Hur blir vi angelägna? #2

Skrivet av

Jag fortsätter på gårdagens tema – hur vi som kyrka blir så angelägna för människor att de prioriterar gudstjänsten istället för annat.

Jag har just varit på en frukostföreläsning här i Göteborg som har handlat om "Nyckeln till Content Marketing". Det har handlat om hur man hittar sina kunder, hur kunderna hittar till företaget och hur det till slut blir en affär. Hur man är med kunde på den resan och hur man är så angelägen för kunden att de gör affären med mitt företag. Och jag som hela tiden tänker Svenska kyrkan (och givetvis POSK) översätter genast den här föreläsningen på min verklighet.

Det här har jag fått lära mig i dag!

Ju tidigare vi kommer in i processen ju lättare är det att påverka kunden (aha… tänker jag, barnverksamheten!)

Se till att ha en strategi – en långsiktig strategi, inga projekt och inga kampanjer.  (Aha… tänker jag, inga projekt och så flashar det förbli 0-18-projektet, Dela tro Dela liv-projektet… Och var är den långtgående strategin?)

Det är billigare att hålla kvar de kunder man har än att försöka nå helt nya! (Aha… tänker jag. Hur mycket satsar vi i kyrkan på att möta och bygga relation med de medlemmar som varje vecka passerar våra gudstjänster och våra verksamheter?)

48 procent lyssnar på vänner och bekanta när de ska ta ett köpbeslut (Aha… tänker jag. Hur duktiga är vi på att uppmuntra våra medlemmar att prata om sin kristna tro?)

Se till att webbsidan svarar på de frågor som folk har och att det går att söka på de ord/frågor som folk har. Exemplet från föreläsaren var att "När man söker barnomsorg så söker man på dagis – men det heter ju förskola. Hur blir då träffbilden?" (Aha… tänker jag. Dels måste vi fundera på hur POSKs webbsida ska se ut. Men också Svenska kyrkans webbsida. Vad är det egentligen folk vill veta när de kommer till Svenska kyrkans webbsida?).

Ytterligare en viktig synpunkt – de allra flesta söker i dag via mobila enheter. Sin telefon eller sin surfplatta. Därför måste webbsidorna funka i dessa enheter (Aha.. tänker jag och är glad åt att POSKs webbsida i alla fall är anpassad till mobila enheter.)

Millenusarna (de som är födda runt milleniet på 90-00-talet) är nu mellan 18-34 år. De tänker helt annorlunda än vi äldre gör. Det innebär att vi måste tänka som dem för att kunna nå dem. Att hitta ett innehåll hela köpresan (en resa som oftast görs genom mobilen korta stunder. (Aha… tänker jag. Självklart måste vi se till att möta 18-34-åringarna. De som är studenter. Oftast inte småbarnsföräldrar ännu. Utan studenter på väg i livet.)

Kontentan av detta?

Jonas Bromander har i sina undersökningar påpekat hur viktigt det är med barnverksamheten. För det är där vi lägger grunden för människans tillit och tro. Och relationen till kyrkan.

(Och här kommer jag att tänka på de unga människor som nu har blivit dödade och skadade i Biskopsgården. Många av dem är unga och många av dem har långt innan de är 17 år varit med i polisens register, hörde jag på radion i går. Hur kan vi i kyrkan vara ett alternativ från en brottslig bana, ett alternativ från att känna samhörigheten med ett kriminellt gäng?)

Jag tror att vi måste fortsätta att satsa effektivt på barn och ungdomar – inte genom ett projekt på tre år utan genom en rejäl missionssatsning som sträcker sig kanske 10-20 år i planeringen. Ta in 0-18 projektet och dess lärdomar. Implementera Dela tro – Dela liv – men ta ett mycket större strategiskt steg!

