fbpx

Bara en liten prick…

Skrivet av

Förra veckan presenterades olika twitterlistor. Listor som på olika sätt hade mätt och på något sätt försökte säga vem som var ”bäst” på twitter.

Den ena grafen är Twittercensus.

http://twittercensus.se/graph2015/#

Den mäter egentligen bara hur många följare man har och hur många man själv följer.

Här hittar du riksPOSK på den kartan

http://twittercensus.se/graph2015/pos/0.36839_0.4749_40

Den andra listan tittar istället på hur många hur twittrarna interagerar och pratar med varandra. Då blir det helt andra listor. (I den listan fanns POSK inte med).

Graf över samtal på svenska Twitter Q1 2015>>

Det spelar kanske inte så stor roll men jag tycker att vi som kyrka ska fundera på varför det är så få tydligt kyrkliga profiler som finns med på denna twitterarena. Och det gäller båda listorna.

Är inte detta en bra kanal att också bedriva mission och teologiska samtal? Som ett komplement till gudstjänster, bloggar osv?

Ur POSKs vision och program:

POSK vill att Svenska kyrkan ska vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet.
(…)
Vi behöver ständigt utveckla nya vägar att möta unga människor. Det behövs vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel i skolan och i gemenskapen på internet.

Mer empatisk än en femteklassare?

Skrivet av

I dag har vi en gästkrönika från Helena Taubner, POSKare från Skara stift. Krönikan publicerades först på Skara stifts webbplats>>

Mer empatisk än en femteklassare?

På trappan står två tjejer. De vill sälja majblommor. Med stor självklarhet säger de ”Vi säljer majblommor”.

De förväntar sig att deras blotta existens är argument nog för att sälja in produkten – hur skulle de kunna sälja något som inte var värt att köpa? Pengarna går till att hjälpa barn som behöver hjälp, och alltså är det bara att dra fram plånboken och göra affär.

I tv-soffan, med varma mackor på soffbordet och svart te i kannan, ser jag hur femteklassare efter femteklassare tar plats på podiet för att svara på kunskapsfrågor. De har mycket att bevisa, eftersom programmet går ut på att de – trots sin ringa ålder – är smartare än ingenjörer, ekonomer, kirurger och journalister.

Någon tycker bäst om matematik och skall bli uppfinnare. Någon annan tycker bäst om svenska och skall bli författare. Inte för en sekund ser de några hinder för att uppnå sina högt ställda mål.

Rätt och fel

Min kollega pratar om sin elvaåriga dotter. Hon säger att dottern har en sådan självklar känsla för rätt och fel. Hon ser när någon far illa i skolan, och vet varför man måste behandla alla med lika mycket respekt och omtanke. Hon oroar sig för att det finns fattiga barn, till och med på nära håll, och hon undrar vad hon kan göra för att hjälpa dem.

Frälsarkransen

När vi, under pingsthelgen, hade konstutställning i Hjo kyrka, var min svägerska och hennes familj på besök. Dottern, som är i tioårsåldern, tar ett stadigt tag om konstnärens arm och förväntar sig en guidad tur.

Utställningen handlar om Frälsarkransens olika pärlor, och när det är dags för lunch har hon och konstnären inte hunnit hela varvet runt. Det blir till att gå tillbaka till kyrkan efter lunchen och återuppta guidningen. Jag ser hur de pratar, om pärlorna – men också om sådant som är viktigt i livet när man snart är tio år.

Om Sveriges framtid vilar i dessa barn händer – ja, då känner jag mig faktiskt helt trygg. När Jesus sa att vi skall bli som barnen – ja, då tror jag att han menade femteklassarna.

Folk kom också fram med sina barn till honom för att han skulle röra vid dem. Lärjungarna fick se det och visade bort dem, men Jesus kallade dem till sig och sade: ”Låt barnen komma hit till mig och hindra dem inte: Guds rike tillhör sådana som de. Sannerligen, den som inte tar emot Guds rike som ett barn, han kommer aldrig dit in.”
(Luk 18:15-17)

Av Helena Taubner, förtroendevald i Hjo
Publicerad 11 juni 2015

Foto: Rickard Taubner

Sverigebönen!

