Jag vänder kappan efter vinden…

"Jag vänder kappan efter vinden – när det är andens vind som blåser". Så sa Bengt Pleijel idag på Åh stiftsgård i Göteborgs stift. Bengt Pleijel var föreståndare för stiftsgården mellan 1964-1989.
Bengt Pleijel>>

Åh stiftsgård utanför Ljungskile står nu inför hotet av en nerläggning. Om det blir så eller inte ska stiftsstyrelsen besluta den 12 juni. Anledningen till nerläggningshotet är en utredning som stiftet tagit fram med fyra olika alternativ för hur arbetet på gården ska fortsätta – och ett av de fyra förslagen var att gården skulle läggas ner och var också det förslaget som utredarna rekommenderade.

Här kan du läsa hela utredningen:
http://issuu.com/ahstiftsgard/docs/a__h_stiftsga__rd_utredning>>

Här kan du läsa alla handlingar i ärendet (hittills)http://issuu.com/ahstiftsgard>>

Styrelsen för Åh stiftsgård håller inte med utredarna om deras rekommendationer utan har tagit fram en egen handlingsplan för hur de vill utveckla verksamheten på Åh stiftsgård. Och det handlar inte om nerläggning utan varsam renovering av byggnaderna och en aktiv verksamhet.

Åh stiftsgård är inte den första stiftsgård som har stått inför hotet om nerläggning. Flera stift har gjort sig av med sina stiftsgårdar. Frågan är vad detta har och hur det kommer att påverka vår kommande verksamhet i församlingarna. Vad det gör med vårt ungdomsarbete? Har vi råd att inte ha kvar våra stiftsgårdar?

Tillbaka till dagen i dag. Jag var med på gudstjänsten som fyllde kyrkan med folk. Tre olika församlingar var där med konfirmandgrupper. En stor grupp var där på Alphahelg. Efter gudstjänsten var där en särskild bönesamling för dem som var intresserade. Information om läget gavs och bön och lovsång för Åh stiftsgård, stiftsstyrelsen, församlingsutskottet och Åhs egen styrelse.

Åh stiftsgård>>

POSK i Göteborgs stift tog upp frågan om Åh i sitt program inför mandatperioden 2014-2017. De skriver:

POSK vill att Göteborgs stift
• utvecklar Åh stiftsgård som en inspirationskälla för hela stiftet, en plats för gemenskap, själavård och lärande

Dela tro dela liv

Nu har projektet Dela tro dela liv fått en egen webbsida på intranätet. Där kan du läsa de nyhetsbrev som projektet har producerat samt nu senast också information om Ekonomiska ramar.
https://internwww.svenskakyrkan.se/delatrodelaliv>>

Jag har lagt upp det senaste nyhetsbrevet samt informationen om de ekonomiska ramarna på Issuu så du kan läsa dem här nedan.

Ekonomiska ramar för Dela tro dela liv

 

 

Nyhetsbrev mars 2014

 

POSK skriver i sin Vision och program:

Lärande för alla åldrar

POSK verkar för den för nationell nivå, stiften och församlingarna gemensamma och långsiktiga satsningen på lärande och undervisning i alla åldrar.

Kunskapen om kristen tro och Svenska kyrkans liv och uppdrag försvagas snabbt i vårt land vilket betyder att många människor saknar ett språk för en andlig längtan och för religiösa erfarenheter. POSK vill att församlingarna ska vara öppna och välkomnande för alla som söker sig dit. För dem som i vuxen ålder närmar sig kyrkan ska församlingarna kunna erbjuda en genomtänkt och inbjudande undervisning där människor möts med respekt och erbjuds stöd att växa i kyrkans gemenskap. På detta sätt rustas människor att leva sin tro i vardagen.

Respekt och mångfald! #2

Debatten har fortsatt om Svenska kyrkan, Kinna församling i Göteborgs stift och Svenska kyrkans inställning till homosexuella.

Helle Klein skriver i SvD och kräver att Svenska kyrkan redan i höst på kyrkomötet skippar fegliret och genomför en förändring med anledning av det som kallas "väjningsrätt".

SvD: Kyrkan upprätthåller ett förtryck>>

EKHOs förre ordförande, prästen Gunnar Bäckström, skriver i Göteborgs-Posten och uppmanar Svenska kyrkan i Mark att ställa upp för det trakasserade homosexuella paret. Allt byggt på artiklarna i SvD.