När jag var ung och nykonfirmerad i början på 80-talet genomfördes en reklamkampanj i Göteborg som hette "Jag fann det". En veckan var det stora affischer på stan med en bild på en människa och texten "Jag fann det". Och nästa vecka samma bild men nu med texten "Jag fann det – nytt liv med Jesus Kristus" och sen ett telefonnummer att ringa.

Många kontanter togs under den kampanjen. Jag säger inte att vi ska göra precis så här och jag säger inte att det finns en universallösning, men jag tror att vi måste vara ännu mer tydliga för att faktiskt bli angelägna också hos dem som prioriterar bort kyrkan. Och framförallt satsa på och stärka dem som redan kommer!

Ur POSKs vision och program:

Svenska kyrkan har uppdraget att ge tron vidare i varje tid. POSK anser att det är nödvändigt med en genomarbetad missionsstrategi som är välkomnande och sändande, där varje människa uppfattas som en gåva och en resurs i församlingen. För dem som i vuxen ålder närmar sig kyrkan ska församlingen kunna erbjuda en genomtänkt och inbjudande vuxenundervisning där människor möts med respekt och erbjuds stöd att växa i kyrkans tro och gemenskap.

Foto: Biskopsgårdens kyrkas fönster. Lundby församlings webbsida.

Hur blir vi angelägna?

Skrivet av

Gårdagens skjutningar i Biskopsgården är något som dominerar nyheterna här i Göteborg. Det är inte många meter från Biskopsgårdens kyrka, min församling där jag föddes, konfirmerades och var med i Kyrkans Ungdom. Jag vet att församlingen gör ett stort jobb och håller kyrkan öppen för dem som behöver. Jag ska inte skriva om det.

Jag ska heller inte skriva om att POSKaren Mikael Mogren var den som fick överlägset mest röster i dagens nomineringsval i Västerås stift och kommer att vara en av de fem som är med på biskopshearingen den 16 april.

Västerås stift: Resultatet>>
Kyrkans Tidning: Storseger för Mikael Mogren i nomineringsvalet i dag>>

Jag kommer heller inte att skriva om den stora artikeln i dagens Kyrkans Tidning (nr 12/15) med POSKaren Jonas Lindberg där han blir intervjuad om sin doktorsavhandling. Artikeln heter "Religionen har blivit politiserad" och finns under "Kultur och Teologi" (sid 18-19) men det finns ingen länk på webben.

Det finns det inte heller (länk alltså) till den artikel som jag tänker skriva om nämligen artikeln "De hinner inte gå i kyrkan" som finns under rubriken "Jobbet och Du" på sidan 14-15.

Artikeln intervjuar Annelie Larsson i Täby och Peder Modin i Njurunda som båda är med i Svenska kyrkan och som inte har för avsikt att gå ur. Men som aldrig går till kyrkan eller är med i några verksamheter eller gudstjänster.

När jag hade läst den här artikeln så tänkte jag att det här är just det som är kyrkans stora utmaning. Att visa på hur angeläget det faktiskt är med gudstjänsten och mötet med ordet, gemenskapen och nattvarden. Det är där som vi totalt misslyckas.

Annelie säger i Kyrkans Tidning:

Men det är också så att Annelie Larsson inte känner något behov av att gå i kyrkan, annat än till dop, bröllop och begravningar. – Jag tänker att det är okej att tro på mitt sätt. Jag tror inte på en Gud som för protokoll över hur mycket jag har tjänat Gud genom att gå i gudstjänst. Jag känner heller inget behov av att utveckla min tro eller att ge min tro näring. Jag känner mig trygg i min tro som den är säger hon.

Per Modin ger kyrkan ett råd:

– Jag tro att kyrkan skulle engageras sig mer i de lokala idrottsföreningarna. De skulle kunna ha person på cuperna och synas mer vid hockeyringen och fotbollsplanen. Kanske skulle de kunna stötta mellan skolan och träningen.

Både Annelie och Peder ger uttryck för en uppfattning som är väldigt vanlig bland dem som är medlemmar i Svenska kyrkan. Och givetvis ska de få vara med!

