En av många saker…

Skrivet av

I dag har jag varit större delen av dagen på MEG15 Mediadagar i Göteborg.

Jag har under dagen funderat på vad jag ska skriva om på bloggen. Det finns så många saker som jag skulle vilja ta upp.

Mitt fina möte med POSK i Ekerö i tisdags kväll.

Eller Bo Rothstein debattartikel på DN.se från 1 mars där han skriver under rubriken ”Religionen bidrar inte till ett bättre samhälle”.

Reaktionen lät inte vänta på sig. Sex stycken repliker från olika kristna företrädare finns. En slutreplik från Bo Rothsteinn finns också.

Men jag tänker inte skriva om detta – ni får själva läsa artiklarna på DN.se

Jag funderade på om jag skulle skriva något om alla reaktioner och repliker på Erik Eckerdals artikel från förra veckas Kyrkans Tidning. Kyrkans Tidning har samlat alla artiklarna under rubriken "Partiernas närvaro">>

Jag har läst artiklarna i Kyrkans Tidning – men jag blev bara beklämd. Det känns som vi som tycker det ska vara partipolitiskt obundet i Svenska kyrkan och de som tycker det är OK med partipolitik i kyrkan pratar totalt förbi varandra.

Jag kommer inte att kommentera detta i dag.

Eller ska jag skriva något om Alice Bah Kunkhe som i Kyrkans Tidning säger att det inte är säkert att Svenska kyrkan ska vara huvudman för begravningsväsendet. Jag tänker inte kommentera det heller – mer än att säga att det vore på tiden om det äntligen kom upp på agendan. Jag tycker inte det är självklart att Svenska kyrkan ska driva begravningsverksamheten. Det är bättre att vi satsar på de levande.

Och jag ska inte just nu skriva om några av alla de spännande föredrag som jag har hört i dag.

Men jag nämna något om de poliserna jag såg på MEG15 i dag.

Överallt gick det uniformerade poliser. Jag fattade inte varför först – sen insåg jag att det handlar om yttrandefriheten. Om att skydda medierna och efter det som hänt bland annat i Köpenhamn faktiskt gjorde MEG15 till ett högriskevenemang.

Yttrandefrihet och religionsfriheten hör ihop och demokratin är viktig! Vi måste till alla pris skydda det. Därav alla poliser.

Detta gjorde det än mer tydligt för mig. Det finns inte bara i min TV eller i min tidning. Det finns även i min stad och i min verklighet.

Kyrie Eleison!

Ur POSK Vision och program:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

 

Mångfald och respekt

Skrivet av

Med anledning av den debatt och diskussion som uppstod efter Annika Borg och Johanna Anderssons debattartikel i DN den 7 februari har några POSKare skrivet ett debattinlägg.

Här kan du läsa om de första inläggen på POSK-bloggen>>

Under pågående Teologifestival i Uppsala publicerades i Dagens Nyheter 7 februari en debattartikel av Annika Borg och Johanna Andersson, där författarna, enligt vår åsikt, fördömde i mycket hårda ordalag att den palestinska lutherske prästen Mitri Raheb inbjudits att medverka i ett av festivalens tretton strömmar.

Det har kommit till vår kännedom att många som läst DN-artikeln undrar om POSK som organisation och nomineringsgrupp står bakom de åsikter som debattörerna framförde, vilket vi tycker är olyckligt.

POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, har som organisation inga synpunkter på vilka teman Teologifestivalen väljer, eller vilka medverkande som är lämpliga att bjuda in. Det Borg och Andersson framför i artikeln är helt och hållet deras egna ståndpunkter.

Vi som skriver detta är förtroendevalda för POSK. Vi framför här våra egna uppfattningar. Vi delar inte de åsikter som framförs i DN-artikeln, och tar bestämt avstånd från formuleringar som "hatpropaganda" och att "Svenska kyrkans aggressiva propalestinska aktivism nu nått sin topp, eller sin bottennotering". Vi anser även att debattörerna mycket svepande använder ordet "ersättningsteologi" utan att egentligen exemplifiera detta i sak.