GP: Svenska kyrkan måste ta avstånd från hatbrotten i Kinna>>

Kyrkans Tidning skriver att kyrkoherde Owe Johansson deltog i den manifestation i Kinna som var till stöd för det homosexuella par som utsatts för attentat.

Kyrkans Tidning: Kinna församling står upp mot homofobi>>

Och i tidningen Dagen citeras biskop Per Eckerdal från Göteborgs stift där han meddelar att han nu talat med kyrkoherde Owe Johansson. Och att de är överens. Och att Svenska Dagbladets artiklar varit starkt vinklade och utpekat Svenska kyrkan på ett felaktigt sätt.

Tidningen Dagen: Biskopen kritisk mot beskrivning av kyrkan som orsak till hatbrott>>

Vad man kan säga generellt är att det finns betydligt fler präster som vill viga homosexuella par än det finns par att viga. Även om de prästerna inte finns just i Kinna församling. Så det par som vill bli vigt har inga som helst problem med att hitta en präst.

Och ingen präst har vigselplikt. Prästerna har vigselrätt. Det innebär att de inför varje par gör en bedömning om de kan eller vill viga det par som vill vigas. Om de, av någon anledning, inte kan eller vill viga så får de lämna över till någon annan. (Vissa präster viger inte frånskilda till exempel).

Och jag upprepar det vi i POSK säger i vårt program:

Efter kyrkomötets beslut är det även möjligt att ingå äktenskap mellan personer med samma kön genom vigsel i kyrkan. Beslutet innebär samtidigt att ingen enskild präst har skyldighet att förrätta sådan vigsel.

POSKdelar uppfattningen att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapssyn kan rymma två olika uppfattningar i vigselfrågan utan att dessa blir kyrkoskiljande och anser att det beslut som har fattats ska stå fast. Det är dock angeläget att respektera både dem som anser att äktenskap borde vara reserverat för relationen mellan en man och en kvinna och dem som omfattar den nya utvidgade synen på äktenskapet. POSK menar att det viktigaste är att visa omsorg om de människor som vill ingå äktenskap.
(…)

De olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska
kyrkan utgör en rikedom, och förutsätter att alla är beredda att
respektera varandras olika uppfattningar och att följa demokratiskt
fattade beslut. Toleransen för oliktänkande behöver öka, liksom
ödmjukheten hos dem som gör anspråk på att stå för den enda sanna
uppfattningen i olika frågor. Vi i Svenska kyrkan behöver bli bättre på
att hantera konflikter och härbärgera olika uppfattningar. POSK har
idéer för framtiden och vill leda utvecklingen mot en kyrka som
karaktäriseras av mångfald och respekt.

Respekt och mångfald!

Svenska Dagbladet har dragit igång en artikelserie om de homosexuellas ställning. (Flera artiklar har också varit publicerade i Göteborgs-Posten de senaste dagarna).
SvD: Hatet stoppar inte deras kärlek>>

Huvudartikeln i SvD handlar om Roy och Håkan i Kinna. Ett homosexuellt par som var det första att vigas kyrkligt i Kinna kyrka. Efter vigseln, som gjorde paret mer offentligt, har de råkat ut för flera hatbrott. Brott som är fullständigt förkastliga, vem som än råkar ut för dem!

Paret fick vigas i Kinna kyrka. Det framgår dock av artiklarna att kyrkoherden i den aktuella församlingen själv inte viger homosexuella par. Men en präst fanns. En vigselgudstjänst ordnades i Kinna. Paret är kyrkligt vigda.

Svenska Dagbladet har också intervjuat kyrkoherden, som enligt tidningen, tror att homosexualitet går att bota. Det står också att han rekommenderar bibeltexter med homofientliga budskap till läsning om någon kommer och är osäker på sin sexualitet. Och sen står det i tidningen att biskop Per Eckerdal tar avstånd från sådana värderingar.

SvD: Strider mot kyrkans värderingar>>

Kyrkoherde Owe Johansson ordinerar homofientliga bibeltexter till unga som tvekar kring sin sexuella läggning. Klart olämpligt och i strid mot Svenska kyrkans värderingar, menar Per Eckerdal, biskop Göteborgs stift. (…)

Kyrkoherden i Kinna församling, Owe Johansson, tror att homosexualitet går att bota. Ett alternativ för homosexuella är att avstå från sexuella handlingar, menar han.
I samtal med unga har Owe Johansson rekommenderat läsning av bibeltexter med homofientliga budskap och upplyst om negativa konsekvenser av att leva ut homosexualitet. Per Eckerdal, biskop i Göteborgs stift, tar avstånd från sådana värderingar.

