fbpx

Var ska de förtroendevalda hålla hus?

Skrivet av

För ett par år sedan ville vi i POSK boka in oss i Kyrkans hus i Uppsala för att hålla ett möte. Det visade sig då att det inte gick. Nomineringsgrupper var inte välkomna att boka lokalerna.

Nu har vi försökt att boka lokaler på Uppsala stiftskansli. Men då visar det sig att de beslutat att deras lokaler endast är för internt bruk. Och inga utomstående grupper eller nomineringsgrupper får boka in sig.

Var är det tänkt att nomineringsgrupperna ska träffas?

Är det bara jag – eller behandlas nomineringsgrupperna styvmoderligt? Att nomineringsgrupperna ses som något nödvändigt ont i kyrkan som man helst inte vill ha att göra med? Att nomineringsgrupperna är ett "påhäng" på kyrkan som man försöker klara sig utan?

Jag hoppas verkligen inte att det är så. Svenska kyrkan är en folkkyrka med dubbla ansvarslinjer. En demokratisk folkkyrka med förtroendevalda som är med och styr verksamheten.

Jag hoppas verkligen att de här två exemplen inte är symtomatiskt för hur det är i Svenska kyrkan. Jag hoppas att jag bara bara råkat stöta på undantagen. Och jag hoppas att kyrkokansliet och Uppsala stift tar sig en funderare på för vem de egentligen är till för och ändrar sin policy och släpper in nomineringsgrupperna i sina lokaler.

Bra för alla

Skrivet av

Ur POSK Vision och program:

Anställda och förtroendevalda
Svenska kyrkan har många anställda och ska vara en bra arbetsgivare som erbjuder god arbetsmiljö. Till en god arbetsmiljö hör en tydlig fördelning av ansvar och befogenheter. Det är viktigt att klargöra rollfördelningen mellan anställda och förtroendevalda och mellan kyrkoherdar och andra arbetsledare.

Kyrkoherden är chef för alla anställda i församlingen eller pastoratet och därför ställs höga krav på kyrkoherdens kompetens, lämplighet och förmåga att delegera. Förhållandet mellan kyrkoherden och övriga i kyrkorådet ska präglas av ett gemensamt ansvarstagande och insikt om skillnaden mellan
styrelse- och chefsuppgifter. I vissa frågor har kyrkoherden ett
självständigt ansvar genom vigningstjänsten. POSK anser att det är viktigt med kunskap om och respekt för varandras roller, delaktighet och inflytande.

Den senaste veckan har det varit mycket skriverier om Svenska kyrkan och utköpen av personal. DN har gjort en undersökning och Kyrkans Tidning skriver också om detta.

DN: De kritiserade kyrkan – fick betalt för att sluta>>
DN: På vissa platser är det riktigt dåligt>>
DN: De fick pengar för att sluta i inom kyrkan>>
DN: Åsa frystes ut efter larm och sexofredande>>

Kyrkans Tidning: Utköp av kyrkans medarbetare för 115 miljoner kronor>>

Ärkebiskop Antje Jackelén skriver på Svenska kyrkans webbsida:
Missförhållande på arbetsplatser måste upp på utan>>

Svenska kyrkan är en stor organisation med cirka 23 000 anställda, 30 000 förtroendevalda och 700 arbetsgivare. Många arbetsplatser fungerar mycket bra men på andra håll i organisationen finns det allvarliga brister i arbetsmiljön.

– En god arbetsmiljö kräver ständig vård och underhåll, också i
Svenska kyrkan. Missförhållanden måste upp till ytan och här har varje arbetsgivare i Svenska kyrkan ett stort ansvar, säger ärkebiskop Antje Jackelén.

Som POSK skriver i sitt program så ska Svenska kyrkan erbjuda en god och bra arbetsmiljö. Vi ska ha kompetent personal och kompetenta förtroendevalda. Det är fullständigt självklart att det ska vara så. Och det behövs ständigt fortbildning och utbildning.

