Om en månad i Uppsala

Skrivet av

Om en månad är det teologifestival i Uppsala. Och POSK har i anslutning till festivalen sin kyrkoeftermiddag.

Det är hög tid att anmäla sig till kyrkoeftermiddagen. Vi startar kl 13.00 på söndagen 8 februari med en lunchpåse (ingår om du anmäler dig!) och håller på till 16.40. (då kan man ta tåget 17.11) Intensiva timmar tillsammans. Så här ser programmet ut.

  • 13.00 Lunchpåse för alla anmälda (är du inte föranmäld kan du inte få lunchpåse)
  • 13.20 Välkomna – Hans-Olof Andrén
  • 13.30 Kyrkohandboken – vad händer? Torvald Johansson och Anna Lundblad Mårtensson
  • 14.00 Mind the Gap – hur kan stiftsorganisationerna jobba vidare? – Sofia Särdqvist och Lars-Gunnar Frisk
  • 14.30 Bensträckare, nätverkande, kaffe
  • 15.00 Fastighets- och utjämningssystemet. Per Lindberg.
  • 15.20 POSK:s programarbete inför nästa mandatperiod – Hans-Olof Andrén
  • 15.40 Hur fungerar den nya Svenska kyrkans nya organisation på lokal nivå – vi delar erfarenheter. Hans-Olof Andrén och Anna Lundblad Mårtensson

Du kan läsa om kyrkoeftermiddagen här.

Du anmäler dig här via kalendern på hemsidan.

Programmet är särskilt tänkt för stiftsPOSK-styrelser – men givetvis är alla POSKare välkomna som är intresserade av de frågor som ska diskuteras.

Ur POSK vision och program:
POSK strävar efter att våra representanter ska vara kunniga och
kompetenta. De har ambitionen att leda utvecklingen av Svenska kyrkan, drivs av sitt engagemang för kyrkan och har förmåga att stimulera andra att stiga fram och ta ansvar. POSK driver fram förändring genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll, och göra kyrkan synlig i samhället. POSK är med och bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs.

En partipolitiskt fri kyrka

Skrivet av

Det finns en anledning till att vi som ställer upp för POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) har gjort just det.

Skälet är att vi inte tycker att det ska vara partipolitik som styr kyrkan. Även om många av våra POSKare är politiskt förtroendevalda i andra sammanhang, så vill de när de tar ansvar i Svenska kyrkan, lämna just partipolitiken utanför och sätta kyrkan i första hand.

Micael Terstedt från Sundbyberg POSK, Stockholms stift, skriver på Aftonbladet.se om när just partipolitiken fått inverka på ett sätt som som påverkar kyrkans verksamhet på ett negativt sätt. Tyvärr finns det fler exempel från andra ställen också.

Aftonbladet.se: Befria Svenska kyrkan från politiska partier>>

POSK vill att kyrkan ska fungera utan styrning från politiska partier – att det ska vara kyrkans uppdrag och verksamhet som ska sättas i första rummet – oberoende av politisk färg eller hemvist.

Tänk om vi kunde nå det målet redan 17 september 2017 när det är kyrkoval nästa gång?

Ur POSKs vision och program:
POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är en demokratisk riksorganisation för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda i Svenska kyrkan utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti. (…)

Rekryteringsbasen för POSK är gudstjänst- och församlingsgemenskaperna kring våra kyrkor. Kyrkan består av alla sina medlemmar, inte bara de som på olika sätt har ett samhällspolitiskt engagemang. Det är gemenskapen och det lokala förtroendet i församlingen som avgör vilka som företräder POSK. (…)

POSK anser att återhållsamhet med arvodering av förtroendeuppdrag ska iakttas, särskilt i den egna församlingen. Däremot bör man få ersättning för förlorad arbetsförtjänst.

Vad kostar solidaritet?

Skrivet av

Jag läser Kyrkans Tidning (1-2/15) som kom i brevlådan igår fredag.

På debattsidan hittar jag en debattartikel om medlemskapet. Jan Clarén (Lund) tycker det är dumt att dopet är medlemsgrundande. Att vuxna kan ingå ett avtal som innebär att barnet så småningom blir ekonomiskt skyldig att bidra med pengar. Han föreslår istället:

"Jag tycker att kristen tro och dopet är viktiga men man skall bara inte blanda ihop detta med pengar och dop. Ett kyrkans betalkort är nog den bästa lösningen. Betala bara för det som du använder dig av. Inget mer!"

