…men, hur tänkte tänkte ni nu?

Skrivet av

Återigen… detta är ett blogginlägg av mig som förtroendevald i Göteborgs kyrkliga samfällighet, min personliga åsikt, inte som informatör för POSK.

I diskussionen om Göteborgs kyrkliga samfällighets framtid som ett gemensamt pastorat eller sönderslaget i nio pastorat så fortsätter debatten i GP.

Förra söndagen skrev Hans-Olof Andrén (POSK) Lars-Ola Dahlquist (S) och Bo Hansson (ÖKA) en debattartikel och pläderade för ett gemensamt pastorat.
GP: Ta inte från de fattiga för att ge till de rika>>

På detta svarar i dag Bertil Lind (POSK) ordförande Askim, Peter Hellgren (FISK) kyrkoherde Askim, Björn Edvardsson (S) ordförande Högsbo, Britta Broman (ÖKA) kyrkoherde Högsbo, Eric Muhl (ÖKA) kyrkoherde Stenungsund, Jonatan Hanson (ÖKA) ordförande Ljungskile och pläderar för nio pastorat.

Tyvärr är det alldeles för mycket tokigheter i den här debattartikeln för att låta den vara oemotsagd. Jag väljer därför att kommentera direkt efter varje stycke i artikeln (artikeln är kursiv).

Ett enda pastorat skulle bli förödande för Svenska Kyrkan i Göteborg. Med nio pastorat så får även pastoraten i norr mera resurser, skriver bland andra Bertil Lind (POSK).

Debattartikeln angående pastoratsindelningen i Göteborg ger en ofullständig och därmed felaktig bild av de två alternativen som nu är ute på remiss – ett enda stort pastorat eller nio. (Ett pastorat styrs av en kyrkoherde och ett kyrkoråd.) En stor nackdel med ett enda pastorat är bristen på demokrati, vilket innebär att Göteborg skulle styras av ett enda kyrkoråd som också tillsätter församlingsråden. Ett pastorat med dagens 28 församlingar är knappast styrbart och många församlingar kommer att försvinna som begrepp. Eftersom delaktighet och ideellt arbete är allt
viktigare för kyrkan, kan denna toppstyrning bli förödande.

Ett gemensamt pastorat skulle innebära att det blir ett direktvalt kyrkofullmäktige. Alla församlingsråden väljs indirekt efter ett obligatoriskt medlemsmöte i församlingen där förslaget tas fram. Så hur detta skulle kunna äventyra demokratin är obegripligt för mig.

De 28 församlingarna kan och ska finnas kvar. I förlängningen kanske även fler församlingar kan bildas.

Det är självklart att en struktur måste införas som gör en ledningsgrupp
hanterbar – men varför detta skulle inverka på antalet församlingar är
obegripbart. Och varför det skulle bli en toppstyrning av 28 församlingsråd får nog debattörerna förklara för mig.

Angående ekonomin, så tar det nationella utjämningssystemet från rika pastorat och ger till fattiga. Resultatet är, att av de nio pastoraten kommer enheter som Askim och Torslanda att få behålla minst per medlem och därmed förbli de ”fattigaste” av de nio. Det är ju antalet dop, konfirmationer, begravningar, gudstjänster, barnarbete etcetera, det vill säga medlemsantalet, som styr resursbehovet.

Det nationella utjämningssystemet inom kyrkan är just nu under utredning. Att påstå att utjämningssystemet skulle lösa alla problem är naivt.

Sen är det ju otroligt att läsa att det endast är medlemmarnas pengar som räknas – jag trodde att kyrkan är till för alla, även de som inte är medlemmar. Församlingarna i nordost med medlemssiffror på runt 20 procent – hur kan de vara vinnarna i detta jämfört med till exempel Torslanda och Askim med medlemssiffror på 80-90 procent, om utjämningssystemet bygger på medlemssifforna?

Andra behov, såsom sjukhuskyrkan, Stadsmissionen och arbetet bland utlandsfödda bör dels hanteras av stiftet då dessa behov finns i hela stiftet och dels av pastoraten i Storgöteborg för behov som är storstadsrelaterade.

Det som artikelskrivarna säger här är att de inte på något sätt vill vara med och hantera frågor som inte händer just i deras församling. Eller hur ska jag tolka det?

