rimliga möjligheter att delta i kyrkans gudstjänstliv och verksamhet.
(…)
POSK slår vakt om kyrkans närvaro i hela landet genom de territoriella
församlingarna, som är ett uttryck för ansvaret för alla som tillhör kyrkan oavsett var de är bosatta. De territoriella församlingarna är basen för kyrkans verksamhet, vilket innebär ett ansvar för alla som vistas inom församlingens område.
(…)
Kyrkans tro tar sig uttryck i en församlingsgemenskap med ett levande
gudstjänstliv som centrum. Att bygga levande och missionerande församlingar på dopets grund är kyrkans viktigaste uppgift och en gemensam kallelse för alla som tillhör kyrkan. Gudstjänsten är hela församlingens gåva och ansvar. Frivilligas ansvarstagande i gudstjänsten ska uppmuntras.

Det är angeläget med en bredd i gudstjänstformerna och att det finns en mångfald av uttryckssätt i gudstjänsten för olika åldrar och livssituationer. För en kristen kyrka är tron på Jesus Kristus som vår frälsare grundläggande. Detta behöver framträda tydligt så att inte evangeliet går förlorat och ersätts av enbart allmänreligiösa eller etiska frågor.

Vinn ett reportage?

Jag har förut skrivit om boken "Kyrkan vänder trenden – 14 församlingar berättar". Det kan du läsa om här>>

Nu ser jag på Kyrkans Tidnings webbsida att Verbum gör reklam för boken. Och att man kan delta i en tävling. Så här står det på webbsidan när man klickar sig vidare>>:

Tävla mer er succé!
 
Har du och din församling gjort något extraordinärt  eller spännande som berört och blivit en »snackis«?  Precis som församlingarna i boken Kyrkan vänder trenden –  14 församlingar berättar tror vi att många av er har  en alldeles egen succéhistoria att berätta. Dela med er av den och tävla om ett reportage i Kyrkans Tidning.
 
Det vinnande bidraget omnämns i Kyrkans Tidning och  tre bidrag premieras med boken kyrkan vänder trenden –   14 församlingar berättar.
 
Sammanfatta er historia på några korta rader och mejla dem tillsammans med bilder till tavling@verbum.se.
 
Vi utser en vinnare som får besök av reporter och fotograf från Kyrkans Tidning, som sprider er succé vidare. Senast den 31 mars 2014 vill vi ha ert bidrag.
 
Juryn består av Kyrkans Tidnings chefredaktör Svante Fregert 
och Verbums utgivningschef Jonas Eek. 

Är det här en bra eller en dum idé? Jag sitter här och funderar lite på det. Jag blir inte riktigt klok på vad jag tycker. Det känns väldigt konstigt att man kan "vinna" ett reportage. Eller? Var tog den journalistiska granskningen vägen? 

Eller så är det här lysande. Det här gör det möjligt för Kyrkans Tidning och för församlingarna att få dela med sig om de lyckade resultaten som sker hela tiden i vår kyrka.

I vilket fall som helst – om du nu är aktiv i en församling där ni har gjort något bra/utvecklande/spännande/ovanligt eller något annat som vänt trenden så passa på att hör av dig till Kyrkans Tidning. Du kan vinna ett reportage.

Grund för obehörighet?

Det har pratats en del i sociala medier samt varit artiklar i tidningarna om Axel W Karlsson, präst och invald ledamot i kyrkomötet för Sverigedemokraterna.

Axel W Karlsson har, enligt Expo och Seglora smedja, vid flera tillfällen medverkat i en starkt högerextrem tidning. Sverigedemokratiska partiet har nu uteslutet Karlsson för sina åsikter.

Seglora smedja har under hösten försökt att få ett besked av biskop Per Eckerdal i Göteborg huruvida domkapitlet kommer att agera på grund av Karlssons åsikter, och har av biskopen fått ett nekande svar.

Men den 30 januari skriver Seglora smedja att biskop Per Eckerdal sagt "-Att han nu är utesluten ur SD motiverar oss att undersöka skälen för uteslutning och se om det föranleder oss att göra något"

Axel W Karlsson har, enligt Kyrkans Tidning, anmält sig själv till domkapitlet. Oklart på vilka grunder.