Kyrkans Tidning: Dopet – ett ekonomiskt övergrepp?>>

Den tankegången stannade alltså vid vad jag behöver och vad jag använder mig av. Inte vad någon annan behöver. Alltså vill Clarén inte vara med och bidra ekonomiskt till diakoni, mission och solidaritet med människor utanför sin egen sfär. Inte heller byggnader och kyrkor som han inte själv nyttjar. Eller hur långt ska jag dra hans tanke om att bara betala för det som du använder dig av?

Jag håller inte med Clarén i hans argumentation. Jag tycker att det är en av kyrkans viktigaste grundstenar att faktiskt vara med och ta ansvar för sådant som ligger utanför mig själv. Jag ska vara med och använda mina olika gåvor, materiella eller immateriella, för att sprida Guds rike på jorden!

En annan intressant artikel på debattsidan är också Anders Bexell (fd stiftsdirektor i Göteborg) som frågar sig om Svenska kyrkan är pastoral.
Kyrkans Tidning: Är Svenska kyrkan pastoral?>>

Han har en ljuvligt vacker formulering:

"Pastorala perspektiv ska genomsyra hela kyrkan, en kyrka som lever i en andlighet som luktar friskt av jord och som samtidigt ger oss en smak av himmel".

Men hans slutsats är (som jag uppfattar det) att det finns ett nummer (antalet invånare) för hur stort ett pastorat område kan vara. Trots att han ger uttryck för att han beklagar att den nationella nivån inte har ett pastoralt ansvar.

Hans slutsats är ett inlägg i den pågående diskussionen i Göteborg där det just nu är en remiss ute bland församlingarna inför stiftsstyrelsens beslut i april om Göteborgs kyrkliga samfällighet ska vara ett pastorat (med många församlingar = pastorala områden) eller delas upp i nio pastorat/församlingar.

Det finns argument både för och emot de båda alternativen. Personligen har jag landat i att jag tycker ett pastorat är det bästa för Svenska kyrkan i Göteborg. Jag vet att det inte finns en enhet för detta ute i församlingarna. Men jag ska här presentera mina argument.

Det handlar först och främst om solidariteten. Inom dagens samfällighet gör vi en mängd olika övergripande uppgifter, där en eller flera församlingar fått ett särskilt ansvar för hela samfälligheten. Det gäller t.ex. skolkyrkan, finska verksamheten, teckenspråksverksamheten och verksamhet för människor med särskilda behov. Vi bidrar också med pengar till Stadsmissionen (som täcker in diakonal verksamhet församlingarna inte kan bedriva själva) och vi har familjerådgivningen. Detta är några exempel på verksamheter som vid en uppdelning i nio enheter måste hanteras lokalt av dessa nio istället. Hur går det med solidariteten då?

Ett annat större problem är begravningsverksamheten. Delas samfälligheten i nio enheter måste också begravningsverksamheten delas i nio – om inget undantag görs för Göteborg.

I ett stort pastorat skulle vi kunna ha 62 pastorala områden/församlingar. Vi har 62 kyrkor inom samfälligheten där det i de allra flesta firas gudstjänster varje söndag. Vi skulle utan problem alltså kunna få betydligt fler församlingar med lokal förankring och lokalt ansvarstagande. "En kyrka som lever i en andlighet som luktar friskt av jord och som samtidigt ger oss en smak av himmel".

Vid en uppdelning i nio enheter är det stor risk att det också blir sammanläggningar till större församlingar.

Det här är vad jag personligen kommit fram till, eftersom jag sedan 1998 sitter förtroendevald i kyrkonämnden i Göteborg och har sett hur solidariteten fungerar och tror mig se problemet om vi skulle dela upp det i nio enheter. Jag vet att alla inte tycker så – men så här tänker jag! Vi kommer inte att ha kvar Svenska kyrkan i Göteborg om vi delar upp samfälligheten i nio enheter.