Många av våra förtroendevalda har yrkeserfarenhet av att ha personalansvar, budgetansvar och fastighetsansvar. Precis det som också behövs i ett kyrkoråd.

Det är viktigt att vi har kompetent personal (och förtroendevalda) som kan göra den grundläggande uppgiften (gudstjänst, undervisning, diakoni och mission). I större pastorat kan vi fördela uppgifterna (även om jag personligen tycker att vi ska fira gudstjänst i alla våra kyrkor!). I större pastorat kan vi också fördela personalen så att alla kan få en uppgift som passar – vilket är betydligt svårare när vi har väldigt små församlingar. Då måste personalen vara allkonstnärer och kunna hantera allt. Det går inte att ha egenheter.

Vi i Svenska kyrkan ska vara bra på att ta vara på människors gåvor. Men vi måste också vara professionella. Ibland krockar detta. Dock borde det gå att ordna så att det kan samsas – till församlingens och den enskildas bästa.

De utköp som har gjorts är ofta resultatet av en lång och jobbig förhandling. Både för församlingen och för den enskilda det gäller. Min uppfattning är att 6 månadslöner är den vanligaste ersättningen. Men varje utköp är givetvis ett misslyckande. Det är bra att det här kommer upp till ytan och diskuteras återigen.

Åter på plats!

Skrivet av

I dag kommer det en kort bloggpost. Det skulle kommit en i fredags – om inte det blivit problem med internet och allt som jag skrivit försvunnit.

Nu tar jag nya tag!

Förra veckan hade kyrkomötet sammanträde i tre dagar. 109 motioner och 3 skrivelser diskuterades och beslutades om.

Vi var i nya lokaler, det var ett nytt presidium och större delen av kyrkomötet var nya också. Vi har bara tre dagar på oss – vilket innebär att det blev väldigt långa dagar. Detta är något som presidiet kommer att diskutera och se över.

Beslutade vi något viktigt då?

På Svenska kyrkans webbsida för kyrkomötet kan du läsa snabbprotokollet och de korta nyheterna om besluten.

http://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/

Du kan också läsa här:
Detta hände på kyrkomötet>>

Kyrkomötet gjorde också två uttalanden.

Glädjande för POSK är att av de få motioner som bejakades i kyrkomötet så var POSK delaktig i flera stycken. Så här står det att läsa på Svenska kyrkans webbsida:

Kyrkomötet beslutade om stöd till asylsökande och barnportal

Kyrkomötet har beslutat att skyndsamt ordna former för ekonomiskt bistånd till församlingarnas arbete med flyktingar och asylsökande. Beslut togs även att skapa en barnportal på nätet.

Antalet asylsökande till Sverige har ökat kraftigt de senaste åren och närmar sig nivåer som rådde under kriget i forna Jugoslavien. På grund av brist på lämpliga bostäder finns allt fler asylsökande i glesbygdsområden och förläggningslika boenden istället för vanliga lägenheter. På många håll är Svenska kyrkan den enda öppna mötesplatsen på orten.

Allt större förväntningar på församlingarna
I och med att Migrationsverket sedan 2012 inte erbjuder asylsökande någon organiserad sysselsättning eller svenskundervisning blir förväntningarna än större på Svenska kyrkans församlingar.

Kyrkomötet beslutade att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att skyndsamt ordna former för ekonomiskt bistånd till församlingarnas arbete med flyktingar och asylsökande.​

Barnportal ska ge fokus på upplevelser
Kyrkomötet beslutade även att skapa en barnportal för att på ett enkelt sätt presentera den kristna tron på nätet och erbjuda ett redskap för församlingarnas barnverksamhet. En särskild barnportal ska ha mer fokus på lärande genom upplevelser och intryck, snarare än ren information.

Webbsända gudstjänster för fler
Samtidigt gavs kyrkostyrelsen uppdraget att intensifiera arbetet med att tillgängliggöra webbsända gudstjänster på ett samlat sätt.

