Begravningsverksamheten

En av de tankar som kulturminister Alice Bah Kunkhe lyft är Svenska kyrkan som huvudman för begravningsverksamheten. Det säger hon i Kyrkans Tidning den 5 mars.

Kyrkans Tidning: Alice Bah: Inte självklart med kyrkan som huvudman i framtiden >>

När den artikeln hade publicerats så skrev generalsekreterare Helén Ottosson Lovén på Svenska kyrkans intranät följande uttalande>>:

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke säger i en intervju i Kyrkans Tidning att regeringskansliet diskuterar alternativ till Svenska kyrkan som huvudman för begravningsverksamheten. Kyrkostyrelsen har dock inte fått några sådana signaler från kulturdepartementet.

Dagens Kyrkans tidning (5 mars) innehåller en intervju med kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Ministern säger bland annat att det på regeringskansliet pågår en diskussion om alternativ till Svenska kyrkan som huvudman för begravningsverksamheten. Regeringen har hittills inte aviserat en sådan diskussion med Svenska kyrkan.

Begravningsverksamheten är en viktig funktion, både för samhället och för den enskilde. Ur samhällets perspektiv handlar begravningsfrågan om säkerhet och krisberedskap, men också om hur vi tillsammans visar respekt för våra döda och omsorg om sörjande. För den enskilda människan är en begravning ett sammanhang som berör på djupet.

Historiskt sett har begravningsverksamheten varit kyrkans uppgift.
Vid relationsändringen 2000 valde staten att också fortsättningsvis ge Svenska  kyrkan uppdraget att ta ansvar för begravningarna i hela landet (undantaget Stockholm och Tranås). Det är ett omfattande och komplext arbete som engagerar många medarbetare runt om i Svenska  kyrkans församlingar.

Det är också ett uppdrag som vi tar på stort allvar och genomför utan ekonomisk vinning. Vi ställer århundradens erfarenhet till
förfogande, av både det praktiska arbetet och av att möta människor i kris och sorg.

I detta sammanhang är det viktigt att konstatera att Svenska kyrkan hanterar begravningsuppdraget på ett bra sätt. Det visar granskningar från Riksrevisionen och har också uttryckts i kontakter med andra samfund och religiösa företrädare. Inte heller politiska företrädare har förmedlat något annat.

Vår uppfattning är att det finns ett stort och brett förtroende för Svenska kyrkan som huvudman för landets begravningsverksamhet: från människor som berörs, från granskande myndigheter och från politiken. Vi ser fram emot en dialog med ministern om såväl begravningsverksamheten som andra gemensamma frågor.
Helén Ottosson Lovén
Svenska kyrkans generalsekreterare

En svarsartikel i Kyrkans Tidning publicerades 6 mars.

Kyrkans Tidning: Svenska kyrkan vill ha dialog med regeringen om begravningsverksamheten>>

I POSKs vision och program skriver vi om begravningsverksamheten följande:

Begravningsverksamheten är primärt en samhällelig uppgift som innefattar myndighetsutövning. Det är viktigt för Svenska kyrkans identitet som trossamfund att frågan om vem som ska vara huvudman kommer upp till förnyad och fördjupad diskussion. En kyrkogård kan skötas såväl med som utan ett huvudmannaskap.

Våra kyrkor och kyrkogårdar är viktiga kulturarv som POSK starkt vill värna. Svenska kyrkan har också tillgångar i form av jord, skog och värdepapper. POSK vill genom en klok förvaltning av kyrkans egendom och ekonomiska medel bevara dessa värden och därigenom skapa förutsättningar för en aktiv församlingsverksamhet.

Jag tycker det är bra att det blir en diskussion med regeringen om huvudmannaskapet för begravningsverksamheten. När det nu införs en gemensam begravningsavgift i hela landet från och med 2016, så kommer det att påverka verksamheten. 

Det finns inget som säger att Svenska kyrkan inte ska fortsätta att erbjuda tjänsten att ha hand om den lokala begravningsverksamheten. Men jag kan inte se att det är nödvändigt att Svenska kyrkan är huvudmän för verksamheten.

Det viktiga är att vi möter de levande och de sörjande, i glädje och sorg, i kris och själavård, för tröst och uppbyggnad.