fbpx

Verbum Novum

I torsdags fick Henriette Zeuchner, VD för Verbum och Berling Media priset MegAward 2015>>.

Motiveringen lyder:

"Mottagaren av MegAward 2015 är nytänkandet personifierad. Var årets vinnare än har befunnit sig i medielandskapet har hon inte bara identifierat de möjligheter som ny teknik erbjuder. Hon har även sett till att förverkliga dem. MegAward 2015 går till Henriette Zeuchner, som visar att det inte bara är de allra största medieaktörerna som ligger i utvecklingens framkant."

Vad har då Verbum och Berling media gjort? Jo, de har tagit fram ett verktyg som kan hjälpa församlingarna att göra snygga och prydliga agendor till söndagens gudstjänst. Psalmboken, gudstjänsthandboken, evangelie – och kyrkohandboken – allt finns i verktyget och kan kombineras.

Så här beskriver Verbum det själva:

Verbum Novum Gudstjänst from Verbum on Vimeo.

Flera motioner har passerat Kyrkomötet med en önskan om digitalisering av kyrkans böcker. Eftersom Verbum (av någon outgrundlig anledning) har ensamrätt på de här kyrkliga böckerna så har kyrkan varit beroende av att förlaget tagit initiativ. Och det har man nu alltså gjort.

Jag hoppas att det är ett bra program och att många församlingar och användare går samman för att på det sättet få ner priset på verktyget.

Här kan du läsa mer om Verbum Novum>>

Hjärtats nycklar

I helgen har jag varit i Umeå. Dels för att jobba och planera med POSKs informatör Lars-Gunnar. Dels för att jobba och planera med kyrkomötets presidium och kansli.

Kyrkomötets presidium valde att lägga mötet i Umeå eftersom Umeå i år är kulturhuvudstad i Europa och i helgen så hade en kyrkopera premiär. Kyrkoperan fick 2012 Svenska kyrkans kulturstipendium.

Operan heter Hjärtats nycklar och bygger på Martin Lönnebos bok med samma namn. Librettot är skrivet av Ylva Eggehorn, tonsättare Peter Bruun och regissör Patrik Sörling.

Det var en fantastisk opera. Utspelad i kyrkorummet med de fördelar men också begränsningar som det innebär.

Jag fick möjlighet att gå på föreställningarna både på lördagen och söndagen, vilket var fint. Lördagen inleddes också med ett teologiskt samtal i två timmar där Martin Lönnebo, Ylva Eggehorn, Peter Bruun och Patrik Sörling berättade om arbetet med operan och boken. Otroligt spännande.

Har ni möjlighet så skulle jag rekommendera att gå på operan. Den tar bara 1 timme och 10 minuter.

Ur POSKs vision och program:
För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa relationer med så stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter samt delaktighet och ansvarstagande i samhället. Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.

Kyrkans Tidning: http://www.kyrkanstidning.se/kultur/snart-premiar-pa-martin-lonnebo-opera

Svenska kyrkan Umeå: http://www.svenskakyrkan.se/kyrkaochsamhalle/opera—hjartats-nycklar

Uppdaterad 9 oktober
Svenska kyrkan: http://blogg.svenskakyrkan.se/kultur-i-kyrkan-2014/2014/10/08/varldspremiar-av-hjartats-nycklar/

Piteå kyrkopera: http://www.nll.se/sv/Kultur/Musik/Norrbottensmusiken/Pitea-Kyrkoopera/

Kyrkomötesbubbla

Jag ser i mitt sociala medie-flöde att bok och biblioteksmässan i Göteborg håller på att dra igång. Flera personer i flödet säger sig lämna verkligheten och nu gå in i "bokmässebubblan".

Vi som befinner oss i Uppsala och kyrkomötet befinner oss istället i "kyrkomötesbubblan".

Just nu pågår utskottsarbetet. I åtta utskott sitter ledamöterna och diskuterar de olika motionerna och skrivelserna som de fått på sitt bord. Det blir delanden, tyckanden och ibland debatteranden. Och till slut kommer utskottet fram till ett gemensamt förslag som de lägger fram för kyrkomötet. Debatten och besluten ska tas i november.

Vi är i nya lokaler och det är mycket som är nytt för oss alla – inte bara de nya ledamöterna. Det är spännande och ibland stöter vi på lite hinder. Men kyrkokansliet gör sitt bästa för att hjälpa till med allt praktiskt.

Det är spännande eftersom vi kommer från olika delar av Sverige och har med oss en massa olika erfarenheter. Det blir möjligheter att dela med sig och nätverka i pauser och måltider.