Fler ska vara under 30
Kyrkomötet beslutade dessutom att minst 20 procent av de personer som utses till kyrkostyrelsen, och organ som utses av kyrkostyrelsen, ska vara under 30 år. Det är samma princip som Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet har för att öka ungas deltagande i olika organ.

Själavårdsutbildningen ska bli bättre
Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att se över dagens utbildning i själavård samt, om så behövs, komma med förslag till förbättringar. Syftet är att kvalitetssäkra Svenska kyrkans själavård i både grundutbildning och fortbildning.

Kyrkans Tidning om kyrkomötet>>

Tidningen Dagen: Kyrkomötet: Välkomna dem som flyr>>

Är kristna odemokratiska?

Skrivet av

Är kristna odemokratiska? Tja, det verkar åtminstone Jonas Lundgren tro eller antyda i sin krönika på Nyheter24 debatt.

"Bah Kuhnke sitter på dubbla stolar">>

Bah Kuhnke är alltså kristen protestant och medlem i Svenska Kyrkan. Hon har även suttit i kyrkomötet för kyrkporten POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska Kyrkan. Detta är i sig inget problem eftersom Nämnden för bidrag till trossamfund inte ansvarar för bidrag till Svenska Kyrkan. Däremot skapar det faktum att Bah Kuhnke har ett dokumenterat djupt religiöst engagemang ytterligare en situation med dubbla lojaliteter.

När kulturministerposten och demokratiministerposten innehas av samma person hamnar vi alltså i en situation som inte är helt oproblematisk. Samtidigt som Bah Kuhnke ska dela ut pengar till trossamfund, varav vissa har en bevisat negativ kvinnosyn och ett tveksamt förhållande till demokratiska fri- och rättigheter ska hon alltså som demokratiminister stärka religiös extremism. Hur går detta ihop? Att man finansierat en verksamhetens ena handen och med den andra handen ska motarbeta religiös extremism som odlas av vissa av de verksamheter man ger pengar till.

På många sätt är konstruktionen med en kulturminister som samtidigt är demokratiminister väldigt klok. Men i detta avseende resulterar det i en situation där en makthavare har två olika uppdrag som inte går ihop över huvud taget. Konstruktionen är olycklig och bidrar inte till att lösa situationen med en religiös fanatism på frammarsch på vissa håll i landet.

Alice Bah Kuhnke, vår nya kulturminister, har fått en tuff match i medierna. Det verkar inte som det spelar någon roll vad hon gör – alltid är det någon som tycker det är fel.

Jag tycker att Kuhnke blivit orättvist och illa ansatt. Jag känner ju inte henne mer än det jag lärde känna henne när hon satt i kyrkomötet för POSK. Hon var en frisk fläkt där.

Men den obefogade rädsla som Lundgren uttrycker för att Alice Bah Kuhnke inte skulle kunna skilja på sak och person, bara för att hon är bekännande kristen gör mig rädd. Skulle man verkligen inte kunna vara demokratiminister, kulturminister och kristen samtidigt? Jag tycker det istället är en styrka!

Jag hoppas verkligen inte att Alice Bah Kuhnke förändrar sig och faller in i ramar och konventioner. Jag hoppas att Alice fortsätter vara Alice och förändrar sitt departement istället. Go Alice Go!

Foto: Faximil av Kyrkans Tidning

PS Sen undrar jag vilken bakgrundsundersökning Lundgren gjort när han skriver: Hon har även suttit i kyrkomötet för kyrkporten POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska Kyrkan. Vaddå kyrkporten?

Uppdaterad 20141112

Aftonbladet: Skuggdrevet mot Bah Kuhnke blev konkret>>

Dagen: Alice Bah Kuhnke utsatt för drev>>

Olle ger oss 365 tankar

Skrivet av

Olle Carlsson, präst och författare, kommer i dagarna ut med sin bok "Just idag 365 tankar för sinnesro".

http://www.ollecarlsson.com/

Olle Carlsson sitter i kyrkomötet för POSK i Stockholms stift. Han är också kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm och har varit drivande bakom Katarinamässan och Allhelgonamässan. Olle Carlsson är också nykter alkoholist. Han har skrivit många böcker.

