Himmelska toner
I söndags avslutades kyrkomusiksymposiet i Uppsala med en festhögmässa.
Tänk dig Uppsala domkyrka fylld med 650 musiker och körsångare. Varje psalm, varje liturgiskt avsnitt och alla körsatser – allt fylldes med himmelsk sång. Det var helt enormt.
Jag brukar bli imponerad varje gång när vi har invigning av kyrkomötet. För då sjunger verkligen alla också. Men detta vänner… detta var något utöver det vanliga! Det var nog så nära de himmelska tonerna man kan komma här på jorden.
Det har varit många spännande seminarier med paneldebatter, panelsamtal, workshops och fortbildning för musikerna. Konserter och gudstjänster.
Det har sagts en mängd viktiga saker. En sak som jag kanske trodde skulle diskuteras betydligt mer var kyrkohandboken, med tanke på den kritik som kyrkomusikerna har väckt mot förslaget. Nu var det väldigt lite diskussion om det, åtminstone som jag hörde.
Frågan lär återkomma.
Det är väl bara att konstatera att vår kyrka skulle vara betydligt fattigare utan musiken och lovsången. Musiken är lovsången där orden tar slut.
Musiken i kyrkan är ett redskap för att utforska, förmedla och fördjupa
tron. Detta ska ske med hjälp av en musikalisk bredd. Musiken är en
viktig del i vårt gudstjänstliv och tillför en dimension som förstärker
och förtydligar evangeliet om Jesus Kristus.
Sveriges Kyrkosångsförbund är Sveriges i särklass största körorganisation och körsång är en av Svenska kyrkans största ungdomsverksamheter. Svenska kyrkan är en betydande aktör i det offentliga kultur- och musiklivet i landet. POSK vill med kraft verka för att stärka musiken i
församlingarna.
(…)
Avgörande för rekryteringen av kyrkomusiker är att ungdomar tidigt
uppmuntras och får möjligheter att sjunga och spela. Därför bör
kyrkomusikernas tjänster innefatta instrumentalundervisning.
Rekryteringen behöver förstärkas för att undvika att det uppstår brist
på kvalificerade kyrkomusiker i Svenska kyrkan.