Vad är det då som gäller för att en präst ska kunna bli av med sitt ämbete?

Detta regleras i kyrkoordningen 31 kap §§11-12.

11§ En präst ska föklaras obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst om han eller hon1. har övergett Svenska kyrkans lära,
2. genom en egen ansökan begär det, eller
3. har utträtt ur Svenska kyrkan.

§12 Domkapitlet för förklara en präst obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst, besluta om prövotid för fortsatt behörighet eller tilldela prästen skriftlig erinran, om prästen
1. har brutit de löften som han eller hon har givit vid vigningen,
2. har brutit sin tystnadsplikt i fråga om sådant som han eller hon har fått veta under bikt eller enskild själavård,
3. på grund av sjukdom eller av annan liknande anledning har förlorat förmågan att rätt utöva vingningstjänsten, eller
4. genom brottslig gärning, på grund av sitt levnadssätt eller på annat sätt i avsevärd mån har skadat det anseende en präst bör ha.
Om domkapitlet beslutar om prövotid ska den pågå i tre år. Om prästen under prövotiden på nytt visar sig olämplig för sitt uppdrag ska han eller hon förklaras obehörig.

Detta är de regler som gäller. Att man ogillar Karlssons åsikter eller att han skriver i en tidning som man heller inte gillar är i sig inget skäl för obehörighetsförklaring. Hur gärna man än skulle vilja det. Vi har en stark yttrandefrihet här i Sverige.

Jag har svårt att se att Karlsson skulle kunna bli obehörighetsförklarad enbart på vad han skriver eller vilket parti han röstar på.

Men om han har uppträtt olämpligt i gudstjänsten, om han har uppträtt olämpligt mot någon person (särskilt om han också i det sammanhanget har varit klädd i prästkläder) eller om han brutit mot Svenska kyrkans tro bekännelse och lära. Då kan domkapitlet agera.

Hur illa jag än tycker om vad andra tycker så har vi ett regelverk att hålla oss till. Kyrkoordningen skriver utförligt om vad och hur ett ärende ska hanteras som gäller obehörighetsförklaring.

Och i kyrkomötet har vi fått en politisk vilde under den här mandatperioden.

Dagens Seglora Biskopen sväger om SD-prästen>>
Kyrkans Tidning: Axel W Karlsson anmäler sig själv till domkapitlet>>

Kyrkoordningen>>

Kandidater och kandidater

Lunds stift har vaskat fram 14 potentiella biskopskandidater till nomineringsmötet den 7 februari. Kyrkans Tidning vet att berätta att följande 14 personer är uppe för diskussion:

  • Anders Göranzon
  • Anders O Johansson
  • Fredrik Modéus
  • Gunilla Hallonsten
  • Johan Tyrberg
  • Karin Burstrand
  • Kerstin Hesslefors-Persson
  • Kerstin Wimmer
  • Kristian Lillö
  • Lena Petersson
  • Karin Burstrand
  • Mats Hermansson
  • Michael Persson
  • Olle Carlsson
  • Pamela Garpefors

Det går att läsa mer om biskopsvalet på Lunds stift webbsida här>>

den här sidan ska det läggas upp frågor och svar>>

Jag läser papperstidningen av Kyrkans Tidning som kom i brevlådan i går torsdag. I den har Bo Hansson (ÖKA) skrivit en insändare med anledning av förslaget från tre tunga socialdemokrater att inte deras parti ska ställa upp i kyrkovalet. (Tyvärr finns den artikeln inte på nätet, vad jag har kunnat hitta).

(Uppdaterad 20140129 KT: Låt alla partier framträda 

Sören Ekström har svarat direkt på Bo Hanssons inlägg och börjar svaret med

”En stor del av Bo Hanssons replik är beskyllningar av sådan karaktär att jag inte ens vill svara på dem”.

