2015 års årsmöte avklarat

I dag har riksorganisationen hållit sitt riksårsmöte i Västerås. En strålande solig, men lite kall dag och det kom medlemmar från alla stift utom från två.

Årsmötet inleddes med lunch och sedan hälsades årsmötet välkomna av biskop Thomas Söderberg som också berättade om Västerås stift med "Aktör för välfärd". Ett spännande projekt som nu ger ringar på vattnet. Det ligger helt i linje med POSKs program om social ekonomi och socialt företagande.

Efter biskopens föredrag genomfördes årsmötet med sedvanliga årsmötesförhandlingar. En motion hade kommit in till årsmötet och besvarades.

I styrelsen skedde vissa förändringar. Lena Petersson som suttit med i riksstyrelsen i många år (det var ingen av oss som faktiskt visste hur länge, inte ens Lena) lämnade styrelsen. Istället går Nils Gårder upp på en ordinarie plats och in som ersättare istället för Nils Gårder kommer Victor Ramström in (Växjö stift).

Du kan läsa hela sammansättningen av styrelsen här>>

Efter årsmötet berättade först Ingemar Egelstedt (Västerås) hur den lokala organisationen ser ut i Västerås och hur de jobbat där. Och sedan berättade Per Lindberg om den rykande färska utredningen "Gemensamt ansvar" (den skrev jag om här>>)

Efter kaffet skildes vi åt och påbörjade våra resor hem, påfyllda av POSK-gemenskap och information.

Ett stort tack till Västerås som tog så bra hand om oss i dag!

Gemensamt ansvar – ”det ser så olika ut”

I tisdags överlämnades utredningen ”Gemensamt ansvar – en utredning om fastigheter, kyrkor och utjämningssystem” till kyrkostyrelsen.

I den utredningen har POSK varit representerad av Per Lindberg och han kommer på lördag, i samband med riksårsmötet som hålls i Västerås, att berätta mer om utredningen och dess förslag. (du har väl inte glömt att anmäla dig?)

Årsmöte 2015

Du kan läsa hela utredningen via ISSUU nedan.

Utredningens uppdrag var att lägga förslag på hur Svenska kyrkan ska ta sig an framtiden med minskade inkomster (eftersom medlemssiffrorna sjunker) samtidigt som vi har ett ansvar för alla kyrkor och det kulturarv som ska förvaltas. Dessutom hur det ekonomiska utjämningssystemets komponenter ska se ut.

För den som inte vill läsa hela den 300-sidiga utredningen så läs sammanfattningen på sidan 5-9 i utredningen. Då får du snabbversionen.

I korthet är förslagen (med reservation för att jag missat eller missuppfattat något.)

  • Reducera fastighetsbeståndet dels effektivisera fastighetsförvaltningen.
  • En tydligt rollfördelning mellan lokal-, stifts- och nationell nivå gällande fastighetsbeståndet.
  • Inrätta ett register över alla fastigheter inom Svenska kyrkan.
  • Alla pastorat och församlingar ska upprätta lokalförsörjningsplaner och stiften ska bistå med stöd i detta arbetet.
  • Stiften ska erbjuda kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte i frågor rörande fastighetsförvaltning samt stöd för projektering, upphandling och genomförande av underhållsåtgärder i församling och pastorat.
  • Kyrkostyrelsen utarbetar en handledning för upphandling som stöd för församling och pastorat.
  • Kyrkostyrelsen säkerställer processer, riktlinjer och god praxis för fastighetsförvaltning (särskilt drift och underhåll)
  • En uppföljning ska göras för att se hur beslut om effektivare fastighetsförvaltning genomförts och vilka effekter detta har haft.
  • I församlingsinstruktionen ska det framgå vilket kyrkrum som i huvudsak brukas (där det finns flera kyrkorum)
  • Ändringar i KO (kyrkoordningen) om att ta en kyrkobyggnad ur bruk.
  • Kyrkobyggnader ska kunna lämnas tillbaka till Svenska kyrkan att förvaltas centralt (av stiften).
  • Kyrkostyrelsen får i uppdrag att tala med statliga organ för att skapa förbättrade förutsättningar för att trossamfundet ska kunna överta vissa kyrkor.
  • Ändra namnet ”allmän utjämningsavgift” till ”avgift till gemensam verksamhet”
  • Flera praktiska förslag rörande komponenter i ”avgift till gemensam verksamhet”. (kap 6 i utredningen)
  • Bestämmelsen om extra utjämningsbidrag i KO ska utgå.
  • Inför ett kyrkounderhållsbidrag på 100 miljoner kronor som stöd till stiftens församlingar och pastorats underhåll av kyrkobyggnader.
  • Inga förändringar när det gäller clearingsystemet. Däremot obligatoriskt för alla att använda KOB (kollekt och betalsystemet).
  • Ett tilläggsuppdrag gällande ekonomisk kompensation för församlingar och pastorat i gränsbygder.