Men jag säger återigen – vi som regelbundet går i kyrkan och som faktiskt ser det som en av de viktigaste grundpelarna i vår kristna tro – vi har verkligen misslyckats med att förmedla hur viktigt det faktiskt är! Att gudstjänsten är så angelägen och så viktig för mig så att det blir ett hål och något tomt de gånger man skulle missa gudstjänsten.

Jag återvänder till konfirmationsundervisningens fyra b:n. Brödsbrytelsen, brödragemenskapen, bibeln och bönen. Utan dessa fyra b:n så står vi inte stadigt i vår kristna tro. Men vi måste också hjälpas åt att göra detta angeläget för dem som står utanför gemenskapen.

Hur blir vi då angelägna?

Jag tror inte det finns ett universalsvar på den frågan. Det kan handla om olika typer av gudstjänster (olika tider, olika musik, olika uttryck) men jag tror syvende och sist att det handlar om att det är angeläget för mig – och att det får smitta av sig på andra.

Ur POSKs vision och program:
För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa relationer med så
stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga
handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop,
konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social
verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter samt delaktighet och
ansvarstagande i samhället. Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan
gudstjänst ingen kyrka.

Det är angeläget med en bredd i gudstjänstformerna och att det finns en
mångfald av uttryckssätt i gudstjänsten för olika åldrar och
livssituationer. För en kristen kyrka är tron på Jesus Kristus som vår
frälsare grundläggande. Detta behöver framträda tydligt så att inte
evangeliet går förlorat och ersätts av enbart allmänreligiösa eller
etiska frågor.

 Foto: IKON

Vad händer med kyrkohandboken?

Skrivet av

I fredags skedde ett samråd (eller vad det nu var) med en grupp om kyrkohandboken.

Kyrkans Tidning beskriver mötet: KYRKOHANDBOKEN: Fortsatt hård kritik från musikerna>>

Det var tydligen oklart för dem som var där i fredags varför de var där och med vilket mandat. Så en större del av mötet hade ägnats åt att göra det klart.

Men att säga att det är ett svagare förslag nu än förut var nog att ta i för mycket. Det finns ju inget förslag ännu – meningen är ju att det ska revideras utifrån remissvaren och det ska göras ett omtag.

Solveig Ininbergs som är huvudprojektledare för handboksarbetet har i princip bara börjat. Hon håller på att "samla ihop" hela projektet med kyrkohandboken och få en överblick över arbetet.

Här hittar du information på Svenska kyrkans webbsidan med artikelarkiv, tidsplan och hela remissen.

http://svenskakyrkan.se/kyrkohandboken>>

Ett sjungande folk

Skrivet av

POSKs kyrkomötetsgrupp är i Oslo på studieresa och egna överläggningar.

Vi var och träffade personal på Norska kyrkans kyrkokansli igår fredag. Samt träffade en kyrkoherde i en lokal norsk församling. Vi har fått mycket input och mycket tankar och idéer.

Mycket är likt och vi kan lära av varandra. Både vad som är bra och kan göras likadant – och sådant som inte gått lika bra och som man kan undvika.

Vi har våra egna överläggningar och då är vi i Svenska kyrkan i Norge och har också fått veta hur den församlingen verkar och vad den gör. Samt historien om hur man under andra världskriget dagligen delade ut soppa till barn och behövande. Som mest delade man ut 6700 portioner om dagen.

Vi fick också höra om vad som hände under terrordådet den 22 juli 2011. Svenska kyrkan var då helt tom, flyktbilen var parkerad precis utanför kyrkan. Alla fönstren i kyrkan krossades. Nu sitter det nya fönster där.

Jag ska försöka skriva mer om detta om det blir tillfälle.

Men jag vill dela psalmsången från i morse. Morgonpsalmerna sjöngs både enstämmigt och fyrstämmigt.

