fbpx

Sverigebönen!

Skrivet av

I dag är det Sveriges nationaldag den 6 juni.

Och sedan flera år tillbaka så ordnas det runt om i vårt land Sverigebönen. Människor från olika kyrkor och samfund som samlas tillsammans och ber för Sverige och ber för sin stad där man befinner sig.

Jag har hittat en liten film som handlar om Göteborg. Där samlas de som vill den 6 juni kl 15:00 på Götaplatsen för att be tillsammans.

Läs mer om Sverigebönen här>>

Se vilka platser som registrerat sig för Sverigebön>>

Se vilka kommuner som har registrerats för nationaldagsbön>>

Har (S) ett kontrollbehov?

Skrivet av

Jonas Lindberg skriver i Kyrkans Tidning (23/15) på ledarsidan:

Kyrkans Tidning: Ledare/ Behov av kontroll bakom s kyrkoengagemang>>

I helgen samlades Socialdemokraterna till partikongress i Västerås och i anslutning till temat Framtidens folkrörelse debatterades partiets engagemang i kyrkovalet utifrån motioner från fem olika arbetarekommuner, varav fyra var negativa till ett fortsatt sådant engagemang. Partiledningen och majoriteten av kongressdeltagarna menar dock att det också i fortsättningen är motiverat att Socialdemokraterna ställer upp som parti också inom Svenska kyrkan.
(…)
Samtidigt har Socialdemokraterna till skillnad från de flesta andra partier över huvud taget inte nämnt Svenska kyrkan i något av sina partiprogram åtminstone sedan 1980-talet, det vill säga inte ens under den period då relationsförändringen mellan kyrka och stat debatterades som mest.
(…)
Partiledningens argument för att fortsätta ställa upp i kyrkovalet handlar om vikten av att kunna fortsätta påverka kyrkan med socialdemokratiska värderingar och att en fristående nomineringsgrupp som exempelvis Socialdemokrater i Svenska kyrkan vore att försvaga arbetarrörelsens ställning i sammanhanget.

Jonas Lindberg lyfter flera av de spörsmål som måste diskuteras, både hos socialdemokraterna men även hos oss andra grupper. Jag tror kanske inte att de enskilda s-ledamöterna som jag känner i olika sammanhang ser sig ha ett kontrollbehov i de kyrkliga frågorna. Men jag tror Lindberg har helt rätt när s-organisationen känner att man måste ha det.

Så här skriver "Socialdemokrater för tro och solidaritet" (STS) på en av sina interna debattsidor som svar till dem som på kongressen motionerat och ville göra socialdemokraterna helt sekulärt.

Tidenmagasinet: Replik>>

Debattörerna påstår att vi motarbetar ateister och är ”religionsfrämjande”. Det stämmer självklart inte. Missionerande är inget som STS håller på med. Vi är en politisk, socialdemokratisk organisation som använder den progressiva, befriande kraft religion kan vara i vårt arbete för jämlikhet och jämställdhet, mot alla typer av förtryck. Det gör vi inte minst som motkraft till dem som använder religionen för att rättfärdiga patriarkala, konservativa och reaktionära tankespår och strukturer.(…) Du behöver självklart inte ha en gudstro för att vara medlem hos oss. Vi har många medlemmar som inte definierar sig som troende. Alla våra medlemmar delar däremot våra värderingar, om allas lika rätt och möjligheter, och våra ambitioner för ett samhälle för alla. Och för ett socialdemokratiskt parti för alla. Med den ambitionen stöder vi med självklarhet aktivt även att HBT-s ges ökat inflytande som en av sidoorganisationerna inom socialdemokratin.

Socialdemokrater för tro och solidaritet skriver också:

Partistyrelsens förslag var att avslå motionen och (mest med anledning av att en femte sidoorganisation nu godkändes, se nedan) att partistyrelsen skulle få i uppdrag att inför kongressen 2017 utreda, definiera och komma med förslag kring vad som krävs för att vara en sidoorganisation och vad det innebär i relation till partiet. I det ingår att se över hur partiets stöd till sidoorganisationerna kan se ut och vilken representation de ska ha i partiets beslutsorgan.