Kyrkostyrelsen fick alltså utredningen i tisdags. Tanken är nu att utredningen ska skickas ut på remiss till stift, församlingar och pastorat för att sedan komma upp på kyrkomötets bord 2016.

Kyrkans Tidning: Kyrkans 16 000 byggnader utredda 

(en stor artikel finns i papperstidningen)

My Newsdesk: Förslag om effektiv fastighetsförvaltning 

Solidaritet och arbetsmiljö #2

Den 1 maj skrev jag på bloggen om solidaritet och arbetsmiljö. Du kan läsa om det här>>.

Då skrev jag bland annat:

I Svenska kyrkan talas det ofta om arbetsmiljö och hur det fungerar
eller inte fungerar. Det är bra! Svenska kyrkan ska vara en bra arbetsgivare och våra anställda ska vara trygga på sitt jobb och i sin anställning.Vi ska inte gömma problem utan vi ska lyfta dem, ta itu med dem och lösa dem.

Det har skrivits en hel del om det som hänt i Visby stift och jag länkar till de kyrkliga tidskrifter jag hittat om detta.

Evangelium:

http://tidskriftenevangelium.se/sprickorna/posks-ordforande-vi-foljer-handelserna-i-visby/

http://tidskriftenevangelium.se/sprickorna/man-anvander-harskartekniker-mot-de-anstallda/

http://tidskriftenevangelium.se/sprickorna/posks-ordforande-vi-foljer-handelserna-i-visby/

Kyrkans Tidning:

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/protester-mot-att-sexanklagad-prast-tas-till-nader

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/kritik-mot-att-sexanklagad-prast-aterfar-tjanst

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/domkapitlet-i-visby-bemoter-kritiken

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/visbybiskop-moter-kritik-i-slutreplik

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/kritik-mot-att-visby-biskop-lagger-locket-pa

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/domprost-ohallbart-ha-prast-som-anklagats-sexuellt-ofredande

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/ingen-overprovning-av-beslut-rorande-sexanklagad-prast-pa-gotland

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/blottor-i-system-att-inte-kunna-overklaga

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/det-har-ar-saras-berattelse

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/sexanklagad-prast-svarar-pa-kritik

Dagen:

http://www.dagen.se/dokument/sprickorna-bakom-domkyrkans-fasad-1.354639

http://www.dagen.se/dokument/domprosten-vi-har-f%C3%B6ljt-regelboken-1.354648

http://www.dagen.se/ledare/systemfel-bakom-konflikten-i-visby-1.354606

Dagens Seglora:

http://dagensseglora.se/2015/03/24/uselt-agerande-av-visby-stift/

Biskopens brev till kyrkorådet 9 februari:

http://kyrkligdokumentation.nu/biskopfastsbrev0215.pdf

Kristna fredsrörelsens ickevåldstränarutbildning #1

I dag gästbloggar Eva-Maria Munck.

För drygt en vecka sedan kom jag tillbaka från elva dagar i Palestina och Israel.

Vi har varit en grupp på arton personer från Kristna fredsrörelsens ickevåldstränarutbildning och fick möjlighet att träffat människor som är engagerade i israeliska och palestinska fredsinitiativ. Jag bär med mig känslor av frustration, upprördhet, ilska men även skönhet, glädje, mod. Jag vill dela med mig en del av intrycken i denna och kommande bloggposter. Denna post handlar om militarism och vapen.

För mig blev det mycket påtagligt hur vapnen är en del av vardagen i Israel och Palestina. Många ser dem inte längre. Vapnen ses inte som något hotande eller dåligt, utan som en del av sceneriet. Symbolen för Israels militär, Israel Defense Forces (IDF) är ett svärd med en olivkvist lindad runt sig i en Davidsstjärna.