Kyrkohandboksförslaget har fått en del medial uppmärksamhet. Det är ingen fråga som ligger på kyrkomötets bord just nu – men i morgon är det redan bestämt att vi ska ha ett seminarium om hur arbetet fortskrider och sedan samtal i utskotten om kyrkohandboken, innan utskotten upptar sina förhandlingar igen.

I dag passade vår kyrkomötesgrupp på att ta ett foto. Det är rasande kallt i Uppsala och vi frös – men så här ser vi ut!

Alla offentliga förhandlingar (vilka inte är så många under denna session) kan du se här>>

http://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/

 PS: 2017 har vi flyttat kyrkomötet så att det inte krockar med bok och biblioteksmässan – så då kan vi gå in i båda bubblorna!

Hur väl förberedd?

Något som är värt att göras är värt att göras ordentligt!

Det är väl en bra devis – men tyvärr är det allt för oftast som vi kyrkan tror att vi kan göra saker bara på känn. Att vi bara genom att vi är så snälla eller har varit med några gånger vet hur man gör. Vet hur man läser en text, förstår hur man går i en procession, bär ett kors eller en evangelieprocession. Att det aldrig behöver övas.

Jag fick höra historien om prästen som var lite irriterad när en av kyrkvärdarna/gudstjänstvärdarna skulle läsa texten. För kyrkvärden ville ha texten minst fyra veckor i förväg. Och sedan ringde kyrkvärden flera gånger till prästen och frågade "hur uttalar man det här?" eller "Varför står det så här? Vad innebär det?"

Och prästen tyckte det var lite jobbigt. Istället för att se vad som hände. Nämligen att den här personen verkligen tog sitt jobb på allvar, förberedde sig och hade bibelstudie över texten i fyra veckor!

Den här historien fick mig att tänka på hur vi gör.

Sen fick jag höra en annan historia om den fullständiga irritationen som en person kände vid gudstjänsten när det visade sig att prästen kom till gudstjänsten och endast hade några stödord för predikan och sedan "svamlade" ihop en predikan som var så lång, så lång. En predikan som oftast inte gav någonting. Det har slutat med att den personen bytt gudstjänstkyrka. För irritationen blev för stor!

Något som är värt att göras är värt att göras ordentligt!

Självklart ska vi våga göra spontana saker. Självklart!

Men om vi kommer till jobbet och chefen ska hålla ett möte och är dåligt förberedd – är vi inte lite irriterade då? Om vi kommer till konserthuset och upptäcker att orkestern inte förberett sig – blir vi inte lite irriterade då? Och när vi kommer till kyrkan och upptäcker att gudstjänsten går på rutin, utan inlevelse eller att de som på olika sätt tjänstgör inte fått öva eller känner sig säkra i sina roller (det kan vara svårt att höra textläsaren, man vet inte åt vilket hålla man ska gå) – blir vi inte irriterade då?

Jag blir det – jag vill givetvis försöka göra mitt bästa. Och jag vill, när jag firar gudstjänst, också känna att jag får vila i en gudstjänst som är väl förberedd, där alla har har möjlighet att öva och förbereda sig och känner sig säkra.

För – är något värt att göras är det värt att göras ordentligt.

Och gudstjänst är verkligen värt att göras – utan gudstjänst ingen kyrka!

Himmelska toner

I söndags avslutades kyrkomusiksymposiet i Uppsala med en festhögmässa.

Tänk dig Uppsala domkyrka fylld med 650 musiker och körsångare. Varje psalm, varje liturgiskt avsnitt och alla körsatser – allt fylldes med himmelsk sång. Det var helt enormt.

Jag brukar bli imponerad varje gång när vi har invigning av kyrkomötet. För då sjunger verkligen alla också. Men detta vänner… detta var något utöver det vanliga! Det var nog så nära de himmelska tonerna man kan komma här på jorden.

Det har varit många spännande seminarier med paneldebatter, panelsamtal, workshops och fortbildning för musikerna. Konserter och gudstjänster.

Det har sagts en mängd viktiga saker. En sak som jag kanske trodde skulle diskuteras betydligt mer var kyrkohandboken, med tanke på den kritik som kyrkomusikerna har väckt mot förslaget. Nu var det väldigt lite diskussion om det, åtminstone som jag hörde.

Frågan lär återkomma.

Det är väl bara att konstatera att vår kyrka skulle vara betydligt fattigare utan musiken och lovsången. Musiken är lovsången där orden tar slut.

Ur POSKs Vision och program:

Musiken i kyrkan är ett redskap för att utforska, förmedla och fördjupa
tron. Detta ska ske med hjälp av en musikalisk bredd. Musiken är en
viktig del i vårt gudstjänstliv och tillför en dimension som förstärker
och förtydligar evangeliet om Jesus Kristus.

