Jag har gjort det i 100 dagar!

Så har jag gjort det igen i 100 dagar. Bloggat varje dag i sträck.

Det är tredje året som jag är med på utmaningen Blogg100 som innebär att man (helt frivilligt) bloggar varje dag i 100 dagar.

För mig som ändå bloggar nästan varje dag så har det inte varit en så stor utmaning. Och det är roligt att blogga. Det finns ju alltid något att skriva om. Stort som smått. Ibland får man välja.

Och som ni kanske har märkt så försöker jag också att koppla det mesta som jag skriver till POSKs Vision och program på ett eller annat sätt.

Att vara en del av Blogg100 har varit roligt. Här kan du hitta alla andra som valde att vara med i utmaningen >>

Nu är utmaningen över för det här året. Det innebär inte att jag kommer sluta blogga i fortsättningen. Men nu kanske jag hoppar över en dag eller så ibland.

Och du… om du vill vara med och gästblogga här på POSK-bloggen så hör av dig! Jag vill att många POSK-röster ska höras!

 

Har (S) ett kontrollbehov?

Jonas Lindberg skriver i Kyrkans Tidning (23/15) på ledarsidan:

Kyrkans Tidning: Ledare/ Behov av kontroll bakom s kyrkoengagemang>>

I helgen samlades Socialdemokraterna till partikongress i Västerås och i anslutning till temat Framtidens folkrörelse debatterades partiets engagemang i kyrkovalet utifrån motioner från fem olika arbetarekommuner, varav fyra var negativa till ett fortsatt sådant engagemang. Partiledningen och majoriteten av kongressdeltagarna menar dock att det också i fortsättningen är motiverat att Socialdemokraterna ställer upp som parti också inom Svenska kyrkan.
(…)
Samtidigt har Socialdemokraterna till skillnad från de flesta andra
partier över huvud taget inte nämnt Svenska kyrkan i något av sina partiprogram åtminstone sedan 1980-talet, det vill säga inte ens under den period då relationsförändringen mellan kyrka och stat debatterades som mest.
(…)
Partiledningens argument för att fortsätta ställa upp i kyrkovalet
handlar om vikten av att kunna fortsätta påverka kyrkan med socialdemokratiska värderingar och att en fristående nomineringsgrupp som exempelvis Socialdemokrater i Svenska kyrkan vore att försvaga arbetarrörelsens ställning i sammanhanget.

Jonas Lindberg lyfter flera av de spörsmål som måste diskuteras, både hos socialdemokraterna men även hos oss andra grupper. Jag tror kanske inte att de enskilda s-ledamöterna som jag känner i olika sammanhang ser sig ha ett kontrollbehov i de kyrkliga frågorna. Men jag tror Lindberg har helt rätt när s-organisationen känner att man måste ha det.

Så här skriver "Socialdemokrater för tro och solidaritet" (STS) på en av sina interna debattsidor som svar till dem som på kongressen motionerat och ville göra socialdemokraterna helt sekulärt.

Tidenmagasinet: Replik>>

Debattörerna påstår att vi motarbetar ateister och är ”religionsfrämjande”. Det stämmer självklart inte. Missionerande är inget som STS håller på med. Vi är en politisk, socialdemokratisk organisation som använder den progressiva, befriande kraft religion kan vara i vårt arbete för jämlikhet och jämställdhet, mot alla typer av förtryck. Det gör vi inte minst som motkraft till dem som använder religionen för att rättfärdiga patriarkala, konservativa och reaktionära tankespår och strukturer.(…) Du behöver självklart inte ha en gudstro för att vara medlem hos oss. Vi har många medlemmar som inte definierar sig som troende. Alla våra medlemmar delar däremot våra värderingar, om allas lika rätt och möjligheter, och våra ambitioner för ett samhälle för alla. Och för ett socialdemokratiskt parti för alla. Med den ambitionen stöder vi med självklarhet aktivt även att HBT-s ges ökat inflytande som en av sidoorganisationerna inom socialdemokratin.

Socialdemokrater för tro och solidaritet skriver också:

Partistyrelsens förslag var att avslå motionen och (mest med anledning av att en femte sidoorganisation nu godkändes, se nedan) att partistyrelsen skulle få i uppdrag att inför kongressen 2017 utreda, definiera och komma med förslag kring vad som krävs för att vara en sidoorganisation och vad det innebär i relation till partiet. I det ingår att se över hur partiets stöd till sidoorganisationerna kan se ut och vilken representation de ska ha i partiets beslutsorgan.