Mitri Raheb är född och verkar i Betlehem, och delar med övriga palestinier de prövningar och den utsatthet som nära 50 års ockupation innebär. Han är bl.a. känd för sitt energiska och konstruktiva arbete med uppbyggnad av bl.a. ett kulturcenter och flera skolor i Betlehemsområdet. Som kristen palestinier och mot denna bakgrund anser vi att han är väl värd att lyssna till. 

Mitri Raheb är också flitig som skribent och debattör, och det finns enskildheter i det han sagt eller skrivit som kan och bör diskuteras och problematiseras. Ett tillfälle till detta gavs ju också genom hans medverkan i festivalen.

Annika Borg lyssnade till detta seminarium, men tog inte tillfället att ställa frågor eller samtala med Mitri Raheb, vilket vi beklagar och även ställer oss undrande inför.

Arbetet och samtalet kring en hållbar fred i Palestina-Israel måste fortsätta och det är av yttersta vikt att kyrkor över hela världen stöttar i bön och handling. Dialogens agenda är central att upprätthålla – de splittringens motiv som manifesteras i debattartikeln i DN finns det redan tillräckligt av.

Eva-Maria Munck, kyrkomötesledamot Stockholms stift
Roland Johansson, kyrkomötesledamot Stockholms stift
Lisa Tegby, kyrkomötesledamot Luleå stift
Katarina Wedin, kyrkomötesledamot Luleå stift
Katarina Glas, kyrkomötesledamot Luleå stift
Lars-Gunnar Frisk, stiftsstyrelseledamot Luleå stift
Emma Hedlundh, kyrkomötesledamot Uppsala stift
Erik Sjöstrand, kyrkomötesledamot Uppsala stift
Peter Bernövall, kyrkomötesledamot Västerås stift

____________________________________

Annika Borg har i en e-post till kyrkomötesledamöterna i POSK lämnat en sakupplysning och skrivit:

En sakupplysning: Jag var ackrediterad som journalist. Att skribenter närvarar under seminarier, lyssnar och skriver om dem är som väl alla känner till en vanlig uppgift. Jag tackade sedan ja till ett möte med Mitri Raheb och samtalade med honom.

Annika Borg

___________________________________

Ur POSKs vision och program:

POSK strävar efter att våra representanter ska vara kunniga och kompetenta. De har ambitionen att leda utvecklingen av Svenska kyrkan, drivs av sitt engagemang för kyrkan och har förmåga att stimulera andra att stiga fram och ta ansvar. POSK driver fram förändring genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll, och göra kyrkan synlig i samhället.

(…)

Bibel och bekännelse är grundläggande och omistliga för Svenska kyrkans identitet. Liksom i kristenheten i övrigt ryms inom Svenska kyrkan och därmed inom POSK skilda syner på hur bibeln och Guds fortsatta uppenbarelse ska tolkas i vår tid. POSK stöder och uppmuntrar därför samtal mellan företrädare för olika riktningar inom kyrkan. För kyrkans trovärdighet är det nödvändigt att skapa goda förutsättningar för att hantera interna meningsmotsättningar. Detta ger bättre möjligheter att verka ekumeniskt, både nationellt och internationellt.

Med yttrandefrihet följer ansvar

Skrivet av

Från Lisa Tegby, präst i Umeå och en av POSKs kyrkomötesledamöter från Luleå stift skriver i Västerbottenkuriren. Vi har fått lov att publicera krönikan på bloggen.

Lisa Tegby: Med yttrandefriheten följer ansvar>>

(2015-02-20)

För längesen läste jag en lärobok för predikanter av KG Hammar. Det som hörs heter den. Då och då tänker jag på den boken och den titeln. Den tes som boken driver är att jag som predikant är ansvarig inte bara för vad jag säger utan också för vad lyssnarna hör. Det gäller inte bara att säga rätt saker utan också att säga dem så att de kan tas emot av dem som lyssnar.

Det är sannerligen ingen okontroversiell tes. Alla som har hållit ett
offentligt tal vet hur förvånad man kan bli över kommentarer, positiva
eller negativa, om vad man sagt: Tänk att nån kunde uppfatta det så!
Varför var just de orden viktiga? Hur kunde det jag sa tas emot så där?