Martyrbilderna på husväggar är många i Palestina. Unga män håller på ett absurt, ”naturligt” stridsvapen i sina händer. Under de elva dagarna vi var i området såg jag troligtvis fler vapen än jag ser under flera år i Sverige.

Vi har fått träffa människor i alla åldrar som offrar sin bekvämlighet för att modigt ge ansikte och ord åt fred och hopp. Ett av de mest berörande mötena som var att träffa Sahar, en ung israelisk kvinna i 25 års-åldern som har bestämde sig för att inte göra militärtjänsten. Hon hade bestämt sig för att inte vilja vara en del i att upprätta fysiskt och strukturellt våld i sitt hemland. Nu, efter att ha suttit i fängelse för vapenvägran ägnar hon sin fritid och delvis avlönat arbete åt att problematisera militarismen för unga människor.

Fler och fler tänker på att det är möjligt att säga nej till militärtjänst. ”Mental health” – är en vanlig anledning till varför man avslutar sin militärtjänst. IDF är livrädda för självmord ibland soldater – därför är det värt de relativt få som ganska enkelt blir avskrivna på grund av mental hälsa-anledningar.  

Sahar lyfte även upp militarismen i ett jämställdhetsperspektiv. Eftersom de militära erfarenheterna är avgörande för resten av ditt liv och militärstrukturen från grunden är maskulin kommer kvinnor i militären alltid att vara underordnade. Om du var en stridssoldat i en bra militärbas är du ”modell-israelen” speciellt om du är vit och ung man. 0,05 % av stridssoldater är kvinnor. Konsekvenserna blir givetvis att kvinnors möjligheter att göra karriär är begränsade.

Israelisk militär är 6,5% av landets BNP. Genomsnittet är cirka 2,5% av ett lands BNP. Israel exporterar mest vapen per capita av alla länder i världen. Vapnen bär märkningen ”Battle-proved-weapons” vilket indikerar att de har används i strid.

Fysiskt och strukturellt våld spär på den förödande segregationen för att fred och försoning ska kunna bli en verklighet i Palestina och Israel. Mer än någonsin är jag övertygad om att vapnen och militär upprustning inte är en del av lösningen – det är ett av de mest grundläggande problemen.

Mika 4:3 ”De skall smida om sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar”.

Eva-Maria Munck,
förtroendevald för POSK i församling, stift och kyrkomöte

Foto. Sahar, som suttit i fängelse för vapenvägran. Eva-Maria Munck

Är du anmäld till årsmötet 9 maj?

Du har väl inte glömt att anmäla dig till årets riksårsmöte?

I år äger det rum den 9 maj i Västerås.

Här kan du läsa hela programmet och hitta handlingarna samt anmäla dig via hemsidan.

https://www.posk.se/2014-2017/arsmote/arsmote-2015/

I korthet ser programmet ut så här:

12.30 Lunch
13.00 Biskop Thomas  Söderberg berättar om ”Aktör för välfärd”
13.30 Årsmöte
14.30 Per Lindberg om ”Utjämnings- och fastighetsutredningen”
15.30 Kyrkohandboken och Programarbetet POSKs program
16.00 Kaffe, slut

Varmt välkommen till alla POSKare!

Solidaritet och arbetsmiljö

1 maj, arbetarrörelsens internationella högtidsdag. Många har varit ute och demonstrerat eller lyssnat på olika tal i dag.

Solidaritet, jobb, arbete, och arbetstider. Det är sådan som präglat 1 maj sedan 1800-talet.

I Svenska kyrkan talas det ofta om arbetsmiljö och hur det fungerar eller inte fungerar. Det är bra! Svenska kyrkan ska vara en bra arbetsgivare och våra anställda ska vara trygga på sitt jobb och i sin anställning.

Vi ska inte gömma problem utan vi ska lyfta dem, ta itu med dem och lösa dem.

POSK är tydlig med detta även i sitt program>>:

Anställda och förtroendevalda

Svenska kyrkan har många anställda och ska vara en bra arbetsgivare som erbjuder god arbetsmiljö. Till en god arbetsmiljö hör en tydlig fördelning av ansvar och befogenheter. Det är viktigt att klargöra rollfördelningen mellan anställda och förtroendevalda och mellan kyrkoherdar och andra arbetsledare.