När kongressen gick till beslut hördes ett par spridda ja-rop till förmån för motionen men partistyrelsens förslag hade massivt stöd. Efter detta tydliga beslut kan vi gå vidare med bevarad, ja rent av stärkt, ställning. Kongressen har markerat att vi och de andra sidoorganisationerna är viktiga bidrag i ett parti som kallar sig Framtidspartiet och vill vara en relevant folkrörelse.

Socialdemokraterna för tro och solidaritet>>

Ja, jag tror Lindberg har rätt. Jag tror socialdemokraterna har ett för stort kontrollbehov för att våga släppa Svenska kyrkan. Men jag slutar inte tro att droppen kan urholka stenen. Jag tror att den politiska järnhanden över Svenska kyrkan bara kommer att vara en 100-årig parentes! Och sen kan alla de duktiga socialdemokrater som vill vara med och ta ansvar i Svenska kyrkan göra det på sina kyrkliga premisser och inte på sina samhällspolitiska.

Ur POSKs vision och program:

Rekryteringsbasen för POSK är gudstjänst- och församlingsgemenskaperna kring våra kyrkor. Kyrkan består av alla sina medlemmar, inte bara de som på olika sätt har ett samhällspolitiskt engagemang. Det är gemenskapen och det lokala förtroendet i församlingen som avgör vilka som företräder POSK.

Foto: IKON/Magnus Aronsson

Släng inte ut barnet med badvattnet!

I dagens Kyrkans Tidning (nr23/15) finns det flera uppslag med debattartiklar om kyrkohandboken.

Kyrkohandboken är (efter bibeln) den viktigaste boken för oss som Svenska kyrka. Det är handboken som konstituerar oss som kyrka, det är där vi binds samman i tro, bekännelse och tradition. Genom ord, genom handling och genom musik.

I dagens tidning har styrgruppen med biskop Per Eckerdal och projektledare Solveig Ininbergs svarat på den kritik som riktats med arbetet. De skriver:

Debattörerna tror inte på handboksprojektets arbetssätt. Det gör vi, samtidigt som vi är medvetna om att det finns ett behov att fortlöpande självkritiskt ompröva och förbättra.Under tiden som diskussionerna pågått under våren med musikorganisationerna har själva handboksarbetet gått vidare med god fart och med avgörande insatser från organisationernas medlemmar runt om i landet och från många andra.

Inläggen efter förra veckans debattartikel visar också engagemanget för handboksarbetet. Samtidigt speglar de en bristfällig kommunikation runt arbetet. Att det tidigare varit svårt att följa handboksarbetet har fött fantasier om vad som händer eller inte händer. Detta ska förändras och nu tillför vi en kommunikationsresurs till projektet.

Ett exempel på bristande kommunikation är att efter året med försökshandbok och remissyttranden spreds en bild att de flesta var nöjda och inga större förändringar behövdes. I verkligheten, som inte var så tandlös, förlängdes handboksarbetet med ett år för att kunna dra nytta av alla kvalificerade och konstruktiva synpunkter som kommit in. De ledde i sin tur till beslut om ytterligare ett års förlängning av arbetet. Det innebär att det nu finns tid för att arbeta igenom struktur, språk, teologi och musik. Under nästa år kommer det bearbetade handboksförslaget att gå ut på remiss så att det blir prövat och förankrat i vår kyrka.  

Det är bra att styrgruppen känner tillförsikt över arbetet. Det är också bra att de inser att kommunikationen inte har fungerat ut i organisationen. Kyrkans Tidning kunde i mars berätta att Dag Tuvelius skulle förstärka kommunikationsavdelningen för att arbeta med information om kyrkohandboken.

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/styrgruppen-kyrkohandboken-vill-oppna-nyskriven-musik

Eckerdal och Ininbergs skriver också:

Något hemlighetsmakeri om vilka som medverkar i arbetet är det inte fråga om och det finns heller ingen anledning för projektledningen att få godkännande från musikorganisationerna för de experter man under arbetets gång anlitar. Vi förutsätter att det finns ett kollegialt förtroende också inom kyrkomusikerkåren. Det är resultatet som är det intressanta och som ska recenseras, inte de medverkande.