Psalm 732 from POSK En fri röst i kyrkovalet! on Vimeo.

Psalm 732 from POSK En fri röst i kyrkovalet! on Vimeo.

 

PS På kvällen passar vi på att sjunga med när vi tittar på Mello på storbildskärm på Svenska kyrkan.

Begravningsverksamheten

Skrivet av

En av de tankar som kulturminister Alice Bah Kunkhe lyft är Svenska kyrkan som huvudman för begravningsverksamheten. Det säger hon i Kyrkans Tidning den 5 mars.

Kyrkans Tidning: Alice Bah: Inte självklart med kyrkan som huvudman i framtiden >>

När den artikeln hade publicerats så skrev generalsekreterare Helén Ottosson Lovén på Svenska kyrkans intranät följande uttalande>>:

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke säger i en intervju i Kyrkans Tidning att regeringskansliet diskuterar alternativ till Svenska kyrkan som huvudman för begravningsverksamheten. Kyrkostyrelsen har dock inte fått några sådana signaler från kulturdepartementet.

Dagens Kyrkans tidning (5 mars) innehåller en intervju med kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Ministern säger bland annat att det på regeringskansliet pågår en diskussion om alternativ till Svenska kyrkan som huvudman för begravningsverksamheten. Regeringen har hittills inte aviserat en sådan diskussion med Svenska kyrkan.

Begravningsverksamheten är en viktig funktion, både för samhället och för den enskilde. Ur samhällets perspektiv handlar begravningsfrågan om säkerhet och krisberedskap, men också om hur vi tillsammans visar respekt för våra döda och omsorg om sörjande. För den enskilda människan är en begravning ett sammanhang som berör på djupet.

Historiskt sett har begravningsverksamheten varit kyrkans uppgift.
Vid relationsändringen 2000 valde staten att också fortsättningsvis ge Svenska  kyrkan uppdraget att ta ansvar för begravningarna i hela landet (undantaget Stockholm och Tranås). Det är ett omfattande och komplext arbete som engagerar många medarbetare runt om i Svenska  kyrkans församlingar.

Det är också ett uppdrag som vi tar på stort allvar och genomför utan ekonomisk vinning. Vi ställer århundradens erfarenhet till
förfogande, av både det praktiska arbetet och av att möta människor i kris och sorg.

I detta sammanhang är det viktigt att konstatera att Svenska kyrkan hanterar begravningsuppdraget på ett bra sätt. Det visar granskningar från Riksrevisionen och har också uttryckts i kontakter med andra samfund och religiösa företrädare. Inte heller politiska företrädare har förmedlat något annat.

Vår uppfattning är att det finns ett stort och brett förtroende för Svenska kyrkan som huvudman för landets begravningsverksamhet: från människor som berörs, från granskande myndigheter och från politiken. Vi ser fram emot en dialog med ministern om såväl begravningsverksamheten som andra gemensamma frågor.
Helén Ottosson Lovén
Svenska kyrkans generalsekreterare

En svarsartikel i Kyrkans Tidning publicerades 6 mars.

Kyrkans Tidning: Svenska kyrkan vill ha dialog med regeringen om begravningsverksamheten>>

I POSKs vision och program skriver vi om begravningsverksamheten följande:

Begravningsverksamheten är primärt en samhällelig uppgift som innefattar myndighetsutövning. Det är viktigt för Svenska kyrkans identitet som trossamfund att frågan om vem som ska vara huvudman kommer upp till förnyad och fördjupad diskussion. En kyrkogård kan skötas såväl med som utan ett huvudmannaskap.

Våra kyrkor och kyrkogårdar är viktiga kulturarv som POSK starkt vill värna. Svenska kyrkan har också tillgångar i form av jord, skog och värdepapper. POSK vill genom en klok förvaltning av kyrkans egendom och ekonomiska medel bevara dessa värden och därigenom skapa förutsättningar för en aktiv församlingsverksamhet.