Skrivet av

I dag är det Sveriges nationaldag den 6 juni.

Och sedan flera år tillbaka så ordnas det runt om i vårt land Sverigebönen. Människor från olika kyrkor och samfund som samlas tillsammans och ber för Sverige och ber för sin stad där man befinner sig.

Jag har hittat en liten film som handlar om Göteborg. Där samlas de som vill den 6 juni kl 15:00 på Götaplatsen för att be tillsammans.

Läs mer om Sverigebönen här>>

Se vilka platser som registrerat sig för Sverigebön>>

Se vilka kommuner som har registrerats för nationaldagsbön>>

Släng inte ut barnet med badvattnet!

Skrivet av

I dagens Kyrkans Tidning (nr23/15) finns det flera uppslag med debattartiklar om kyrkohandboken.

Kyrkohandboken är (efter bibeln) den viktigaste boken för oss som Svenska kyrka. Det är handboken som konstituerar oss som kyrka, det är där vi binds samman i tro, bekännelse och tradition. Genom ord, genom handling och genom musik.

I dagens tidning har styrgruppen med biskop Per Eckerdal och projektledare Solveig Ininbergs svarat på den kritik som riktats med arbetet. De skriver:

Debattörerna tror inte på handboksprojektets arbetssätt. Det gör vi, samtidigt som vi är medvetna om att det finns ett behov att fortlöpande självkritiskt ompröva och förbättra.Under tiden som diskussionerna pågått under våren med musikorganisationerna har själva handboksarbetet gått vidare med god fart och med avgörande insatser från organisationernas medlemmar runt om i landet och från många andra.

Inläggen efter förra veckans debattartikel visar också engagemanget för handboksarbetet. Samtidigt speglar de en bristfällig kommunikation runt arbetet. Att det tidigare varit svårt att följa handboksarbetet har fött fantasier om vad som händer eller inte händer. Detta ska förändras och nu tillför vi en kommunikationsresurs till projektet.

Ett exempel på bristande kommunikation är att efter året med försökshandbok och remissyttranden spreds en bild att de flesta var nöjda och inga större förändringar behövdes. I verkligheten, som inte var så tandlös, förlängdes handboksarbetet med ett år för att kunna dra nytta av alla kvalificerade och konstruktiva synpunkter som kommit in. De ledde i sin tur till beslut om ytterligare ett års förlängning av arbetet. Det innebär att det nu finns tid för att arbeta igenom struktur, språk, teologi och musik. Under nästa år kommer det bearbetade handboksförslaget att gå ut på remiss så att det blir prövat och förankrat i vår kyrka.  

Det är bra att styrgruppen känner tillförsikt över arbetet. Det är också bra att de inser att kommunikationen inte har fungerat ut i organisationen. Kyrkans Tidning kunde i mars berätta att Dag Tuvelius skulle förstärka kommunikationsavdelningen för att arbeta med information om kyrkohandboken.

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/styrgruppen-kyrkohandboken-vill-oppna-nyskriven-musik

Eckerdal och Ininbergs skriver också:

Något hemlighetsmakeri om vilka som medverkar i arbetet är det inte fråga om och det finns heller ingen anledning för projektledningen att få godkännande från musikorganisationerna för de experter man under arbetets gång anlitar. Vi förutsätter att det finns ett kollegialt förtroende också inom kyrkomusikerkåren. Det är resultatet som är det intressanta och som ska recenseras, inte de medverkande.

Jag håller inte med styrgruppen i alla dessa påståenden. Om det hade varit så, som de skriver, att det inte varit hemlighetsmakeri, så hade kritiken inte varit så hård tror jag. Sen är det tydligt och klart – självklart ska ingen person recenseras eller kritiseras! Det är det samlade resultatet och helheten som är viktigt.