När kongressen gick till beslut hördes ett par spridda ja-rop till förmån för motionen men partistyrelsens förslag hade massivt stöd. Efter detta tydliga beslut kan vi gå vidare med bevarad, ja rent av stärkt, ställning. Kongressen har markerat att vi och de andra sidoorganisationerna är viktiga bidrag i ett parti som kallar sig Framtidspartiet och vill vara en relevant folkrörelse.

Socialdemokraterna för tro och solidaritet>>

Ja, jag tror Lindberg har rätt. Jag tror socialdemokraterna har ett för stort kontrollbehov för att våga släppa Svenska kyrkan. Men jag slutar inte tro att droppen kan urholka stenen. Jag tror att den politiska järnhanden över Svenska kyrkan bara kommer att vara en 100-årig parentes! Och sen kan alla de duktiga socialdemokrater som vill vara med och ta ansvar i Svenska kyrkan göra det på sina kyrkliga premisser och inte på sina samhällspolitiska.

Ur POSKs vision och program:

Rekryteringsbasen för POSK är gudstjänst- och församlingsgemenskaperna kring våra kyrkor. Kyrkan består av alla sina medlemmar, inte bara de som på olika sätt har ett samhällspolitiskt engagemang. Det är gemenskapen och det lokala förtroendet i församlingen som avgör vilka som företräder POSK.

Foto: IKON/Magnus Aronsson

Att våga ta plats!

Skrivet av

Tidskriften Evangelium är en av de arenor som lyfter teologisk frågor i det offentliga rummet.

Tidskriften Evangelium>>

Andra arenor är bland annat

Dagens seglora>>

Areopagen>>

Kyrkans Tidning>>

Tidningen Dagen>>

Jag läser Sofia Lilly Jönssons inlägg på Evangelium som på bloggen under rubriken Kyrkans grundläggande uppgifter>> skriver:

Kritiken hör yttrandefriheten till och fanns inte, eller rättare sagt var förbjuden, i historisk tid. Min roll är inget konstig och utomlands har alla större redaktioner en religionsredaktör eller utsända i Vatikanen eller så, men inte i Sverige där tidningarna har vinexperter och krigsexperter och sportexperter men inte kyrkoexperter för det anses suspekt att kunna någonting om landets största organisation, nästan partiskt, och det anses bättre att neutrala journalister rapporterar om saker de inte kan ABC om (idag kan vi till exempel läsa att Visbys biskop ”kallar samman stiften” på måndag, har ni bokat båtbiljetter?).

(…)

Jag menar att deltagande i media hör till församlingarnas grundläggande uppgifter. Det faller under alla pelare utom gudstjänsten, och förstås alldeles särskilt under uppgiften att undervisa. Hur menar jag? Jag menar att vi har kommit till en situation i Sverige att den största organisationen i landet, med miljoner medlemmar och oerhörda rikedomar (kyrkan är rikare idag än den var för femtio år sedan), som förvaltar lära och byggnader och immateriell kultur som är äldre än landet Sverige, i stort sett lämnas ogranskad i offentligheten. Svenska kyrkan flyttar fram sina positioner som samhällsaktör oerhört snabbt nu.

(…)

Som jag ser det faller medverkan i medierna självklart under församlingens grundläggande uppgift om undervisning. När så många i dag saknar grundläggande kunskaper om kyrkan och bygger sina åsikter på desinformation så måste man hjälpas åt att förklara. Vare sig prästerna vill det eller inte så diskuteras ju ändå teologi och kyrka i medierna. Det enda de har att välja på är att vara med i debatten eller att stå bredvid och se någon annan beskriva den kyrka de har till uppgift att förvalta.

Jag håller med Jönsson att det finns en betydande brist i svenska medier om Svenska kyrkan. Om tradition, verksamhet och uppgift. Jag håller med Jönsson att det är problematiskt att många journalister verkar vara så oerhört okompetenta när det gäller Svenska kyrkan. Hur svårt kan det vara?