Från Bonniers kommer följande pressmeddelande>>:

Det är ett välkänt faktum att människor som mediterar upplever stora förändringar i sitt välbefinnande. Att regelbundet stänga av omvärlden, fokusera på andning och stillhet och att söka svaren i sig själv eller ien högre kraft kan hjälpa mot depression, utbrändhet, trötthet och stress och övar upp koncentrationsförmågan, visar forskningen.

I sin nya bok Just idag har Olle Carlsson, kyrkoherde i Svenska kyrkan, samlat 365 tankar för sinnesro. En kort text som avslutas med en fråga, för varje enskild dag under året. Det är personliga reflektioner som blir ett slags andliga övningar att inleda dagen med. Att ta en stund för meditation varje morgon blir en vana, till slut lika självklar som att borsta tänderna eller ta sin dagliga medicin. Tankarna ska ge oss kraft och möjlighet att påverka den enda tid vi verkligen har: nuet.

Olle Carlsson har varit präst i nära 30 år. Sedan 2009 är han kyrkoherde i Katarina församling där Katarina kyrka och Allhelgonakyrkan ingår. Under denna tid har Olle Carlsson initierat flera uppmärksammade projekt och nya Katarinamässan som samlar hundratals människor, och enligt senaste statistiken är landets största huvudgudstjänst.

Lyssna på Olle Carlsson när han blev intervjuad i P4 Extra från 20 oktober.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2151&artikel=5995580

Inget stöd till Crossroads

Skrivet av

I går kväll hade Göteborgs kyrkofullmäktige möte. På föredragningslistan stod det flera ärenden. Information om Göteborgsutredningen (remissen som skickats ut till alla församlingar), svar på flera motioner och budgeten för 2015.

En av de motioner som behandlades hade lämnats av Per Bodemar (Frimodig kyrka). Han föreslog att halva det överskott som samfälligheten gjort 2013 skulle lämnas till Stadsmissionen för arbetet med EU-emigranter.

Överskottet på drygt 14 miljoner kommer sig av att börsen gått bättre än väntat samt en stor återbetalning av pensionspengar. Det är alltså inget som församlingarna sparat in. Hälften, drygt 7 miljoner, var förslaget att Göteborgs kyrkliga stadsmission skulle få – som ett engångsbelopp att användas på Crossroads under tre år.

Men tyvärr valde kyrkofullmäktige att rösta ner motionen. Argumenten var flera. Att det var viktigare att diakonin utfördes av församlingarna, att pengarna skulle delades ut till församlingarna till diakonin, att folk har det än värre i tex Rumänien och att man borde hjälpa till där istället.

Men motionären tänkte sig inte att det skulle vara antingen eller. Utan detta var något som vi kunde göra med pengarna nu. En kostnad som skulle hjälpa alla de EU-emigranter som kommer till Göteborg. Och Stadsmissionen hade redan en upparbetad kanal och har också överblicken över behovet.

Men detta ville alltså inte majoriteten av kyrkofullmäktige. Med röstsiffrorna 37-30 (två tre avstod, rättad 5 nov) så avslog alltså kyrkofullmäktige en diakonal insats via stadsmissionen för EU-emigranterna i Göteborg.

POSK, Frimodig Kyrka, FiSK och två ÖKA röstade för bidraget. Alla andra, dvs Socialdemokraterna och resten av ÖKA röstade nej. MPSK avstod (eller hade en tom stol) och ViSK och SD var inte närvarande.

Personligen tycker jag det är sorgligt att Svenska kyrkan i Göteborg inte vågar ta ett stort grepp, där pengarna kunde komma till omedelbar hjälp, genom Stadsmissionen. Det är ynkligt!