Om Tuvelius kan hjälpa till att kommunicera processen, och öppna spjällen så borde mycket av kritiken kunna vädras ut och bort. En bra start är väl att på webbsidan för kyrkohandboken berätta vem som är ansvarig, vem som sitter i styrgruppen och vara ännu mer tydlig med hur arbetet kommer att hanteras fram till remissomgång två. En processkarta kanske? Och vad som ska hända med materialet efter den remissomgången.

Kyrkans Tidning: http://www.kyrkanstidning.se/asiktsamne/kyrkohandboken

Kerstin Hesslefors Persson, domprost i Lund och ersättare i kyrkomötet för POSK skriver i dagens Kyrkans Tidning:

http://www.kyrkanstidning.se/debatt/vi-vill-ta-del-av-processen

Om vi vill hitta uttryck för Guds närvaro måste vi fråga efter vad som är angeläget för människor idag. Musik och ord, som uttryck för evangeliet kan inte låsas fast för alltid. Vi kan inte börja med vad vi vill att människor ska lära sig om den kristna tron.

Utmaningen är att ta reda på hur människor har det, för att kunna uttrycka den kristna tron. Ord och musik utgör tillsammans, och var för sig, viktiga uttryck för evangeliet.

Gudstjänstlivet byggs upp av människor som längtar efter att gestalta tro och liv. Vi är många som har vårt hjärta i gudstjänstlivet. Det är en glädje att fira mässa tillsammans. Den har tusenåriga rötter att värna och ta avstamp ifrån.

Låt oss hoppas att det möte som styrgruppen ska ha nästa vecka den 10 juni resulterar i raka rör, klara direktiv och en genomskinlig fortsatt process, så att allt gott arbete med kyrkohandboken tas tillvara. Släng inte ut barnet med badvattnet!

Kyrkan i din telefon – tips på bra appar!

Skrivet av

Manilla Bergström, POSKare (sitter i kyrkomötet) och tf kyrkoherde i Torslanda-Björlanda församling i Göteborgs stift har delat med sig av sina bästa appar som hon använder i sitt arbete. Kanske hittar du något som kan vara användbart för dig? Eller en tipslista till vänner som jobbar eller ska börja jobba inom kyrkan?

Apparna hittar du där du kan ladda ner appar i din telefon. Några är gratis. Några får du betala lite för. (bläddra i bilderna så ser du hur appen kan se ut)

  • Kyrkoåret och all nödvändig info för söndagen
  • Bästa kustväderappen. Hur blir det med vigseln vid havet? Plan B? Alltid rätt klädd inför läger, begravningar mm.
  • Skoja med organisten. Gå ut i sakristian, slå på micken och börja
    spela: Cathedral organ
  • Olika bibelappar med olika översättningar är bra. Lätt att söka på enstaka ord. Men också fint att få ett bibelord för dagen. En liten stund till din egen lilla andakt.
  • Vid andakten i stojigt rum eller vid friluftsgudstjänsten: dra igång valfria kyrkklockor!
  • Samtalsgrupp, andakt, konfirmandgrupp: använd frälsarkransappen!
  • Konfirmandappen. Lysande! Använd ungdomarnas verktyg.
  • Organisera dina predikotankar. Mindmappa!
  • Svenska kyrkans instagramkonto: tar dig med till kyrkor och församlingar runtom i Sverige https://instagram.com/svenskakyrkan/ . Det är en anställd, förtroendevald eller ideell som varje veckan lägger upp bilder och berättar om sin vecka i Svenska kyrkan.
  • Kyrkguiden. Där kan du hitta den närmaste kyrkan du befinner dig bredvid och förhoppningsvis när de har gudstjänst. http://www.svenskakyrkan.se/appar

 

 

 

Riktlinjerna – hur märks de i utbudet?

Skrivet av

Vid den här tiden har ni säkert, precis som jag, märkt att många stift och/eller församlingar på olika sätt gör reklam för konfirmationsundervisningen. Det är utskick, annonser, jippon av olika slag, samlingar, gudstjänster, konserter och YouTube-filmer.