Jag tycker det är bra att det blir en diskussion med regeringen om huvudmannaskapet för begravningsverksamheten. När det nu införs en gemensam begravningsavgift i hela landet från och med 2016, så kommer det att påverka verksamheten. 

Det finns inget som säger att Svenska kyrkan inte ska fortsätta att erbjuda tjänsten att ha hand om den lokala begravningsverksamheten. Men jag kan inte se att det är nödvändigt att Svenska kyrkan är huvudmän för verksamheten.

Det viktiga är att vi möter de levande och de sörjande, i glädje och sorg, i kris och själavård, för tröst och uppbyggnad.

 

En ny psalm varje vecka!

Skrivet av

Bilden föreställer deltagarna i Anders Frostenssons psalmskola. Foto från Maria Löfbergs blogg.

Bertil Murray, präst och ledamot och gruppledare i kyrkomötet (Frimodig kyrka) berättar nedan om sitt spännande psalmprojekt. En ny psalm till varje vecka från och med påskdagen.

Vid den fördjupade psalmskolan* förra året fick vi deltagare stråla samman med musiker. Vår uppgift var att i förväg skriva en pingstpsalm som sedan också i förväg tonsatts av en av de medverkande musikerna. På plats i Hjo fick vi möta varann, lyssna och reflektera och pröva ett fortsatt samarbete, både så att fler texter tonsattes och så att vi fick textsätta en färdig melodi av samma tonsättare/musiker.

Det senare svårt men mycket lärorikt. För min del sammanfördes jag med Maria Löfberg, kyrkomusiker i Morups församling vid Falkenberg. Det var en väldigt givande samverkan som ledde till fortsatta kontakter och delande av texter och musik per mail.

Så småningom väckte Maria tanken att vi skulle samverka om ett riktigt stort projekt som hon länge tänkt på, att skriva en ny psalm för kyrkoårets alla söndagar.

Vi har nu bestämt oss och kommer att ta oss an utmaningen med början på Påskdagen och ett år framåt. Skulle vi misslyckas så är det inget mer med det. Vi gör det för vår egen glädjes skull och i tron att psalmerna kan bli till inspiration och välsignelse i många församlingar. Några kommer kanske med fördel att framföras av kör, andra naturligt som församlingssång.

Stil och karaktär kommer antagligen att variera kraftigt. Det som Maria hittills tonsatt spänner över ett fält från hårdrock till Bäck.

Psalmerna kommer att finnas tillgängliga för fritt bruk under aktuell söndag genom att såväl ljudfil som not- och textfil kommer att finnas utlagda på Marias hemsida, "Musik av Maria Löfberg" under rubriken "Veckans psalm" http://www.septema.com/veckans-psalm.html

www.septema.com

Bertil Murray

*Psalmskolan drivs av af-stiftelsen, Anders Frostenssons sätt att understödja fortsatt psalmskrivande i Sverige. Stiftelsen har i fyra omgångar erbjudit en tvåårig utbildning (i form av 6 seminarietillfällen à tre dagar med mellanliggande hemarbete) som ett stipendium till psalmskrivare. Deltagarna i dessa fyra omgångar erbjöds därefter att söka till en fördjupningsomgång med motsvarande upplägg. Det är denna omgång som pågår nu och där jag mötte Maria Löfberg.

Skolan avslutas i maj, varefter en ny nybörjargrupp kommer att tas in 2016. Mer information finns på http://www.andersfrostenson.com/

Frimodig kyrkas blogg: En helt nyskriven psalm i veckan>>

Foto: Maria Löfbergs blogg – psalmkursen samlad sommaren 2014

 

 

Ur POSK vision och program:

Musiken i kyrkan är ett redskap för att utforska, förmedla och fördjupa
tron. Detta ska ske med hjälp av en musikalisk bredd. Musiken är en
viktig del i vårt gudstjänstliv och tillför en dimension som förstärker
och förtydligar evangeliet om Jesus Kristus.

