Johannes döparen

Vad ska jag skriva på bloggen i dag frågade jag min son. -Tja… det är Johannes döparens dag i dag – du kanske kan göra något av det, svarade han.

Ja, Johannes döparen. Vägröjaren. Obekväm. Annorlunda. Egen.

Jag kan inte så mycket om honom egentligen, inte mer än det som jag läst om i bibeln eller hört präster säga från predikstolen.

Men det går ju att fundera över – vem är det egentligen som är vägröjare i dag? Vem är det som pekar på Jesus i dag?

Det borde vara du och jag! Det borde vara så att vi tillsammans är som Johannes döparen. Som genom våra liv och våra gärningar pekar mot Jesus – frälsaren. Eller hur?

Och det får mig att fundera över – hur bra är jag på att vara som en Johannes? Lite obekväm, lite egen, men med en tydlig riktning fram mot Jesus – även om det innebär att jag till och med blir fängslad för att jag tycker till om makten och försöker peka på fel?

Det stämmer till eftertanke…

Johannes döparen>>

Den helige Johannes döparens dag>>

Bild: http://www.klosterikoner.com/#!helige-johannes-dparen/c15h6

Prästerna protesterar

En namninsamling har startats mot kyrkohandboksförslaget. Det är prästen Josef Ekesryd som tycker att hela förslaget ska ner i soptunnan.

Kyrkans Tidning berättar om uppropet KYRKOHANDBOKEN: Släng förslaget i soptunnan!>>:

– Genom förslaget skapas en diskrepans mellan gudstjänsten och det bibliska vittnesbördet som inte är hälsosam. Dessutom bryter det mot kyrkans gudstjänstfirande tradition och den liturgiska restauration som har pågått under hela 1900-talet, säger Josef Ekesryd.

Här kan du se hela namninsamlingen och vilka som skrivit på>>

Brita Häll skrev på ledarsidan förra veckan 
Kris i förtroendet för kyrkohandboken>>

Eckerdal säger inte att det blir bäst så här, utan att det här är den snabbaste vägen. Därmed har det-är-bråttom vunnit över kvaliteten-är-viktigast. Två storheter som tävlat mot varandra under hela arbetet med kyrkohandboken.

Det är självklart oroande, även om styrgrupp och tjänstemän på kyrkokansliet sannolikt skulle säga att alla vi med minimal insyn i det fortsatta arbetet kan lita på att de kommer att leverera ett slutligt förslag med mycket hög kvalitet. Men då måste vi ju ta deras ord på det.

Vilket osökt leder till nästa svaga punkt: förtroendefrågan. Per Eckerdal sade härom veckan i en intervju i Kyrkans Tidning att det inte är farligt med en kritisk och öppen debatt, men det är det heller ingen som har påstått. Minst av allt de kyrkomusiker som nu känner sig svikna, ännu mer än i höstas eftersom de hunnit få upp hoppet en stund där emellan. Vad man än tycker om det nuvarande kyrkohandboksförslaget, måste förtroendeklyftan till tongivande kyrkomusiker vara ett problem för de ansvariga i kyrkohandboksarbetet. Hur ska förhållandet repareras?

Jag hänvisar till bloggposten från i går och alla de andra som vi i POSK har skrivit om kyrkohandboken.

https://www.posk.se/blogg/kyrkohandbok_1147

Jag tycker att vi låter styrgruppen ta ett rejält tag, lyfta webbplatsen, sprida ljus över processerna och sen kan vi börja diskutera igen till hösten.

Uppdaterat 10:15

Nu har jag tänkt lite till. Vad är problemet? Jo, förtroendet över kunskapen i teologin och musiken. Därför behöver vi inte bara veta vilka som är med i de olika grupperna och vilka experter som tillfrågas – vi behöver också veta vilka principer det är som driver arbetet! Vem är det som garanterar att handboken följer Svenska kyrkan tro, bekännelse och lära?