Ingången är lite olika. Några pratar mest om att få ställa livets stora frågor. Några pratar mer om miljö och rättvisa. Andra är mer tydliga om att det också handlar om Jesus och Gud.

Finns det rätt eller fel?

2007 antog Kyrkostyrelsen riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete. Du kan läsa dokumentet här:

http://issuu.com/posksvenskakyrkan/docs/riktlinjer>>

Det är tydligt att det finns ett undervisningsuppdrag i alla församlingar. Att varje församling har en uppgift att sprida evangeliet.

sr.se: Bara 1 av 3 konfirmerar sig>>

sr.se: Kyrkan hittar nya vägar att nå unga>>

sr.se: Populärt med konfirmation>>

Här är ett litet utbud av den information som nu finns tillgänglig.

 http://svenskakyrkan.se/konfirmation>>

https://www.svenskakyrkan.se/goteborg/konfagbg>>

 

https://www.svenskakyrkan.se/umea/konfirmation>>

https://www.svenskakyrkan.se/harnosanddomkyrko/konfirmation>>

http://www.svenskakyrkan.se/karlstadsstift/konfirmation>>

 https://internwww.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=45935>>

Ur POSKs vision och program:>>

Svenska kyrkan har uppdraget att ge tron vidare i varje tid. POSK anser att det är nödvändigt med en genomarbetad missionsstrategi som är välkomnande och sändande, där varje människa uppfattas som en gåva och en resurs i församlingen. För dem som i vuxen ålder närmar sig kyrkan ska församlingen kunna erbjuda en genomtänkt och inbjudande vuxenundervisning där människor möts med respekt och erbjuds stöd att växa i kyrkans tro och gemenskap.

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa relationer med så stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter samt delaktighet och ansvarstagande i samhället. Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka. 

Kan ateister vara medlemmar?

Skrivet av

Kan ateister vara medlemmar? Den frågan ställer sig Majeed Olerud Khoso på debattsidan i dagens Kyrkans Tidning. (Nr 21/2015)

Kyrkans Tidning: Kan ateister vara medlemmar?>>

Frågan ställer han sig eftersom han själv inte är med i Svenska kyrkan, med ganska regelbundet ändå går på verksamhet i kyrkan. Han skriver:

Första gången jag gick på kyrkans barntimmar frågade jag prästen om jag på något sätt kunde göra rätt för mig som besökare, med tanke på att jag varken var troende eller betalande medlem. Det fanns inget sätt, vi var välkomna ändå.

Och Majeed skriver att han läser bibeln. Han verkar tycka att Svenska kyrkan som institution är bra – bara han slipper vara med och tro eftersom han skriver att kyrkan förmedlar en världsbild som helt enkelt inte är sann.

Han skriver:

Kan kyrkan acceptera att uttalade ateister löser ett medlemskap som inte innebär en tyst överenskommelse om att undvika teologiska spörsmål?  Alltså en typ av medlemskap som uttryckligen tog avstånd från all teologi, ungefär som en samvetets friskrivningsklausul. Ett sådant medlemskap skulle innebära att ateister (och andra) fick möjligheten att stödja och påverka kyrkan utan att ge moraliskt stöd till den kristna mytologin.

Jag ser på nätet att Majeed Olerud Khoso är miljöpartist och arbetar på utrikesdepartementet.

Så min tankevurpa blir givetvis – skulle han som miljöpartist kunna tänka sig att människor blev medlemmar i miljöpartiet utan att ställa sig bakom de grundläggande värderingarna? Att få möjlighet, som medlem, att vara med och bestämma om miljöpartiet, att bli invald i olika styrelser?

Jag vill svara på Majeeds fråga. Både ja och nej skulle jag vilja svara. Vi har i Svenska kyrkan ingen koll på vad människor tror på eller hur de tolkar bibeln. Vi gör inget test eller prov. Alltså kan man som ateist vara medlem i Svenska kyrkan. Ingen kommer att slänga ut dig. Du kan som medlem rösta de kyrkliga valen. Du kan som medlem bli invald i de kyrkliga styrelserna. Alltså – som ateist skulle du mycket väl kunna vara med i Svenska kyrkan.