Just med det argument som Anders Bexell tar fram in sin artikel:

"Begreppet pastoral används ofta slentrianmässigt och begränsas till ledningsfrågor i pastorat. Innebörden är egentligen hur kyrkan förverkligar sitt uppdrag att stimulera människor att lära känna den treenige Guden och klargöra trons innebörd, hur kyrkan på nytt för varje tid fördjupar förståelsen av gudomlig uppenbarelse. Pastorala perspektiv ska genomsyra hela kyrkan, en kyrka som lever i en andlighet som luktar friskt av jord och som samtidigt ger oss en smak av himmel. I detta ingår även frågor om ekonomisk bärkraft, solidaritet och demokrati." 

Just med de här argumenten och för att jag personligen tycker solidariteten är viktigare än vad just bara jag använder mig av i Svenska kyrkan så vill jag behålla Svenska kyrkan i Göteborg och ett pastorat.

10 tips på artiklar

Skrivet av

Från USA hittar jag tips på 10-i-topp-artiklar att läsa för kyrkoledare (dvs de artiklar som läst och delas mest under 2014 som Leadership Network samlat ihop). Och varför inte? Visst borde även vi som är engagerade i Svenska kyrkan i Sverige kunna hitta guldkorn även i dessa artiklar?

Jag vet inte om vi kan prata om megakyrkor i Sverige. Men visst vore det fantastiskt om vi kunde få en sådan väckelse att även Svenska kyrkan fick bli en riktig megakyrka – med bön, lovsång och bibelläsning, mission och diakoni.

Så ska 2015 bli ett år av väckelse? Kommer kanske #antautmaningen (daglig bibelläsning) att påverka även Svenska kyrkan?

Har du tänkt att hoppa på utmaningen? För dig som redan läser bibeln varje dag så är det här ett sätt att strukturera upp läsandet så att du läser ut 1/4 av bibeln på ett år (eller 1/2 bibeln eller hela bibeln – beroende på hur mycket tid du har på att avsätta varje dag).

http://antautmaningen.se/

Det är ju lite häftigt att veta att väldigt många fler läser just samma texter som jag varje dag. För er som har Facebook så finns det också en grupp som heter "Anta utmaningen" där det kommer delas tips och idéer för er som är med.

https://www.facebook.com/groups/1526256457639132/?fref=ts

Religiositet och kyrkoval

Skrivet av

Professor Lennart Weibull från Göteborgs universitet har delat med sig av sin artikel och analys efter kyrkovalet 2013. Artikeln finns med den senaste SOM-undersökningen som publiceras i boken ”Brytningstider”>>

I artikeln har Lennart Weibull tittat på sambandet mellan indikationer på religiositet och intresset för att delta och rösta i kyrkovalet.

”Är då kyrkoval med ett större valdeltagande en omöjlighet i nuvarande form? Frågan kan besvaras med både ja och nej. Svaret är ja om frågan gäller att öka valdeltagandet något. Valet 2013 hade faktiskt ett högre valdeltagande än valet 2009. Mycket tyder på att det var Sverigedemokraternas mobilisering och den motmobilisering den mötte som drev upp andelen röstande. Det kan säkert komma upp andra frågor som kan öka engagemanget bland de kyrkotillhöriga. Men svaret är nej om man tror att valdeltagandet kan stiga till eu-valsnivå. Det som gör att man har anledning att vara pessimistisk är att valet även bland de mest berörda inte bedöms särskilt viktigt. Varken bland de politiskt mest intresserade eller bland de mest regelbundna kyrkobesökarna når andelen som anser valet viktigt upp till mer än 50 respektive 70 procent – och då talar vi ändå om små och engagerade grupper.”

Läs hela artikeln och undersökningen här:

 

Lennart Weibull är en av grundarna av SOM-institutet. Han är också förtroendevald i Svenska kyrkan i Göteborg.

Anta utmaningen!

Skrivet av

Anta utmaningen – den uppmaningen kommer från Svenska bibelsällskapet. Och utmaningen handlar om att läsa bibeln varje dag. Det gör säkert du redan. Men utmaningen ska hjälpa oss att genom olika "spår" läsa hela bibeln, halva bibeln eller en fjärdedel av bibeln under ett år.

"Anta utmaningen" har också tagit fram små pins (rockmärken) som man kan ha på sig för att visa att man är med och läser bibeln varje dag.