– Jag tycker att det är högst tveksamt att ta upp frågor om samlevnad och sexualitet på det viset. Jag ifrågasätter det verkligen och beklagar om det bedrivs på det sättet. (…)

Strider det Owe Johansson säger och gör mot vad kyrkomötet har kommit fram till när det gäller homosexuella inom kyrkan?
– Det blir problematisk när man tolkar bibeltexter på ett sätt som går stick i stäv med vad kyrkomötet och biskoparna kommit fram till. I kyrkans undervisningssituationer, inte minst med ungdomar, kan man inte formulera precis vad som helst.

Jag läser sedan i Dagens Seglora att Helle Klein tycker att biskopsmötet nu måste utvärdera den "väjningsplikt" som finns, helt enligt lagar och regler. Hon skriver:

Det är hög tid att biskopsmötet utvärderar kyrkans beslut om att säga ja till samkönade äktenskap men tillåta präster att säga nej. Inte heller borde det vara förenligt med prästämbetet att undervisa om att homosexualitet är syndigt, onaturligt eller vad sjutton man nu påstår för idiotier.

Numera kan man inte bli präst om man inte erkänner kvinnors rätt till prästämbetet och kan samarbeta med prästvigda kvinnor. Det är hög tid att kyrkan bestämmer sig för att personer som inte erkänner HBTQ-rättigheter och vägrar viga homosexuella par inte kan bli präster.
Kyrkan har den juridiska delen av vigseln på entreprenad i förtroende från staten. Då borde det vara en självklarhet att kyrkans ämbetsinnehavare ställer upp på statens äktenskapslag.

Flera andra har reagerat på artiklarna.
Areopagen: Ett minimum som gäller>>
Seglora Smedja: Samkönade vigslar borde vara självklart>>
Åke Bonnier: Varje mässa borde vare en kärlekens mässa!>>
Jacob Sunnliden: Vem får vara med i Svenska kyrkan>>
Jacob Sunnliden: Biskop Eckerdal brister i sitt uppdrag>>
Erik Johansson: Farlig bibeltolkning>>
Erik Johansson: Frustration>>
Dag Sandahl: Befängt>>
Ewa Almqvist: Kyrkan ska inte "bota" eller "omvända" homosexuella>>
Ewa Almqvist: Åsikter ska respekteras – beslut likaså!>>
Tidskriften Evangelium: Finns det utrymme för variation?>>
Tidningen Dagen: Trakasserier är inte kyrkans fel>>
Kyrkans Tidning: Mark och Bollebygd under lupp efter kyrklig vigsel>>

Kyrkomötets beslut 2005: GU 2005:2 Samlevnadsfrågor>>
Kyrkomötes beslut 2009: GU 2009:2 Vigsel och äktenskap>>

När det gäller hatbrotten är dessa fullständigt vidriga. Ingen ska behöva utsättas för liknande händelser.

Sen är det två saker som jag vill göra väldigt klart. När kyrkomötet tog beslutet om den förändrade äktenskapssynen så var ett villkor att det inte finns någon vigselplikt för någon präst. Utan prästerna har vigselrätt. Och detta tycker vi i POSK är oerhört viktigt! Vi skriver i vårt program:

Efter kyrkomötets beslut är det även möjligt att ingå äktenskap mellan personer med samma kön genom vigsel i kyrkan. Beslutet innebär samtidigt att ingen enskild präst har skyldighet att förrätta sådan vigsel.

POSK delar uppfattningen att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapssyn kan rymma två olika uppfattningar i vigselfrågan utan att dessa blir kyrkoskiljande och anser att det beslut som har fattats ska stå fast.
Det är dock angeläget att respektera både dem som anser att äktenskap borde vara reserverat för relationen mellan en man och en kvinna och dem som omfattar den nya utvidgade synen på äktenskapet. POSK menar att det viktigaste är att visa omsorg om de människor som vill ingå äktenskap.