Personligen så tycker jag dock (vilket POSK också skriver i sitt program>>) att det är viktigt att de förtroendevalda ska hämtas från gudstjänstgemenskapen. Just för att de som ska vara med och ta ansvar för verksamhet, gudstjänster, kyrkan tro bekännelse och lära.

Rekryteringsbasen för POSK är gudstjänst- och församlingsgemenskaperna kring våra kyrkor. Kyrkan består av alla sina medlemmar, inte bara de som på olika sätt har ett samhällspolitiskt engagemang. Det är gemenskapen och det lokala förtroendet i församlingen som avgör vilka som företräder POSK.

POSK strävar efter att våra representanter ska vara kunniga och kompetenta. De har ambitionen att leda utvecklingen av Svenska kyrkan, drivs av sitt engagemang för kyrkan och har förmåga att stimulera andra att stiga fram och ta ansvar. POSK driver fram förändring genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll, och göra kyrkan synlig i samhället. POSK är med och bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs.

Nej, vi ska inte ha ett särskilt medlemskap där man som ateist ska kunna vara med i kyrkan. Bara för att man vill vara med och stödja kyrkan men med en "samvetets friskrivningsklausul". Nä… det vore fullständigt tokigt.

Men om man inte vill vara med i kyrkan så finns det ju betydligt många fler sätt stödja kyrkan. Genom bidrag (enstaka eller återkommande) till den lokala kyrkan och dess diakonala verksamhet eller annat viktig verksamhet. Eller i söndagens kollekt. Eller genom bidrag till Svenska kyrkans internationella arbete.

Svenska kyrkans internationella arbete: Ge en gåva>>

Svenska kyrkan: Medlemskap>>

Foto: IKON

Ska självmord vara den enda utvägen?

Skrivet av

Ska Svenska kyrkan lägga sig i politiken? Nej, säger en del. Ja, säger andra.

Personligen så tycker jag att det är självklart att Svenska kyrkan ska lägga sig i när människor far illa i stort eller smått.

Häromdagen var det ett reportage på nyheterna om självmord. Självmord som ökar framförallt i de yngre åldrarna. Reportaget handlade om att man önskade att det jobbades lika hårt på en nollvision inom självmord precis som man jobbar på en nollvision av dödade personer i trafiken.

Men jag ser att det finns ytterligare problem. Det är inte bara de yngre som tar sina liv. Väldigt många äldre orkar inte leva längre. Därför att det inte finns en ordentlig äldrevård. Därför att de har ont. Eller de är ensamma. Eller de känner sig åsidosatta. De orkar inte kämpa. Därför att politikerna väljer att ha generella likartade lösningar istället för individuella lösningar som ser till den enskilda människans behov och önskemål.

Jag hör om makan som är tvungen att vårda sin svårt sjuke make dygnet runt och inte får någon hjälp eller avlastning. Till slut tar hon sitt eget liv för hon orkar inte längre.

Jag hör om änkan som lever med stor smärta och inte får hjälp med tillräcklig smärtlindring eller hjälp till ändrat boende. Som till slut tar sitt eget liv.

Jag hör om äldre personer, som bor ensamma, som faktiskt känner sig otrygga i sitt hem trots att de har hemtjänst som kommer flera gånger om dagen. Men det är olika personer och det är korta stunder. Och de får inte hjälp med det som behövs.

Det här är inte värdigt!

Detta är en av anledningarna som jag tycker att Svenska kyrkan måste säga ifrån och delta i politiken. Detta är också en av anledningarna som jag tycker att Svenska kyrkan måste gå in i den sociala omsorgen och skapa äldreboende som komplement till de boende som finns i samhället i dag. Boenden som man kan få flytta till innan man blir alldeles för sjuk. Boenden där man kan få leva goda år, med gemenskap, verksamheter och omvårdnad och någon som bryr sig. Att de som vill faktiskt ska kunna få flytta till ett gemensamt boende. Att de som vill bo kvar hemma ska kunna få göra det med en fungerande och värdig hemtjänst. Att det är människovärdet och livskvaliteten som ska styra och inte timmar och minuter hos de anställda.