Sveriges Kyrkosångsförbund är Sveriges i särklass största körorganisation och körsång är en av Svenska kyrkans största ungdomsverksamheter. Svenska kyrkan är en betydande aktör i det offentliga kultur- och musiklivet i landet. POSK vill med kraft verka för att stärka musiken i
församlingarna.

(…)

Avgörande för rekryteringen av kyrkomusiker är att ungdomar tidigt
uppmuntras och får möjligheter att sjunga och spela. Därför bör
kyrkomusikernas tjänster innefatta instrumentalundervisning.
Rekryteringen behöver förstärkas för att undvika att det uppstår brist
på kvalificerade kyrkomusiker i Svenska kyrkan.

Kyrkomusiksymposiet

Just nu är jag i Uppsala på Kyrkomusiksymposiet , med tema "Musiklivet i kyrkan – kyrkan i musiklivet". Symposiet samlar kyrkomusiker, förtroendevalda och studenter som är intresserade av kyrkomusik, från hela landet.

Det har varit en del fantastiska inslag under dagen och några som kanske inte var riktigt lika bra.

Flera POSKare har jag givetvis träffat – det är alltid lika roligt! Särskilt när ni POSKare kommer fram och säger hej!

På kyrkomusiksymposiet diskuteras stort och smått när det gäller musiken i kyrkan och samhället.

Johannes Landgren, som bla är professor på musikhögskolan i Göteborg, sa något klokt i dag. Han sa:

"- När man kör i en uppförsbacke så måste man gasa för att komma fram."

Detta bland annat med anledningen av diskussionen om pengar och kyrkan och musiken i samhället. Tänker att det även kan gälla för nästan vilken verksamhet som helst inom Svenska kyrkan. Eller vad tror ni?

Dagen har varit blandad med paneldebatter, föreläsningar och konserter.

Jag avslutade dagen med att i domkyrkan titta på dansaren Virpi Pahkinen, som var en av kyrkomötets kulturpristagare.

För er som vill följa lite av det som händer så kan ni göra det genom #kms14 via sociala medier.

Kyrkomusiksymposiet äger rum på Uppsala konsert och kongress – där också kyrkomötet ska vara vecka 39, så det är bra att se lokalerna "in action".

Luther, musiken och samhället

I mitt sociala medieflöde i dag såg jag att Svenska kyrkan lagt upp ett av sina seminarier från Almedalen. Det handlade om om Luther, musiken och samhället.

Peter Strömmer och Göran Agrell som skrivit en bok om Luther, "I Luthers fotspår", höll i dag ett seminarium om musiken och Luthers syn på musiken i gudstjänsten och i samhället.

Jag tittade och lyssnade på större delen av seminariet, men tyvärr är ljudet lite dåligt och framförallt blev jag väldigt förvånad för så fort de sjöng psalmer så var det inget ljud alls. Lite misslyckat tycker jag (som faktiskt gillar allsång och att sjunga psalmer.)

Men mellan dessa tysta partier så fick jag spännande undervisning om Luther.

De hänvisar till sin webbsida där de samlat mycket information.

www.lutherinfo.se>>

Svenska kyrkan förbereder sig också för det stora Lutherjubileet 2017. Det kan du läsa om här:
https://www.svenskakyrkan.se/reformationsjubileum2017>>

 Glöm inte att läsa Kyrkans Tidnings ledarblogg där POSKaren Inger Harlevi kommenterar Svenska kyrkans Nikodemussamtal och andra händelse i Almedalen

http://blogg.kyrkanstidning.se/>>

Full verksamhet mitt i stiltjen

Det är lätt att tro att Svenska kyrkan inte driver någon verksamhet under sommaren. Inga grupper, inget bibelstudium, ingen kör. Men inget kunde väl vara mer fel.

Givetvis är det förändringar i verksamheten. Även vår församlingspersonal behöver semester.

Men den senaste tiden har åtminstone mitt sociala medie-flöde svämmat över av konfirmandläger och annan verksamhet som pågår i Svenska kyrkan. Det ordnas familjeläger, körläger och sommarläger. Det ordnas musikgudstjänster och specialgudstjänster. Och det firas alldeles vanliga gudstjänster varje vecka i våra kyrkor!

Befinner man sig i Almedalen den här veckan så finns det över 1000 olika seminarier och föredrag att delta i. Svenska kyrkan finns med och har flera olika och bland annat står man för de populära och välbesökta Nicodemus-samtalen i Domkyrkan.
Hela programmet kan du läsa här:
http://www.svenskakyrkan.se/almedalsveckan>>

Svenska kyrkan i Göteborg har producerat en tidning för de som firar semestern hemma. "Hemester" som det kallas. Du kan läsa tidningen här:

 

Du kan också hämta tidningen i en kyrka i Göteborg.