Ur POSKs vision och program>>:
I en levande församling tar sig tron uttryck i kärlek och praktisk
diakonal omsorg. Församlingsdiakonin är omistlig, och innebär att stå på de utsattas sida och vara deras röst i kyrka och samhälle. Nöden är skiftande och behoven är stora, och ska inte och kan inte mötas endast av församlingens anställda. Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra. POSK anser att det bör finnas minst en diakon i varje pastorat.

(Uppdaterad 5 november. Kyrkofullmäktige består av 81 mandat. Fem av dessa mandat står tomma efter valet pga tomt på listorna. Sex personer var frånvarande utan ersättare. Det var alltså 70 personer med rösträtt i lokalen. 67 röstade, tre avstod.)

Församling i förändrat samhälle

Skrivet av

Torsdagen den 29 oktober var jag på ett heldagsseminarium i Göteborg med temat "Församling i ett förändrat samhälle".

Under dagen fick vi lyssna på biskop Per Eckerdal som berättade om sin utredning "Arbetsformer i förändring" och den utredning som kom efter den ""Att färdas väl" (Av Kerstin Alberius) och vad som har hänt efter dessa två utredningar.

(Båda utredningarna kan du läsa här>>)

Vi fick höra om Göteborgs stift som gjort en stor kartläggning och omvärldsanalys, i samarbetet med Stadsmissionen och Bräcke diakoni, som ska ligga till grund för det fortsatta arbetet inom den sociala ekonomin i stiftet.

Västerås stift kom och berättade hur de arbetat med sitt projekt "Aktör för välfärd">> och vad som kommit ut ur det.

Det var egentligen var mest intressant under dagen var docent Filip Wijkström från Handelshögskolan i Stockholm. Han hade också gått igenom den kartläggning som Göteborgs stift gjort och han ställde många spännande frågor utifrån utredningen. Wijkström har också varit inblandad i Västerås och hade därför erfarenhet från fler stift.

Han säger att frågan Varför? – de idéburna särart som borde prägla ett engagemang – frågan varför blir hängande i luften. Varför gör vi det här?

Ska kyrkan vara en del av välfärden? Varför då? Är vi en del av samhället eller av välfärden – och vad blir det för skillnad? Och hur visar vi att det är bibeln som är grunden för det vi gör?

Filip Wijkström tycker att Svenska kyrkan ska argumentera för bättre villkor och särbehandling och inte spela på samma arena som andra aktörer. För vi har en ytterligare dimension som är viktig och vi ska hävda vår särart!

Det här var en mycket intressant dag som kanske får uppföljningar så småningom.

POSK ser tydligt att Svenska kyrkan har en uppgift inom den sociala ekonomin. Detta är ett område som vi kommer fortsätta bevaka och verka för!

I vårt program säger vi>>:

Svenska kyrkans sociala roll

Vi lever i ett samhälle som snabbt förändras. Det finns nu möjligheter för Svenska kyrkan att på ett nytt sätt vara aktör i samhället och därigenom möta människor i nya sammanhang. Staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har slutit en överenskommelse med organisationer inom den ideella sektorn i syfte att underlätta och öka det samhälleliga ansvarstagandet från dessa och här finns stora förväntningar på att kyrkan tar ansvar som aktör. Svenska kyrkan är i dag den klart största organisationen inom denna sektor.

POSK vill verka för att församlingar och pastorat noga följer denna utveckling och utifrån sitt uppdrag som kyrka överväger på vilket sätt man kan ta ansvar och finnas närvarande i samhällslivet. Exempel på detta är verksamhet inom förskola, fritidsgård, hemtjänst och boenden av olika slag. POSK anser att även begravningsbyråverksamhet har en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift med dess diakonala och liturgiska dimension. Begravningsbyråverksamhet i Svenska kyrkans regi bör därför vara tillåten.