Nej, självmord ska inte vara enda utvägen – varken för unga människor som står i början av sina liv eller för de äldre som ska kunna få avsluta sina liv värdigt och tryggt.

Statistiska centralbyrån: Var tredje äldre bor ensam>>

TV4: Långt från målen att minska självmord>>

Socialstyrelsen statistik: Äldre – vård och omsorg>>

SVT: Ny studie (2014): Var femte på äldreboende dör inom en månad>>

Ur POSKs vision och program:

Svenska kyrkans sociala roll

Vi lever i ett samhälle som snabbt förändras. Det finns nu möjligheter för Svenska kyrkan att på ett nytt sätt vara aktör i samhället och därigenom möta människor i nya sammanhang. Staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har slutit en överenskommelse med organisationer inom den ideella sektorn i syfte att underlätta och öka det samhälleliga ansvarstagandet från dessa och här finns stora förväntningar på att kyrkan tar ansvar som aktör. Svenska kyrkan är i dag den klart största organisationen inom denna sektor.

POSK vill verka för att församlingar och pastorat noga följer denna utveckling och utifrån sitt uppdrag som kyrka överväger på vilket sätt man kan ta ansvar och finnas närvarande i samhällslivet. Exempel på detta är verksamhet inom förskola, fritidsgård, hemtjänst ochboenden av olika slag. POSK anser att även begravningsbyråverksamhet har en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift med dess diakonala och liturgiska dimension. Begravningsbyråverksamhet i Svenska kyrkans regi bör därför vara tillåten.

Svenska kyrkan har en lång tradition av engagemang inom bland annat sjukvård och skola. Det är fortsatt en angelägenhet för kyrkan att, när det finns förutsättningar, själv bedriva sådan verksamhet. För verksamhet som kräver större investeringar och mycket personal bör man finna organisatoriska former som inte riskerar att sådan verksamhet sammanblandas med och urholkar de lokala enheternas ekonomi. Sådana verksamheter bör därför normalt bedrivas organisatoriskt fristående från, men i nära samverkan med församlingar och pastorat.

Ordets kyrka med plats för döva

Skrivet av

Från Svenska kyrkans intranät kommer följande information om arbetet med att öka delaktigheten för döva i vår kyrka.

Svenska kyrkans intranät: Ordets kyrka med plats för döva>>

Hur kan döva integreras i en kyrka som baserar sig på det skrivna ordet? Under våren har en teckenspråkig pilotutbildning startats på Strömbäcks folkhögskola med syfte att förbättra dövas möjligheter till delaktighet. Under 2016-2017 erbjuds stiften flera kurser.

Den första kursen ”Kulturmöte – en kyrka för alla” samlar ett 30-tal personer, döva, hörande förtroendevalda, ideella och anställa i Härnösands och Luleå stift tre helger i mars, maj och oktober. Bakom pilotutbildningen står Luleå stift, Härnösands stift och nationell nivå som tillsammans bildat en arbetsgrupp med Strömbäcks folkhögskola. Uppsala stift stöttar också satsningen ekonomiskt. Första utbildningsdagarna i mars tog upp språk och kultur, ett dövsamhälle i förändring. Föreläsningar varvades med workshops. Läraren Thomas Karlsson berättar om fortbildningen.

– Hur är det i Svenska kyrkan – är det hela tiden döva som får underordna sig hörande? Hur kan döva integreras i kyrkan som baserar sig på det skrivna ordet? Vad händer när hörande möter döva? Hur kan vi skapa villkor som gagnar både döva och hörande? Vårt första kulturmöte kändes positivt, men det är gigantiska frågor att ta tag i, konstaterar han.