Jag håller inte med styrgruppen i alla dessa påståenden. Om det hade varit så, som de skriver, att det inte varit hemlighetsmakeri, så hade kritiken inte varit så hård tror jag. Sen är det tydligt och klart – självklart ska ingen person recenseras eller kritiseras! Det är det samlade resultatet och helheten som är viktigt.

Om Tuvelius kan hjälpa till att kommunicera processen, och öppna spjällen så borde mycket av kritiken kunna vädras ut och bort. En bra start är väl att på webbsidan för kyrkohandboken berätta vem som är ansvarig, vem som sitter i styrgruppen och vara ännu mer tydlig med hur arbetet kommer att hanteras fram till remissomgång två. En processkarta kanske? Och vad som ska hända med materialet efter den remissomgången.

Kyrkans Tidning: http://www.kyrkanstidning.se/asiktsamne/kyrkohandboken

Kerstin Hesslefors Persson, domprost i Lund och ersättare i kyrkomötet för POSK skriver i dagens Kyrkans Tidning:

http://www.kyrkanstidning.se/debatt/vi-vill-ta-del-av-processen

Om vi vill hitta uttryck för Guds närvaro måste vi fråga efter vad som är angeläget för människor idag. Musik och ord, som uttryck för evangeliet kan inte låsas fast för alltid. Vi kan inte börja med vad vi vill att människor ska lära sig om den kristna tron.

Utmaningen är att ta reda på hur människor har det, för att kunna uttrycka den kristna tron. Ord och musik utgör tillsammans, och var för sig, viktiga uttryck för evangeliet.

Gudstjänstlivet byggs upp av människor som längtar efter att gestalta tro och liv. Vi är många som har vårt hjärta i gudstjänstlivet. Det är en glädje att fira mässa tillsammans. Den har tusenåriga rötter att värna och ta avstamp ifrån.

Låt oss hoppas att det möte som styrgruppen ska ha nästa vecka den 10 juni resulterar i raka rör, klara direktiv och en genomskinlig fortsatt process, så att allt gott arbete med kyrkohandboken tas tillvara. Släng inte ut barnet med badvattnet!

Kyrkan i din telefon – tips på bra appar!

Manilla Bergström, POSKare (sitter i kyrkomötet) och tf kyrkoherde i Torslanda-Björlanda församling i Göteborgs stift har delat med sig av sina bästa appar som hon använder i sitt arbete. Kanske hittar du något som kan vara användbart för dig? Eller en tipslista till vänner som jobbar eller ska börja jobba inom kyrkan?

Apparna hittar du där du kan ladda ner appar i din telefon. Några är gratis. Några får du betala lite för. (bläddra i bilderna så ser du hur appen kan se ut)

  • Kyrkoåret och all nödvändig info för söndagen
  • Bästa kustväderappen. Hur blir det med vigseln vid havet? Plan B? Alltid rätt klädd inför läger, begravningar mm.
  • Skoja med organisten. Gå ut i sakristian, slå på micken och börja
    spela: Cathedral organ
  • Olika bibelappar med olika översättningar är bra. Lätt att söka på enstaka ord. Men också fint att få ett bibelord för dagen. En liten stund till din egen lilla andakt.
  • Vid andakten i stojigt rum eller vid friluftsgudstjänsten: dra igång valfria kyrkklockor!
  • Samtalsgrupp, andakt, konfirmandgrupp: använd frälsarkransappen!
  • Konfirmandappen. Lysande! Använd ungdomarnas verktyg.
  • Organisera dina predikotankar. Mindmappa!
  • Svenska kyrkans instagramkonto: tar dig med till kyrkor och församlingar runtom i Sverige https://instagram.com/svenskakyrkan/ . Det är en anställd, förtroendevald eller ideell som varje veckan lägger upp bilder och berättar om sin vecka i Svenska kyrkan.
  • Kyrkguiden. Där kan du hitta den närmaste kyrkan du befinner dig bredvid och förhoppningsvis när de har gudstjänst. http://www.svenskakyrkan.se/appar

 

 

 

Jag ser stora möjligheter för en stark kyrka!

I dag gästbloggar Anne Olofsson, ordförande i POSK Norrköping.