Personligen skulle jag bara vilja tillföra en sak till ämnet. Bo Hansson skriver:

”Sören Ekström låter ur kyrklig synpunkt som om han gått i hjonelag med POSK eller Frimodig kyrka.

Det finns i dag tre inomkyrkligt präglade partier: ett konservativt, gammaldags parti (Frimodig kyrka) ett intetsägande parti (Posk) och ett samtida, progressivt (Öppen kyrka).”

Jag vänder mig mot den beskrivning som Hansson gör i första hand mot POSK. Ett nomineringsgrupp som han var med och startade och också var ordförande för under två år. Han var med och drog igång en organisation som skulle vara en motvikt mot de partipolitiska grupperna i kyrkan.

Sedan Hansson var ordförande 1989-1990 så har POSK fortsatt att utvecklats och avknoppningar har uppstått i form av Öppen kyrka (2001) och Frimodig kyrka (2005).

För oss som på riktigt har våra rötter i den obundna rörelsen så är det fullständigt självklart att vara partipolitiskt obunden i vårt kyrkliga engagemang. Men flera av våra kandidater och ledamöter har givetvis ett allmänpolitiskt engagemang och en kompetens som gör alla offensiva och progressiva – men med kyrkans bästa för ögonen.

Jag vänder mig beskrivningen att POSK skulle vara intetsägande, vilket är oförskämt att kalla oss.

Jag är stolt och glad över den oerhört gedigna vision och program som vi har gått på val på och som vi kommer att ägna mandatperioden på oss att förverkliga!

POSK Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus
Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

•    erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
•    förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
•    se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
•    respektera individen och glädjas åt mångfalden
•    vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
•    vara en brobyggare mellan kyrkor
•    sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Om Bo Hansson inte har läst hela vårt program så uppmanar jag honom att göra det, så kan vi sedan jämföra våra olika program.

Självklart med begravningsbyråer

Kyrkans Tidning skriver om Uppsala stift domkapitel som beslutat att Nora församling i Tärnsjö och Vittinge församling inte får bedriva begravningsbyråverksamhet.

Kyrkans Tidning: Församlingar får inte driva begravningsbyrå>>

Frågan om begravningsbyråer har varit uppe flera gånger både i kyrkomötet och i överklagandenämnden. Frågan har också varit föremål för utredning. Per Eckerdal gjorde utredningen "Arbetsformer i förändring". Den kan du läsa här:

 

Eckerdal skriver att det inte finns några hinder att bedriva begravningsverksamhet, varken teologiskt eller konkurrensmässigt.

Och det är också POSKs hållning i frågan. Vi har tydligt skrivit i vår Vision och program:>>
POSK vill verka för att församlingar och pastorat noga följer denna utveckling och utifrån sitt uppdrag som kyrka överväger på vilket sätt man kan ta ansvar och finnas närvarande i samhällslivet. Exempel på detta är verksamhet inom förskola, fritidsgård, hemtjänst och boenden av olika slag. POSK anser att även begravningsbyråverksamhet har en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift med dess diakonala och liturgiska dimension. Begravningsbyråverksamhet i Svenska kyrkans regi bör därför vara tillåten.

Kyrkan vänder trenden

"KyrkanKyrkan vänder trenden 14 församlingar berättar
Red: Elisabeth Sandberg ( och Niklas Grahn)
Verbum
2014
135 sidor

Kyrkan vänder trenden är ett samarbete mellan Verbum förlag och Kyrkans Tidning. 14 församlingar berättar om olika projekt som de gjort i sina församlingar. Projekt som på ett eller annat sätt har påverkar församlingen och vänt en trend.

Eftersom det är ett nära samarbete med Kyrkans Tidning har flera av artiklarna också varit (eller kommer att) publicerade i tidningen. På det viset sprider sig också inspirationen vidare.

Det var en lättläst bok. Och den var inspirerande.

På några ställen fanns det också tips vad en församling kan tänka på om man funderar på att starta liknande verksamhet.