Sveriges Kyrkosångsförbund är Sveriges i särklass största körorganisation och körsång är en av Svenska kyrkans största ungdomsverksamheter. Svenska kyrkan är en betydande aktör i det offentliga kultur- och musiklivet i landet. POSK vill med kraft verka för att stärka musiken i församlingarna.

Verbum Novum

Skrivet av

I torsdags fick Henriette Zeuchner, VD för Verbum och Berling Media priset MegAward 2015>>.

Motiveringen lyder:

"Mottagaren av MegAward 2015 är nytänkandet personifierad. Var årets vinnare än har befunnit sig i medielandskapet har hon inte bara identifierat de möjligheter som ny teknik erbjuder. Hon har även sett till att förverkliga dem. MegAward 2015 går till Henriette Zeuchner, som visar att det inte bara är de allra största medieaktörerna som ligger i utvecklingens framkant."

Vad har då Verbum och Berling media gjort? Jo, de har tagit fram ett verktyg som kan hjälpa församlingarna att göra snygga och prydliga agendor till söndagens gudstjänst. Psalmboken, gudstjänsthandboken, evangelie – och kyrkohandboken – allt finns i verktyget och kan kombineras.

Så här beskriver Verbum det själva:

Verbum Novum Gudstjänst from Verbum on Vimeo.

Flera motioner har passerat Kyrkomötet med en önskan om digitalisering av kyrkans böcker. Eftersom Verbum (av någon outgrundlig anledning) har ensamrätt på de här kyrkliga böckerna så har kyrkan varit beroende av att förlaget tagit initiativ. Och det har man nu alltså gjort.

Jag hoppas att det är ett bra program och att många församlingar och användare går samman för att på det sättet få ner priset på verktyget.

Här kan du läsa mer om Verbum Novum>>

Rum för alla

Skrivet av

Svenska kyrkan har tagit fram en ny broschyr som heter "Rum för alla. Lite mer om Svenska kyrkan"

Du kan läsa den 24 sidor långa broschyren här.

 

Det är fina bilder och fina texter. Bland annat så står det.

Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund. Liksom Martin Luther betonar vi fortfarande att det viktigaste i kristen tro är den vändpunkt som kallas evangelium; att Jesus övervann döden. Det betyder att det alltid finns nya möjligheter för alla människor: den som gjort fel kan bli förlåten, den som blivit förtryckt kan få upprättelse och den som upplever att livet är mörkt kan få se ljuset återvända. Det finns hopp!

Även om evangelium uttrycks med olika ord så finns det alltid en realtion till Jesus Kristus. Han är en person som vi kan lära känna genom bibelläsning, genom att vi hör predikningar, sjunger psalmer eller ser en film.

Det är viktigt att varken kyrkan eller tron finns för sin egen skull, utan för världens. Som reformatorisk kyrka vill vi både bevara ett ursprung och finna nya former. Det finns rörelse inbyggd i vår identitet. När någon döps säger prästen "Jesus Kristus kallar dig att vara hans lärjunge". Hen säger det inte bara till ungdomar och vuxna, utan också då små barn döps. Gud behöver oss människor och litar på vår förmåga.

Men jag funderar lite på vem som är målgruppen? Vem är det som ska dela ut broschyren och till vem? Vid dopsamtal? Som medlemsvärvning? Till konfirmander? Vid torgmöten?

Jag försökte hitta någon information om detta på intranätet – men jag hittade inget. Det står att det är en medlemsskapsbroschyr – men hur?

Baksidan hänvisar i alla fall till den här adressen http://svenskakyrkan.se/blimedlem där man hittar information om hur man kan bli medlem.

Nyvald biskop i Strängnäs stift

Skrivet av

I dag har Strängnäs stift valt ny biskop efter biskop Hans-Erik Nordin som slutar i augusti 2015. Den 6 september vigs den nye biskopen för Strängnäs stift och det blev domprost Johan Dalman>> som överlägset vann i första omgången i dag.