(Nu är det ju inte lätt att tillgodose alla när det gäller tro, bekännelse och lära, eftersom tolkningarna är olika. Men det är därför vi behöver veta vems tolkningar det är som har företräde!)

Därför tror jag att det inte bara är biskop Ragnar som ska berätta vad han tycker. Jag vill att alla biskopar ska ta bladet från munnen och har åsikter om kyrkohandboken! Nu! De kan inte släppa detta enbart till biskop Per som en gemensam företrädare. Vi behöver veta att alla biskoparna är med på banan! Det handlar om ett förtroende – för arbetet, för biskoparna och för vår kyrkohandbok.

Nästa vecka hoppas jag att vi på kyrkohandbokens webbsida hittar de underlag och principer som har styrt handboksarbetet.

Biskop Ragnar om kyrkohandboksförslaget

Biskop Ragnar (Uppsala stift) har bloggat om kyrkohandboksförslaget.

Varför används då handboksförslaget?>>

Han skriver bland annat:

Det är väl uppenbart att något gick snett kommunikativt, processmässigt och möjligen ledningsmässigt i den allra första fasen av arbetet med ny kyrkohandbok. (…)

Men detta är historia. Sedan i höstas pågår ett omfattande städarbete. De delresultat som jag fått ta del av i biskopsmötet inger förtroende. Teologin analyseras, språket förbättras och de musikaliska svagheterna åtgärdas steg för steg. (…)

Det är väl självklart att en ny kyrkohandbok ska ha god kvalitet. Men en sådan kvalitet kommer inte endast till uttryck genom en akademiskt högtstående kyrkomusikalisk bearbetning eller för den delen genom ett fullödigt samspel mellan ord och toner. I ett gudstjänstliv avgörs kyrkohandbokens kvalitet av hur den blir mottagen och använd av dem som firar gemensam gudstjänst. Vår stora utmaning gäller att fler ska fira gudstjänsten som en delaktighetens mässa.

Jag är glad att någon mer biskop än biskop Per (Göteborgs stift) som sitter i styrgruppen faktiskt säger något om kyrkohandboken. Det inger förtroende.

Biskoparna har en bred kunskap om hur gudstjänsterna firas och vilken mässa som används i de olika församlingarna i stiftet. Biskoparna träffar prästerna som arbetar i stiftet. De sitter inne med en stor kompetens. En kompetens som vi som är synnerligen aktiva i våra hemförsamlingar kan komplettera.

På Kyrkohandbokens webbsida har det kommit upp ett organisationsschema (daterad 16 juni 2015). Nu går det att se vem som sitter i de olika grupperna och hur de är organiserade. Detta är en början. Det finns fortfarande många arbetsgrupper eller experter eller rådgivare som inte finns med på den här listan – men jag ser ett litet ljus i det stora hemlighetsfulla mörkret som har präglat arbetet hittills.

 

 

Här har du länken direkt till kyrkohandbokens webbsida>>

Där skriver Solveig Ininbergs (projektledare) om hur processen kommer att drivas framåt och hon skriver>>:

Revisionsarbetet med kyrkohandboken pågår med full fart och befinner sig just nu i slutet av kvalitetsgranskningsfasen. Under hösten sammanställs ett slutförslag som efter nyår ska ut på remiss till landets alla församlingar.

Förslaget kommer alltså ut till ALLA församlingar! Så var och en av oss som är engagerade eller vill ta del av förslaget har möjlighet att göra detta i sin församling.

Jag hoppas att stiften tar tillfället att ordna informationsträffar eller öppna diskussionskvällar eller liknande så att det blir en konstruktiv teologisk och musikalisk debatt om hur vi gestaltar Svenska kyrkan i våra gudstjänster.

Böner för sjöfarare

Härnösands stift har givit ut en liten bönbok som särskilt riktar sig till sjöfarare. Det är domkyrkokaplan Cristina Grönroos som skrivit "Nautisk bönbok, böner för sjöfarare". Den finns att läsa via ISSUU eller beställas i papperskopia från Härnösands stift.