Stiftet ska tydligen ta hand om allt och utöver det ska innerstadsförsamlingarna i Göteborg  ta hand om innerstaden. Det borde innebära att stiftet får höja avgiften – något som drabbar alla församlingar, stora som små.

Och innerstadspastoratet med få boende och många stora kyrkor – de ska alltså ta hand om "sina egna problem"? För det rör inte boende i andra församlingar?

Så kan medel frigöras.
I dag konsumeras en väsentlig del av de ekonomiska resurserna i Göteborg av samfällighetens egna organ. Om dessa medel frigörs, vilket de gör i alternativet med nio pastorat, så får även pastoraten i norr mera resurser och behöver knappast höja kyrkoavgiften.

Gemensamma resurser skriver artikelförfattarna. Menar de då till exempel de resurser som just nu planerar och projekterar ett nytt församlingshem i Askim?

De gemensamma resurserna som i dag finns på kyrkoförvaltningen måste vid en splittring delas upp och byggas upp i de nio pastoraten. Kompetens måste finnas som hanterar personalfrågor, kommunikationsfrågor och fastighetsfrågor. Ekonomiska och administrativa system måste ordnas och byggas upp. Även om man kliver på ett existerande system så blir det en uppbyggnadskostnad. Förklara för mig hur man på detta sätt kan spara pengar? Det är obegripligt!

De ekonomiska faktorerna bör i varje fall inte vara avgörande för beslutet, utan faktorer som delaktighet (demokrati) och kyrkans förmåga att utföra sina uppgifter är betydligt viktigare. Ett enda pastorat skulle bli förödande för Svenska Kyrkan Göteborg. Angående solidaritet är det knappast solidariskt att Göteborg, som utgör halva Göteborgs stift, skulle bilda ett enda pastorat.

Och där gör jag och artikelförfattarna olika tolkningar. Det är just för att bevara demokratin och solidariteten som Göteborg bör bli ett gemensamt pastorat. Det är genom att dela på utgifterna som församlingarna kan koncentrera sig på den grundläggande uppgiften – gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Och det är inte osolidariskt att samfälligheten fortsätter fördela sina ekonomiska tillgångar inom sig. Däremot är det osolidariskt att slå sönder ett system som håller samman församlingarna bara för att det skulle vara "orättvist" mot andra pastorat eller församlingar.

I stället bör Göteborg bilda enheter som på ett naturligt sätt kan samarbeta med övriga pastorat för att utveckla gemensamma funktioner och dela på kostnader. De verkligt fattiga pastoraten finns ju utanför Göteborg.

Varför skulle jag tro att ett pastorat (till exempel Askim) skulle vara mer benäget att hjälpa pastorat ute i stiftet om man inte är benägen att hjälpa pastorat i Göteborg? Det går heller inte att fördela pengarna från ett pastorat till ett annat hur som helst. Vilket går att göra inom ett pastorat.

Nej, jag är ledsen, den här debattartikeln fick inte mig att ändra åsikt om pastoratsfrågan. Jag står fortfarande fast vid min övertygelse att det allra klokaste är att bevara ett gemensamt pastorat. Ett gemensamt pastorat som solidariskt delar utgifter och inkomster har alla möjligheter att förändra sig i framtiden. Men ett splittrat Göteborg och en uppdelad Svenska kyrka kommer inte inom rimlig framtid att kunna hitta en samarbetsmetod som gynnar församlingarna.

Carina Etander Rimborg
förtroendevald i Göteborgs kyrkliga samfällighet

Vad kostar solidaritet?

Skrivet av

Jag läser Kyrkans Tidning (1-2/15) som kom i brevlådan igår fredag.

På debattsidan hittar jag en debattartikel om medlemskapet. Jan Clarén (Lund) tycker det är dumt att dopet är medlemsgrundande. Att vuxna kan ingå ett avtal som innebär att barnet så småningom blir ekonomiskt skyldig att bidra med pengar. Han föreslår istället:

"Jag tycker att kristen tro och dopet är viktiga men man skall bara inte blanda ihop detta med pengar och dop. Ett kyrkans betalkort är nog den bästa lösningen. Betala bara för det som du använder dig av. Inget mer!"