Men trots det komplicerade finns det något mycket tänkvärt i KG:s tes.

Vår yttrandefrihet är omistlig. Varken staten eller någon annan ska
bestämma vad vi som individer får yttra. Yttrandefriheten och
tryckfriheten är grundbultar i ett öppet och demokratiskt samhälle.
Ordet är fritt!!

Och samtidigt som jag säger det funderar jag över vårt ansvar. Men
frihet följer ett ansvar som handlar om varje människas frihet och
okränkbarhet.

Det här gör tillvaron krångligare. Men tillvaron är ju krånglig och mångfasetterad och det hör väl till demokratins grundprinciper att den får vara det.

Vi kan inte alltid säga allting. Det gör vi inte i våra privata liv. Vi vet till exempel att vissa saker skulle såra den vi talar med så djupt att fortsatt kommunikation skulle bli omöjlig. I offentliga sammanhang säger vi inte heller alltid allt vi skulle kunna säga. Ibland, kanske alltför ofta, avstår vi av feghet. Vi är rädda för att sticka ut och för att bli motsagda.

Det är nog tyvärr det vanligaste.

Men det finns gånger då vi kan avstå för att någon enskild eller grupp redan blivit så illa åtgången att till exempel ett skämt bara skulle förstärka en grupps redan utsatta position. Det som kommer att höras är då något annat än det jag vill säga. Det finns tillfällen då man av moraliska skäl inte ska använda sin yttrande- och tryckfrihet. Så fungerar förhoppningsvis livet i ett demokratiskt samhälle för det
mesta.

Bakom våra rättigheter ligger en människosyn. Man kanske rentav kan
säga att den synen säger att människan är helig. Den lilla människan och de utsatta grupperna ska värnas. Jag har rätt att säga allting, men
allting ska inte sägas. Tillsammans med mina rättigheter bär jag mitt
ansvar som säger att min rätt att uttala mig, provocera, karikera alltid
ska ställas mot andras rättigheter.

Just nu har Muhammedkarikatyrer ifrågasatts igen. De ryms inom
yttrandefrihetens gränser. De ger självklart ingen rätt till hämnd och
illdåd! Men protesterna mot dem kanske kan ses i sammanhang av utsatthet och vanmakt. Vad är det som hörs när de publiceras? Sen har ju ansvar för ord och tryck inte bara med religioner att göra. Förnedrande kvinnobilder, en sexualiserad bild av tillvaron, förhärligande av våld i olika former får mig att förtvivlat leta efter respekt och människosyn.

Respekt är dock något annat än feghet: Att provocera de starka och dem som har makten är något annat än att slå mot de redan utsatta. Det är viktigt att våga ropa högt och ifrågasätta.

Så komplicerat är livet och demokratin att man samtidigt kan säga: Värna yttrandefriheten! Och värna de utsatta!

Lisa Tegby
präst i Umeå

Foto: Creative Commons

Teologidebatter

Skrivet av

Just nu pågår Teologifestivalen i Uppsala. Det är fjärde gången festivalen ordnas och i tretton olika "strömmar" får deltagarna diskutera och lyssna på teologi från en mängd olika synvinklar och ämnen.

Jag valde att gå på strömmen som hette "Hur reformeras vår kyrka?" som jag hoppades skulle innehålla information om reformationen för 500 år sedan, vad som hänt sedan dess i Svenska kyrkan och vad som händer nu samt framåt. 2017 ska vi ju ha stort jubileum. En del av det fick jag – och en hel del annat också.

Men det är inte bara på teologifestivalen som det sker teologiska diskussioner. Två av våra POSKare har i dag varit flitiga och har fått in debattartiklar i både DN och GP.

På DN debatt skriver i dag Annika Borg och Johanna Andersson en mycket kritisk artikel till en av de inbjudna föreläsarna under festivalen.

DN: "Svenska kyrkan talar med kluven tunga om judar!">>

Den här artikeln har under dagen varit upphov till mycket prat och synpunkter under rasterna på festivalen. Nu har biskop Hans-Erik Nordin gått in med en replik som publiceras på DN där han försvarar inbjudan.

