Vad är sanning? Om Svenska kyrkans HBT-cerifiering.
Jag har funderat mycket på de kommentarer som jag fått på ett av mina inlägg på bloggen. Det tog tyvärr ett tag för mig att upptäcka kommentaren (ber verkligen om ursäkt för det), men efter det så har jag funderat.
Det gäller inlägget den 30 april 2014 angående Svenska kyrkans HBT-certifiering. Du kan läsa det här>>
De två kommentarerna på det inlägget antyder att jag inte har bilden klar för mig, att det är jag som glider på sanningen och att det visst kommer att bli RFSL som ska certifiera kyrkan.
Andreas Pålsson skriver:
Carina, jag undrar om det inte är du som glider på sanningen här!? I betänkandet från utskottet beskrivs HBT-certifiering som ett koncept som RFSL har. Ingenstans nämns någon annan möjlighet. Vad som muntligen resonerades om i utskottet är väl av mindre betydelse. I den offentliga debatten i kyrkomötet diskuterades certifieringen utifrån att det är ett RFSL-koncept. Ingen i debatten rättade eller upplyste om andra möjligheter.Vad jag förstår var även motionärens avsikt det befintliga konceptet.
Rudbeckius skriver:
Problemet Carina är att motionären liksom alla inblandade förutom du är helt inställda på att det är RFSL som ska göra det. Den enda församling som gjort detta som jag känner till (Visby) anlitar RFSL och RFSL är ensamma på marknaden. Det är mycket hög tid att visa på trovärdiga alternativ om du med någon form av trovärdighet ska kunna driva din tes. Vem ska göra det? Fram med organisation, upplägg osv. så kanske du kan vända debatten. Jag förstår inte att du kan uppröras över att människor tolkar beslutet som de gör mot bakgrund av motionen, utskottets betänkande och "marknaden". Att RFSL inte nämns i beslutet är ju närmast kosmetiskt…
Så hur är det då? I mitt ursprungliga inlägg den 30 april så hade jag också med en länk till Världens idag där de intervjuat Hannah Kroksson, handläggare på kyrkokansliet som arbetar med att ta fram förstudien för certifieringen.
Som det går att läsa i den artikeln så är RFSL själva ganska tveksamma till att göra en certifiering tillsammans med kyrkan – eftersom man inte kan ändra på bibelorden och grundkonceptet i kyrkan.
Jag ringde därför upp Hannah för att fråga hur det går med ärendet. Och det jag får veta är att förstudien inte alls kommer att föreslå att kyrkan anammar RFSLs HBT-certifiering rakt av. Vissa delar kan vara aktuella, (RFSL har ju gjort det här länge och har erfarenhet) men förslaget kommer inte att gå ut på att använda sig enbart av dem. Kyrkokansliet heller inte om RFSL ens är villiga att samverka med Svenska kyrkan överhuvudtaget (ens med enstaka bitar). Förslaget måste vara anpassat för Svenska kyrkans förhållanden. Förstudien håller på att arbetas fram och kommer (förhoppningsvis) att presenteras för kyrkostyrelsen i september säger Hannah Kroksson.
Så jag fortsätter att hävda med en dåres envishet att RFSL kommer inte att ansvara för Svenska kyrkans egen HBT-certifiering. Utan Svenska kyrkan kommer, på ett eller annat sätt, att ta fram en egen certifiering.
Det viktiga är att vi lyfter frågorna och diskuterar dem och möter alla människor med respekt!
POSK ser mångfald som en rikedom och vill verka för respekt, förståelse och möten mellan olika traditioner. (…)
Bibel och bekännelse är grundläggande och omistliga för Svenska kyrkans identitet.(…)
För kyrkans trovärdighet är det nödvändigt att skapa goda förutsättningar för att hantera interna meningsmotsättningar. Detta ger bättre möjligheter att verka ekumeniskt, både nationellt och internationellt.