Förutom att förbättra dövas möjligheter till delaktighet är också syftet med kursen att deltagarna ska fördjupa sin kunskap och medvetenhet om dövkulturens och teckenspråkets plats inom Svenska kyrkan.

Thomas Karlsson beskriver kursen som en process som måste få ta tid: bearbeta frågor, rapporter, inspirerande input från föreläsningar, dokumentation etc. Ytterst handlar det om hur det ska kunna landa i vardagen, i församlingslivet i Svenska kyrkan. Han ser ett stort engagemang från stift och nationell nivå i utbildningen.

– Det var en väldigt spännande start med tre kulturer som möttes! säger Annalena Norberg, stiftsdiakon för teckenspråkigt arbete i Luleå stift. Hörande har en maktställning gentemot döva. Här skapar vi utrymme att på samma villkor mötas i dialog och prata om den teckenspråkiga världen i förhållande till den hörande kyrkan. Ibland tror sig hörande ha alla svaren, men det kanske inte är så… Det finns fördomar om och förtryck av varandra på båda håll. På kursen blir vi tvungna att lyssna på varandra.

När vi gör gudstjänst, pratar om kristen tro står vi dels i den hörande kulturen, dels i den kyrkliga, säger Annalena Norberg.  – Vi utgår ifrån att döva har hört berättelserna i Bibeln, att döva vet att påsken är den största kristna helgen… Men det har inte varit tillgängligt för döva. Det betyder att Svenska kyrkan har misslyckats att få ut det kristna budskapet.
 
Fyra kurser 2016-2017
Under 2016-2017 erbjuds alla stift kursen Kulturmöte och ytterligare fyra kurser: 
1. Grundkurs i kristen tro
2. Gudstjänstutveckling
3. Grundkurs i teckenspråk med dövrealia
4. Fortbildning teckenspråk, avancerad nivå
Läs mer om kurserna>>. 
 
Teckenspråkigt centrum
– Det har saknats utbildning inom området för både döva och hörande i Svenska kyrkan. Nationella har inte orkat driva frågan tillräckligt. Dels behöver vi utbilda personal inom Svenska kyrkan. Dels behövs utbildning för döva och ideella medarbetare. Det är resursslöseri att vi inte samordnar exempelvis kyrkvärdsutbildning för ideella i teckenspråkig verksamhet till en utbildningsort, istället för att varje stift ska ordna detta, säger Annalena Norberg.

Luleå stift har länge arbetat för att stärka och utveckla teckenspråks- och dövkulturkompetens inom Svenska kyrkan. Det är därifrån som visionen kommer om att göra Strömbäcks folkhögskola till ett teckenspråkigt resurs- och kunskapscentrum, genom att samla utbildning och resurser dit.
Roland Asplund  

Foto: Strängnäs stifts teckenspråkssida

Hur ser er doppastoral ut?

Skrivet av

I alla församlingar gissar jag att ni har en doppastoral som ni beslutat om i kyrkorådet. Ett dokument där ni har funderat ut och tänkt strategiskt om hur ni ska möta och söka upp människor för att berätta om dopet för både unga och gamla.

Ett hjälpmedel som vi har i Svenska kyrkan är KBok. Registret där alla våra medlemmar finns med. Och där finns också de nyfödda och odöpta med – så länge någon av vårdnadshavarna är medlemmar. Men det blir nya regler från den 2 juni i år.

De nyfödda och odöpta får bara finnas med i registret i fyra månader – sedan tas de bort. Detta står att läsa på Svenska kyrkans intranät.

Svenska kyrkans intranät: Information om förändringar i Kbok 2 juni>>
Den 2 juni lanseras en ny version av Kbok. Under maj kommer du kunna läsa på Kboks hemsida om innehåll i den nya versionen. En förändring som vi särskilt vill informera gäller hanteringen av personuppgifter om barn som inte är medlemmar, men som har vårdnadshavare som tillhör kyrkan.

Tills dess att barnet blir fyra månader kommer personuppgifterna som hittills att finnas i Kbok. Därefter kan uppgifter för utskick hämtas med hjälp av ett rapportuttag i Kbok. Uppgifterna hämtas från folkbokföringen.