I förordet skriver Cristina Grönroos:

"Skapelsens okontrollerbarhet gör människan beroende av Gud men vi blir också mer beroende av varandra. Detta ömsesidiga beroende fick jag själv uppleva när jag som nybörjare gav mig ut till sjöss. Vilken hamn jag än anlöpte så möttes jag alltid av vänliga händer beredda att ta emot min förtamp. Att hjälpas åt tycks vara en del av det kollektiva medvetandet hos sjöfolk.

Den här bönboken tillägnar jag alla vänliga människor som jag har mött och som jag kommer att möta på mina seglatser. Att segla är nödvändigt, att hjälpas åt är ännu nödvändigare."

Här kan du läsa hela bönboken:

 

 

Tips från coachen – använd predikstolen

I helgen var jag på gudstjänst i den gamla och mäktiga katedralen i Visby. En fantastisk kyrka – men full av stora pelare. Pelare som gör att det i kyrkan endast är de tre personerna som sitter längst ut på bänkarna är de som ser allt och ända fram till koret. Alla andra har skymd sikt av en eller flera pelare.

Under de senaste decennierna har prästerna börjat predika från golvet istället för predikstolen, ibland bakom en ambo. Och det har varit bra. Att prästerna kom ner från de höga höjderna och kom närmare församlingen.

Men nu… Nu är det dags att recleima predikstolen. För jag tycker inte det funkar när prästerna tror de är nära, men i stället blir det bara en liten exklusive skara som ser och hör allt. Särskilt om prästen inte utnyttjar möjligheten att röra sig i rummet.

Så jag ber alla präster – använd predikstolen. Så alla i kyrkan hör och ser!

Predikstol>>

Foto: IKON Magnus Aronsson

Kyrkosyn och ämbetssyn i förändring

Erik Eckerdal, präst och forskare, skriver i senaste Svensk kyrkotidning (5/15) om "Sverige som egen kyrkoprovins – kyrko- och ämbetssyn i förändring".

I artikeln börjar han med att berätta om kyrkorätten, om biskopsämbetet före och efter reformationen och om biskopen i Sverige och i romersk katolska kyrkan. Vad som förenar oss och vad som skiljer oss.

Eckerdal avslutar hela sin artikel:

I en situation av splittring, vilken fortgår så länge kyrkorna inte är förenade, vilar ansvaret på de personer som vigts till
ett personligt utövat biskopsämbete att så långt det är möjligt realisera enheten i den ena, heliga, katolska och apostoliska kyrkan, så som båda kyrkorna bekänner sig vara. Detta kan ske mycket konkret. För ju längre två kyrkor står från varandra, desto större anledning att sammanträffa och gemensamt undersöka angelägna frågor. Som Metropolitbiskop av Uppsala kan ärkebiskop Stefans efterträdare ta ledningen och samla de evangeliska och romersk katolska biskoparna i norden till överläggning i frågor om pastoral- och sakramentalteologi, evangelisation, miljö, sociallära, familj och skola, barnens rätt till sina föräldrar, suicid, eutanasi och abort, för att nämna några frågor. Hur skulle ärkebiskop Stefan agerat?

Läs hela artikeln här, http://issuu.com/posksvenskakyrkan/docs/skt.5-15erik.eckerdal.:

 

Ur POSKs vision och program>>:

Brokyrka

POSK anser att det ekumeniska arbetet ska drivas vidare med kraft. Detta sker nationellt i Sveriges Kristna Råd. Det görs även genom stöd åt lokalt ekumeniskt arbete för att stärka den kristna gemenskapen. Det sker också internationellt inom Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF).