Kyrkoherden är chef för alla anställda i församlingen eller pastoratet och därför ställs höga krav på kyrkoherdens kompetens, lämplighet och förmåga att  delegera. Förhållandet mellan kyrkoherden och övriga i kyrkorådet ska präglas av ett gemensamt ansvarstagande och insikt om skillnaden mellan styrelse- och chefsuppgifter. I vissa frågor har kyrkoherden ett självständigt ansvar genom vigningstjänsten.

POSK anser att det är viktigt med kunskap om och respekt för varandras roller, delaktighet och inflytande.

(…)

Alla frågor kan inte bli föremål för ett enkelt demokratiskt avgörande, eftersom Svenska kyrkan är knuten till sin evangelisk-lutherska bekännelse. Det är därför särskilt viktigt hur hanteringen av lärofrågor är utformad. I en episkopal kyrka av Svenska kyrkans karaktär har biskoparna en särskild läro- och tillsynsfunktion, och de har förutom sin roll i läronämnden ett särskilt inflytande när kyrkomötet beslutar i lärofrågor.

Svenska kyrkan: Arbetsmiljö>>

Trummor, sång och samhörighet

I dag gästbloggar Lisa Tegby, präst i Ålidhem i Umeå. Krönikan är också publicerad i Västerbottenkuriren>>

Trummor, sång och samhörighet

När jag kom ut på Sofiehemsvägen sent i fredags kväll hörde jag trummorna. Jag promenerade upp mot Ålidhemskyrkan. Det var eritreansk ortodox gudstjänst där, det visste jag. Men detta visste jag inte.

En procession med ett par hundra människor gick, dansade, sjöng…
längs cykelvägen, ner mot parkeringen, förbi kyrkan, ner mot parkeringen igen och tillbaka upp mot kyrkan. Vitklädda kvinnor och svartklädda män. Trummor och sång. Barn, vuxna och gamla. Färgglada parasoller och Arken, med nattvardskärlen i, lyfta mot kvällshimlen. Hade det inte varit för duggregnet och tallarna och den röda träkyrkan skulle jag ha trott att jag var i Asmara. Det var nästan så jag trodde det ändå ett tag, trots den västerbottniska aprilkylan.

Varje vecka firar eritreanerna gudstjänst i Ålidhemskyrkan. Grupper i deras församling möts flera gånger i veckan. Det var inte många dagar sedan de hade en förtvivlans sorg- och bönekväll. Så många av deras landsmän hade gått under i Medelhavet och de ropade ut sin nöd. Hemlandet pratar en del av dem ofta om. Men det är här de lever. De har lämnat en av världens värsta diktaturer.

Deras svenska landsman Dawit Isaak sitter fängslad där sen åratal och han är som bekant inte den ende orättfärdigt fängslade i landet. En del av dem har förfärliga historier att berätta. Flera av dem oroar sig för sina anhöriga som är kvar i Eritrea. De bekymrar sig för de många ensamkommande ungdomarna men gör sitt bästa för att införliva dem i gemenskapen.

Många eritreaner längtar till hemlandet, men inser att de inte kan återvända. Nu är det här de lever. De sliter med språket, försöker ta till sig svenska vanor, går i skolan och jobbar. Och samtidigt bär de sitt hemland med sig, i sina tankar, i sättet att umgås, i maten som doftar ljuvligt i hela kyrkan både nu och då.

Och jag blir så rik av att möta dem! Inte förstår jag allt de gör. Inte delar jag alltid deras sätt att uttrycka tro och liv. Jag gillar inte ens alla deras traditioner. Men generositeten! Och förmågan att dela både glädje och sorg. Omsorgen. Och att kunna vara både här och där.

De har inte kommit hit för nöjes skull. De hade inget val. Och vi har inget val. Vi bor i ett glest befolkat land med stora resurser. Den där egna flocken vi har i oss att försvara är nog numera hela jordens människoflock. De andra är lika mycket som vi, som FN-stadgan säger, ”medlemmar av människosläktet.” Att systematiskt, envetet och anständigt arbeta för att vi ska kunna dela den här jorden fredligt och någorlunda lika, det behöver varenda en av oss liksom alla
våra politiker ta på djupaste allvar nu.