Förändringen sker med anledning av Datainspektionens beslut 23 januari 2014. Efter en anmälan inledde Datainspektionen under hösten 2013 ett tillsynsärende hos kyrkostyrelsen enligt personuppgiftslagen (PuL). Ärendet gällde kyrkans hantering av personuppgifter i kyrkobokföringen för barn som inte är medlemmar, men vars vårdnadshavare är det.

Hur påverkas församlingarna av förändringen?
I den version av Kbok som lanseras den 2 juni kommer inte uppgifter om barn som är äldre än fyra månader, och som inte är medlemmar, att finnas i registret. För barn som är yngre än så kommer samma uppgifter att finnas som idag.

Det  innebär att man i församlingen, på samma sätt som hittills, kan skicka ut dopinbjudan med hjälp av uppgifter i Kbok fram till dess att barnet är fyra månader. Om dopinbjudan inte skickats ut innan barnet är fyra månader kan församlingen skicka inbjudan med hjälp av rapportuttag med uppgifter från folkbokföringen.

Inbjudan till församlingens verksamhet
Församlingarna har ett berättigat intresse av att kunna inbjuda barn som inte tillhör kyrkan till den verksamhet som sker i församlingen, till exempel  inbjuda till konfirmation, körer, miniorer, öppet hus eller liknande.

För att göra det möjligt för församlingarna att vid varje sådant tillfälle få fram de relevanta uppgifter som behövs har det tagits fram en ny funktion i Kbok, "adressuttag för barn och ungdom". Via denna funktion får användaren en rapport med uppgifter från folkbokföringen.

Anställd som har tilldelats behörighet som handläggare i Kbok kan där göra sökning för barn i en viss åldersgrupp. En förutsättning för att uppgifter ska kunna hämtas är att barnet har minst en vårdnadshavare som tillhör Svenska kyrkan. Sökningen resulterar i ett adressuttag som kan skickas till barnet via vårdnadshavaren. De på detta sätt framtagna uppgifterna ska inte bevaras längre än vad som behövs för ändamålet (utskicket) och i inget fall längre än tre månader, enligt Datainspektionens rekommendation.

Familjebilden i Kbok och KyrkSpar
Dop, konfirmation, vigsel och begravning ska enligt kyrkoordningen föregås av samtal mellan den präst som ska leda den kyrkliga handlingen och dem som närmast berörs. Som förberedelse vid dessa tillfällen finns behov att ta del av uppgift av vilka som närmast berörs av den kyrkliga handlingen. Behovet av familjebild kan även finnas vid andra hembesök. Därför har församlingarna, i Kbok, tillgång till en så kallad familjebild för den som tillhör kyrkan och/eller finns antecknad i avvaktan på dop.

Familjebilden kommer med anledningen av förändringarna som nämns ovan inte vara komplett i Kbok. Därför kommer det i samband med lanseringen den 2 juni en ny version av KyrkSpar. För en framsökt person kommer det att finnas en detaljerad familjebild. Familjebilden visar en persons samtliga relationspersoner oavsett tillhörighet, vilket är en förbättring jämfört med familjebilden i Kbok. Uppgifter hämtas både från medlemsregistret och folkbokföringen. KyrkSpar lagrar inga uppgifter utan visar bara uppgifter från medlemsregistret och folkbokföringen, det innebär att det är en onlinehämtning. Mer information om KyrkSpar finns här.

Information och kontakt
För bakgrund, information och juridiska, tekniska och ekonomiska aspekter se vår FAQ.
Har du frågor? Kontakta Kanslistöd: tel 018 – 16 97 00, knappval 2 eller e-post: kanslistod@svenskakyrkan.se

Ur POSKs vision och program:

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa relationer med så
stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga
handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop,
konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social
verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter samt delaktighet och
ansvarstagande i samhället. Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten –  utan gudstjänst ingen kyrka.

Foto: IKON

Arkiv
Kategorier