POSK menar att anslagen till dessa organisationer bör prioriteras och att ett närmare samarbete mellan KV och LVF bör eftersträvas. Vidare bör Svenska kyrkan arbeta för att bättre kontakter skapas mellan KV och de kyrkofamiljer som hittills valt att stå utanför det ekumeniska arbetet. Svenska kyrkan har en lång tradition som brokyrka och därför ett särskilt ansvar att arbeta för kyrkans synliga enhet.

Den ökade integrationen inom Europa kräver förstärkta resurser framförallt till den europeiska kyrkogemenskapen (KEK) för bevakning av och påverkan på det arbete som EU bedriver inom framför allt det sociala området och i invandringsfrågor.

Församlingarnas medarbetare behöver vara trygga i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära liksom i sin egen personliga tro och identitet för att kunna verka i dialog med den nyandlighet, allmänreligiositet och sekularisering som präglar vår tid. I det allt mer mångkulturella och mångreligiösa samhället har vi som kyrka också ett ansvar att mötas i religionsdialog.

—————————

Erik Eckerdal är också POSKare i Uppsala stift.

Jag blev inte lugnad av beskedet!

Jag läser i Kyrkans Tidning om styrgruppens möte om kyrkohandboken i onsdags den 10 juni.

Kyrkans Tidning: KYRKOHANDBOKEN Besked från styrgruppen: Kyrkokansliet har ansvaret >>

Jag kan inte säga att jag blev särskilt lugnad eller känner tillförsikt inför det som tidningen skriver. Styrgruppen (vilka som ingår är inte tydligt eller står på webbsidan) ska lämna ett förslag till slutgruppen (vilka som ingår är inte tydligt eller står på webbsidan) efter att kyrkokansliet arbetar med revideringen. Vaddå kyrkokansliet? Vem då?

Har Dag Tuvelius (som skulle jobba med information om kyrkohandboken) fått något tydligt uppdrag hur processen kan bli genomskinlig? Hur hämtar man upp synpunkterna? Eller är "kontoret stängt" nu och några tjänstemän sitter och filar på en produkt i sommar som ska lämnas till "slutgruppen" i september?

Varför står det ingenting på kyrkohandbokens webbsida?

http://svenskakyrkan.se/kyrkohandboken

Maria Löfberg, organist i Morup, skriver på Kyrkans Tidnings debattsida (24/15) så här:

Jag skulle gärna vilja förklara för biskopen och styrgruppen, eftersom jag har varit på möten som de inte varit på. Jag har följt med genom hela protesthanteringen, varit en av de tio representanter som besökte ärkebiskopen i höstas och har deltagit i en del av vårens möten, som det refereras till i ert svar. Ni (antagligen inte du och styrgruppen, eftersom ni inte var där) känner inte igen bilden att vi inte kunnat diskutera våra viktiga frågor, och det beror på att de möten vi kom till var strikt förberedda och på våra konstruktiva förslag svarade projektledarna att ”det har vi inte mandat att tala om här” eller ”det är inte meningen att denna grupp ska behandla det”.

Ni känner inte igen bilden därför att ni hade fullt upp med att hindra oss att säga det vi ville, nämligen att arbetet med handboken bör starta om från en betydligt tidigare punkt för att handboken ska ha en chans att bli användbar och brett förankrad i Svenska kyrkan. Det har funnits alla möjligheter att påverka, skriver ni.

Sanningen är att nej, det har inte funnits det minsta utrymme att påverka i dessa minutiöst förberedda möten, där det skulle provsjungas lätt omarbetade, redan färdigställda revideringar av tidigare försökshandboksinnehåll.

Jag kan inte se att styrgruppen med biskop Eckerdal tar upp dessa frågor mer än att de diskuterat kritiken med inte kommer att ändra arbetsformerna.

Om detta innebär att kyrkohandboksförslaget kommer att bedrivas i, som det känns för oss som är utanför kyrkokansliet, hemligt rum är jag rädd att förslaget kan vara hur bra som helst – det kommer ändå att få stora problem när det ska ut i verkligheten.