Kyrkans Tidning: Dopet – ett ekonomiskt övergrepp?>>

Den tankegången stannade alltså vid vad jag behöver och vad jag använder mig av. Inte vad någon annan behöver. Alltså vill Clarén inte vara med och bidra ekonomiskt till diakoni, mission och solidaritet med människor utanför sin egen sfär. Inte heller byggnader och kyrkor som han inte själv nyttjar. Eller hur långt ska jag dra hans tanke om att bara betala för det som du använder dig av?

Jag håller inte med Clarén i hans argumentation. Jag tycker att det är en av kyrkans viktigaste grundstenar att faktiskt vara med och ta ansvar för sådant som ligger utanför mig själv. Jag ska vara med och använda mina olika gåvor, materiella eller immateriella, för att sprida Guds rike på jorden!

En annan intressant artikel på debattsidan är också Anders Bexell (fd stiftsdirektor i Göteborg) som frågar sig om Svenska kyrkan är pastoral.
Kyrkans Tidning: Är Svenska kyrkan pastoral?>>

Han har en ljuvligt vacker formulering:

"Pastorala perspektiv ska genomsyra hela kyrkan, en kyrka som lever i en andlighet som luktar friskt av jord och som samtidigt ger oss en smak av himmel".

Men hans slutsats är (som jag uppfattar det) att det finns ett nummer (antalet invånare) för hur stort ett pastorat område kan vara. Trots att han ger uttryck för att han beklagar att den nationella nivån inte har ett pastoralt ansvar.

Hans slutsats är ett inlägg i den pågående diskussionen i Göteborg där det just nu är en remiss ute bland församlingarna inför stiftsstyrelsens beslut i april om Göteborgs kyrkliga samfällighet ska vara ett pastorat (med många församlingar = pastorala områden) eller delas upp i nio pastorat/församlingar.

Det finns argument både för och emot de båda alternativen. Personligen har jag landat i att jag tycker ett pastorat är det bästa för Svenska kyrkan i Göteborg. Jag vet att det inte finns en enhet för detta ute i församlingarna. Men jag ska här presentera mina argument.

Det handlar först och främst om solidariteten. Inom dagens samfällighet gör vi en mängd olika övergripande uppgifter, där en eller flera församlingar fått ett särskilt ansvar för hela samfälligheten. Det gäller t.ex. skolkyrkan, finska verksamheten, teckenspråksverksamheten och verksamhet för människor med särskilda behov. Vi bidrar också med pengar till Stadsmissionen (som täcker in diakonal verksamhet församlingarna inte kan bedriva själva) och vi har familjerådgivningen. Detta är några exempel på verksamheter som vid en uppdelning i nio enheter måste hanteras lokalt av dessa nio istället. Hur går det med solidariteten då?

Ett annat större problem är begravningsverksamheten. Delas samfälligheten i nio enheter måste också begravningsverksamheten delas i nio – om inget undantag görs för Göteborg.

I ett stort pastorat skulle vi kunna ha 62 pastorala områden/församlingar. Vi har 62 kyrkor inom samfälligheten där det i de allra flesta firas gudstjänster varje söndag. Vi skulle utan problem alltså kunna få betydligt fler församlingar med lokal förankring och lokalt ansvarstagande. "En kyrka som lever i en andlighet som luktar friskt av jord och som samtidigt ger oss en smak av himmel".

Vid en uppdelning i nio enheter är det stor risk att det också blir sammanläggningar till större församlingar.

Det här är vad jag personligen kommit fram till, eftersom jag sedan 1998 sitter förtroendevald i kyrkonämnden i Göteborg och har sett hur solidariteten fungerar och tror mig se problemet om vi skulle dela upp det i nio enheter. Jag vet att alla inte tycker så – men så här tänker jag! Vi kommer inte att ha kvar Svenska kyrkan i Göteborg om vi delar upp samfälligheten i nio enheter.