DN: Biskop försvarar utpekad palestinsk pastor>>

Biskop Åke Bonnier skriver på sin facebooksida om artikeln:
Har just läst Annika Borg och Johanna Anderssons kritiska artikel på DN-debatt (http://www.dn.se/…/svenska-kyrkan-talar-med-kluven-tunga-o…/) .

Jag måste säga att jag är kritisk till Mitri Rahebs teologiska tolkning. Jag har lyssnat till honom i Betlehem och jag har samtalat med honom och jag har svårt att förstå denna ersättningsteologiska hållning. Biskop Munib Younan som är evangelisk luthersk biskop i det Heliga landet och Jordanien samt ordförande i Lutherska världsförbundet är mycket mer nyanserad och samtidigt skarp.

Man måste skilja mellan det judiska folket och israelisk politik. Det senare måste man kunna kritisera liksom palestinsk politik, svensk politik och annan politik därför att man ogillar den aktuella regeringens politiska hållning.

Samtidigt är det svårt att helt och hållet förstå den lokala situationen i både Israel och Palestina när en inte själv lever i det lokala sammanhanget. Vad som nu är viktigt är att vi som kristna i Sverige tydligt står upp mot all antisemitism och därmed också ersättningsteologi avsett hur den kommer till uttryck och oavsett vilka som ger röst åt den. Om detta har jag skrivit i mitt senaste blogginlägg: http://blogg.svenskakyrkan.se/akebonnier

Dessutom har Johanna Andersson skrivit en ledare som publiceras i GP i dag.

GP: Kyrkan undergräver tilltro till myndigheter>>

Artikeln handlar om de rådgivningsbyråer som Svenska kyrkan har startat för att hjälpa församlingar som hjälper och stöttar flyktingar och asylsökande som bor i deras församlingar eller i särskilda boenden.

Finns det ett rätt eller ett fel? Är saken svart eller vit? Nej, jag tror inte det – men det som glädjer mig är just att det faktiskt pågår en debatt. Att vi har så högt i tak att vi kan ifrågasätta det som Svenska kyrkan gör på nationell nivå eller via sina stift. Att vi får stöta och blöta våra argument och våra syften att göra olika verksamheter eller gärningar.

Ur POSKs vision och program:
POSK vill att Svenska kyrkan ska

• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Recension av boken om Nathan Söderblom

Skrivet av

I samband med kyrkomötet fick alla kyrkomötesledamöter boken av Jonas Jonsson "Jag är bara Nathan Söderblom, satt att tjäna".

Jag har läst ut boken och jag blev alldeles tagen av den verklighet som ärkebiskop Nathan levde under. Den diskussion, kritik och den debatt som hela tiden omgav ärkebiskopen. Och jag kan inte låta bli att fundera över vad som hade hänt om ärkebiskop haft tillgång till dagens medier.

Jag gömmer lätt att det alltid varit ständiga teologiska diskussioner och kritiska röster mot än det ena och än det andra. Det är så lätt att tro att det förr var enhet, lika och fulla hus i kyrkorna. Det var det verkligen inte.

Ärkebiskop Nathan pratar bland annat om predikoeländet – att prästerna inte kunde predika ordentligt. Att det i vissa kyrkor nästan inte kom några på gudstjänsterna.

Det som inte framkommer så tydligt i boken, men som skymtar förbi, är den massiva kritik som Nathan Söderblom utsattes för inomkyrkligt. Det ger perspektiv tycker jag. Jag tänker att jag måste komplettera med att läsa Klas Hanssons doktorsavhandling om hur ärkebiskopsämbetet förändrats under nästan 100 år "Svenska kyrkans primas"

Läs hela min recension här:

http://bokrecenssion.blogspot.se/2014/12/jag-ar-bara-nathan-soderblom-satt-till.html

Grattis Annika Borg!

Skrivet av

Annika Borg, som sitter som förste ersättare för POSK i kyrkomötet (Stockholms stift) har fått Torgny Segerstedts-priset. Priset delas ut den 18 december.

http://stockholm.sverigeisrael.se/program/valkommen-till-chanukafest/

Vid festen delas Torgny Segerstedt-priset ut till en person som gjort
sig känd för att ha främjat förståelsen mellan Sverige och Israel. I år,
med hänsyn till det aktuella politiska läget, mer angeläget än
någonsin. Författaren, debattören och prästen Annika Borg tilldelas årets pris. Hon kommer att närvara och hålla ett kort anförande.