Svenska kyrkan har en lång tradition av engagemang inom bland annat sjukvård och skola. Det är fortsatt en angelägenhet för kyrkan att, när det finns förutsättningar, själv bedriva sådan verksamhet. För verksamhet som kräver större investeringar och mycket personal bör man finna organisatoriska former som inte riskerar att sådan verksamhet sammanblandas med och urholkar de lokala enheternas ekonomi. Sådana verksamheter bör därför normalt bedrivas organisatoriskt fristående från, men i nära samverkan med församlingar och pastorat.

Kyrkans Tidning: Kan kyrkan bidra till välfärden?>>

Sälj inte mitt hus, sälj deras!

Skrivet av

I går kunde man på nyheterna höra att Svenska kyrkan gjort en fastighetsutredning och att församlingarna bör sälja en del av sina fastigheter för att spara pengar.

– I dag lägger vi ner ungefär 27 procent av kyrkoavgiften på fastighetsförvaltning. Det är klart att vi skulle önska att vi kunde lägga kanske mindre pengar på fastighetsförvaltning och mer på att sköta den grundläggande uppgiften, säger Lars Johnsson som är utredningens ordförande.

Sveriges Radio: Utredning: Svenska kyrkan bör sälja fastigheter>>

Den minnesgode kommer ihåg att Svenska kyrkan just nu har en utredning igång som är en utredning om Svenska kyrkans fastighetsförvaltning och utjämningssystemet, den så kallade "Utjämningsutredningen".

Svenska kyrkan: Utredning om Svenska kyrkans fastighetsförvaltning och utjämningssystem>>

Det är en parlamentariskt tillsatt utredning och från POSK har vi med Per Lindberg. I januari, på kyrkodagarna, berättade han om utredningen. Du kan se här vad Per berättade då.

POSK Kyrkodagar 11-12 januari 2014 Per Lindberg from POSK En fri röst i kyrkovalet! on Vimeo.

Den 15 april 2015 ska utredningen vara klar och ligga på kyrkostyrelsens bord. I samband med kyrkoeftermiddagen 8 februari 2015 kommer Per att berätta mer.

Här kan du läsa rapporten från augusti 2014 med kartläggning av Svenska kyrkans fastigheter.

 

 

Utredningen som ska lägga fram sitt förslag den 15 april 2015 handlar inte bara om fastigheterna. Den handlar också om det komplicerade utjämningssystemet som Svenska kyrkan har som bygger på en stor mängd olika komponenter och som fördelar pengarna mellan stiften och församlingarna i ett ganska omfattande system.

Det här kommer givetvis att påverka församlingarna och stiften ganska mycket när det blir nya förutsättningar. Beslutet om ett nytt system kommer att fattas på kyrkomötet 2016, enligt den plan som ligger.

Ur POSKs vision och program:
POSK anser att all förvaltning av egendom i kyrkan ska göras i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Förvaltarskapet i bibeln utmärks av att vi av Gud har fått gåvor, som både vi och våra medmänniskor ska ha glädje av. Att förvalta dessa Guds gåvor är ett uppdrag som sträcker sig mot framtida generationer. POSK menar därför att all egendoms- och kapitalförvaltning ska vara långsiktig, effektiv och bedrivas på ett etiskt och ekologiskt ansvarigt sätt.
(…)
Våra kyrkor och kyrkogårdar är viktiga kulturarv som POSK starkt vill värna. Svenska kyrkan har också tillgångar i form av jord, skog och värdepapper. POSK vill genom en klok förvaltning av kyrkans egendom och ekonomiska medel bevara dessa värden och därigenom skapa förutsättningar för en aktiv församlingsverksamhet.

En kyrka upp eller ner?

Skrivet av

– Kyrkan vill nå så många som möjligt med vårt konfirmandarbete eftersom vi vet att det är viktigt och betydelsefullt för unga människor i dag att hitta sammanhang där de kan få tala och dela kristen tro, växa i sitt dop och få mer kunskap om Gud och Jesus, säger Åsa Wiik Sandlund.