Ett försenat men ändock stort Tack till POSKs styrelse som satt samman ett mycket intressant och viktigt program vid vårt årsmöte den 9 maj.

Per Lindbergs dragning var oerhört intressant kring fastighetsutredningen då fastighetsfrågan också rör hur vi behandlar vår identitet och vår sociala roll.

Biskop Thomas Söderberg var även han intressant kring kyrkans roll som samhällsaktör. På det hela taget var det ett mycket bra årsmöte.

Det är NU vi måste ta alla de här samtalen och se på möjligheterna lika mycket som utmaningarna. Vi har svårt att bemöta de stora strukturella problemen på lokal nivå men ser vi sammanhangen så blir det lättare att förstå hur vi kan möta framtiden, även i ett lokalt perspektiv.

Jag ser STORA möjligheter för framväxt av en stark Svenska kyrkan, det  gäller bara att inte sprida modlöshet av alla nedåtgående trender i och med paniken kring det sjunkande medlemsantalet.

Kyrkan är i grunden en trosgemenskap med ett uppdrag större än medlemskapet. Pengar är bra men de behöver inte alltid komma från fler medlemmar!

Allt gott och tack för POSKs styrelsens allt goda och kloka arbete! 

Anne Olofsson
ordförande POSK Norrköping

POSKs årsmöte 2015>>

Aktör för välfärd (Västerås stift)>>

Blogg: Gemensamt ansvar – det ser så olika ut>>

Socialdemokrater i Svenska kyrkan

Socialdemokrater i Svenska kyrkan, SiSK, är detta den nya gruppen som kommer att delta i kyrkovalet 2017?

Om debattören Irene Gustafsson (S) Boden (KT  22/2015) får som hon vill så kommer Socialdemokraterna under året kongress till helgen besluta så. Hon skriver i KT:

Det kan inte vara rimligt att en sekulär valberedning, som inte ens behöver vara medlemmar, ska föreslå vilka som ska ha de olika uppdragen i Svenska kyrkan. Det finns oftast ingen kunskap kring hur de olika uppdragen hänger ihop och vad ledamöternas uppdrag är. Risken finns att man väljer in folk utan något engagemang eller någon kunskap om att de demokratiska besluten tas i samråd med de som har vigningstjänsten.

Kyrkans Tidning: Nya tag behövs i kyrkopolitiken>>

Tidningen Dagen skriver också om motionerna till (s)-kongressen. Det finns tydligen sex motioner (av de sammanlagt 550 motioner som kommit in) som önskar att (S) inte deltar som parti i kyrkovalet. Några ställer sig också tveksamma till att organisationen Tro och solidaritet har så stark ställning.

Tidningen Dagen skriver:

Några motionärer som vill bryta engagemanget i kyrko­valet vill också ta bort sidoorganisationen Tro och Solidaritets plats i partiets verkställande u­tskott och partistyrelse. Om kyrkovalet skriver de: ”Socialdemokraterna ställer inte upp i val till andra religiösa eller livsåskådningsmässiga församlingar.” Om Tro och solidaritet heter det:

”En ateistisk eller agnostisk socialdemokrat kan med rätta känna stor olust inför (…) att det finns en särskild sammanslutning för religiösa/troende socialdemokrater som sitter med och fattar beslut i partiets högsta beslutande organ mellan kongresserna: partistyrelsen och till och med VU.”

Tidningen Dagen: Förslag på s-kongress: Lämna kyrkopolitiken>>

Som ni vet så tycker vi i POSK att kyrkan ska vara partipolitiskt obunden. POSK tycker att det är konstigt att ett politiskt parti (oberoende vilket) ska engagera sig i ett enskilt trossamfund och, precis som det också påpekas i motionerna och debattartikeln, personer som inte är engagerade i kyrkan alls, påverkar vem som ska väljas in och vilka frågor som ska drivas.

Förslaget som Gustafsson för fram om ”Socialdemokrater i Svenska kyrkan” (SiSk) är lite mer tilltalade. Men… det är inte optimalt det heller. POSK ser att de grupper som startats på liknande sätt fortfarande har starka band till sin moderorganisation.

OM socialdemokraterna skulle välja att som parti inte ställa upp i kyrkovalet så skulle det kunna skapa förutsättningar för ett omfattande strukturförändring inom Svenska kyrkans demokratiska organisation. Det vore oerhört spännande att få vara en del av den processen.