Men nu ska jag tänka positivt – jag ger arbetet en eller två veckor till. Om jag sedan kan se att webbsidan har uppdaterats med relevant information, om jag kan se att de tydliga uppdragen som de olika arbetsgrupperna har, om jag kan se att man förstår och att man tar till sig och lyssnar på (vilket inte behöver betyda att man ska ändra på allt eller göra som kritikerna säger) kritikerna – då kan jag börja känna mig lugn.

Men innan dess behåller jag mig rätten att faktiskt ställa mig skeptiskt och kritisk till processen och det slutresultat som ska beslutas på kyrkomötet 2017.

530 miljoner till vård av byggnader

Från Svenska kyrkans intranät hämtar jag följande nyhet:

530 miljoner för att bevara kyrkligt kulturarv>>

Fördelningen av kyrkoantikvarisk ersättning för 2016 innebär att församlingar kan få dela på 530 miljoner kronor för att bevara och skydda det kyrkliga kulturarvet.

– Den kyrkoantikvariska ersättningen bidrar till att vi på ett kvalificerat sätt kan vårda och underhålla de kyrkliga kulturmiljöerna i hela landet, säger Markus Dahlberg, chef på enheten för kulturarvsstöd i Svenska kyrkan.

Precis som tidigare år prioriteras den långsiktiga planeringen av vård- och underhållsinsatser för att den kyrkoantikvariska ersättningen ska komma till bästa möjliga användning. Övergripande inventering och planering beviljas drygt 13 procent av den fördelade ramen.

Merparten av stiftens ansökan om medel avser projekt som relaterar till vårdinsatser, cirka 80 procent. Övriga projekt handlar bland annat om skadeförebyggande insatser, cirka 6 procent, och arbete med säkerhetsfrågor, cirka 5 procent. Ansökningarna fördelar sig utifrån objektstyp framför allt på kyrkobyggnader, cirka 80 procent, därefter på begravningsplatser och kyrkotomt cirka 13 procent och kyrkliga inventarier cirka 4 procent.

Mot bakgrund av att det tidigare funnits överskott kopplat till den kyrkoantikvarisk ersättningen har kyrkostyrelsen vidtagit åtgärder genom att bland annat höja tilldelningen till församlingar och stift. I dag är bedömningen att överskottet är hanterat genom att medlen kunnat utbetalas eller tilldelas till projekt, vilket innebär att en successiv nedtrappning i rambeslutens storlek till en nivå i linje med den statliga tilldelningen av ersättning på 460 miljoner planeras.

FAKTA
Kyrkostyrelsens arbetsutskott fördelar totalt 530 miljoner kronor i kyrkoantikvarisk ersättning till stiften för 2015. Rambeloppets storlek baseras på regeringens förslag till långtidsbudget om 460 miljoner kronor per år. Beslutet kan komma att behöva justeras efter riksdagens beslut om budget för 2016 som sker i höst. Fördelningen mellan stiften framgår av tabellen nedan. I genomsnitt har stiften beviljats 63 procent av ansökt ram. 

Stift                                   Total ram, tkr

Uppsala stift​                         44 200
Linköpings stift                     52 000
Skara stift                             37 900
Strängnäs stift                      40 700
Västerås stift                        26 900
Växjö stift                             52 400
Lunds stift                             64 800
Göteborgs stift                     77 700      
Karlstads stift                       22 300
Härnösands stift                  25 000
Luleå stift                                8 100
Visby stift                             25 400
Stockholms stift                  48 300

Summa stiften                    525 700
Nationell nivå                         4 150

Total summa                       529 850 ​​

___________________________

Du kan också läsa mer i pressmeddelandet från Svenska kyrkan: 530 miljoner för att bevara kyrkligt kulturarv>>

Nyhetsbrev från avdelningen Fastigheter och kulturarv>>

Från POSKs vision och program:

