fbpx

Klas Hansson har disputerat om ärkebiskopar

I dag har Klas Hansson disputerat om ärkebiskopar under 1900-talet.
Jag skrev om hans disputation här>>

Gunvor Hagelberg (fd Strängnäs, numera Göteborg och har bland annat suttit i kyrkostyrelsen) har varit med under disputationen och skickat korta kommentarer under dagen och några bilder.

Varmt grattis säger vi till Klas!

(Klas Hansson är lokal POSKare i Strängnäs domkyrkoförsamling)

Gunvors korta kommentarer under disputationen:

Klas Hansson försvarar sin avhandling om Svenska kyrkans primas. Opponent är prof em i Åbo Gustav Björkstrand. Han ställer kluriga och roliga frågor. God stämning! Detta är spännande för oss kyrknördar. Intressant genomgång av en tung men intressant bok. Den beskriver till vissa delar en tid jag minns.

Intressant fråga som Klas fick: varför slutade du vid 1990 och inte med hela Werkström 1993 eller vid relationsändringen? Även om han själv var med i slutet – en ny bok kanske!?

Klas Hansson disputerar om ärkebiskopar

Klas Hansson>> präst och bland annat före detta chef för Svenska kyrkan i utlandet disputerar på fredag 16 maj. Avhandlingen handlar om utvecklingen av ärkebiskopsämbetet i Svenska kyrkan mellan 2014-1990. och heter "Svenska kyrkans primas".

Klas Hansson är dessutom POSKare och aktiv som förtroendevald i sin församling i Stängnäs stift.

Som POSKare är vi givetvis glada och stolta över att en POSKare disputerar och önskar all lycka på fredag!

Från pressmeddelandet:
Vad är en ärkebiskop? Ärkebiskopens roll i Svenska kyrkan från Söderblom till Werkström.

Ärkebiskopens roll i Svenska kyrkan under 1900-talet har gått från att vara en vanlig biskop med några extra uppgifter, till att mer och mer bli en nationell kyrkoledare. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.

Hur ser ärkebiskopens uppdrag ut, och hur har det förändrats över tiden? Det är några av de frågor Klas Hansson har undersökt i sin avhandling om ärkebiskopsämbetet i Sverige under perioden 1914 till 1990.- Det har funnits många olika uppfattningar om vad ärkebiskopens funktion innebär. Utvecklingen har gått mot en betoning av det nationella uppdraget. Att Uppsala stift har fått en biskopstjänst vid sidan om ärkebiskopen tyder på detta, säger Klas Hansson, doktorand vid Teologiska institutionen, Uppsala universitet.

I avhandlingen beskrivs ärkebiskop Nathan Söderbloms gärning, liksom hans sex efterföljare fram till Bertil Werkström. Det blir tydligt att varje ärkebiskop har haft stor frihet att själv utforma sitt ämbete efter sina egna prioriteringar. Både misslyckanden och framgångar skildras, och visar på hur ämbetet har förändrats i takt med kyrkans och samhällets utveckling.

– Nathan Söderblom såg Uppsalaärkebiskopen som likvärdig med ärkebiskopen av Canterbury med uppgifter i hela den världsvida kyrkan och kristenheten. Efterträdaren Erling Eidem, som tillträdde 1931, tänkte precis tvärtom. Han ville helst vara biskop i Uppsala och tonade ned det nationella uppdraget. Sedan han avgick 1950 har utvecklingen däremot gått till att betrakta ärkebiskopen främst som en nationell kyrkoledare, säger Klas Hansson.

I undersökningen presenteras även nya rön om den så kallade Helanderaffären, ett av Sveriges mest omtalade rättsfall. Det var professor Dick Helander som 1952 anklagades för att ha skrivit en rad ärekraänkande brev i samband med biskopsvalet i Strängnäs 1952. Han vann biskopsvalet, men blev senare åtalad, fälld för förtal och avsatt.

– Många undrade på den tiden varför ärkebiskopen Yngve Brilioth inte ingrep mot Dick Helander. Jag kan i avhandlingen visa att han visst ingrep bakom kulisserna och i telefonsamtal med Helander begärde hans avgång. Jag kan också peka på att Brilioth kände till ryktena om att det var Helander som skrivit de anonyma breven när denne biskopsvigdes i mars 1953, säger Klas Hansson.

Disputationen äger rum den 16 maj.För mer information kontakta Klas Hansson, mobil: 073-391 61 85, e-post:klas.hansson@teol.uu.se

Ur POSKs vision och program:
POSK strävar efter att våra representanter ska vara kunniga och
kompetenta. De har ambitionen att leda utvecklingen av Svenska kyrkan, drivs av sitt engagemang för kyrkan och har förmåga att stimulera andra att stiga fram och ta ansvar. POSK driver fram förändring genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll, och göra kyrkan synlig i samhället. POSK är med och bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs.

Läs pressmeddelandet här>>

Biskoparna skriver om klimatet och miljön

Biskoparna i Svenska kyrkan har skrivit ett biskopsbrev om klimatet. Det är ett teologiskt bidrag till klimat- och hållbarhetsdiskussionen i landet, med tydliga uppmaningar till bland andra svenska och internationella beslutsfattare.