Lisa Tegby
präst i Umeå

Foto: Lisa Tegby

Ny POSK-grupp i Göteborg

I går kväll bildades formellt en ny POSK-grupp i Göteborg.

POSK på Öster som är en sammanläggning av föreningarna i Björkekärr, Härlanda och Örgryte försammlingar. Föreningen tar också ansvar för S:t Pauli (där det inte har funnits någon lokal POSK-grupp).

Anledningen till att lägga samman de lokala föreningarna är bland annat beslutet i stiftsstyrelsen att dela upp Göteborgs kyrkliga samfällighet i nio enheter. De fyra församlingarna kommer efter 1 januari 2018 att bilda ett nytt pastorat.

En av uppgifterna som föreningen har är ju att förbereda listor inför kyrkovalet. Och vid valet 17 september 2017 ska det väljas ett kyrkofullmäktige för det nya pastoratet. Kyrkofullmäktige ska sedan utse kyrkoråd och församlingsråd.

Där kommer de lokala nätverken att vara viktiga och den nya föreningen ser som sin uppgift att hålla det lokala engagemanget levande – så att vi hittar de kompetenta och intresserade personer som vill ingå de beslutande organen.

Ur POSKs vision och program:
Rekryteringsbasen för POSK är gudstjänst- och församlingsgemenskaperna kring våra kyrkor. Kyrkan består av alla sina medlemmar, inte bara de som på olika sätt har ett samhällspolitiskt engagemang. Det är gemenskapen och det lokala förtroendet i församlingen som avgör vilka som företräder POSK.

POSK strävar efter att våra representanter ska vara kunniga och kompetenta. De har ambitionen att leda utvecklingen av Svenska kyrkan, drivs av sitt engagemang för kyrkan och har förmåga att stimulera andra att stiga fram och ta ansvar. POSK driver fram förändring genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll, och göra kyrkan synlig i samhället. POSK är med och bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den
behövs.

POSK är med och tar ansvar

I dag gästbloggar Mats Rimborg. Mats sitter i POSK riksstyrelse samt är ordförande för POSK i Göteborgs stift.

Det var jag som gjorde anmälan till domkapitlet. Och jag har inga problem med att Svenska kyrkan viger samkönade par. Däremot är jag angelägen om att Svenska kyrkan inte ska splittras av att det finns två olika uppfattningar om äktenskapet, utan de ska även i fortsättningen rymmas inom Svenska kyrkan och inom POSK.

Därför är det nödvändigt att de överenskommelser som träffades och var förutsättningen för kyrkomötets beslut 2009 upprätthålls, och det är anledningen till att jag skrev till domkapitlet och bad dem utreda vad Ljungskile församling höll på med. Det hade varit ett lika stort problem om de hade krävt att de sökande skulle svara nej på deras fråga om villighet att viga par med samma kön.

Präster i Svenska kyrkan har inte vigselplikt, det som går att begära är att de ska ha vigselbehörighet. Det handlar inte om diskriminering ifall en enskild präst inte viger, diskriminering uppstår om par inte får bli vigda. Det är dessutom fullt möjligt för samfund att ha vigselrätt utan att viga samkönade par, som till exempel den romersk-katolska kyrkan, och det är inte heller diskriminering utan en konsekvens av att religionsfriheten i det fallet väger tyngre.

Det är självklart inte så att kyrkopolitikerna i Ljungskile har ställt den här frågan för att kunna tillgodose en enorm tillströmning av par med samma kön som kommer och vill gifta sig i deras kyrkor. I hela landet är det färre än 200 par om året som vill ha en sådan vigsel, och en enda flitig vigselpräst med vidlyftig resebudget skulle täcka hela det faktiska behovet. Det handlar om att man vill ha någon slags lackmustest för något annat, i föreställningen att det finns en koppling mellan synen på äktenskap och en allmän liberalteologisk hållning.

Inte ens det är sant, det finns gott om hyfsat liberalteologiska präster, män och kvinnor, som har kommit fram till att de inte vill viga par med samma kön. Svenska kyrkan har i sin tur kommit fram till att det går att rymma två syner på äktenskapet inom kyrkan, men självklart ska alla som vill gifta sig få göra det, och det är i praktiken aldrig något problem. Problemet är snarare att de giftaslystna paren inte räcker till åt alla präster som är angelägna om att visa hur moderna och frisinnade de är.