Nej, vi  måste ta större ansvar för den offentliga bilden av Svenska kyrkan. Och det ska vi göra tillsammans. Det ska inte bara göras av kyrkokansliets infoavdelning. Utan varje församling är ansvarig, varje medlem, varje anställd och varje förtroendvald!

Det riktas också ganska skarp kritik mot Kyrkans Tidning från olika håll. Nu är kritiken att Kyrkans Tidning inte vill vara granskande. Att man bara skriver positivt och inte vill se problemen.

Men om jag inte missminner mig så var det inte så många år sedan som kritiken var att Kyrkans Tidning bara skrev om problemen och aldrig lyfte det som var positivt i församlingarna.

Så pendeln far fram och tillbaka. När ska vi bli nöjda? Och vad är det vi vill ha – egentligen?

Ur POSKs vision och program:

POSK  – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska
• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Kyrkbussen 2014>>

Marika Griehsel gör ny dokument för Svenska kyrkans internationella arbete

Skrivet av

Marika Griehsel gör ny dokumentär för Svenska kyrkans internationella arbete. Hon har precis besökt flyktinglägret Kakuma i Kenya och avslutat inspelningen av en dokumentär tillsammans med Svenska kyrkan. Se hennes hälsning nedan och håll utkik, filmen släpps i början på 2016!

Svenska kyrkans internationella arbete>>

Kyrkans uppgift?

Skrivet av

Jag läser på bloggen "Det goda samhället>>" ett inlägg som får mig att fundera lite.

Det är Patrik Engellau som skriver: Öppet brev från en medlem i Svenska kyrkan med begäran om att kyrkan måtte ge andlig vägledning>>

Engellau skriver:

Jag är medlem i Svenska kyrkan och betalar den årliga avgiften. Därför anser jag mig berättigad att få vägledning i en själslig fråga. Jag tror inte säkert på Gud, men jag respekterar Bibelns värde som inspirationskälla i andliga frågor. (…)

Låt mig specificera frågan. Jag vill inte veta vad kyrkan anser att staten ska göra. Det har jag hyggligt hum om. Svenska kyrkan står på barrikaderna när det gäller att kämpa för en generös invandringspolitik. Nu råkar jag anse, i Luthers efterföljd, att kyrkan inte ska blanda sig i politiken, utan enbart syssla med andliga ting. Skattefrågor är inte andliga frågor. En människas nådaställning inför Gud påverkas inte av i vilken utsträckning vederbörande betalar skatt till staten.(…)

Alldeles bortsett från invandringspolitiken och skatterna har varje människa nämligen ett personligt ansvar som inte alls behöver sammanfalla med statens uppfattning. Att ge vägledning i sådana personliga frågor är, menar jag, kyrkans sanna uppgift. (”Kyrkans sanna skatt är det allra heligaste evangeliet om Guds härlighet och nåd”, skrev Luther i den 62dra tesen. Evangeliet borde kunna ge svar på min fråga.) Där tycker jag inte att kyrkan gör sitt jobb. Kyrkan har inte förklarat sin syn på mina skyldigheter. Jag vill veta vilka kyrkan anser dem vara. (…)

Nu vet jag att kyrkan genom tiderna har haft svårt att förkunna ett så kärvt budskap och därför letat sig fram till andra tolkningar, men detta är faktiskt Jesu förkunnelse. Evangelierna är kristallklara, det är bara att läsa innantill.

Skribenten verkar vara väldigt säker på vad både Jesus och evangelierna säger. Skribenten verkar också väldigt säker på vad Svenska kyrkan gör och inte gör. Och skribenten tycker inte att Svenska kyrkan ger andlig vägledning. Utan blandar sig i Sveriges politik. Och det ska Svenska kyrkan inte göra – enligt skribenten.

Det kan mycket väl hända att jag helt har missuppfattat Engellaus bloggpost och tolkar detta tokigt. Men jag ställer mig frågande till några saker.