För när det väl blir så (jag är övertygad om att de politiska partierna kommer att lämna) så hoppas jag att vi vågar fundera nytt och annorlunda. Det är lätt att tro att en demokratiskt process bara kan gå till på ett sätt – men det finns många sätt. Och säkert fler än vi kan komma på just nu. Låt oss hoppas att vi vågar ta nya spännande grepp. Kanske redan till valet 2017?

Ur POSK vision och program:
POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är en demokratisk riksorganisation för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda i Svenska kyrkan utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti. (…)

Rekryteringsbasen för POSK är gudstjänst- och församlingsgemenskaperna kring våra kyrkor. Kyrkan består av alla sina medlemmar, inte bara de som på olika sätt har ett samhällspolitiskt engagemang. Det är gemenskapen och det lokala förtroendet i församlingen som avgör vilka som företräder POSK.

S-kongressen i Västerås 29-31 maj>>

Tro och solidaritet>>

Världen idag: S-krav Lämna kyrkopolitiken>>

Kyrkans Tidning: S plats i kyrkopolitiken ifrågasätts igen >>

Riktlinjerna – hur märks de i utbudet?

Vid den här tiden har ni säkert, precis som jag, märkt att många stift och/eller församlingar på olika sätt gör reklam för konfirmationsundervisningen. Det är utskick, annonser, jippon av olika slag, samlingar, gudstjänster, konserter och YouTube-filmer.

Ingången är lite olika. Några pratar mest om att få ställa livets stora frågor. Några pratar mer om miljö och rättvisa. Andra är mer tydliga om att det också handlar om Jesus och Gud.

Finns det rätt eller fel?

2007 antog Kyrkostyrelsen riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete. Du kan läsa dokumentet här:

http://issuu.com/posksvenskakyrkan/docs/riktlinjer>>

Det är tydligt att det finns ett undervisningsuppdrag i alla församlingar. Att varje församling har en uppgift att sprida evangeliet.

sr.se: Bara 1 av 3 konfirmerar sig>>

sr.se: Kyrkan hittar nya vägar att nå unga>>

sr.se: Populärt med konfirmation>>

Här är ett litet utbud av den information som nu finns tillgänglig.

 http://svenskakyrkan.se/konfirmation>>

https://www.svenskakyrkan.se/goteborg/konfagbg>>

 

https://www.svenskakyrkan.se/umea/konfirmation>>

https://www.svenskakyrkan.se/harnosanddomkyrko/konfirmation>>

http://www.svenskakyrkan.se/karlstadsstift/konfirmation>>

 https://internwww.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=45935>>

Ur POSKs vision och program:>>

Svenska kyrkan har uppdraget att ge tron vidare i varje tid. POSK anser att det är nödvändigt med en genomarbetad missionsstrategi som är välkomnande och sändande, där varje människa uppfattas som en gåva och en resurs i församlingen. För dem som i vuxen ålder närmar sig kyrkan ska församlingen kunna erbjuda en genomtänkt och inbjudande vuxenundervisning där människor möts med respekt och erbjuds stöd att växa i kyrkans tro och gemenskap.

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa relationer med så stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter samt delaktighet och ansvarstagande i samhället. Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka. 

Kan ateister vara medlemmar?

Kan ateister vara medlemmar? Den frågan ställer sig Majeed Olerud Khoso på debattsidan i dagens Kyrkans Tidning. (Nr 21/2015)

Kyrkans Tidning: Kan ateister vara medlemmar?>>

Frågan ställer han sig eftersom han själv inte är med i Svenska kyrkan, med ganska regelbundet ändå går på verksamhet i kyrkan. Han skriver:

Första gången jag gick på kyrkans barntimmar frågade jag prästen om jag på något sätt kunde göra rätt för mig som besökare, med tanke på att jag varken var troende eller betalande medlem. Det fanns inget sätt, vi var välkomna ändå.

Och Majeed skriver att han läser bibeln. Han verkar tycka att Svenska kyrkan som institution är bra – bara han slipper vara med och tro eftersom han skriver att kyrkan förmedlar en världsbild som helt enkelt inte är sann.