Just med det argument som Anders Bexell tar fram in sin artikel:

"Begreppet pastoral används ofta slentrianmässigt och begränsas till ledningsfrågor i pastorat. Innebörden är egentligen hur kyrkan förverkligar sitt uppdrag att stimulera människor att lära känna den treenige Guden och klargöra trons innebörd, hur kyrkan på nytt för varje tid fördjupar förståelsen av gudomlig uppenbarelse. Pastorala perspektiv ska genomsyra hela kyrkan, en kyrka som lever i en andlighet som luktar friskt av jord och som samtidigt ger oss en smak av himmel. I detta ingår även frågor om ekonomisk bärkraft, solidaritet och demokrati." 

Just med de här argumenten och för att jag personligen tycker solidariteten är viktigare än vad just bara jag använder mig av i Svenska kyrkan så vill jag behålla Svenska kyrkan i Göteborg och ett pastorat.

Hejdå 2014 – Hej Hej 2015

Skrivet av

Sista dagen på året – kan vara dags att summera kanske? Blev det ett bra år?

Nu tänker jag på POSK i första hand. Vi har klarat av vårt första år på mandatperioden. Alla förtroendevalda har satt sig in i organisationen, format sitt jobb och sitt lokala uppdrag. Nu är det tre år kvar.

Två år att arbeta praktiskt (2015 och 2016) – ett år (2017) att driva kyrkoval på. Det är vad vi har framför oss.

Vilka mål har vi? Vad är det för frågor vi vill driva?

Givetvis är det våra tre valfrågor som vi driver, församlingen i centrum, kyrkans roll i den sociala ekonomin och ett enklare och billigare valsystem i Svenska kyrkan.

Våra valfrågor  

Vid kyrkoeftermiddagen den 8 februari 2015 i Uppsala så kommer vi att presentera hur stiftsorganisationerna kan arbeta praktiskt med vårt program och hjälpa till att implementera programmet i de lokala grupperna. Alla POSKare är välkomna att vara med på POSK-eftermiddagen. Läs mer här och anmäl dig!
https://www.posk.se/2014-2017/kyrkodagar-2015/kyrkoeftermiddag-2015

Det är viktigt att fundera praktiskt hur ni vill jobba – vad är det ni ska göra i er församling och ert pastorat? Hur ska kyrkan jobba? Vad är det bästa för att stärka församlingarna? Gudstjänstlivet? Ordet och tron?

Jag önskar er alla ett riktigt Gott nytt 2015! Med spännande och livgivande diskussioner – härliga gudstjänster och gudsmöten. Med aktiva förtroendevalda som tar ansvar och plöjer för ordet!

Glädjas över mångfalden!

Skrivet av

I lördags tillbringade jag hela dagen på Åh stiftsgård. Det var visionsmöte med nära 40 personer som avsatt dagen – för att dela tankar och idéer om Åh stiftsgård. Och på eftermiddagen bildades Föreningen Åh stiftsgårds vänner och en styrelse valdes.

Det var härligt att se och känna det engagemang som alla dessa människor hade för stiftsgården, dess verksamhet och dess framtid.

I går söndag fick jag möjlighet att fira gudstjänst två gånger. Dels var det i Göteborgs domkyrka som återöppnade hela kyrkan efter en omfattande renovering. Allt är inte riktigt klart – men nästan. Under 2015 fyller domkyrkan 200 år och då ska det firas mer. Högmässan var traditionell, domkyrkokören sjöng de vanliga högtidliga sångerna (Sions dotter, Advent, Händels Halleluja-kör). Otroligt vackert, högtidligt, klassiskt och traditionellt.

På eftermiddagen var jag med när Amhults kyrka i Torslanda-Björlanda församling invigdes. Så otroligt roligt att få vara med och ta en helt ny kyrka i bruk. Och den gudstjänsten präglades av nyskriven mässmusik, bas och trummor. Nya uttryck och en annan livsnära nerv.

Och jag satt och var så stolt och lycklig över vår Svenska kyrka. Som har bredden och mångfalden i kyrkor och gudstjänster. Som kan erbjuda mötesplatser för olika människor, där de känner sig hemma.

Jag hoppas att vi får fortsätta att glädjas över mångfalden och värna det och att se till att det inte blir enfald i kyrkan.

PS Och särskilt stolt och glad är jag också eftersom jag såg POSKare överallt. I gudstjänsten både som medverkande och tjänstgörande.