POSK anser att all förvaltning av egendom i kyrkan ska göras i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Förvaltarskapet i bibeln utmärks av att vi av Gud har fått gåvor, som både vi och våra medmänniskor ska ha glädje av. Att förvalta dessa Guds gåvor är ett uppdrag som sträcker sig mot framtida generationer. POSK menar därför att all egendoms- och kapitalförvaltning ska vara långsiktig, effektiv och bedrivas på ett etiskt och ekologiskt ansvarigt sätt. (…)

Våra kyrkor och kyrkogårdar är viktiga kulturarv som POSK starkt vill värna. Svenska kyrkan har också tillgångar i form av jord, skog och värdepapper. POSK vill genom en klok förvaltning av kyrkans egendom och ekonomiska medel bevara dessa värden och därigenom skapa förutsättningar för en aktiv församlingsverksamhet.

Foto: Lundby församling, Biskopsgårdens kyrka. Bilden har inget direkt samband med artikeln.

Kyrkans Tidning: Nya miljoner till det kyrkliga kulturarvet>>

Tidningen Dagen: Halv miljard går till underhåll av kyrkobyggnader>>

Släng inte ut barnet med badvattnet!

I dagens Kyrkans Tidning (nr23/15) finns det flera uppslag med debattartiklar om kyrkohandboken.

Kyrkohandboken är (efter bibeln) den viktigaste boken för oss som Svenska kyrka. Det är handboken som konstituerar oss som kyrka, det är där vi binds samman i tro, bekännelse och tradition. Genom ord, genom handling och genom musik.

I dagens tidning har styrgruppen med biskop Per Eckerdal och projektledare Solveig Ininbergs svarat på den kritik som riktats med arbetet. De skriver:

Debattörerna tror inte på handboksprojektets arbetssätt. Det gör vi, samtidigt som vi är medvetna om att det finns ett behov att fortlöpande självkritiskt ompröva och förbättra.Under tiden som diskussionerna pågått under våren med musikorganisationerna har själva handboksarbetet gått vidare med god fart och med avgörande insatser från organisationernas medlemmar runt om i landet och från många andra.

Inläggen efter förra veckans debattartikel visar också engagemanget för handboksarbetet. Samtidigt speglar de en bristfällig kommunikation runt arbetet. Att det tidigare varit svårt att följa handboksarbetet har fött fantasier om vad som händer eller inte händer. Detta ska förändras och nu tillför vi en kommunikationsresurs till projektet.

Ett exempel på bristande kommunikation är att efter året med försökshandbok och remissyttranden spreds en bild att de flesta var nöjda och inga större förändringar behövdes. I verkligheten, som inte var så tandlös, förlängdes handboksarbetet med ett år för att kunna dra nytta av alla kvalificerade och konstruktiva synpunkter som kommit in. De ledde i sin tur till beslut om ytterligare ett års förlängning av arbetet. Det innebär att det nu finns tid för att arbeta igenom struktur, språk, teologi och musik. Under nästa år kommer det bearbetade handboksförslaget att gå ut på remiss så att det blir prövat och förankrat i vår kyrka.  

Det är bra att styrgruppen känner tillförsikt över arbetet. Det är också bra att de inser att kommunikationen inte har fungerat ut i organisationen. Kyrkans Tidning kunde i mars berätta att Dag Tuvelius skulle förstärka kommunikationsavdelningen för att arbeta med information om kyrkohandboken.

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/styrgruppen-kyrkohandboken-vill-oppna-nyskriven-musik

Eckerdal och Ininbergs skriver också:

Något hemlighetsmakeri om vilka som medverkar i arbetet är det inte fråga om och det finns heller ingen anledning för projektledningen att få godkännande från musikorganisationerna för de experter man under arbetets gång anlitar. Vi förutsätter att det finns ett kollegialt förtroende också inom kyrkomusikerkåren. Det är resultatet som är det intressanta och som ska recenseras, inte de medverkande.