Han skriver:

Kan kyrkan acceptera att uttalade ateister löser ett medlemskap som inte innebär en tyst överenskommelse om att undvika teologiska spörsmål?  Alltså en typ av medlemskap som uttryckligen tog avstånd från all teologi, ungefär som en samvetets friskrivningsklausul. Ett sådant medlemskap skulle innebära att ateister (och andra) fick möjligheten att stödja och påverka kyrkan utan att ge moraliskt stöd till den kristna mytologin.

Jag ser på nätet att Majeed Olerud Khoso är miljöpartist och arbetar på utrikesdepartementet.

Så min tankevurpa blir givetvis – skulle han som miljöpartist kunna tänka sig att människor blev medlemmar i miljöpartiet utan att ställa sig bakom de grundläggande värderingarna? Att få möjlighet, som medlem, att vara med och bestämma om miljöpartiet, att bli invald i olika styrelser?

Jag vill svara på Majeeds fråga. Både ja och nej skulle jag vilja svara. Vi har i Svenska kyrkan ingen koll på vad människor tror på eller hur de tolkar bibeln. Vi gör inget test eller prov. Alltså kan man som ateist vara medlem i Svenska kyrkan. Ingen kommer att slänga ut dig. Du kan som medlem rösta de kyrkliga valen. Du kan som medlem bli invald i de kyrkliga styrelserna. Alltså – som ateist skulle du mycket väl kunna vara med i Svenska kyrkan.

Personligen så tycker jag dock (vilket POSK också skriver i sitt program>>) att det är viktigt att de förtroendevalda ska hämtas från gudstjänstgemenskapen. Just för att de som ska vara med och ta ansvar för verksamhet, gudstjänster, kyrkan tro bekännelse och lära.

Rekryteringsbasen för POSK är gudstjänst- och församlingsgemenskaperna kring våra kyrkor. Kyrkan består av alla sina medlemmar, inte bara de som på olika sätt har ett samhällspolitiskt engagemang. Det är gemenskapen och det lokala förtroendet i församlingen som avgör vilka som företräder POSK.

POSK strävar efter att våra representanter ska vara kunniga och kompetenta. De har ambitionen att leda utvecklingen av Svenska kyrkan, drivs av sitt engagemang för kyrkan och har förmåga att stimulera andra att stiga fram och ta ansvar. POSK driver fram förändring genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll, och göra kyrkan synlig i samhället. POSK är med och bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs.

Nej, vi ska inte ha ett särskilt medlemskap där man som ateist ska kunna vara med i kyrkan. Bara för att man vill vara med och stödja kyrkan men med en "samvetets friskrivningsklausul". Nä… det vore fullständigt tokigt.

Men om man inte vill vara med i kyrkan så finns det ju betydligt många fler sätt stödja kyrkan. Genom bidrag (enstaka eller återkommande) till den lokala kyrkan och dess diakonala verksamhet eller annat viktig verksamhet. Eller i söndagens kollekt. Eller genom bidrag till Svenska kyrkans internationella arbete.

Svenska kyrkans internationella arbete: Ge en gåva>>

Svenska kyrkan: Medlemskap>>

Foto: IKON

Ska självmord vara den enda utvägen?

Ska Svenska kyrkan lägga sig i politiken? Nej, säger en del. Ja, säger andra.

Personligen så tycker jag att det är självklart att Svenska kyrkan ska lägga sig i när människor far illa i stort eller smått.

Häromdagen var det ett reportage på nyheterna om självmord. Självmord som ökar framförallt i de yngre åldrarna. Reportaget handlade om att man önskade att det jobbades lika hårt på en nollvision inom självmord precis som man jobbar på en nollvision av dödade personer i trafiken.

Men jag ser att det finns ytterligare problem. Det är inte bara de yngre som tar sina liv. Väldigt många äldre orkar inte leva längre. Därför att det inte finns en ordentlig äldrevård. Därför att de har ont. Eller de är ensamma. Eller de känner sig åsidosatta. De orkar inte kämpa. Därför att politikerna väljer att ha generella likartade lösningar istället för individuella lösningar som ser till den enskilda människans behov och önskemål.

Jag hör om makan som är tvungen att vårda sin svårt sjuke make dygnet runt och inte får någon hjälp eller avlastning. Till slut tar hon sitt eget liv för hon orkar inte längre.

Jag hör om änkan som lever med stor smärta och inte får hjälp med tillräcklig smärtlindring eller hjälp till ändrat boende. Som till slut tar sitt eget liv.