Biskoparnas skrift

Ett biskopsbrev om klimatet inleds med en sammanfattning av kunskapsläget och utmynnar i konkreta uppmaningar till Svenska kyrkan och kyrkor i hela världen, till beslutsfattare i Sverige och internationellt, till företag och organisationer såväl som till enskilda människor.

Svenska kyrkans biskopar uppmanar  …

  • Svenska kyrkan, församlingar och stift att fortsätta arbeta för
    en hållbar livsstil och att låta förvaltningen av kyrkans tillgångar
    visa hur en teologisk syn på skapelsen kan påskynda klimatomställningen.
  • Alla människor i Sverige att reflektera över sitt eget ansvar
    och använda sin rätt som medborgare och väljare verka för en kraftfull klimatomställning.
  • Svenska beslutsfattare att införa styrmedel så att Sveriges
    inhemska klimatutsläpp minskar till ett ton per capita år 2050, verka för en höjd ambitionsnivå i EU:s klimatpolitik och stöd
    utvecklingsländers klimatarbete utöver biståndsmålet om 1 procent av Sveriges BNI.
  • Företag och organisationer att inte invänta internationella
    avtal eller nationella styrmedel, utan att utifrån sina egna roller och resurser investera i förnybar energi, energieffektivisering och affärsstrategier som bidrar till utvecklingen hållbart samhälle.
  • Internationella beslutsfattare och organisationer att agera
    skyndsamt och konstruktivt så att globala, bindande klimatavtal kan träffas, nu närmast i Paris 2015, som är ambitiösa nog att kunna förhindra en farlig klimatförändring.
  • Kyrkoledare i hela världen att sträva efter att stärka kyrkornas
    och religionernas bidrag till klimaträttvisa och klimatomställning och att låta internationell ekumenik och interreligiöst samarbete bli till ett fungerande redskap i arbetet.

Biskop Antje berättar om biskopsbrevet.

Pressrelease>>

Biskoparnas webbsida>>

 

Biskoparnas brev om klimatet>>

Pressmeddelande: Biskoparna efterlyser politiskt mod i klimatfrågan>>

Filatelister kan köpa Skaramissalet

Från Skara stifts webbsida hämtar jag följande nyhet. I dag den 8 maj ges det ut nya frimärken.

Skara stift: Frimärke ges ut i Skara>>

Frimärken med Skaramotiv ges inte ut särskilt ofta. Men 8 maj är det dags, och då blir det också utgivningsfest i Skara.

Posten släpper i maj en serie märken med kyrkliga motiv. Främst bland dessa är ett frimärke med en sida ur Skaramissalet, den 850 år gamla mässbok som finns på biblioteket i Skara. På märket syns också en stenrelief från dopfunten i Öttums kyrka.

– Det är ganska sällsynt att vi har arrangemang ute i landet i samband med frimärksutgivningar. Men det är något alldeles särskilt att ge ut ett frimärke med koppling till ett stift som firar 1 000 år. Det säger Anders Kind som är försäljningschef vid Posten Frimärken.

Utställning
Den 8 maj blir det därför utgivningsfest på gamla biblioteket i Skara. Då kommer frimärksgravören Lars Sjöbloom att medverka. Dessutom kommer en liten utställning med kyrklig konst på frimärken att visas. Den blir också kvar över helgen och kan ses fram till lördag 10 maj.

Naturligtvis kommer man att kunna köpa frimärken och minneskort denna dag. Dessutom blir det möjligt att skicka brev och vykort med en särskild stämpel. Dessutom gör Posten ett särskilt samlarobjekt, ett första dagsbrev.

– Det kommer att vara stämplat med Skara i stället för Stockholm som är det vanliga. Så detta är verkligen en lite annorlunda utgivning, säger Anders Kind.

Frimärksfesten i Skara den 8 maj kommer att vara öppen i gamla biblioteket kl 12-18. Därefter hålls i samling i domkyrkan där missalet står i centrum.

Vid jubileumsdagarna 29-30 augusti kommer frimärket också att säljas med särskild stämpel. Försäljningen kommer att ske från ett särskilt stånd där också samlarkort kommer att finnas.

Frimärkets motiv
Frimärket visar en sida ur mässboken Skaramissalet. Där finns anfangen P, och texten Per omnia secula seculorum som är latin och betyder I evigheters evighet. Boken finns att studera i det Gamla biblioteket i Skara.

Till höger på frimärket syns en stenrelief från dopfunten i Öttums kyrka. Den visar biskop Ödgrim med kräklan. Han var samtida med missalet och fanns med när domkyrkan invigdes år 1150.

Ett av andra frimärkena kommer från S:t Petri kyrka i Klippan, Lunds stift.
Från Lunds stifts webbsida hämtar jag följande information>>:
Torsdagen den 8 maj ger posten ut en ny serie med frimärken med kyrkokonst från helalandet.
Ett av motiven föreställer karaktäristiska S:t Petri kyrka i Klippan.