Här kan du se utfrågningen med Johan Dalman.

Och här kan du läsa hela Johan Dalmans CV>>

Det är gott så – stort grattis till Johan Dalman till de nya uppgifterna som väntar. Nu måste Strängnäs stift också välja en ny domprost.

Under våren ska också Västerås stift välja ny biskop. Biskopsvigningen är samtidigt som Strängnäsbiskopen den 6 september.

I Västerås stift är det just nu 13 personer som är på förslag. Nomineringen sker den 19 mars. Läs mer här>>

Därefter kommer Karlstads stift (2016). I pipen ligger också Göteborgs stift (2017) och Visby stift.

Då återkommer jag till min fråga hur vi i Svenska kyrkan egentligen ska välja biskopar i våra stift. Det sker ganska olika i dag. Ibland har det varit öppna diskussioner med möjlighet för många att komma med förslag. Det har öppnat fältet betydligt vid nomineringsmötet.

I andra stift har man haft en liten grupp som har tagit fram kandidater och sedan har det egentligen inte dykt upp några andra namn vid nomineringen.

Vilka kriterier ska vi ställa på våra biskopar? Och vem ansvarar för att det samlade biskopskollegiet faktiskt får en bra sammansättning? För biskopsuppdraget är tvådelat. Dels är det det egna stiftet – dels är det uppdraget som biskop i Svenska kyrkan och biskopskollegiet. Att vara en företrädare på olika nivåer för Svenska kyrkan.

Jag skulle önska att även kyrkostyrelsen eller biskopskollegiet eller någon på nationell nivå också fick vara med och rösta och komma med synpunkter – just med tanke på hur helheten ser ut.

Det har funnits tider när hälften av våra biskopar inte ens var disputerade. De var säkert duktiga församlingspräster – men det gör inte alltid en duktig biskop!

Och sen tycker jag, precis som POSK också skriver i sitt program, att biskoparna ska ha rösträtt i kyrkomötet. Givetvis har de en viktig roll i läronämnd och kan lägga in veto i lärofrågor. Men biskoparna borde också vara med och ta ansvar och vara med delaktiga i alla kyrkans beslut. Genom rösträtt i kyrkomötet skulle de behöva bli tydligare, tror jag.

Jag vet att biskoparna själva i dag inte är intresserade av rösträtt i kyrkomötet. Men jag tror bara det är av rädsla för att behöva ta ställning i obekväma frågor.

Ur POSKs vision och program>>:

Alla frågor kan inte bli föremål för ett enkelt demokratiskt avgörande, eftersom Svenska kyrkan är knuten till sin evangelisk-lutherska bekännelse. Det är därför särskilt viktigt hur hanteringen av lärofrågor
är utformad. I en episkopal kyrka av Svenska kyrkans karaktär har biskoparna en särskild läro- och tillsynsfunktion, och de har förutom sin roll i läronämnden ett särskilt inflytande när kyrkomötet beslutar i
lärofrågor. POSK menar att biskoparna dessutom borde vara fullvärdiga ledamöter i kyrkomötet.

Foto: Svenska kyrkan i Strängnäs, Sabina Mathiasson

Kyrkans Tidning: Dalman blir ny biskop i Strängnäs>>

Dagen: Johan Dalman ny biskop i Strängnäs>>

Jag älskar…

Skrivet av

… Svenska kyrkan! Jag älskar Svenska kyrkan! Det vill säga att jag faktiskt är stolt över min kyrka, min församling och den organisation där jag har valt att lägga en stor del av min vakna tid.

Hur kom jag att tänka på det här? Jo för jag läste artikeln "Vem älskar Svenska kyrkan" av Göran Lundstedt i senaste numret av Svensk kyrkotidning (2/2015)

SKT: Vem älskar Svenska kyrkan>>

Han skriver att han möter anställda (präster, biskopar, diakoner, församlingspedagoger, prästkandidater och andra anställda) som talar illa om den egna organisationen. Som spyr galla och svartmålar.