Den andra frågan handlar om bibeltolkning. Kyrkoordningen är på inget sätt en bibelkonkordans. Den hjälper oss inte att tolka bibelställen och säger vad som är rätt eller fel. Kyrkomötets beslut i organisatoriska frågor anger riktningar, men vi kan inte säga att vi bara kan se till vissa kapitel eller meningar eller att vissa tolkningar är den enda sanna.

POSK skriver i sitt program:

De olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska kyrkan utgör en rikedom, och förutsätter att alla är beredda att respektera varandras olika uppfattningar och att följa demokratiskt fattade beslut. Toleransen för oliktänkande behöver öka, liksom ödmjukheten hos dem som gör anspråk på att stå för den enda sanna uppfattningen i olika frågor. Vi i Svenska kyrkan behöver bli bättre på att hantera konflikter och härbärgera olika uppfattningar. POSK har idéer för framtiden och vill leda utvecklingen mot en kyrka som karaktäriseras av mångfald och respekt.

Att som Helle Klein vill, att bara vissa (enligt henne) rätta åsikter ska få finnas bland prästerna vore helt förödande! Och det finns betydligt fler saker att diskutera i så fall än vigselfrågan!

1 Korintierbrevet 13:6
Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.

Smartare av musik

Det har sagts förut och det kan sägas igen. Musik är bra! Nu är det tidningen Föräldrar och barn som skriver om ett forskningsresultat; att barn behöver musik. Enligt forskarna så blir barn som håller på med musik smartare och har lättare att lära sig.

Kristna är ett sjungande folk. Varje gudstjänst sjunger vi psalmer och lovsånger. Vi har körer för stora och små, amatörer och proffs.

Att musiken rör och berör vet vi. Att kulturen rör och berör vet vi. Det är därför som det är så viktigt att fortsätta att använda det uttryckssättet och fortsätta att utveckla musiken. Både i gudstjänsten och som konsertform.

Därför är det viktigt att satsa på våra musiker, så att de har en gedigen musikalisk men också teologisk förankring – för de är viktiga redskap i våra församlingar, möte många människor och hjälper till att missionera ordet.

Ur POSKs Vision och program>>

Musiken i kyrkan är ett redskap för att utforska, förmedla och fördjupa tron. Detta ska ske med hjälp av en musikalisk bredd. Musiken är en viktig del i vårt gudstjänstliv och tillför en dimension som förstärker och förtydligar evangeliet om Jesus Kristus.

Sveriges Kyrkosångsförbund är Sveriges i särklass största körorganisation och körsång är en av Svenska kyrkans största ungdomsverksamheter. Svenska kyrkan är en betydande aktör i det offentliga kultur- och musiklivet i landet. POSK vill med kraft verka för att stärka musiken i församlingarna.

Föräldrar och barn: Forskarna är eniga: barn behöver musik>>

…i gemenskapen på internet.

I Göteborgs-Posten står det i söndagstidningen en stor artikel om en ung bloggerska. Hon heter Lisa Jonsson och fyller 13 år i dag. Hon har en blogg som heter Misslisibell.se och som får 150000-200000 klick i veckan. Hon har en Youtube-kanal som följs av 168000 prenumeranter.

Misslisibell.se: Är med i GP!>>
http://misslisibell.se>>

Så här står det i artikeln:

I filmerna visar Lisa sin vardag: ponnyn, kompisar, kläder, parfymer, Iphone-skal, sin kristna tro.

Läste du hela meningen? "…sin kristna tro."

http://misslisibell.se/2012/09/29/kristen/

Vi har missionärer på nätet, ungdomar som berättar om sin kristna tro. Lisa är en av dem och hon har massor av följare. Och hon gör precis det som vi alla borde göra. Genom sin vardag berättar hon om sin kristna tro.

Det är också därför det är så viktigt att vi finns kristna vuxna ute på nätet och möter ungdomar som är där.

Ur POSKs vision och program>>

Vi behöver ständigt utveckla nya vägar att möta unga människor. Det
behövs vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel
i skolan och i gemenskapen på internet.

Sången som läkande kraft

Aftonbladet berättar om ett demensboende i Karlshamn där man infört körsång en gång i veckan. Det har halverat medicineringen mot oro och aggressivitet.

Gamla nyheter blir som nya – att körsång är något som är bra för själen vet vi.

Det är en av anledningarna (tror jag) att vi har så mycket sång i våra gudstjänster. Det är därför Gud vill att vi ska lovsjunga honom.