Så här står det bland annat på webbsidan:

Hur har Anta utmaningen vuxit fram?
Ett antal kyrkor, samfund och organisationer har under 2014, eller planerar inför 2015, någon form av bibelår, på ett sätt som ser ut som mer än en tillfällighet. Frågan om bibelbruk är alltså högaktuell. Kyrkor inser att den positiva attityden till Bibeln som finns i allmänhet inte motsvaras av någon större iver att läsa den regelbundet.

Bibelns värld gör man besök i när det är gudstjänst eller då lusten faller på. Men allt för få lever i den på en daglig nivå. Detta faktum har fött vilja till förändring.

Bibelsällskapet har som ett av sina uppdrag att arbeta för att Bibeln ska bli läst. Inför år 2015 då Bibelsällskapet firar 200 årsjubileum har det funnits en vilja att göra framåtriktade insatser.

Bibelsällskapet uppvaktades sommaren 2014 av Oasrörelsens inspiratörer med frågan om bibelläsningen i Sverige. Ur det mötet föddes det som senare fick namnet ”Anta utmaningen” och där även Bibeln idag spelat en avgörande roll. En arbetsgrupp har sedan bildats och olika perspektiv vävts in i arbetet. Inför lanseringen 16 december klev även tidningen Dagen på som medarrangör. Nu finns förutsättningar för ett brett bibelår 2015 som förhoppningsvis inte tar slut när året är till ända.

Här kan du läsa mer om "Anta utmaningen". http://antautmaningen.se
Kanske vill du vara med?

Philani – hoppets plats!

Skrivet av

Lisa Tegby, präst och POSKare från Umeå, har just varit på semester och resa i Sydafrika. Då passade hon på att göra en del studiebesök och om detta skriver hon i dagens Västerbottenkuriren:

Akta er för kåkstäderna, sa många när vi skulle åka till Sydafrika. Där är det farligt. Och visst. Det kan vara farligt där. Fattigdom, arbetslöshet och förtvivlan kan leda till brottslighet, våld och missbruk. Och dessutom: Ska man åka och titta på människors elände?

Men vi åkte dit. Vi gjorde det tillsammans med den svenska läkaren Ingrid le Roux. För 35 år sedan började hon arbeta som volontär på en klinik i Khayelitsha. Ganska snart lämnade hon sin läkarkarriär på det stora sjukhuset för att tillsammans med andra sakta men säkert bygga upp ett stödcentrum för kvinnor och barn mitt i kåkstaden.

Nu kommer vi med henne till en oas mitt ibland skjul och marknadsstånd. En liten grön gård omgiven av enkla hus, där det finns förskola och läkarmottagning, väveri och tygtrycksverkstad, en butik, tandläkare och samlingssalar. Och framför allt, glada, engagerade, målmedvetna människor som tror på förändring. Philani heter denna hoppets plats.

(…)

Människor kan, säger Ingrid le Roux. Vi bara stöttar och ger redskapen och hjälper till med organisationen. Hon är lågmäld och kraftfull och fylld av tillit till sina medarbetare. Det var här människor behövde oss, säger hon. Därför blev jag kvar i Sydafrika. Man ska vara där man behövs.

Läs hela artikeln här>>

Foto: Lars-Gunnar Frisk

Vad har vi gjort?

Skrivet av

Jag gissar att ni, precis som jag, i dagarna är runt på "sista sammanträdet med den här styrelsen" för året.

För det är ju så det är, nu i december. Vi avslutar vårt första år på den här mandatperioden. 25 procent av tiden är gjord. En fjärdedel av mandatperioden. Nu är det tre fjärdedelar kvar. Tre år.

Och vad har vi åstadkommit hittills? Har vi börjat lyfta de frågor som vi gick till val på? Har vi skrivit de motioner som vi tänkt?

Eller har vi haft fullt upp med att komma in i en ny organisation? Att lära känna varandra, församlingen och arbetet?

I vilket fall som helst så är det läge att stanna upp inför det kommande året. Titta på valprogrammet. Planera för hur frågorna ska kunna genomföras. Titta på POSKs riksprogram och se vilka frågor som är lokala. Fundera över; hur ska vi fortsätta arbeta för att förverkliga POSKs vision för Svenska kyrkan:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

Nya kanaler når unga

Skrivet av

Det är viktigt att Svenska kyrkan använder flera kanaler för att nå ut till människor. Inför och under julen är det många människor som mår dåligt och känner sig ensamma och kan då behöva samtalsstöd. Sedan september i år så erbjuder Jourhavande präst hjälp via chatt på datorn eller möjlighet att få e-brevsvar.