Jacob Sunnliden, informatör och kommunikatör i Helsingborg skriver på sin blogg om Svenska kyrkan på Instagram. Det finns ett vandringskonto som heter Svenska kyrkan. Varje vecka är det en ny medlem; anställd, frivillig eller förtroendevald som delar Svenska kyrkans vardag ur deras perspektiv.  Jacob skriver att det nu finns 1574 bilder som speglar Svenska kyrkans vardag ur olika vinklar. Det är en fantastisk skatt.

Jacob Sunnliden: Bilder som upprör #svenskakyrkan #instagram #SoMe>>

Det pågår alltså full verksamhet runt om i Svenska kyrkan. Glädje och sorg. Smått och stort. Viktigt och mindre relevant.

Lördag på Världens fest #vf14

Hela dagen i dag har vi haft bemannat på vårt utställningsbord på Världens fest>>. Många POSKare har kommit fram och hälsat – det har varit jätteroligt. Vi har också fått många spännande samtal från obundna grupper som letar tillhörighet och frågor från människor som vill veta vad vi står för.

Här kan du läsa hela vårt program>>

En aktivitet har jag hunnit med under dagen. Det var en teater med Bibelberättelsernas hus>>: Den förlorade sonen. En uppsättning som gjort i samarbete med personalen i Barnens katedral i Karlstad>> och Västanå teater>>.

Det var en fantastisk uppsättning och jag hoppas att det kan sprida sig vidare till fler ställen i Sverige.

Jag hann också gå upp och titta på utställningen som gjorts av
ungdomsledare från flera länder i Afrika och samt från Sverige. De unga
ledarna har talat om jämlikhet, gender (kön) och mångfald. Hur det ser
ut i sina egna länder, vad som är orsaken till att det ser ut som det
gör och vad konsekvenserna har blivit.

Det var mycket spännande att höra vad de kommit fram till. Jag blev guidad av en ung ledare från Sydafrika som berättade för mig om projektet.

Just nu har jag en kort paus. Utställningen är slut och om en stund är det mingel följt av flera olika gudstjänster.

Gå gärna in på vår facebook-sida och titta på foton. Jag har försökt att fota många av de POSKare som kommit förbi, har inte hunnit med alla tyvärr.

Facebook-foton>>

Ibland blir det bara stopp

Jag har ju hoppat på bloggutmaningen att blogga 100 dagar i sträck den så kallade "Blogg 100". Det är roligt! Och det är oftast inte svårt att hitta något att skriva om. POSK vill så mycket och vi har så många duktiga människor som ställer upp som ideella, frivilliga och förtroendevalda, så det är inte svårt att hitta något att skriva om, egentligen.

Men ibland blir det bara stopp. Ska jag skriva om det här eller det där andra? Ska jag lyfta den här frågan, ge mig in i den här debatten eller…

Och är det någon som läser vad jag skriver egentligen? Spelar det någon roll?

Tja, det kanske gör det. I det långa loppet antagligen inte. Men jag ger inte upp. Jag fortsätter skriva.

Och då tänker jag på gudstjänsten jag firade i min församling igår. Härlig gudstjänst, bra predikan och den blev ju inte sämre av att dottern var med och spelade flera stycken på tvärflöjt. Modershjärtat svämmade över av stolthet och det är roligt när flera i församlingen efteråt kommer fram till dottern och berömmer henne. De har sett henne sen hon var baby – och nu står hon där, ska fylla 21 i år och ska söka in på musikhögskolan.

Då är jag tacksam för de barn jag fått, den församling som jag fått glädjen att vara med i och för de personer som finns med i församlingen.

På kvällen var jag i Halmstad och såg Västanå teater som kommer från Värmland. De spelade det tragiska dramat Kung Domalde som bygger på Oidupus. Tragikernas tragik. Förfärlig handling. Men fullständigt lysande spelat. Och glädjande nog har jag förstått att Västanå teater kommer att medverka på något sätt under Världens fest i Karlstad.

Västanå teater har satt upp flera föreställningar tillsammans med Svenska kyrkan som bygger på olika bibliska berättelser. Jag ska verkligen försöka ta mig dit när jag är på Världens fest!

…se där… det blev visst en bloggpost i alla fall!

PS Du glömmer väl inte att POSK har sitt årsmöte i Karlstad fredagen 30 maj kl 12.00.

Världens fest>>

Västanå teater>>