Vi i kyrkan har en fantastisk kör och sångtradition som vi ska ta tillvara. Vi har fantastiska musiker. Både de som har lång utbildning och de som är amatörer. Och vi ska fortsätta att erbjuda sång, musik och lovsång, varje vecka och i många sammanhang.

Psalmer, sånger, barnsång, körsång, mässor, orgel, gitarr, orgel, piano… listan kan göras nästan hur lång som helst.

Ur POSKs vision och program:

Musiken i kyrkan är ett redskap för att utforska, förmedla och fördjupa tron. Detta ska ske med hjälp av en musikalisk bredd. Musiken är en viktig del i vårt gudstjänstliv och tillför en dimension som förstärker och förtydligar evangeliet om Jesus Kristus.

Sveriges Kyrkosångsförbund är Sveriges i särklass största körorganisation och körsång är en av Svenska kyrkans största ungdomsverksamheter. Svenska kyrkan är en betydande aktör i det offentliga kultur- och musiklivet i landet. POSK vill med kraft verka för att stärka musiken i församlingarna.

Aftonbladet: Körsång halverade medicinförbrukning>>
GP: Körsång halverade medicinförbrukning>>

Mission och inspiration

Den här helgen har jag varit på en unconferense – eller en knytkonferens som man kan säga på svenska. En konferens som ordnas helt av ideella krafter.

Jag har varit på Webcoast – för oss som älskar webben>>. Det är en konferens för alla som på ett eller annat sätt älskar internet och webben. Och det finns inget program bestämt innan. Utan alla kommer dit utan att veta vad det ska handla om – det är deltagarna som gör programmet. 20 eller 40 minuter kan man bidra med, vad man vill föreläsa om, diskutera eller hålla workshop om.

Det är fantastiskt inspirerande och energirikt att vara på den här konferensen. Det är en stor variation av personer; män, kvinnor, gamla, unga, "nördar" och amatörer. Det som vi har gemensamt är intresset för webben. Utan det intresset hade de flesta av oss aldrig träffats.

Som del av Svenska kyrkan så börjar jag givetvis fundera över hur likt det egentligen är vår egen organisation. Vi är medlemmar i Svenska kyrkan, gamla, unga, "nördar" och "nybörjare" och vi delar något gemensamt – nämligen vår tro och bekännelse av Jesus Kristus.

Tänk om vi i Svenska kyrkan skulle våga vara som den här "knytkonferensen"! Att dela med sig av det vi vill berätta om. Att våga bjuda på sig själv. Att vilja föreläsa, diskutera och hålla workshop.

Vi var flera som på ett eller annat sätt också hade anknytning till Svenska kyrkan. Och vi pratade om hur vi skulle kunna använda oss av idéer och koncept inom vårt område. Vi fick många idéer!

För visst handlar det om att våga dela med sig. Hela tiden! Det jag tror på och det jag vet är något som är bra för mig – det vill jag ju också dela med mig av… eller hur?

Ur POSKs Vision och program:

Svenska kyrkan har uppdraget att ge tron vidare i varje tid. POSK anser att det är nödvändigt med en genomarbetad missionsstrategi som är välkomnande och sändande, där varje människa uppfattas som en gåva och en resurs i församlingen. För dem som i vuxen ålder närmar sig kyrkan ska församlingen kunna erbjuda en genomtänkt och inbjudande vuxenundervisning där människor möts med respekt och erbjuds stöd att växa i kyrkans tro och gemenskap.

Tillsammas för livet

Tillsammans för livet – mission och evangelisation i en värld i förändring. Det är namnet på det dokument som presenterades vid Kyrkornas världsråds generalförsamling i Busan förra året.

Nu har jag läst dokumentet och jag har skrivit följande bokrecension på min bokblogg>>

Tillsammans för livet
Mission och evangelisation i en värld i förändring
Kyrkornas världsråd
Svenska missionsrådet och Sveriges kristna råd
54 sidor
2013

Det här är ett missionsdokument som är framtaget av Kommissionen för mission och evangelisation (CWME). Arbetet med dokumentet har hållit på sedan 2006 och presenterades vid Kyrkornas världsråds (KV) generalförsamling 2013 i Busan. KV centralkommitté godkände enhälligt dokumentet redan 5 september 2012.