Varför skulle Svenska kyrkan inte blanda sig i politiken? För mig är det självklart att Svenska kyrkan ska säga ifrån när människor kommer i kläm i vårt samhälle. Och då måste man blanda sig i politiken. Om Svenska kyrkan slutade bry sig skulle jag tycka att det vore ett mycket större problem.

Att blanda sig i politiken är inte det samma som att vara partipolitisk. Det är en väldig skillnad. Kyrkans ska vara partipolitiskt obunden och på det sättet kunna peka på orättvisor och systemfel oberoende av vem som har makten.

Vad är det för andlig vägledning som Engellau saknar? Det verkar (genom att läsa texten) som om Engellau redan har fått vägledningen via bibeln. Hur ska "Svenska kyrkan" kunna göra något mer?

Sägs det inte tillräckligt från predikstolar och andra undervisningstillfällen? Skrivs det inte tillräckligt på debattsidor och sociala medier? I själavårdssamtal, bibelstudier och bikt? Vad är det som Engellau är ute efter som inte redan Svenska kyrkan gör?

Ur POSKs vision och program>>:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att
Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska
• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Nytt skalv i Nepal – du kan hjälpa!

Skrivet av

Ett nytt skalv har på förmiddagen inträffat i Nepal med en styrka på 7,4 på Richterskalan. Det är bara tre veckor sedan förra skalvet, där över 8 000 personer avled.

Nu drabbas denna del av världen igen.

Svenska kyrkan finns på plats genom sina samarbetspartners.

Du kan bidra med dina ekonomiska medel för att hjälpa den drabbade i Nepal. Så här skriver Svenska kyrkans internationella arbete:

Vi fokuserar på de mest utsatta i Nepal: barn, kvinnor och äldre i avlägsna byar. Behoven är enorma. Ge direkt här: http://svenskakyrkan.se/nepal eller sms:a NEPAL till 72 905 och ge 100 kr. Tack för ditt stöd! ‪#‎ACTAlliance‬

Så här står det på Svenska kyrkans webbsida>> (före dagens händelser)

Akuta insatser
FN uppskattar att det krävs över 3,5 miljarder kronor för att nå de drabbade med livräddande insatser och skydd de kommande tre månaderna. Hittills har 10 procent av detta kommit in. Med monsunperioden runt hörnet handlar akuta insatser just nu om att förse människor med tak över huvudet samt tillgång mat och rent vatten.

Svenska kyrkan har genom ACT-alliansen en god beredskap att hjälpa, både i den nu akuta fasen och på lång sikt. Våra partners har arbetat i landet i över 30 år med förebyggande insatser. De fanns på plats när skalvet inträffade och kunde inom några timmar komma igång med hjälparbetet.

Svenska kyrkan bidrar genom ACT-alliansen med:

  • Tillfälligt boende för 23 500 familjer. Familjerna får material såsom presenningar för att bygga ett tillfälligt boende. 
  • Vatten och sanitet åt 35 000 familjer. I en akut kris är hygien mycket viktigt för att minska smittorisker.
  • Matpaket och förnödenheter åt 25 000 familjer.
  • Paket med köksutrustning, tvål, filtar och handdukar åt 30 000 familjer.
  • Tillgång till en säker och trygg skolmiljö åt 15 000 barn.​ 
  • Tusentals skolor har förstörts och över en miljon barn saknar nu tillgång till utbildning.
  • Psykosocialt stöd åt 14 000 personer. 

Det handlar om att se helheten och ge ett stöd som stärker människor och deras välbefinnande även på sikt, till exempel genom att aktivt involvera de som vi ska hjälpa. Hur stödet ska utformas kartläggs just nu av våra lokala partners i samråd med en av våra psykosociala specialister.      

Krisen förväntas pågå under lång tid och Svenska kyrkan räknar med att stöd till de drabbade kommer att behövas långt efter att den akuta fasen passerat. Därför har Svenska kyrkan fått extra medel från Sida.  