Jag hör om äldre personer, som bor ensamma, som faktiskt känner sig otrygga i sitt hem trots att de har hemtjänst som kommer flera gånger om dagen. Men det är olika personer och det är korta stunder. Och de får inte hjälp med det som behövs.

Det här är inte värdigt!

Detta är en av anledningarna som jag tycker att Svenska kyrkan måste säga ifrån och delta i politiken. Detta är också en av anledningarna som jag tycker att Svenska kyrkan måste gå in i den sociala omsorgen och skapa äldreboende som komplement till de boende som finns i samhället i dag. Boenden som man kan få flytta till innan man blir alldeles för sjuk. Boenden där man kan få leva goda år, med gemenskap, verksamheter och omvårdnad och någon som bryr sig. Att de som vill faktiskt ska kunna få flytta till ett gemensamt boende. Att de som vill bo kvar hemma ska kunna få göra det med en fungerande och värdig hemtjänst. Att det är människovärdet och livskvaliteten som ska styra och inte timmar och minuter hos de anställda.

Nej, självmord ska inte vara enda utvägen – varken för unga människor som står i början av sina liv eller för de äldre som ska kunna få avsluta sina liv värdigt och tryggt.

Statistiska centralbyrån: Var tredje äldre bor ensam>>

TV4: Långt från målen att minska självmord>>

Socialstyrelsen statistik: Äldre – vård och omsorg>>

SVT: Ny studie (2014): Var femte på äldreboende dör inom en månad>>

Ur POSKs vision och program:

Svenska kyrkans sociala roll

Vi lever i ett samhälle som snabbt förändras. Det finns nu möjligheter för Svenska kyrkan att på ett nytt sätt vara aktör i samhället och därigenom möta människor i nya sammanhang. Staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har slutit en överenskommelse med organisationer inom den ideella sektorn i syfte att underlätta och öka det samhälleliga ansvarstagandet från dessa och här finns stora förväntningar på att kyrkan tar ansvar som aktör. Svenska kyrkan är i dag den klart största organisationen inom denna sektor.

POSK vill verka för att församlingar och pastorat noga följer denna utveckling och utifrån sitt uppdrag som kyrka överväger på vilket sätt man kan ta ansvar och finnas närvarande i samhällslivet. Exempel på detta är verksamhet inom förskola, fritidsgård, hemtjänst ochboenden av olika slag. POSK anser att även begravningsbyråverksamhet har en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift med dess diakonala och liturgiska dimension. Begravningsbyråverksamhet i Svenska kyrkans regi bör därför vara tillåten.

Svenska kyrkan har en lång tradition av engagemang inom bland annat sjukvård och skola. Det är fortsatt en angelägenhet för kyrkan att, när det finns förutsättningar, själv bedriva sådan verksamhet. För verksamhet som kräver större investeringar och mycket personal bör man finna organisatoriska former som inte riskerar att sådan verksamhet sammanblandas med och urholkar de lokala enheternas ekonomi. Sådana verksamheter bör därför normalt bedrivas organisatoriskt fristående från, men i nära samverkan med församlingar och pastorat.

POSKaren Mikael Mogren ny biskop i Västerås

Det blev inte helt oväntat Mikael Mogren som blev Västerås stifts nye biskop.

Den 6 september kommer att han vigas till biskop i Uppsala domkyrka – samtidigt som Johan Dahlman vigs till biskop för Strängnäs stift.

Mikael Mogren fick 307 röster (261 i första omgången) mot Karin Johannessons 218 (162 i första omgången).

Mikael Mogren är POSKare och har under många år suttit för POSK i kyrkomötet på Uppsala-bänken, men under denna period för Västerås stift. Den uppgiften får han nu lämna men kommer ju delta i kyrkomötet som biskop istället.

Stort grattis till Mikael till biskopsstolen!

Kyrkans Tidning: I dag väljs Västerås nya biskop>>

Kyrkans Tidning: Mikael Mogren vann biskopsvalet i Västerås>>

Tidningen Dagen: Mogren ny biskop i Västerås>>

Västerås stift>>

Foto: Från Västerås stifts webbshop>> där man kan köpa Praktisk "buff" eller "multiscarf" som man kan ha som pannband, scarf på handleden eller som mössa. (OBS! Mikael på bilden medföljer inte!)