Ur POSKs vision och program:

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa relationer med så
stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter samt delaktighet och ansvarstagande i samhället. Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.
(…)
Det är angeläget med en bredd i gudstjänstformerna och att det finns en mångfald av uttryckssätt i gudstjänsten för olika åldrar och
livssituationer. För en kristen kyrka är tron på Jesus Kristus som vår frälsare grundläggande. Detta behöver framträda tydligt så att inte evangeliet går förlorat och ersätts av enbart allmänreligiösa eller etiska frågor.

Ny kyrka i Torslanda-Björlanda församling

Skrivet av

På söndag får Svenska kyrkan en ny kyrka. Det är Torslanda-Björlanda som får en ny kyrka och biskop Per inviger kyrkan på söndag.

Det är det första protestantiska och svenska kyrkan som byggs i församlingen.

Så här står det i pressmeddelandet>>:
Söndag den 30 november invigs Amhults kyrka, den första svenska och protestantiska kyrka som byggts i Torslanda-Björlanda församling. Samma dag står hela kyrkorummet i domkyrkan öppet efter en omfattande renovering.

Amhults kyrka
Första advent inleds firandet i Amhult med en invigningsgudstjänst klockan 16 då biskop Per Eckerdal inviger kyrkan. Sedan fortsätter församlingen att fira sin nya kyrka hela veckan fram till och med söndagen därpå då man dubblerar mässan Fredsfursten, skriven av musikern i kyrkan, Andreas Nordanstig.

Veckans digra program innehåller mycket musik, men också en galakväll för Världens barn, guidningar av kyrkan och en festdag för hela familjen.

Torslanda-Björlanda har två kyrkor sedan tidigare. De är medeltida och församlingen hörde då till Norge. Både Torslanda och Björlanda byggdes före reformationen, någon gång på 1100- eller 1200-talen.

Göteborgs domkyrka
I domkyrkan firas gudstjänst klockan 11 på förmiddagen och även där medverkar biskop Per Eckerdal. Renoveringen fortsätter en bit in i 2015, och kyrkans 200-årsjubileum firas stort i maj. Kyrkorummet har varit avstängt i omgångar under den första delen av renoveringen, men från och med den första advent är hela kyrkorummet öppet. Renoveringen hittills har bland annat inneburit en tillgänglighetsanpassning av entrén, nytt trapphus och hiss, ny färgsättning i hela kyrkan, dekormålning och förgyllning, inglasning av sidokapell och ny placering av sakristian i bakre delen av kyrkan.

Inglasningen av sidokapellet innebär att domkyrkan kommer att kunna ha enbart den delen öppen till exempel på morgnarna. De främre bänkraderna i kyrkan har ersatts med stolar och domkyrkan har fått en ny dopfunt.

BAKGRUNDSFAKTA:
Svenska kyrkan i Göteborg har ett 60-tal kyrkor i staden. Det är alltifrån små, medeltida kyrkor till moderna kyrkor med flexibla lokaler. Den kyrka som byggdes senast före Amhults kyrka är Gunnareds kyrka, nära Angereds centrum, som byggdes 1997. Under 1990-talet byggdes ytterligare fyra kyrkor; Lundby nya kyrka, 1996, Grevegårdens kyrka, 1992, Billdals kyrka, 1992, och Asperö kyrka, 1990.

Jag kommer att vara där på söndag! Det ska bli så roligt att få vara med vid invigningen av en ny kyrka!

I Torslanda-Björlanda har det firats gudstjänst i över 800 år! Låt oss be och hoppas att det blir minst 800 år till!

Amhults kyrka, Torslanda Björlanda församling>>

https://www.facebook.com/Amhultskyrka>>

Detta vill vi med Svenska kyrkan

Skrivet av

Hela dagen i dag har styrelsen för riksPOSK haft möte i Göteborg. Det har varit en dag full med spännande diskussioner och informationer. Hit och dit har samtalet böljat.

Handlingarna inför årsmötet den 30 maj i Karlstad har förberetts. Två motioner har kommit in till mötet. Handlingarna kommer att läggas upp så fort som möjligt på vår webbsida. Du har väl anmält dig till årsmötet?

Årsmötet äger rum fredagen den 30 maj kl 12-14 i Karlstad.

Nu sitter de delar av styrelsen som inte åkt hem och låter samtalet flöda vidare.