Stort grattis till Annika!

Annika Borgs webbsida>>

Tittartips – Från Sverige till himlen

Skrivet av

Jag har tagit mig tid att titta på programmet "Från Sverige till himlen". Det är journalisten Anna Lindman som åker runt och pratar med olika människor som hittat sin andliga väg. Det är verkligen väldigt olika andliga vägar som dessa människor har hittat.

http://www.svt.se/fran-sverige-till-himlen/

Jag tycker att programmen är oerhört intressanta. De visar mig hur olika människor kan tänka.

För mig så känns det så tydligt ibland att det är Jesus de saknar – men de har valt att gå en annan väg.

Att våga vara öppen för att vi hittar olika vägar – och få förståelse för hur andra kan tänka. Det kan också hjälpa mig att möta människor med en större öppenhet och kunna berätta om min egen tro.

Nu måste kyrkan bli ännu tydligare

Skrivet av

Sverige står inför ett nyval. Detta på grund av det partiet i riksdagen,  som tydligt markerat att de kommer att fälla alla budgetar som inte driver deras frågor särskilt när det gäller invandrarpolitiken, har röstat och därmed fällt regeringens budget.

Jag tycker detta är oerhört komplicerat. Jag är rädd att denna grupp ska få ännu mer inflytande. Därför vill jag att Svenska kyrkan nu tar ett stort ansvar och blir ännu tydligare när det gäller solidaritet och medmänsklighet!

I kyrkomötet märktes det att en av nomineringsgrupperna har större delen av sina ledamöter också i riksdagen. Det blev därför mycket diskussion om helt fel frågor på kyrkomötet – där frågor som borde diskuteras i riksdagen lyftes på kyrkomötet.

I Kyrkans Tidning (nr 49/2014 sid 8) står det en artikel om detta. (jag hittar den tyvärr inte på nätet).

Vi har ett parti i riksdagen som tydligt deklarerat att de vill minska invandringen. Vi har samma grupp i kyrkomötet som lika tydligt gör markeringar så fort det rör stöd till flyktingar och religionsdialog.

Kyrkomötet tog ett uttalande i samband med sitt möte i november. Det handlar om EU-migranter.

__________________

Allt fler fattiga EU-migranter befinner sig i Sverige. Många
saknar id-handlingar, vilket innebär att de inte räknas som medborgare i det land som de kommer från. De saknar försörjningsmöjligheter, har dåliga bostäder eller inga bostäder alls. Sällan har de tillgång till sjukvård eller skolgång. De som är romer utsätts dessutom ofta för diskriminering och förtryck.

Stöd på kort och lång sikt
Svenska kyrkan arbetar tillsammans med andra aktörer för att på kort och lång sikt kunna bistå fattiga EU-migranter, inte minst romer. Församlingar och stift ingår ofta i lokala och regionala nätverk. Insatserna handlar om bostäder, skydd för utsatta kvinnor, akut hälsovård och skolgång för barn. Långsiktigt arbete sker med syfte att möjliggöra sysselsättning på svensk arbetsmarknad och fortbildning. Dessa insatser gör stor skillnad för den enskilde.

Vill påverka social- och minoritetspolitik
Svenska kyrkan deltar också i arbetet med att påverka EU:s medlemsländer vad gäller socialpolitik och skydd för minoriteter, bland annat genom kyrkliga organisationer på europeisk nivå.
Svenska kyrkans kyrkomöte uppmanar alla nivåer i Svenska kyrkan att fortsätta och intensifiera arbetet för att förbättra situationen för fattiga EU-migranter.