Så här skriver Svenska kyrkan i ett pressmeddelande>>

Antalet samtal till jourhavande präst i Svenska kyrkan har ökat jämfört med 2013, från i snitt 190 samtal/natt till 215. Dessutom har jourhavande präst fört i snitt nära 10 chattsamtal/kväll och tagit emot 1,5 digitalt brev/dygn i de två nya kanalerna som öppnades 1 september för att nå yngre människor.

Vid årets slut kommer cirka 78 000 telefonsamtal, lika många män som kvinnor, ha tagits emot av jourhavande präst via 112, en ökning med cirka 10 % från förra året. Drygt 40 samtal varje natt kommer från människor med så stark ångest och oro att risken finns att det utvecklas till livshotande, om man inte får samtalsstöd. I snitt 8-9 samtal/natt är akuta kris- och självmordssamtal.

– Jourhavande präst fyller en oerhört viktig funktion i vårt samhälle, inte minst under adventstiden då vi får fler samtal än under själva julhelgerna, säger Monica Eckerdal, samordnare för Jourhavande präst.

– Advent är en tuff tid för den som oroar sig mycket inför jul. Det finns så många förväntningar inför julen, och med många helgdagar i följd blir det också en belastning för den som till exempel inte har någon att dela julen med. Det som blir en bonus för den som finns i en gemenskap kan blir oerhört tungt att uthärda för den som står utanför gemenskapen, säger Monica Eckerdal.

Det är få unga som söker sig till jourhavande präst per telefon. Eftersom unga människor kommunicerar via nätet satsar Svenska kyrkan, sedan 1 september, på två digitala kanaler för att unga människor – och döva – i kris skall hitta till jourhavande präst. Alla tre kanalerna –  telefon, chatt och digitalt brev (se nedan), är öppna som vanligt under de kommande helgerna.

– Vi ser redan nu att det är yngre som vänder sig till de nya kanalerna, främst chatten, säger Monica Eckerdal.

Jourhavande präst är en tjänst som Svenska kyrkans församlingar erbjuder gemensamt, med präster från olika delar av Sverige. Vem som helst kan höra av sig, oavsett tro och etnicitet, och man får vara anonym.

Chatten nås via svenskakyrkan.se/jourhavandeprast, måndag-torsdag kl 20-24. Där finns också möjligheten att skicka ett digitalt brev som besvaras inom 24 timmar. Inget av det som skrivs sparas och prästen har absolut tystnadsplikt också på nätet.

Telefonjouren är öppen varje natt kl 21-06, och nås via 112 (SOS Alarm). Samtalet är gratis.

Foto: Svenska kyrkan Magnus Aronsson

Ur POSKs vision och program>>:
Vi behöver ständigt utveckla nya vägar att möta unga människor. Det
behövs vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel
i skolan och i gemenskapen på internet.

Nu måste kyrkan bli ännu tydligare

Skrivet av

Sverige står inför ett nyval. Detta på grund av det partiet i riksdagen,  som tydligt markerat att de kommer att fälla alla budgetar som inte driver deras frågor särskilt när det gäller invandrarpolitiken, har röstat och därmed fällt regeringens budget.

Jag tycker detta är oerhört komplicerat. Jag är rädd att denna grupp ska få ännu mer inflytande. Därför vill jag att Svenska kyrkan nu tar ett stort ansvar och blir ännu tydligare när det gäller solidaritet och medmänsklighet!

I kyrkomötet märktes det att en av nomineringsgrupperna har större delen av sina ledamöter också i riksdagen. Det blev därför mycket diskussion om helt fel frågor på kyrkomötet – där frågor som borde diskuteras i riksdagen lyftes på kyrkomötet.

I Kyrkans Tidning (nr 49/2014 sid 8) står det en artikel om detta. (jag hittar den tyvärr inte på nätet).

Vi har ett parti i riksdagen som tydligt deklarerat att de vill minska invandringen. Vi har samma grupp i kyrkomötet som lika tydligt gör markeringar så fort det rör stöd till flyktingar och religionsdialog.

Kyrkomötet tog ett uttalande i samband med sitt möte i november. Det handlar om EU-migranter.