Varför är det så?

Självklart – det säger Göran Lundstedt också – så ska man få kritisera och ifrågasätta.  Han skriver:

Men det finns en gräns som ibland passeras där kritiken övergår till att i nästan varje sammanhang indignerat skaka på huvudet åt allt som förekommer inom den egna kyrkan. Vi har ju de i vår kyrka på den mera konservativa flanken som anser att allt ont kommer från kyrkokansliet på Sysslomansgatan i Uppsala och att vi snarare bör vända oss mot Rom för all inspiration. De positionerar sig något till höger om påven.
Liturgiskt och bekännelsemässigt tycker de att det romersk-katolska utgör en stor lockelse. Jag kan bara ge dem rådet att lyssna till påvens senaste jultal till kurian. Efter att ha lyssnat till detta självrannsakande tal förstår var och en att paradiset inte heller finns att söka i Rom. Nu är jag inte så bekymrad över denna grupp, för de är trots allt ändå relativt få även om de ibland är lite högljudda, utan jag är mera oroad över de som egentligen står bakom folkkyrkans budskap men ändå låter negativismen och svartmålningen ta överhand när det gäller det dagliga samtalet om den egna kyrkan.
(…)
Jag tror det är viktigt att kyrkans företrädare i mötet med människor, inte i bara församlingskyrkan eller i församlingshemmet, utan också på fritiden, på föräldramötet i skolan eller var det nu kan vara också vågar vara stolta över Svenska kyrkan. Det gäller att våga tala väl om den egna organisationen. Kritisera när det är befogat naturligtvis men
också våga stå upp för Svenska kyrkan som kyrka.

Ja, vi ska våga vara stolta över Svenska kyrkan. Jag läser också ganska mycket olika synpunkter på nätet. Trådar som på bloggar och facebook-sidor klagar över Svenska kyrkan. Att prästerna inte är kristna. Att man gör fel saker. Att man inte följer bibeln. Att man inte uttalat sig tillräckligt mycket i den eller den frågan. Och har man uttalat sig så är det fel eller inte tillräckligt tydligt.

Vänner – titta på din församling och din kyrka. Vad är du stolt över? Vad gör just din församling som är bra? Säg det till dem! Säg det till dina grannar och dina vänner. När du sitter vid fikabordet på jobbet och någon rackar ner på kyrkan/präst/verksamhet – försök att ge en annan bild.

Och du som är anställd – var stolt! Var glad över din tjänst i Guds rike. Se det positiva och hjälp till att förändra det som kan bli bättre. Hjälpa – inte stjälpa!

Ur POSKs vision och program:
Kunskapen om kristen tro och Svenska kyrkans liv och uppdrag försvagas snabbt i vårt land vilket betyder att många människor saknar ett språk för en andlig längtan och för religiösa erfarenheter. POSK vill att församlingarna ska vara öppna och välkomnande för alla som söker sig dit. För dem som i vuxen ålder närmar sig kyrkan ska församlingarna kunna erbjuda en genomtänkt och inbjudande undervisning där människor möts med respekt och erbjuds stöd att växa i kyrkans gemenskap. På detta sätt rustas människor att leva sin tro i vardagen.

Svenska kyrkan behöver stärka rekryteringen för tjänst inom kyrkan. POSK menar att de gudstjänstfirande gemenskaperna är en naturlig bas för rekrytering. Att finna blivande kyrkoarbetare är en viktig uppgift i
alla församlingar och stift. Gruppen unga konfirmandledare är ett av
kyrkans största ungdomsarbeten och därför en viktig rekryteringsbas.
POSK vill verka för möjligheten att vara volontär i Svenska kyrkan som
ett sätt för unga människor att pröva hur det är att arbeta där.

Arkiv
Kategorier