Våra utgångspunkter är att:        

  • Alla människor är skapade till Guds avbild och har rätt till ett liv i värdighet.
  • Grundläggande rättigheter måste gälla för alla människor.
  • Barns situation och behov måste särskilt uppmärksammas.
  • Familjer har rätt att leva tillsammans.
  • Alla har medansvar för samhällsutvecklingen och att göra gott mot sina medmänniskor.
  • Vårt mål är fred, rättvisa och ett hållbart samhälle ​

    Svenska kyrkans kyrkomöte uppmanar Sveriges kommuner

  • att ta sitt ansvar för människor i nöd och att i samråd med frivilligorganisationer och kyrkor hitta modeller som förbättrar situationen för fattiga EU-migranter som vistas i kommunen.​
  • Sveriges regering och riksdag att verka för att minska fattiga EU-migranters utsatthet, både genom att kraftfullt agera inom EU och genom att tydliggöra och respektera EU-migranters mänskliga rättigheter, särskilt barnens rättigheter.
    _____________________________

Sveriges Kristna Råd som hade sammanträde i dag har delat en uppmaning till gemensam bön för vårt land utifrån den politiska situationen och extra valet i mars 2015.

De skriver:

Vårt land befinner sig i en allvarlig politisk situation. Vi uppmanar därför alla kyrkor till bön för vårt land, vår regering och riksdag söndagen den 7 december. Genom att göra detta tillsammans kan
våra gemensamma böner välsigna och ge kraft.
Styrelsen för Sveriges kristna råd den 4 december 2014
 
Bön om ett gott samhälle
Välsignad är du Gud vår Fader, som vårdar din skapelse och
förbarmar dig över allt levande. Vi tackar dig för Jesus Kristus, din
Son, i vilken din avsikt för varje människa blivit synlig. Genom honom har du väckt vår längtan efter dig och kallat oss till uppbrott, som pilgrimer på vägen genom livet. Tillsammans med hela din kyrka sträcker vi oss mot dig i bön.

Gud, sänd din Ande över vårt land. Vi ber om vishet och
vägledning för alla som har ansvar i samhället – regering, riksdag och oss alla som medborgare. Vi ber om ett politiskt klimat präglat av dialog och respekt, om ett samhälle som värnar alla människors värde och värdighet.

Uppfyll oss med din helige Ande, som du har sänt till vår förvandling, så att vi kan vittna om dig med och utan ord. Uppliva
bönens låga i våra församlingar. Besök vårt land med en andlig vår!
I Jesu namn.
Amen.

Och jag vill att Svenska kyrkan nu blir en tydlig röst i det politiska spelet och pekar på medmänsklighet, solidaritet och människovärdet! Där har vi alla en viktig mission!

Ur POSKs vision och program:
POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

(Foto: Altartavlan i Hjälmareds kapell på Hjälmareds folkhögskola)

Känner du Nathan?

Skrivet av

Nathan Söderblom>> – som blev vigdes till ärkebiskop för 100 år sedan den 8 november. Känner du honom? Vad vet du om honom?

Just nu pågår en jubileumsvecka med föredrag och seminarier om just Nathan Söderblom. Den av våra ärkebiskopar som fått Nobels fredspris och också satt i Svenska akademin. Den av våra biskopar som på ett mycket påtagligt sätt bidragit till Ekumeniska möten. Som bidrog till att Svenska kyrkan var en brokyrka – som länkade samman olika kyrkor och åsikter till något gemensamt. Som efter första världskriget försökte använda sina kontakter för att mäkla fred.

Så här står det på Svenska kyrkans intranät:

Nyfiken på Nathan Söderblom? Nu har du chansen att höra mer om denna fredsivrare som bland annat samlade kyrkoledare från hela världen till ett fredsmöte redan 1925. Se hans Nobelmedalj från 1930, var med på gudstjänster och lyssna till föredrag och panelsamtal.

Anledningen till jubiléeet är att det den åttonde november är 100 år sedan Nathan Söderblom vigdes till ärkebiskop. Nathan Söderblom är känd som stor fredsivrare och Nobelpristagare men har också bland annat skrivit musiken till den populära sommarpsalmen I denna ljuva sommartid.​

Nathan Söderbloms Nobelmedalj och ärkebiskopskåpan han bar när han tog emot Nobels fredspris finns båda med i utställningen Himlen är här>> som pågår i Uppsala domkyrka till och med den 16 november.
Föredrag, panelsamtal och gudstjänster hålls i universitetshuset, domkyrkan och domkyrkans café Katedralcaféet i Uppsala.