Foto: Antti Helin, FCA/ACT Alliance

Följ Svenska kyrkans arbete i Nepal genom deras blogg>>

Svenska kyrkans katastrofansvariga åker till Nepal 14 maj>>

Prästen Mikael Ringlander årets förnyare

Skrivet av

Priset för årets förnyare blir 2015 prästen Mikael Ringlander. Så här står det på Svenska kyrkans intranät>>

Projektledaren för Kultursamverkan i Göteborgs stift, prästen Mikael Ringlander, håller i arrangemang som temamässor med Eldkvarn och Bob Dylans musik, konserter, fotoutställningar, festivaler och program på bok-och biblioteksmässan. Han är spindeln i nätet vid gränsöverskridande arrangemang mellan
kulturliv och kyrka som lockar många människor.

– Men jag är långt ifrån ensam. Det är många goda krafter som är med och skapar allt detta. Det är ett stort lagarbete, säger Mikael Ringlander.

I motiveringen till priset står det bland annat ”han hjälper oss människor att med kulturen som främsta redskap fundera över det märkliga i att vara människa”.
– Det är både glädjande och hedrande, säger han. Och den där motiveringen ska jag ta och rama in. Tänk att få pris för att man har världens bästa arbete!

Kyrkans program på Se människan-scenen på Bok-och Biblioteksmässan har växt. Idag är man en av mässans största samarbetspartners och Mikael Ringlander är spindeln i nätet även om gruppen runt programmet och de praktiska arrangemangen är stor. Vad vill han då att människor ska uppleva i alla dessa möten mellan kultur och kyrka?

– Jag hoppas att man ska känna igen sig. Att man ska se att Gud är följeslagare genom livet, att det är medlevelsens och medlidandets Gud.  

Motivering till priset:
Priset Årets förnyare i Svenska kyrkan 2015 går till prästen och projektledaren för Kultursamverkan i Göteborg, Mikael Ringlander. Han har initierat och verkar gränsöverskridande i arrangemang som når bredare än många andra mötesplatser. Allt präglas av ett gemensamt sökande efter förståelse och tolkning av livet i samverkan mellan kyrkan och övrigt kulturliv.
Han bidrar med stort allvar och ärlighet, vaken i samtiden och hjälper oss att med kulturen som främsta redskap fundera över det märkliga i att vara människa. Genom temamässor, konserter, utställningar, festivaler och Se Människan scenen på bok- och biblioteksmässan låter mötet med Gud sig inte begränsas. Det finns många goda krafter i denna kultursamverkan värda uppmärksamhet och Mikael får priset för sina mångåriga och målmedvetna insatser för nyskapande teologi i framkanten som stimulerar andra till arbete i samma anda.

 

Priset delas ut under Gotlands kyrkvecka>>

Foto: IKON, Magnus Aronsson

Kyrkans Tidning: Mikael Ringlander utsedd till Årets förnyare 2015>>

(PS det är väldigt roligt att kyrkomötet äntligen (gäller från 2017) har flyttat sitt första höstmöte så att mötet inte ska krocka med bok och biblioteksmässan.)

My news desk: Belönas för sitt arbete med kulturliv>>

Så satsar Svenska kyrkan på Reformationsåret 2017

Skrivet av

Svenska kyrkan skriver i ett pressmeddelande 5 maj: Svenska kyrkan satsar på Reformationsåret 2017>>

2017 är det 500 år sedan Martin Luther enligt traditionen spikade upp sina 95 teser på porten till Slottskyrkan i Wittenberg. Det blev starten på reformationen – en av historiens mest dramatiska omvälvningar.

Reformationsåret 2017 kommer att uppmärksammas i många länder. Kyrkostyrelsen har den 5 maj satt ramarna för Svenska kyrkans satsningar under året.

Stora arrangemang som kyrkostyrelsen lägger särskilda resurser på är Teologifestivalen i Uppsala i februari, Världens fest i Västerås i juni, som denna gång fått namnet "Världens Luther", och Reformationsveckan i slutet av oktober, som kulminerar då reformationsdagen 31 oktober firas i landets domkyrkor.