__________________

Allt fler fattiga EU-migranter befinner sig i Sverige. Många
saknar id-handlingar, vilket innebär att de inte räknas som medborgare i det land som de kommer från. De saknar försörjningsmöjligheter, har dåliga bostäder eller inga bostäder alls. Sällan har de tillgång till sjukvård eller skolgång. De som är romer utsätts dessutom ofta för diskriminering och förtryck.

Stöd på kort och lång sikt
Svenska kyrkan arbetar tillsammans med andra aktörer för att på kort och lång sikt kunna bistå fattiga EU-migranter, inte minst romer. Församlingar och stift ingår ofta i lokala och regionala nätverk. Insatserna handlar om bostäder, skydd för utsatta kvinnor, akut hälsovård och skolgång för barn. Långsiktigt arbete sker med syfte att möjliggöra sysselsättning på svensk arbetsmarknad och fortbildning. Dessa insatser gör stor skillnad för den enskilde.

Vill påverka social- och minoritetspolitik
Svenska kyrkan deltar också i arbetet med att påverka EU:s medlemsländer vad gäller socialpolitik och skydd för minoriteter, bland annat genom kyrkliga organisationer på europeisk nivå.
Svenska kyrkans kyrkomöte uppmanar alla nivåer i Svenska kyrkan att fortsätta och intensifiera arbetet för att förbättra situationen för fattiga EU-migranter.

Våra utgångspunkter är att:        

  • Alla människor är skapade till Guds avbild och har rätt till ett liv i värdighet.
  • Grundläggande rättigheter måste gälla för alla människor.
  • Barns situation och behov måste särskilt uppmärksammas.
  • Familjer har rätt att leva tillsammans.
  • Alla har medansvar för samhällsutvecklingen och att göra gott mot sina medmänniskor.
  • Vårt mål är fred, rättvisa och ett hållbart samhälle ​

    Svenska kyrkans kyrkomöte uppmanar Sveriges kommuner

  • att ta sitt ansvar för människor i nöd och att i samråd med frivilligorganisationer och kyrkor hitta modeller som förbättrar situationen för fattiga EU-migranter som vistas i kommunen.​
  • Sveriges regering och riksdag att verka för att minska fattiga EU-migranters utsatthet, både genom att kraftfullt agera inom EU och genom att tydliggöra och respektera EU-migranters mänskliga rättigheter, särskilt barnens rättigheter.
    _____________________________

Sveriges Kristna Råd som hade sammanträde i dag har delat en uppmaning till gemensam bön för vårt land utifrån den politiska situationen och extra valet i mars 2015.

De skriver:

Vårt land befinner sig i en allvarlig politisk situation. Vi uppmanar därför alla kyrkor till bön för vårt land, vår regering och riksdag söndagen den 7 december. Genom att göra detta tillsammans kan
våra gemensamma böner välsigna och ge kraft.
Styrelsen för Sveriges kristna råd den 4 december 2014
 
Bön om ett gott samhälle
Välsignad är du Gud vår Fader, som vårdar din skapelse och
förbarmar dig över allt levande. Vi tackar dig för Jesus Kristus, din
Son, i vilken din avsikt för varje människa blivit synlig. Genom honom har du väckt vår längtan efter dig och kallat oss till uppbrott, som pilgrimer på vägen genom livet. Tillsammans med hela din kyrka sträcker vi oss mot dig i bön.

Gud, sänd din Ande över vårt land. Vi ber om vishet och
vägledning för alla som har ansvar i samhället – regering, riksdag och oss alla som medborgare. Vi ber om ett politiskt klimat präglat av dialog och respekt, om ett samhälle som värnar alla människors värde och värdighet.

Uppfyll oss med din helige Ande, som du har sänt till vår förvandling, så att vi kan vittna om dig med och utan ord. Uppliva
bönens låga i våra församlingar. Besök vårt land med en andlig vår!
I Jesu namn.
Amen.

Och jag vill att Svenska kyrkan nu blir en tydlig röst i det politiska spelet och pekar på medmänsklighet, solidaritet och människovärdet! Där har vi alla en viktig mission!

Ur POSKs vision och program:
POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

(Foto: Altartavlan i Hjälmareds kapell på Hjälmareds folkhögskola)

Arkiv
Kategorier