Jag blev särskilt inspirerad av prästen Jerker Alsterlund, präst i Västerås, som varit med och startat "drive-in" vigslar och "drop-in"-dop. När jag läser den här artikeln så berättar han själv hur han först nekat dessa människor som ville vigas (under två år!), men därefter fick fundera vem som var till för vem – egentligen.
Jerker Alsterlund har sedan fått pris som årets förnyare i samband med Gotlands kyrkvecka.

Det är 14 bra och intressanta exempel. Det som slår mig är att flera av dem inte är särskilt revolutionerade egentligen. De är i mångt och mycket vanligt församlingsarbete – som fått tydligare mål och tydligare inriktning.

Den här boken kommer inte att bli en kioskvältare och den kommer inte att bli en bok som håller i så många år. Den är ett nedslag i verkligheten just nu – men som sådan är den en inspiration under den här mandatperioden.

Möjligen skulle jag önska mig lite mer praktiska tips. "Så här gjorde vi" eller liknande. Jag skulle också önskat mig en mer djupgående teologisk fördjupning. Det det kanske kan komma i en uppföljning?

Jag kan rekommendera boken för läsning.

Mynewsdesk: Kyrkan vänder trenden>>

Medredaktör är Niklas Grahn. Niklas är präst i Karlstad stift och sitter för POSK i kyrkomötet.

"Gud från ditt hus…"

Fastigheter var det stora temat i Kyrkans Tidning i senaste numret.

Det var också temat på en av de föreläsningar vi fick lyssna på under kyrkodagarna i Uppsala.

Per Lindberg är POSKs representant i utjämnings- och fastighetsutredningen. Den 15 april 2015 ska de lämna sitt förslag till kyrkostyrelsen, som sedan skickar ärendet vidare till kyrkomötet.

Här nedan kan se se Pers föredragning och lite längre ner se hans powerpoint.

POSK Kyrkodagar 11-12 januari 2014 Per Lindberg from POSK En fri röst i kyrkovalet! on Vimeo.

 

Just nu pågår – som Kyrkans Tidning också skriver om – i flera stift en översyn över alla deras kyrkor. Det är en oerhört viktigt och för pastorat och församlingar med många kyrkor kan det bli smärtsamma beslut.

Jag skulle önska att vi skulle kunna fira regelbundna (varje vecka) gudstjänster i alla våra kyrkor, överallt, men jag inser att det på en del ställen måste göras prioriteringar. Där vill vi som POSKare vara med! Vi är engagerade i våra församlingar och vet vad församlingen behöver. Vi vill vara med och ta ansvar.

Ur POSKs vision och program:>>
Att Svenska kyrkan har en särställning i samhället jämfört med övriga samfund är självklart, inte bara för att kyrkobyggnaderna utgör ett viktigt kulturarv utan framför allt på grund av att cirka 70 procent av befolkningen är medlemmar. Därav följer ett särskilt ansvar för kyrkan att vara relevant i samhället och i omvärlden. Den process som har påbörjats behöver fortsätta, och separationen mellan kyrkan och staten fullbordas.
(…)
Pastoraten behöver vara stora nog för att klara sin ekonomi och de många uppgifter som ligger på en arbetsgivare, bland annat ansvaret för en god arbetsmiljö. Många församlingar möter ekonomiska påfrestningar.
Detta gäller såväl glesbygdspastorat som storstadsförsamlingar med få kyrkotillhöriga.I hela landet ska det finnas rimliga möjligheter att delta i kyrkans gudstjänstliv och verksamhet. POSK vill verka för att kyrkans system för ekonomisk utjämning ändras så att olikheterna i kyrkoavgift för personer med samma betalningsförmåga inte blir orimligt stora. För att på sikt klara ekonomin krävs också ändringar i församlings- och pastoratsindelningen. 

Kyrkans Tidning: Nyheten om att Svenska kyrkan tvingas prioritera bland sina kyrkor sprids>>
Kyrkans Tidning: Församlingar tvingas prioritera bland sina kyrkor>>
Kyrkans Tidning, ledare: Kräv besked om kyrkornas framtid>>
Kyrkans Tidning: Välj vilken kyrka som ska satsas på>>