Uppdrag förtroendevald : Församlingsinstruktion

Skrivet av

På den alldeles utmärkta webbplatsen Uppdrag förtroendevald>> läggs det hela tiden upp nytt material. Det finns därför anledning att med jämna mellanrum återvända till den sidan för att uppdatera sig om material eller läsa nytt.

Senast så kom det upp en film om hur man gör en församlingsinstruktion. Vad det är och vad den ska användas till. Så filmen här – den är bara 3min 20 sek lång.

 Så här står det på webbplatsen om församlingsinstruktionen:

För varje församling ska det finnas en församlingsinstruktion. Församlingar som ingår i ett pastorat ska ha en gemensam församlingsinstruktion.
Förslag till församlingsinstruktion ska utarbetas av kyrkoherden och kyrkorådet i samråd med domkapitlet. När det gäller en gemensam församlingsinstruktion ska kyrkorådet även samråda med församlingsråden inom pastoratet. Det är kyrkofullmäktige som beslutar om församlingsinstruktionen och så godkänns den av domkapitlet.

Jobbet med församlingsinstruktionen är en spännande resa, men det gäller att man ser till att själva instruktionen också blir ett dokument som är levande på det viset att det går att följa upp det som står där och mäta resultat. Det ska inte vara "snömos" och vackra ord.

Fastighetsutredningen

Skrivet av

Från Svenska kyrkans intranät>>

Svenska kyrkan har ett stort antal fastigheter och byggnader för sin verksamhet. Kunskapen om hur stort fastighetsbeståndet är, är bristfällig. Den av kyrkostyrelsen tillsatta utredningen om Svenska kyrkans fastighetsförvaltning och utjämningssystem genomför nu en kartläggning.

Svenska kyrkan är en av Sveriges största fastighetsägare och förvaltare av landets största sammanhållna kulturarv. Beståndet av fastigheter och byggnader är geografiskt spritt och består av en mängd olika typer av byggnader och lokaler. Detta bestånd ägs och förvaltas av församlingar och pastorat inom Svenska kyrkan. Beståndets totala storlek och dess ekonomiska omfattning är i dagsläget inte känd och det finns ingen samlad bild över lokalernas användning och effektiviteten i lokalnyttjandet.

För att kartlägga fastighetsbeståndet, utöver kyrkobyggnader och begravningsplatser som finns registrerade i Kyrkobyggnadsregistret kommer under februari månad 2014 en webbaserad enkätundersökning att genomföras.

Enkäten kommer att sändas till den officiella e-post brevlådan för samtliga självständiga ekonomiska enheter inom Svenska kyrkan. Även stiften kommer för sin del att få besvara enkäten. Enkäten kommer exempelvis att inkludera frågor om fastigheternas storlek, användningsområden och byggnadstyp.  

Vidare kommer ett 30-tal intervjuer att genomföras på pastoratsnivå för att skapa en kompletterande bild av den nuvarande förvaltningen av såväl kyrkobyggnader och begravningsplatser som övriga fastigheter. Kyrkokansliet i samråd med upphandlat konsultstöd utser de 2-3 församlingar/ pastorat per stift som ska intervjuas.

Förvaltningen av Svenska kyrkans fastighetsbestånd ianspråktar en allt större del av tillgänglig finansiering. Flera av församlingarna anser sig ha svårt att säkerställa inte bara finansieringen utan även förvaltningskompetens.

Kyrkostyrelsen har därför tillsatt en utredning som ska utreda dels fastighetsförvaltningen inom Svenska kyrkan, dels det inomkyrkliga systemet för ekonomiskt utjämning men även clearing mellan de ekonomiska enheterna. Utredningen omfattar samtliga Svenska kyrkans fastigheter med undantag för prästlönetillgångarna samt utrikes belägna fastigheter och lokaler.

Syftet med utredningen

  • att lägga fram förslag som effektiviserar
    förvaltningen av kyrkobyggnader och,  eventuellt, andra fastigheter,
    såväl ekonomiskt som kompetensmässigt.
  • att säkerställa ett långsiktigt, hållbart, brett
    accepterat utjämningssystem (inkomst- och kostnadsutjämning,
    stiftsbidrag och särskild utjämningsavgift).
  • att överväga clearingsystemets effektivitet och möjlig inkorporering i utjämningssystemet.
  • att för framtagna förslag redovisa övergångs- och överföringsbestämmelser. 