Det är fem frimärken med kyrkokonst som ges ut, men motiven är
sammansatta från åtta kyrkor. Motiven kommer från Härnösands stift i norr till Lunds stift i söder.

I dag är kyrkorna ett kulturarv som behöver uppmärksammas mer än någonsin. Kyrkorna och de konstföremål som finns där som en naturlig del i upplevelsen av ett besök, känns ibland alltför självklara.

– Här tror jag frimärkena kommer att spela en roll återupptäckandet av landets tusentals kyrkorum, vilka tillsammans är ett stort levande museum, säger Ingrid Sjöström, docent i konstvetenskap och chef för Riksantikvarieämbetets inventeringsprojekt Sveriges Kyrkor till postens frimärkstidning Bulletin. 

Foto: Posten

Biskopen tävlingsäter

Biskopen i Västerås stift, Thomas Söderberg, har fullt sjå att äta sig igenom de tävlingsbidrag som skickats in i recepttävlingen "Klimatsmarta mat- och fikarecept".

44 recept ska biskopen äta sig igenom innan han och juryn beslutar sig för vem som vunnit förstapriset. Priset kommer att delas ut i biskopsgården i den 21 maj.

Västerås stift skriver om tävlingen och intervjuar biskopen på sin webbsida>>

Vilket ansvar tycker du att samhället på olika nivåer har för
klimatförändringarna? Privatpersoner, organisationer, företag och
politiker?
Klimatfrågan handlar om långsiktighet. Därför är det politiskt
viktigt att diskussionen räcker längre än mandatperioderna och att
politiska beslut ger bästa möjliga förutsättningar för människor att
leva klimatsmart. Det är viktigt med de goda exemplen. Ibland kan det vara nyttigt att tänka på att den mest klimatvänliga människan är en pensionär som bor i lägenhet, äter upp det hon handlar och reser kollektivt. Det kan vara ett viktigt exempel för kommande generationer.

Nästa vecka, den 12 maj, kommer biskoparnas biskopsbrev om miljön.

Foto: Magnus Aronsson/IKON

Biskop Jan-Olof i Jerusalem

Om du missade biskop Jan-Olofs program från Jerusalem om påskdramat så har du möjlighet att se avsnitten igen på SVT play.

http://www.svtplay.se/video/1980525/avsnitt-1

http://www.svtplay.se/video/1981599/paskens-berattelser-fran-jerusalem-avsnitt-2

http://www.svtplay.se/video/1981600/paskens-berattelser-fran-jerusalem-avsnitt-3

http://www.svtplay.se/video/1981602/paskens-berattelser-fran-jerusalem-avsnitt-4

http://www.svtplay.se/video/1982294/paskens-berattelser-fran-jerusalem-avsnitt-5

Glad Påsk

… eller skulle jag säga Glad POSK som vi brukar skämta?

Jag önskar er alla i alla fall en fortsatt fin och fridfull påskhelg.

Jag tycker det är lika fantastiskt varje år hur vi i våra kyrkor, med ganska små och enkla medel (musiken, utsmyckningen av kyrkan och borttagande av allt på altaret) så tydligt kan gestalta det som hände under påsken.

Hur palmsöndagen glädje förbyts till oro, den täta stämning under skärtorsdagen, sorgen och förtvivlan under långfredagen. Och i morgon..

Men nu ska vi inte gå händelserna i förväg!

Jag läste biskop Antjes debattinlägg på SVT debatt där hon skriver om påsken.

SVT debatt: Påskens "stilla vecka" behövs i informationsbruset>>

Ibland händer det att livets ritualer blir stumma för oss. I vårt inre kan det vara vinter trots att vårens livskraft exploderar runt omkring oss. Livets seger över döden kan verka långt borta för den som står mitt i ett sorgearbete. Just då kan det vara ett stöd att veta att livets ritualer hålls vid liv av andra. Därför är påskfirandet viktigt –även för dem som inte deltar.
Att fira påsk är att ropa ut livets seger över döden. Det är ett av de ädlaste uttrycken för att vara människa.

Att fira påsk är att bejaka livet till fullo, utan att förneka att dödens krafter ständigt är närvarande. Det är att odla en livets kultur. Det behövs även 2014 – i ett Europa som ser oroligt på Ukraina, i ett Sverige som ska välja politisk kurs för de närmaste åren.

Läs gärna hela hennes artikel.

Glad POSK!

Biskopar som sänder Påsk-hälsningar

Vi kunde ju önskat att det var POSK-hälsningar – men nu är det Påsk-hälsningar. Gott så!

Blivande ärkebiskop Antjé Jackelén, nu biskop i Lund

[iframe src=”http://www.youtube.com/embed/zODDzlPD3hI" width="560" height="315" frameborder="0" allowfullscreen="allowfullscreen">

 Biskop Per Eckerdal, Göteborg

 Biskop Sven-Bernhard Fast, Visby

Biskop Jan-Olof Johansson, Växjö

 Biskop Hans Stiglund, Luleå