Reformationsåret kommer också att märkas på Svenska kyrkans Se människan-scen under bok- och biblioteksmässan i Göteborg i september. Mycket kommer också att hända i kyrkans stift och församlingar under året.

Ett mål med Svenska kyrkans satsningar är att allmänheten ska få mer kunskap om och förståelse för luthersk teologi och vad den har bidragit till i den svenska samhällsutvecklingen – hur den exempelvis har främjat läskunnighet och folkbildning, säger Cristina Grenholm, kyrkosekreterare i Svenska kyrkan. – Vi ska lyfta fram viktiga reformatoriska begrepp som nåd, rättfärdiggörelse, evangelium och förlåtelse, och hur de kan förstås och bli relevanta för dagens människor.

– Vi vill också visa på reformationens teologi som en resurs i dag, i det mångkulturella samhället. Luther betonade den allmänna etiken, att alla människor har en moralisk kompass. Gud verkar på många sätt, inte bara genom kristna. En förhoppning är också att kunna nyansera den ofta negativa bild av Luther som finns i Sverige, fortsätter Cristina Grenolm.

-Vi vill visa att han betonade sådant som individens frihet och ansvar, hur han myndigförklarade och uppmuntrade alla att tänka själva också i trosfrågor.

– Men vi ska heller inte blunda för Luthers problematiska sidor. Vi kommer exempelvis att belysa hans antisemitism och hur den har påverkat kyrkans relation till judendomen. Det blir också ett tillfälle att kritiskt belysa vår egen historia, säger Cristina Grenholm.

Under 2017 kommer det ekumeniska perspektivet att vara tydligt närvarande, ett samarbete kommer att ske med Sveriges kristna råd, som samlar alla stora kyrkoriktningar.

Ett gemensamt dokument har också tagits fram av lutheraner och katoliker inför 2017. Dokumentet, med namnet Från konflikt till gemenskap är ett underlag för samtal mellan Svenska kyrkan och Romersk-katolska kyrkan i Sverige. Det är också en grund för gemensamma arrangemang mellan de båda under 2017.

Efter kyrkostyrelsens beslut i dag startar nu detaljplaneringen av projektets olika delar. Ett arbete påbörjas också med att ta fram inspirationsmaterial till Svenska kyrkans församlingar. Så snart som möjligt ska också ett nationellt kalendarium
över händelserna under 2017 öppna.

KONTAKTPERSON: Cristina Grenholm, kyrkosekreterare, 018-16 96 86

Om Martin Luther och reformationen:
Martin Luther (1483-1546) var tysk augustinermunk och professor. Han förde länge en personlig kamp med en Gud som han upplevde som krävande och dömande. Det blev en stor befrielse för Luther när han kom till insikten att människan själv inte kan göra något för att bli rättfärdig inför Gud.Människans frälsning är helt och hållet Guds verk, "Nåden allena".

Han vände sig också emot en rad kyrkliga läror som han menade inte hade någon förankring i Bibeln, och framhöll Bibeln som det enda rättesnöret lärofrågor, "Skriften allena".Luthers syfte var inte att skapa en ny kyrka, men hans budskap innehöll en sprängkraft som resulterade i en splittring av den västliga kyrkan.

Luther följdes av andra reformatorer, som Jean Calvin och Huldrych Zwingli, vilkas teologi ligger till grund för olika reformerta trosriktningar.

Stora lutherska kyrkor finns i dag i Norden och länder som Tyskland, Etiopien, Tanzania och USA.

Trummor, sång och samhörighet

Skrivet av

I dag gästbloggar Lisa Tegby, präst i Ålidhem i Umeå. Krönikan är också publicerad i Västerbottenkuriren>>

Trummor, sång och samhörighet

När jag kom ut på Sofiehemsvägen sent i fredags kväll hörde jag trummorna. Jag promenerade upp mot Ålidhemskyrkan. Det var eritreansk ortodox gudstjänst där, det visste jag. Men detta visste jag inte.