Jag håller inte med styrgruppen i alla dessa påståenden. Om det hade varit så, som de skriver, att det inte varit hemlighetsmakeri, så hade kritiken inte varit så hård tror jag. Sen är det tydligt och klart – självklart ska ingen person recenseras eller kritiseras! Det är det samlade resultatet och helheten som är viktigt.

Om Tuvelius kan hjälpa till att kommunicera processen, och öppna spjällen så borde mycket av kritiken kunna vädras ut och bort. En bra start är väl att på webbsidan för kyrkohandboken berätta vem som är ansvarig, vem som sitter i styrgruppen och vara ännu mer tydlig med hur arbetet kommer att hanteras fram till remissomgång två. En processkarta kanske? Och vad som ska hända med materialet efter den remissomgången.

Kyrkans Tidning: http://www.kyrkanstidning.se/asiktsamne/kyrkohandboken

Kerstin Hesslefors Persson, domprost i Lund och ersättare i kyrkomötet för POSK skriver i dagens Kyrkans Tidning:

http://www.kyrkanstidning.se/debatt/vi-vill-ta-del-av-processen

Om vi vill hitta uttryck för Guds närvaro måste vi fråga efter vad som är angeläget för människor idag. Musik och ord, som uttryck för evangeliet kan inte låsas fast för alltid. Vi kan inte börja med vad vi vill att människor ska lära sig om den kristna tron.

Utmaningen är att ta reda på hur människor har det, för att kunna uttrycka den kristna tron. Ord och musik utgör tillsammans, och var för sig, viktiga uttryck för evangeliet.

Gudstjänstlivet byggs upp av människor som längtar efter att gestalta tro och liv. Vi är många som har vårt hjärta i gudstjänstlivet. Det är en glädje att fira mässa tillsammans. Den har tusenåriga rötter att värna och ta avstamp ifrån.

Låt oss hoppas att det möte som styrgruppen ska ha nästa vecka den 10 juni resulterar i raka rör, klara direktiv och en genomskinlig fortsatt process, så att allt gott arbete med kyrkohandboken tas tillvara. Släng inte ut barnet med badvattnet!

Kyrkan i din telefon – tips på bra appar!

Manilla Bergström, POSKare (sitter i kyrkomötet) och tf kyrkoherde i Torslanda-Björlanda församling i Göteborgs stift har delat med sig av sina bästa appar som hon använder i sitt arbete. Kanske hittar du något som kan vara användbart för dig? Eller en tipslista till vänner som jobbar eller ska börja jobba inom kyrkan?

Apparna hittar du där du kan ladda ner appar i din telefon. Några är gratis. Några får du betala lite för. (bläddra i bilderna så ser du hur appen kan se ut)

  • Kyrkoåret och all nödvändig info för söndagen
  • Bästa kustväderappen. Hur blir det med vigseln vid havet? Plan B? Alltid rätt klädd inför läger, begravningar mm.
  • Skoja med organisten. Gå ut i sakristian, slå på micken och börja
    spela: Cathedral organ
  • Olika bibelappar med olika översättningar är bra. Lätt att söka på enstaka ord. Men också fint att få ett bibelord för dagen. En liten stund till din egen lilla andakt.
  • Vid andakten i stojigt rum eller vid friluftsgudstjänsten: dra igång valfria kyrkklockor!
  • Samtalsgrupp, andakt, konfirmandgrupp: använd frälsarkransappen!
  • Konfirmandappen. Lysande! Använd ungdomarnas verktyg.
  • Organisera dina predikotankar. Mindmappa!
  • Svenska kyrkans instagramkonto: tar dig med till kyrkor och församlingar runtom i Sverige https://instagram.com/svenskakyrkan/ . Det är en anställd, förtroendevald eller ideell som varje veckan lägger upp bilder och berättar om sin vecka i Svenska kyrkan.
  • Kyrkguiden. Där kan du hitta den närmaste kyrkan du befinner dig bredvid och förhoppningsvis när de har gudstjänst. http://www.svenskakyrkan.se/appar