Ni som anser att kyrkan ska vara en snäv åsiktsgemenskap i stället för en trosgemenskap bör ta er en extra funderare över vad det synsättet skulle leda till i sin förlängning. För det är naturligtvis inte bara i den här frågan som det skulle finnas önskemål om likriktning. Rensa ut de oliktänkande går an att säga, men vilka blir till slut kvar då?

Samma sak gäller er som anser att det episkopala system vi har med domkapitel som kan lägga sig i vad som händer i församlingar och pastorat borde ersättas av en kongregationalistisk ordning där församlingarna kan bestämma allt själva. För det är naturligtvis inte bara vilka frågor som ställs vid anställningsintervjuer som det kan finnas önskemål om att få bestämma alldeles själv, utan att stiftet lägger sig i.

POSK kommer alldeles självklart att fortsätta värna om mångfald och åsiktsfrihet, och se det som en möjlighet och inte ett hot. Detta är ett av våra särdrag, något att vara stolt över, och som utmärker oss bland andra nomineringsgrupper. POSK är beredda att ta ansvar och vill leda utvecklingen mot en kyrka som karaktäriseras av mångfald och respekt. Att se till att domkapitlet talade om för Ljungskile församling vad vi i Svenska kyrkan genom kyrkomötet har kommit överens om ska gälla är ett uttryck för det ansvarstagandet.

Mats Rimborg

Vilka frågor får vi ställa? Mångfald eller enfald?

I förrgår hade vi en bloggpost här som handlar om det beslut som Göteborgs domkapitel tog när det gäller Ljungskile församling.

Läs bloggposten här>>

På vår facebook-sida finns det många kommentarer på den bloggposten. Även i andra trådar i de sociala medierna. Det är blandade känslor. Sorg och besvikelse men även stolthet och glädje. Och det har varit POSKare på "båda sidorna".

Det som domkapitlet i Göteborg har gjort är att konstatera att Ljungskile församling inte har rätt att begära svar på frågan för att använda det svaret som ett kriterie om man är anställningsbar eller inte. Det framgår tydligt i besluten från kyrkomöte, kyrkostyrelse och förarbetena. Ljungskile församling har inte den rätten oavsett vad man som enskild medlem i kyrkan kan tycka.

Så grundfrågan är väl istället om vi i POSK ska fortsätta driva de frågor som vi har med i handlingsprogrammet. Om vi ska vara tydliga med att vi faktiskt vill vara med och driva en kyrka som är öppen för mångfald. För vi har inte skrivit programmet för "skojs skull".

Och vi kan inte själva välja vilka beslut vi vill följa från kyrkomötet i församlingarna.

I Svenska kyrkan finns det två äktenskapssyner och som POSK skriver i sitt program>>:

POSK delar uppfattningen att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapssyn kan rymma två olika uppfattningar i vigselfrågan utan att dessa blir kyrkoskiljande och anser att det beslut som har fattats ska stå fast. Det är dock angeläget att respektera både dem som anser att äktenskap borde vara reserverat för relationen mellan en man och en kvinna och dem som omfattar den nya utvidgade synen på äktenskapet. POSK menar att det viktigaste är att visa omsorg om de människor som vill ingå äktenskap.

Vi kommer aldrig att bli helt eniga om allt som står i vårt program. Det här är mångfalden och styrkan i Svenska kyrkan och i POSK. Och den mångfalden är jag stolt och glad över! Det skulle vara alldeles förfärligt om Svenska kyrkan blev en enfaldig och ensidig kyrka där alla bara fick tycka och tänka precis likadant. 

Jag som POSKare håller inte med allt som alla POSKare säger och tycker. Men jag är glad åt mångfalden och jag tycker det är viktigt att POSKare får chans att säga och diskutera och argumentera. Så även på POSK-bloggen.

De frågor som vi som organisation driver finns i vårt program.

Nu pågår förarbeten för POSK kommande programmet inför nästa mandatperiod 2018-2021. Där får alla POSKare chansen under hösten att vara med och påverka. Nästa år, 2016, ska beslutet om programmet fattas på årsmötet.

POSKs Vision och program>>

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus
Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska
• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro