Rädda Åh stiftsgård!

I Göteborgs stiftsstyrelse är en av de stora och kontroversiella frågorna huruvida Åh stiftsgård ska få vara kvar eller om den läggas ner och säljas av. Beslut tas i stiftsstyrelsen tisdag 10 juni.

En av punkterna som POSK i Göteborgs stift gick till val på var:

POSK vill att Göteborgs stift utvecklar Åh stiftsgård som en inspirationskälla för hela stiftet, en plats för gemenskap, själavård och lärande.

Det är tyvärr många stiftsgårdar i vårt land som har avvecklats. Men låt det inte bli en till! Åh stiftsgård har vänt ett negativ ekonomiskt resultat till vinst under de tre senaste åren! Åh stiftsgård vill fortsätta utvecklas och driva verksamhet.

Åh stiftsgård har under sina drygt 70 år i stiftet bidragit till stor andlig fördjupning och en näringskälla för framförallt ungdomar men också vuxna.

Av de drygt 250 brev som skickats till alla stiftsstyrelsens ledamöter, inför beslutet, så framgår vad gården har fått betyda för människor över åren.

Det har gjorts utredningar och det finns underlag. POSK tycker dock att underlagen har fel fokus, där utredarna enbart har tittat på ekonomi och fastigheter och inte vilken vision och framtidssyn på utveckling av gården som är möjlig.

Och framförallt så tycker POSK att man inte har sett till eller lyssnat på Åh styrelse som har en tydlig plan för hur man vill fortsätta att driva gården. (här kan du läsa Åhstyrelsens svar på utredningen>>)

Församlingsutskottet som har förberett frågan inför stiftsstyrelsen har som förslag att stiftstyrelsen först ska besluta om avveckling av gården. Därefter ska det tillsättas en utredningen som ska belysa andra idéer och alternativ som ger unga människor i hela Göteborgs stifts möjlighet att möta, utveckla och fördjupa kristen tro och kristet liv.

Mot detta beslut reserverades sig POSKaren Mats Rimborg tillsammans med Tord Nordblom (Frimodig kyrka). I reservationen står det:

Vi har inget emot att stiftet gör en bred ungdomssatsning. Men varför ska man göra en nedläggning av Åh till en förutsättning för en sådan satsning, och hur blir det bättre för ungdomarna av att man tar bort något som fungerar innan man ens har något alternativ att jämföra med? Vi har hittills fått nära 250 brev som vittnar om både vad Åh har betytt och vad stiftsgården fortfarande betyder för de ungdomar som åter dit i dag.

Stiftet fick ett överskott på 10 miljoner kronor 2013 och satsar dessutom miljontals kronor på att bygga upp administrativa system och servicebyråer. Det saknas alltså inte pengar. Åh har, inklusive verksamhetsbidrag, visat överskott de senaste tre åren och har presenterat en plan för att klara även de kommande fem åren.

Det går fort att riva ner, men det tar betydligt längre tid att bygga upp något nytt, och det vore en stor förlust för Göteborgs stift att nu bli av med Åh. Gör gärna andra saker för ungdomarna också, men vänta med en eventuell avveckling av Åh tills nya alternativ ger resultat. Först då kan vi avgöra det långsiktiga behovet av Åh stiftsgård.

Åh stiftsgård har en historia som sträcker sig mer än 75 år tillbaka i tiden. Så här står det på Åhs webbsida>>:

Den 5 maj 1937 köpte pastor Gunnar Rudborg på eget initiativ egendomen, men bakom honom stod en grupp präster från Göteborg som bildade ”Stiftelsen Åh Kyrkliga Ungdomshem”. Dessa präster tillsammans med några lekmän bildade också styrelsen. Man såg behovet bland ungdomarna i stiftet, att få samlas på gemensamma kurser och läger med kristen förankring.

Visionen som fortfarande finns kvar präglades av optimism och framtidstro för kyrkan. Man ville betona enkelheten, det varma och personliga i Gudsförhållandet. Åh fylldes av ungdomar från allra första början. Arbetet bedrevs i ”fri kyrklig” regi. Inga medel kom från församlingarna, pastoraten eller stiftet. Man levde på frivilliga gåvor.

En av de präster som stod bakom Gunnar Rudborg var Hugo Eckerdal, nuvarande biskopens pappa. Både Hugo och hans fru var djupt engagerade i Åh stiftsgård och satsningen på ungdomarna.

Tiden och förutsättningarna ser annorlunda ut än de gjorde för 75 år sedan. Men behovet av en viloplats, en lägerplats och ett plats för andlig påfyllnad är fortfarande stort. Det vore oklokt att lägga ner Åh innan stiftet vet hur man vill satsa på ungdomarna i stiftet.

POSK vill att Göteborgs stift utvecklar Åh stiftsgård som en inspirationskälla för hela stiftet, en plats för gemenskap, själavård och lärande.

Lördag på Världens fest #vf14

Hela dagen i dag har vi haft bemannat på vårt utställningsbord på Världens fest>>. Många POSKare har kommit fram och hälsat – det har varit jätteroligt. Vi har också fått många spännande samtal från obundna grupper som letar tillhörighet och frågor från människor som vill veta vad vi står för.

Här kan du läsa hela vårt program>>

En aktivitet har jag hunnit med under dagen. Det var en teater med Bibelberättelsernas hus>>: Den förlorade sonen. En uppsättning som gjort i samarbete med personalen i Barnens katedral i Karlstad>> och Västanå teater>>.

Det var en fantastisk uppsättning och jag hoppas att det kan sprida sig vidare till fler ställen i Sverige.

Jag hann också gå upp och titta på utställningen som gjorts av
ungdomsledare från flera länder i Afrika och samt från Sverige. De unga
ledarna har talat om jämlikhet, gender (kön) och mångfald. Hur det ser
ut i sina egna länder, vad som är orsaken till att det ser ut som det
gör och vad konsekvenserna har blivit.

Det var mycket spännande att höra vad de kommit fram till. Jag blev guidad av en ung ledare från Sydafrika som berättade för mig om projektet.

Just nu har jag en kort paus. Utställningen är slut och om en stund är det mingel följt av flera olika gudstjänster.

Gå gärna in på vår facebook-sida och titta på foton. Jag har försökt att fota många av de POSKare som kommit förbi, har inte hunnit med alla tyvärr.

Facebook-foton>>

En styrelseledamot, två motioner och många POSKare

I dag har varit en oerhört intensiv dag.

Det började med att jag satte upp POSKs utställningsbord i utställningshallen på KCCC i Karlstad. Sen blev jag avlöst där. Gick till Norrstrandskyrkan och var med på kyrkomötesträffen en stund som sedan avlöstes av årsmötet.

Nära 70 personer slöt upp på årsmötet. Det var roligt.

Årsmötet beslutade att välja in Eva Noreborg, Uppsala, istället för Emma Hedlundh som hade avsagt sig omval. Två motioner förelåg på årsmötet. En om fairtrade och en om stadgar. Båda motionerna bifölls av årsmötet efter liten diskussion.

Årsmötet fick också ta del av den planering som styrelsen gjort inför mandatperioden och en valanalys.

Efter årsmötet så var det snabba puckar tillbaka till KCCC och vår monter. Många POSKare har kommit och sagt hej, både gamla välkända och nya! Väldigt roligt. Är du i Karlstad i morgon så titta gärna in. Flera roliga samtal om POSK och kyrkovalet har vi också haft med intresserade.

På kvällen var vi allihopa i Löfbergs arena. Inte för att se Ishockey utanför att fira gudstjänst tillsammans. Det är ganska mäktigt att få sjunga psalmer och mässmusik till full orkester och 300 personers kör – förutom oss 3000 personer som var med på gudstjänsten.

I morgon är det fullt program. Massor att välja på. Jag ska mest stå i vår monter, men ska försöka hinna med någon programpunkt också.

Gå in och titta på vårt twitterkonto och vår facebooksida för att se alla foton. Jag ska försöka ladda upp dem senare också via flckr.

 

Heldag i Karlstad med POSK

I morse åkte jag iväg till Karlstad. Med två stora resväskor och en ryggsäck. I väskorna ligger material som vi ska ha på utställningen i samband med Världens fest. Och till kyrkomötesgruppens möte som vi har hela dagen i Norrstrandskyrkan. Och POSKs årsmöte i morgon.

Vi är drygt 40 personer som diskuterar kyrkomötet, motionsidéer och får rapporter från kyrkostyrelsen, andra organ samt utredningar som är på gång.

Det är roligt att träffas och få jobba tillsammans för Svenska kyrkan. Var och en på våra olika platser.

Jag kommer inte att hinna skriva mer under dagen tror jag.

I morgon har POSK årsmöte i Norrstrandskyrkan kl 12-14. Vi kommer att vara i källarlokalerna.

Alla POSKare är välkomna att vara med. Är du anmäld i förväg så får du också en lunchpåse på plats.

Många av oss kommer sedan att stanna kvar på Världens fest. Kom gärna och säg hej om du är i Karlstad – POSK finns med bland utställarna.

Världens fest>>

POSKs årsmöte>>

Full av förberedelser

I dag är jag lite veckovill. Fick plötsligt för mig att det var onsdag – men när jag kom på att det bara var tisdag kändes det lite lugnare.

Jag håller på att förbereda inför Världens fest i Karlstad. POSK ska stå med bland utställarna. Och sen kommer också att ha en särskild träff med våra kyrkomötesombud redan på torsdagen. På fredagen kl 12.00-14.00 ska vi har vårt årsmöte i Norrstrandskyrkan.

Så det gäller att fundera ut vad som behövs till vilket tillfälle och få med sig det.

Det ska bli väldigt roligt att vara med på Världens fest. Och jag hoppas att du kommer och säger hej till oss när vi står och delar ut information bland utställarna eller att du dyker upp på vårt årsmöte.

Världens fest>>

POSKs årsmöte>>

Kyrkans Tidning: Fem frågor till biskop Esbjörn Hagberg>>

Yes! Äntligen!

Vi som sitter i kyrkomötet har i minst tre år av fyra inte kunnat vara med på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Detta på grund av att  nästan alltid krockar med kyrkomötet.

Ofta har flera biskoparna åkt ner till Göteborg och bok- och bibliotek eftersom de på ett eller annat sätt medverkar. Det innebär att de lämnar kyrkomötet (där de har närvaroplikt) och de lämnar de utskott där de sitter.

Svenska kyrkan är den enskilt största utställaren på Bok- och biblioteksmässan. Det är också Svenska kyrkans största arrangemang på någon annans arena och under de fyra dagarna möter Svenska kyrkan en stor mängd människor i sin monter.

I många år har jag försökt att få kyrkomötet att flytta på sig. Bok- och biblioteksmässan infaller alltid lönehelgen i september. Eftersom så många från Svenska kyrkan är involverade i Bok- och biblioteksmässan så vore det bra om det inte krockade med kyrkomötet. Men trots att jag försökt via lobbying och frågor under kyrkomötet att flytta mötet så har det det aldrig fungerat. Presidiet har alltid sagt att mötet måste planeras i så många år i förväg.

Och det förstår jag. Jag har aldrig föreslagit att det ska ske en förändring från ena året till det andra. Men jag har velat att man ska ta hänsyn till detta när man långtidsplanerar. Detta har tydligen inte gått att ordna.

Men nu har jag ju fått möjlighet att vara med och påverka detta själv. Och nu ÄNTLIGEN! Tyvärr gick det inte att ändra 2014, 2015 och 2016. Men 2017 kommer första kyrkomötesveckan äga rum v 40 istället för v 39. Så nu ska vi förhoppningsvis slippa fler krockar.

Trägen vinner ibland!

(Bilden är från den litterära gudstjänsten 2008)

Geocaching visar vägen till kulturarvet

Från Svenska kyrkans webbsida hittar jag följande>>

Geocaching visar vägen till kulturarvet

I Sjuhäradsbygden erbjuder trettiotalet kyrkor geocaching – digital skattjakt för hela familjen. Poängen med geocacher är inte bara att gå på skattjakt utan också att komma till platser väl värda ett besök.

Sedan 2012 bjuder trettiotalet församlingar i Sjuhäradsbygdenin till sommaröppet. Gemensam och bred marknadsföring, volontärer som ställer upp och spännande aktiviteter som geocaching har gjort sitt till. Succén för den så kallade Kyrkrundan är ett faktum!

Geocaching. Vad är det då?
Jo, en slags digital skattjakt som är omåttligt populär. Mer än två miljoner geocacher finns utplacerade över hela världen och sex miljoner sägs vara utövare.

– Att söka efter gömställen tilltalar. När det gäller geocachingsystemet använder man sig av gps och får koordinater. På gömstället – i vårt fall beläget intill kyrkor – finns en behållare med en loggbok. Dessutom loggar man in sig på nätet med användarnamn och datum, förklarar kyrko- och turistkommunikatör Anna Theander, projektledare för Kyrkrundan.

Den gemensamma webbplatsens e-postadress är kopplad till cacherna. Under somrarna ramlar 30-50 mejl per dag in från geocachare. Här tackar många för besöket och berättar om sin relation till kyrkan. Det blir en väldigt personlig digital gästbok om dop, bröllop och andra minnen, summerar Anna Theander.

Varför lockar geocaching?
– Många tycker om att samla på och leta efter något som är gömt. Att lägga cacher vid kyrkor är ett roligt sätt att peka vidare mot kyrkorummens och kyrkogårdarnas skatter. När man letar efter gömställen utomhus går man ofta in i kyrkan. Oavsett graden av församlingsengagemang så tycker en bred allmänhet att det är givande attbesöka kyrkor.

Det är inte ovanligt med cacher vid kyrkor men det är ett ganska nytt fenomen att församlingar engagerar sig i detta. Det är viktigt att poängtera att man måste gå varsamt fram i miljöer som tillhör kulturarvet.

– Det finns strikta regler om utplacering. Cacherna måste godkännas av riksföreningen. Gömställen får till exempel inte finnas på kyrkogårdar eller i kyrkomurar, berättar Anna Theander.

Perfekt sätt att upptäcka ett område
En riktig entusiast är Joon Albrektsson som bor i Åhus, Skåne. Han upptäckte geocaching 2008 och blev biten. Till dags dato har han hittat drygt 7 600 cacher.

– Det är inte mängden som är grejen utan kvalitén på upplevelserna. Att åka ut på tur och att leta efter gömställen, det finns en spänning i det. Hittar jag inte cachen så är det inte hela världen. Genom denna hobby har jag lärt mycket om min hembygd. Cacherna placeras på intressanta platser – det kan vara en kulle, en utsiktspunkt eller en vacker väg. Rent turistmässigt är det ett perfekt sätt att upptäcka ett område, säger Joon Albrektsson.

Vad tycker du om att kyrkor i Sjuhäradsbygden satsar på geocaching?
– Det är en alldeles utmärkt idé! Själv har jag aldrig besökt så många kyrkor som sedan jag börjat med detta. Kyrkor är jättefina utflyktsmål och är ofta vackert och centralt belägna, berättar Joon som för övrigt är engagerad i ideellt arbete i sin hemförsamling.

Geocaching är något för alla betonar han. Det är lätt att komma igång genom att ladda ner en app till sin smartphone eller android. Man bör tänka på att registrera sig. Basmedlemskap är gratis. Sedan är det bara att sätta igång!

Maria Lundström

 

MER INFORMATION:

Geocaching
Geocaching uppstod i USA år 2000 och har snabbt blivit populärt, särskilt i västvärlden. Det är en hobby där man letar efter föremål i städer eller på landsbygden. Det som behövs är en smartphone eller en bärbar GPS. Med hjälp av koordinater hittar man fram till överraskningar gömda i små lådor eller behållare. På nätet kan man hitta många tips och delta i diskussionsforum. Läs mer på www.geocaching.se>> eller på den internationella webbplatsen www.geocaching.com>>.

Geocaching i kyrkomiljö
Vill du testa geocaching och besöka de sommaröppna kyrkorna i
Sjuhäradsbygden (åtta kommuner i Borås med omnejd)? All information finns på www.kyrkrundan.se>>. Exempel på andra som satsar på geocaching är Svenska kyrkan i Skövde och Tidaholm och församlingarna i Jonsered och i Katarina i centrala Stockholm.

Vad är sanning? Om Svenska kyrkans HBT-cerifiering.

Jag har funderat mycket på de kommentarer som jag fått på ett av mina inlägg på bloggen. Det tog tyvärr ett tag för mig att upptäcka kommentaren (ber verkligen om ursäkt för det), men efter det så har jag funderat.

Det gäller inlägget den 30 april 2014 angående Svenska kyrkans HBT-certifiering. Du kan läsa det här>>

De två kommentarerna på det inlägget antyder att jag inte har bilden klar för mig, att det är jag som glider på sanningen och att det visst kommer att bli RFSL som ska certifiera kyrkan.

Andreas Pålsson skriver:

Carina, jag undrar om det inte är du som glider på sanningen här!? I betänkandet från utskottet beskrivs HBT-certifiering som ett koncept som RFSL har. Ingenstans nämns någon annan möjlighet. Vad som muntligen resonerades om i utskottet är väl av mindre betydelse. I den offentliga debatten i kyrkomötet diskuterades certifieringen utifrån att det är ett RFSL-koncept. Ingen i debatten rättade eller upplyste om andra möjligheter.Vad jag förstår var även motionärens avsikt det befintliga konceptet.

Rudbeckius skriver:

Problemet Carina är att motionären liksom alla inblandade förutom du är helt inställda på att det är RFSL som ska göra det. Den enda församling som gjort detta som jag känner till (Visby) anlitar RFSL och RFSL är ensamma på marknaden. Det är mycket hög tid att visa på trovärdiga alternativ om du med någon form av trovärdighet ska kunna driva din tes. Vem ska göra det? Fram med organisation, upplägg osv. så kanske du kan vända debatten. Jag förstår inte att du kan uppröras över att människor tolkar beslutet som de gör mot bakgrund av motionen, utskottets betänkande och  "marknaden". Att RFSL inte nämns i beslutet är ju närmast kosmetiskt…

Så hur är det då? I mitt ursprungliga inlägg den 30 april så hade jag också med en länk till Världens idag där de intervjuat Hannah Kroksson, handläggare på kyrkokansliet som arbetar med att ta fram förstudien för certifieringen.

Som det går att läsa i den artikeln så är RFSL själva ganska tveksamma till att göra en certifiering tillsammans med kyrkan – eftersom man inte kan ändra på bibelorden och grundkonceptet i kyrkan.

Jag ringde därför upp Hannah för att fråga hur det går med ärendet. Och det jag får veta är att förstudien inte alls kommer att föreslå att kyrkan anammar RFSLs HBT-certifiering rakt av. Vissa delar kan vara aktuella, (RFSL har ju gjort det här länge och har erfarenhet) men förslaget kommer inte att gå ut på att använda sig enbart av dem. Kyrkokansliet heller inte om RFSL ens är villiga att samverka med Svenska kyrkan överhuvudtaget (ens med enstaka bitar). Förslaget måste vara anpassat för Svenska kyrkans förhållanden. Förstudien håller på att arbetas fram och kommer (förhoppningsvis) att presenteras för kyrkostyrelsen i september säger Hannah Kroksson.

Så jag fortsätter att hävda med en dåres envishet att RFSL kommer inte att ansvara för Svenska kyrkans egen HBT-certifiering. Utan Svenska kyrkan kommer, på ett eller annat sätt, att ta fram en egen certifiering.

Det viktiga är att vi lyfter frågorna och diskuterar dem och möter alla människor med respekt!

Ur POSKs vision och program:

POSK ser mångfald som en rikedom och vill verka för respekt, förståelse och möten mellan olika traditioner. (…)

Bibel och bekännelse är grundläggande och omistliga för Svenska kyrkans identitet.(…)

För kyrkans trovärdighet är det nödvändigt att skapa goda förutsättningar för att hantera interna meningsmotsättningar. Detta ger bättre möjligheter att verka ekumeniskt, både nationellt och internationellt.

Svenska kyrkans sociala roll

I fredags den 16 maj var jag med på ett frukostseminarium "Varför vill Göteborgs Stad inte ha idéburen vård?"

Det var Göteborgs kyrkliga stadsmission, Bräcke diakoni, Göteborgs räddningsmission och Skyddsvärnet i Göteborg, fyra medlemsorganisationer i Famna som bjöd in till seminariet.

Famna>> är en paraplyorganisation som verkar för att regering och riksdag utvecklar en samlad politik för den idéburna vård- och omsorgssektorn i syfte att stimulera dess utveckling och tillväxt. Särskilt viktiga är frågorna om upphandlingar och avtal, tillgång till ekonomiska medel för utveckling och/eller nyetablering samt behovet av kunskap och synliggörande av den verksamhet och de värden som idéburen vård och social omsorg utan vinstsyfte representerar.

I Göteborgs bjöds de ledande företrädarna för kommunens partier in till en debatt som leddes av Lina Färm. I Göteborg har kommunen beslutat sig för att inte erbjuda LOV – Lagen om valfrihet. Det är socialdemokraterna och de röd-gröna som röstade ner förslaget när alliansen ville införa LOV. Socialdemokraterna förklarade att man var rädd för att den lagen skulle öppna för enbart vinstdrivande företag och inte kunna garantera kvaliteten av vården.

Lotta Säfström, direktor för Stadsmissionen i Göteborg, inledde morgonen med att berätta om vilka olika verksamheter som de och de övriga organisationerna erbjuder och hur många volontärer som engageras i deras verksamheter. Och hon avslutade med att säga att om tio år kommer de troligen inte att vara kvar ifall politikerna i Göteborg inte ändrar sin inställning till organisationerna som vill driva verksamhet inom socialt företagande.

Bräcke Diakonis direktor Martin Ärnlöv avslutade seminariet med att berätta att för ett par år sedan drev de sextio procent av sin verksamhet i Göteborg, nu har de bara kvar sexton procent av sin verksamhet i Göteborg. Bräcke diakoni är det största nonprofit-företaget i Sverige.

På lördagen läser jag en krönika i Göteborgs-Posten. Det är Tomas Sjödin som skriver under rubriken "Allergisk mot konkurrens", där han berättar om besök han gjort på olika arbetsintegrerade sociala företag. Han berättar också om en dag som ordnades på Svenska mässan där Stora sociala företagsdagen ordnades. Där samlades 350 människor från alla hörn av samhället. Och så skriver han:

"-Vad mycket spännande som sker i Göteborg! Och vad mycket som kan hända när myndigheter, företag, föreningar, kyrkor, enskilda och, jag höll på att säga – Gud vet allt – samarbetar. Göteborg ligger i täten i landet vad sociala företag beträffar och visionen är att de drygt trehundra som i dag är anställda på detta sätt inom några år ska vara tusen."

Där ser man hur olika det kan uppfattas. Å ena sidan ligger Göteborg i framkant – å andra sidan kommer verksamheterna att läggas ner inom tio år om inte reglerna förändras i Göteborg.

Debatten i fredags fick mig att förstå vikten av att vi i Svenska kyrkan på alla plan visar att vi kan och vi vill vara med som en aktör när det gäller den sociala rollen i svenska samhället. Att vår kompetens och kvalitet när det gäller människovärde och diakonal omsorg är omistlig som ett komplement i det svenska samhället. Och därför gäller det också att vi är med och påverkar våra politiker och driver de sociala frågorna på alla plan

Ur POSKs vision och program>>

Svenska kyrkans sociala roll

Vi lever i ett samhälle som snabbt förändras. Det finns nu möjligheter för Svenska kyrkan att på ett nytt sätt vara aktör i samhället och därigenom möta människor i nya sammanhang. Staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har slutit en överenskommelse med organisationer inom den ideella sektorn i syfte att underlätta och öka det samhälleliga ansvarstagandet från dessa och här finns stora förväntningar på att kyrkan tar ansvar som aktör. Svenska kyrkan är i dag den klart största organisationen inom denna sektor.

POSK vill verka för att församlingar och pastorat noga följer denna utveckling och utifrån sitt uppdrag som kyrka överväger på vilket sätt man kan ta ansvar och finnas närvarande i samhällslivet. Exempel på detta är verksamhet inom förskola, fritidsgård, hemtjänst och boenden av olika slag. POSK anser att även begravningsbyråverksamhet har en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift med
dess diakonala och liturgiska dimension. Begravningsbyråverksamhet i Svenska kyrkans regi bör därför vara tillåten.

Svenska kyrkan har en lång tradition av engagemang inom bland annat sjukvård och skola. Det är fortsatt en angelägenhet för kyrkan att, när det finns förutsättningar, själv bedriva sådan verksamhet. För verksamhet som kräver större investeringar och mycket personal bör man finna organisatoriska former som inte riskerar att sådan verksamhet sammanblandas med och urholkar de lokala enheternas ekonomi. Sådana verksamheter bör därför normalt bedrivas organisatoriskt fristående från, men i nära samverkan med församlingar och pastorat.

Läs vad POSK säger om Kyrkans roll i den sociala ekonomin>>

Jag har läst biskopsbrevet om klimatet

""Ett biskopsbrev om klimatet
Biskopsmötet
Svenska kyrkan
2014
100 sidor

Biskoparna har skrivit ett brev om klimatet. Lagom till valet och de ska försöka påverka alla politikerna att lyfta just klimatfrågan.

Boken, som är 100 sidor, består av sex kapitel.
1. Vad vet vi?
2. Hur blev det så här?
3. Saklighet, hot och hopp
4. Jorden, hoppet och framtiden – hur kan vi tro?
5. Vad gör vi nu? Vägval framåt
6. Uppmaningar

Med hjälp av forskning och vetenskap samt teologi och bibeln så lägger biskoparna fram sin oro för klimatet och framtiden.

Klimatfrågor reser rättvisefrågor säger biskoparna och fortsätter "Inte minst viktigt är barnperspektivet; håller vår generation på att vältra över kostnaderna för jordens framtid på våra barn och barnbarn?"

I kapitlet Uppmaningar ger biskoparna, baserat på det som de sagt tidigare, uppmaningar

  • till Svenska kyrkans församlingar, stift och nationella nivå
  • till alla människor i Sverige
  • till svenska beslutsförfattare och myndigheter
  • till företag och organisationer
  • till alla medlemsstater i United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) samt andra releanta internationella beslutsfattare och organisationer
  • till kyrkoledare i hela världen

Här kan du läsa hela biskopsbrevet:

 

Jag tycker att det var ett ganska lättläst och väldigt viktigt biskopsbrev. Biskoparna ryggar inte undan för de problem som de ser. De förankrar i bibeln och försöker lyfta diskussioner och ger underlag för lösningar.

Seglora smedja: Biskopsbrev utmanar poltikerna>>
BloggarDag: Ett fint brev>>

Ur POSKs Vision och program>>:

Miljö och rättvisa

POSK vill att kyrkan ska tala tydligt om miljökonsekvenserna av ett kortsiktigt utnyttjande av jordens resurser på ett ohållbart sätt, och vikten av rättvisare resursfördelning av tillgångar i fattiga länder. Förutom sociala orättvisor och miljöförstöring orsakar en ohållbar livsstil också klimatförändringar. Alla, främst våra medmänniskor i de fattigaste länderna, riskerar att drabbas av klimatförändringarnas konsekvenser. Vi kan bromsa den negativa utvecklingen genom att värna skapelsen.

Ett sätt att ta ansvar är att efterfråga och konsumera varor och tjänster som producerats i en god arbetsmiljö som gynnar en hållbar utveckling i samklang med hela skapelsen. POSK förespråkar därför rättvis handel och ett hållbart nyttjande av jordens resurser, och stöder ett aktivt miljöarbete i stift och församling.