Så avslutas den artikeln som stod i Kyrkans Tidning (15 oktober 2014) om konfirmandstatistiken som stiger i Luleå.

Läs hela artikeln här>>

Samtidigt som vi kan läsa om att vissa kurvor och verksamheter stiger uppåt (beroende på när ifrån man räknar) så har det pågått en diskussion på Facebook i Kyrkomötesgruppen. Där orsakade Jonas Bromanders medlemsundersökning en livlig debatt om medlemmarnas syn på Svenska kyrkan.

Enligt diagrammet och undersökningen så tycker medlemmarna i Svenska kyrkan att diakonin i kyrkan är viktigare än andligheten.

Vilket väl inte är så konstigt egentligen. Vanliga människor, som inte går i kyrkan, tycker att kyrkan ska hjälpa människor. Och att det är viktigt. För dem som inte går i kyrkan, men tycker kyrkan ska finnas kvar och bedriva diakoni – så är det väl självklart att diakonin kommer i främsta rummet och att andligheten (vilket de troligen ser som självklart att "de där" kristna håller på med) inte alls prioriteras i deras lista.

Vi ska givetvis ta oss en funderare på vad som är orsak och verkan. Vad som kommer först. Vad som är viktigast. Men för mig blir den här diskussionen nästan som den om hönan eller ägget – vad kom först?

Till syvende och sist – när jag varit i kyrkan på gudstjänsten och det får mig att verka och delta i samhället, som medmänniska, som politiker, som vän, som arbetstagare eller arbetsgivare, med Jesus ord i min hjärta – då blir ordet levande. Genom handling.

Tänk om alla i Svenska kyrkan, alla vi som är aktiva och har ansvar på olika nivåer, en dag skulle välja att försöka tolka och se på vår medmänniska och medarbetare i Svenska kyrkan med de bästa för ögonen. Om en text kunde läsas utan att tolkas, misskrediterande eller för att hitta fel. En dag!? Är det möjligt? Och vad skulle hända då?

Jag är glad över att vi har ett öppet och livligt teologiskt samtal i det offentliga rummet. Det finns många goda arenor som detta förs på. Och det är bra. Men det är så lätt att leta fel – att se flisan i min grannes öga men missa bjälken i mitt eget. Låt oss hjälpas åt att se det goda, försöka tolka till det bästa och föra ett samtal i god ton!

Ur POSKs vision och program:
POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska
• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Bertil tittar på kyrkomötet

Skrivet av

Bertil Persson, ledamot för POSK i kyrkomötet, från Stockholms stift, har tittat på betänkanden och förslagen till kyrkomötets sammanträde i november.

Här hittar du alla motioner, skrivelser och betänkanden:
http://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/

Ett annat sätt att beskriva 2014 års kyrkomöte

Man kan räkna på många sätt. I denna lilla PM räknar jag motioner och utskottsklämmar. Man skulle kunna räkna på antalet arbetsdagar som KM-ledamöter och tjänstemän lägger ned. Och naturligtvis se på antalet kronor som Kyrkomötet kostar. Eller på hur media skriver om Kyrkomötet. Slutsatsen blir likafullt att motion 104 (Ändra formerna för kyrkoval) av Per Lindberg, POSK, borde ha tillstyrkts av organisationsutskottet.

  • Det kom in 109 motioner.
  • Utskotten har 161 förslag till beslut med anledning av dessa motioner, om jag har räknat rätt (plus några till kring Kyrkostyrelsens skrivelser o.a.).

Totalt finns 5 yrkanden om bifall!