En procession med ett par hundra människor gick, dansade, sjöng…
längs cykelvägen, ner mot parkeringen, förbi kyrkan, ner mot parkeringen igen och tillbaka upp mot kyrkan. Vitklädda kvinnor och svartklädda män. Trummor och sång. Barn, vuxna och gamla. Färgglada parasoller och Arken, med nattvardskärlen i, lyfta mot kvällshimlen. Hade det inte varit för duggregnet och tallarna och den röda träkyrkan skulle jag ha trott att jag var i Asmara. Det var nästan så jag trodde det ändå ett tag, trots den västerbottniska aprilkylan.

Varje vecka firar eritreanerna gudstjänst i Ålidhemskyrkan. Grupper i deras församling möts flera gånger i veckan. Det var inte många dagar sedan de hade en förtvivlans sorg- och bönekväll. Så många av deras landsmän hade gått under i Medelhavet och de ropade ut sin nöd. Hemlandet pratar en del av dem ofta om. Men det är här de lever. De har lämnat en av världens värsta diktaturer.

Deras svenska landsman Dawit Isaak sitter fängslad där sen åratal och han är som bekant inte den ende orättfärdigt fängslade i landet. En del av dem har förfärliga historier att berätta. Flera av dem oroar sig för sina anhöriga som är kvar i Eritrea. De bekymrar sig för de många ensamkommande ungdomarna men gör sitt bästa för att införliva dem i gemenskapen.

Många eritreaner längtar till hemlandet, men inser att de inte kan återvända. Nu är det här de lever. De sliter med språket, försöker ta till sig svenska vanor, går i skolan och jobbar. Och samtidigt bär de sitt hemland med sig, i sina tankar, i sättet att umgås, i maten som doftar ljuvligt i hela kyrkan både nu och då.

Och jag blir så rik av att möta dem! Inte förstår jag allt de gör. Inte delar jag alltid deras sätt att uttrycka tro och liv. Jag gillar inte ens alla deras traditioner. Men generositeten! Och förmågan att dela både glädje och sorg. Omsorgen. Och att kunna vara både här och där.

De har inte kommit hit för nöjes skull. De hade inget val. Och vi har inget val. Vi bor i ett glest befolkat land med stora resurser. Den där egna flocken vi har i oss att försvara är nog numera hela jordens människoflock. De andra är lika mycket som vi, som FN-stadgan säger, ”medlemmar av människosläktet.” Att systematiskt, envetet och anständigt arbeta för att vi ska kunna dela den här jorden fredligt och någorlunda lika, det behöver varenda en av oss liksom alla
våra politiker ta på djupaste allvar nu.

Lisa Tegby
präst i Umeå

Foto: Lisa Tegby

Svenska kyrkan i Nepal. Du kan bidra ekonomiskt!

Skrivet av

Jordbävningen som har drabbat Nepal är omfattande.

Svenska kyrkan är med i hjälparbetet och skriver i sitt pressmeddelande>>

Svenska kyrkan anslår 1 miljon kronor till omedelbara insatser för de drabbade i jordbävningen i Nepal på lördagen, och har beredskap att skicka ut specialister på psykosocialt arbete.

Jordbävningen som drabbade västra delen av Nepals huvudstad Kathmandu mätte 7.9 på Richterskalan och är den starkaste i regionen på 81 år. Förödelsen är enorm, dödstalen fortsätter att stiga och de mänskliga behoven är mycket stora. Sjukhusen är överfulla, tusentals människor är hemlösa och tvingas sova på gatan. Svenska kyrkan finns redan på plats genom det internationella nätverket ACT Alliance, och är dessutom beredd att på kort varsel sända personal för psykosociala insatser. De mest akuta behoven för de drabbade är mat, vatten, filtar, kläder, medicin, tält och psykosocialt stöd. Dessutom behövs sökteam och spårhundar för att leta efter offren.

Svenska kyrkans internationella arbete vädjar om gåvor till de jordbävningsdrabbade.

SMS:a ordet NEPAL till 72905 och bidra med 100 kronor. Bidrag kan också ges via PG 90 01 22-3 eller BG 900-1223, märk gåvan NEPAL.

 

Arkiv
Kategorier