Bland de som deltar i jubiléet finns ärkebiskop Antje Jackelén, de tidigare ärkebiskoparna Anders Wejryd och KG Hammar och förre biskopen Jonas Jonson som just kommit ut med en biografi om Nathan Söderblom.
En annan författare, Omi Söderblom, barnbarnsbarn till Nathan Söderblom, hör också till deltagarna.

Här kan du läsa mer om jubileumsveckan, som redan pågått några dagar>>

Program

Tisdag 4 november kl. 19.00
Nathan Söderblom – förnyare av ärkebiskopsämbetet. Föredrag i Katedralkaféet av teologie doktor Klas Hansson. Arrangör: Katedralens vänner

Onsdag 3 december kl. 19.00
Porträtt och bilder av Nathan Söderblom. Föredrag i Katedralkaféet av docent Ragnar Norrman.  Arrangör: Katedralens vänner

Fredag 7 november kl. 16.00
Biskop emeritus Jonas Jonson: Facing the Future, an introduction to Nathan Söderblom. Föredrag på engelska i Universitetshuset sal X.

Fredag 7 november kl. 18.00
Vesper, domkyrkokaplan Lars Åstrand, i Uppsala domkyrka. Uppsala domkyrkas gosskör under ledning av Margareta Raab.

Lördag 8 november kl. 14.00
Ärkebiskop Antje Jackelén: Tro och framtid, Nathan Söderblom som inspiration för kyrkan. Föredrag på svenska i Missionskyrkan, S:t Olofsgatan 40.

Lördag 8 november kl. 15.15
Högtidsgudstjänst i Uppsala domkyrka, ärkebiskop Antje Jackelén.
Orgelmusik från kl. 15.00. Dialogpredikan med metropoliten Cleopas, grekisk-ortodoxa kyrkan. Vindhemskören under ledning av Peter Melin. Andrew Canning, orgel.

Lördag 8 november kl. 18.00
Panelsamtal på svenska: Nya böcker om Nathan Söderblom. Medverkande: Omi Söderblom, domare i Svea hovrätt som är barnbarnsbarn till Nathan Söderblom och skrivit en bok om Nathan Söderbloms son Helge. Dietz Lange, professor i systematisk teologi och ärkebiskop emeritus Jonas Jonson. Moderator är ärkebiskop Antje Jackelén. Plats: Universitetshuset sal X

Lördag 8 november kl. 19.00
Ärkebiskop emeritus KG Hammar: Söderblom and the Peace. Föredrag på engelska i Universitetshuset, sal X.

Söndag 9 november kl. 11.00
Högmässa i Uppsala domkyrka, ärkebiskop Antje Jackelén. Predikant: ärkebiskop emeritus Anders Wejryd. Uppsala domkyrkas flickkör under ledning av Margareta Raab.

Svenska kyrkan och bokmässan

Skrivet av

Svenska kyrkan – genom Se människan-scenen är den största utställaren under Bok och biblioteksmässan i Göteborg.

http://www.svenskakyrkan.se/semanniskan

http://www.bokmassan.se/

Varför ska Svenska kyrkan finnas med på bokmässan – ligger verkligen detta inom Svenska kyrkans kompetensområde?

Det Svenska kyrkan gör är att genom aktuella böcker lyfta de eviga och viktiga frågorna om Gud, kultur och livet genom det offentliga samtalet.

Svenska kyrkans monter är en av de mest besökta under hela mässan. I år kan man bland annat få höra på Mpho och Desmond Tutu som pratar om sin nya bok och Förlåtelse.

Läs hela programmet här:

 

 

PS Under flera år så har Bok och biblioteksmässan krockat med första sessionen av kyrkomötet. Det har fått till följd att flera av biskoparna (som håller ofta håller samtal på scenen) smiter från kyrkomötet (där de ska vara med!) och ger sig av till Göteborg.

Men nu har presidiet, efter samråd, beslutat att flytta kyrkomötet en vecka. Tyvärr inte förrän 2017. Men nu är det åtminstone beslutat!

Arkiv
Kategorier