  • Ekumenikutskottet yrkar bifall till biskop Åke Bonniers förslag att uppmuntra till att implementera ”Guds vägar”
  • Gudstjänstutskottet föreslår bifall till motion 79 av Hans-Olof Andrén, POSK, om Kyrkohandbok del II.
  • Kyrkolivsutskottet yrkar bifall till POSK-motionen av Anders Brunnstedts m.fl. motion om en barnportal
  • Kyrkolivsutskottet yrkar också bifall till motion 27 av Dag Sandahl, fk, om stöd till flyktingmottagande
  • Kyrkolivsutskottet yrkar bifall till motion 101 av Sofija Pedersen Videke, s, om utbildning inom själavård.

Ibland säger vi att motioner begravs med krans. Då menar vi att utskottet egentligen vill bifalla motionens förslag men inte är berett att tillstyrka motionärens formulering. Jag kallar dessa förslag ”nästan bifall”.  Det finns 12 sådana utskottsförslag ”med anledning av”.

  • Budgetutskottet föreslår ”nästan  bifall” till motion 92 av Marie Rydén Davoust, POSK, om praktik för unga.
  • Ekuminikutskottet gör detsamma om motion 109 av Berit Bornecrantz Dias, ViSK, m.fl. om lokala dialogcentra.
  • Ekumenikutskottet vill också nästan bifalla motion 84 av Jerker Schmidt, FiSK, m.fl. om kristna i Mellanöstern (två ”med anledning av”-förslag).
  • Ekumenikutskottet vill nästan bifalla även motion 77 av Johan Åkesson, s, om ett fredsupprop.
  • Kyrkolivsutskottet bifaller nästan motion 72 av Jerry Adbo, s, om webbsända gudstjänster.
  • Kyrkorättsutskotet bifaller nästan min egen motion 50 om arvodesnämnden.
  • Kyrkorättsutkottet bifaller också nästan motion 84 av Eva-Maria Munck, POSK, m.fl. om klimatmål.
  • Organisationsutskottet gör detsamma med motion 38 av Boel Johansson, POSK, om brevröstning med bud.
  • Organisationsutskottet bifaller nästan också motion 95 av Eva-Maria Munck, POSK, m.fl. om generationsspridning i beslutande organ.
  • Tillsyn och uppdragsutskottet bifaller nästan motion 15 av biskop Ragnar Persenius om byte av uppdrag inom vigningstjänsten.
  • Tillsyn och uppdragsutskottet gör detsamma med motion 44 av Berth Löndahl och Bertil Murray, fk, om lönepolicy.

Med denna statistik kan man visa att POSK har varit den mest framgångsrika av alla nomineringsgrupper trots att vi egentligen inte tycker om dagens kyrkomöte.

Ett annat sätt att visa detsamma är BA:s motion 26 om att se över antalet ledamöter i Kyrkomötet. Det är den enda motion som den stora nomineringsgruppen lägger och det är ju också ett sätt att protestera mot Kyrkomötet och dagens ordning.

Bertil Persson

Ur POSKs Vision och program>>

Indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte speglar bättre dessas uppgifter. Stiftsfullmäktige behandlar framför allt frågor som rör församlingar, inte medlemmar. De frågor som kyrkomötet behandlar rör i första hand kyrkans interna regelsystem och dess verksamhet på nationell nivå, det vill säga församlingarnas gemensamma arbete och kyrkans identitet. POSK menar därför att ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte behöver ha en församlingsförankring och bör väljas indirekt av kyrkofullmäktige. Ett enklare och billigare valsystem bör införas. Församlingens medlemmar ska välja församlingens styrelse.

(…)
Alla frågor kan inte bli föremål för ett enkelt demokratiskt avgörande, eftersom Svenska kyrkan är knuten till sin evangelisk-lutherska bekännelse. Det är därför särskilt viktigt hur hanteringen av lärofrågor är utformad. I en episkopal kyrka av Svenska kyrkans karaktär har biskoparna en särskild läro- och tillsynsfunktion, och de har förutom sin roll i läronämnden ett särskilt inflytande när kyrkomötet beslutar i lärofrågor. POSK menar att biskoparna dessutom borde vara fullvärdiga ledamöter i kyrkomötet.

Arkiv
Kategorier