Utredningen ska lägga fram sina resultat senast den 15 april 2015. 

Utredningen är parlamentariskt tillsatt och består av 9 ledamöter representerande nomineringsgrupper i kyrkostyrelsen och en biskop. Utredningens ordförande är Lars Johnsson.

För att bistå i bland annat kartläggning av fastighetsbeståendet och analys av nuläget vad beträffar förvaltningen så har upphandling av konsulter från Ernst & Young (EY) gjorts. EY är bland annat verksamt inom fastighetsrådgivning och har också tidigare varit rådgivare till Svenska kyrkan inom detta område. 

Kyrkokansliet och stiften tillsammans
För att utredningen ska kunna uppnå sitt övergripande syfte att läggafram förslag som effektiviserar förvaltningen av kyrkobyggnader och eventuellt andra fastigheter, såväl ekonomiskt som kompetensmässigt, är vi beroende av samtliga församlingar/pastorat och stifts stöd i detta skede av utredningens arbete. Detta kommer också att bidra till utredningens arbete med att säkerställa ett långsiktigt hållbart, brett accepterat utjämningssystem.

 My News Desk pressmeddelande: Stor kartläggning av kyrkans fastigheter>>

Se också Per Lindberg (POSK) som är med i utredningen. Han berättar om utredningen vid POSKs kyrkodagar i Uppsala i januari.

Uppdaterad 20140205
Dagen: Kyrkan räknar sina hus>>

Sveriges Radio: Svenska kyrkan kartlägger sina fastigheter>>

14 församlingar som har vänt trenden

Skrivet av

Verbum Förlag kommer ut med en helt ny bok i dagarna. Det är Nicklas Grahn, präst och POSKare från Karlstads stift, som har varit med och skrivit boken.

Så här skriver Verbum förlag>>:
Verbum släpper nu boken Kyrkan vänder trenden – fjorton församlingar berättar. En reportagebok som berättar om det liv och engagemang som sjuder i Svenska kyrkan. Boken visar en framträdande bild av en kyrka som stärker enskilda, värnar om de små orterna och som möjliggör möten mellan människor.

I boken Kyrkan vänder trenden – fjorton församlingar berättar möter du spännande personer och dess vardag och verkligheten i församlingar runt om i Sverige. En verklighet som är full av energi och människor med framtidstro.

En majoritet av Sveriges befolkning är med i Svenska kyrka. Därför är det här en angelägen bok för många – och den utmanar flera fördomar som kan finnas om kyrkans liv och organisation.

Boken finns för beställning på www.verbum.se

Vid frågor kontakta gärna louise.sillren@verbum.se
Telefon: 08-743 65 23

Förhoppningsvis kommer vi att ha ett exemplar av boken att titta på under POSKs kyrkodagar. Nicklas Grahn kommer också att vara med på kyrkodagarna och du kan prata mer med honom om du är med.

www.posk.se/kyrkodagar2014/

Färre församlingar men…

Skrivet av

2000 fanns det 2517 församlingar. 2014 finns det 1364. Det är en minskning med 1153. 45,8 procent.

Vi vet också att det blivit färre gudstjänster. Men – jag funderar lite.

Det ena behöver faktiskt inte hänga ihop med det andra, tänker jag. Bara för att församlingar läggs samman i ett större pastorat, med flera kyrkor, så behöver vi inte sluta fira gudstjänst i dessa kyrkor. Varför skulle vi vilja göra det? Det är klart vi ska fira gudstjänst i alla våra kyrkor så ofta som möjligt!

Jag vet att vi är många POSKare som gärna tar på sig ansvaret att se till att det kommer att firas regelbundna gudstjänster i sin lokala kyrka.

Att ha regelbundna gudstjänster i sin kyrka, på samma tider. Gudstjänster där man samlas, sjunger tillsammans, ber tillsammans, läser bibeln. Det är detta som Svenska kyrkan behöver.

Sveriges radio: Antalet församlingar i Svenska kyrkan minskar>>

Foto: IKON

Arkiv
Kategorier