Detta dokument ersätter det som antogs 1982 "Mission och evangelisation: Ett ekumeniskt dokument".

Dokumentet är uppdelat i 112 punkter. Korta stycken som beskriver vad mission och evangelisation är. Mycket ord. Mycket religiösa meningar. En del är stycken är riktigt bra – annat känns mest som en radda av religiösa  – ja, jag vill inte säga floskler – men ord, ord, ord.

Det pratas väldigt mycket om Anden, om den heliga Andes mission genom den treenige Gudens mission. Boken bygger på fyra huvudrubriker

  1. Missionens Ande: Livets andetag
  2. Frihetens Ande: Mission från mariginalerna
  3. Gemenskapens Ande: Kyrka i rörelse
  4. Pingstens Ande: Goda nyheter för alla

De sista 10 punkterna (102-111) sammanfattar dokumentet.

  1. Vi hävdar att syftet med Guds mission är liv i överflöd (Joh 10:10) och det är kriteriet för hur vi identifierar mission.
  2. Vi hävdar att mission börjar med Guds skapelseakt och fortsätter i återskapandet, genom den heliga Andens livgivande kraft.
  3. Vi hävdar att spiritualitet är den källa som ger kraft för mission och att mission i Anden är förvandlande.
  4. Vi hävdar att Guds Andes mission är att förnya hela skapelsen.
  5. Vi hävdar att dagens missionsrörelser växer fram från det globala syd och öst, går i flera riktningar och är mångfasetterade.
  6. Vi hävdar att marginaliserade människor är aktörer för mission och utövar en profetisk roll som understryker att livets överflöd är till för alla.
  7. Vi hävdar att Guds ekonomi bygger på värderingar av kärlek och rättvisa för alla och att en förvandlande mission står emot avgudadyrkan av den fria marknadsekonomin.
  8. Vi hävdar att evangeliet om Jesus Kristus är goda nyheter för alla åldrar och platser och att det bör förkunnas i kärlekens och ödmjukhetens ande.
  9. Vi hävdar att dialog och samverkan för livets skull är en del av mission och evangelisation.
  10. Vi hävdar att Gud rör vid och ger kyrkan kraft i mission.

Jag hoppas att det här blir ett dokument som diskuteras ute i församlingarna. Jag tror att det behövs.
Jag saknar att det pratas ganska lite om Jesus Kristus (även om det finns några skrivningar) i dokumentet. Men det gäller att komma ihåg att det är ett dokument som är framtaget tillsammans med flera olika kristna kyrkor och är antaget av Kyrkornas världsråd.

Här kan du läsa hela dokumentet:

 

 

I POSKs vision och program står det:
POSK anser att det ekumeniska arbetet ska drivas vidare med kraft. Detta sker nationellt i Sveriges Kristna Råd. Det görs även genom stöd åt lokalt ekumeniskt arbete för att stärka den kristna gemenskapen. Det sker också internationellt inom Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF).

POSK menar att anslagen till dessa organisationer bör prioriteras och att ett närmare samarbete mellan KV och LVF bör eftersträvas. Vidare bör Svenska kyrkan arbeta för att bättre kontakter skapas mellan KV och de kyrkofamiljer som hittills valt att stå utanför det ekumeniska arbetet. Svenska kyrkan har en lång tradition som brokyrka och därför ett särskilt ansvar att arbeta för kyrkans synliga enhet.

Den ökade integrationen inom Europa kräver förstärkta resurser framförallt till den europeiska kyrkogemenskapen (KEK) för bevakning av och påverkan på det arbete som EU bedriver inom framför allt det sociala området och i invandringsfrågor.

Församlingarnas medarbetare behöver vara trygga i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära liksom i sin egen personliga tro och identitet för att kunna verka i dialog med den nyandlighet, allmänreligiositet och sekularisering som präglar vår tid. I det allt mer mångkulturella och mångreligiösa samhället har vi som kyrka också ett ansvar att mötas i religionsdialog.

Var går gränsen? Dags att börja prata öppet!

Personligen är jag emot dödshjälp. Jag är däremot för livshjälp.

Jag har flera gånger försökt att lyfta frågan om dödshjälp och Svenska kyrkans syn på detta i kyrkomötet. Utan att jag upplevt att frågan har kommit något längre.

Kyrkans Tidning skrev om detta 2007.
Kyrkans Tidning: Svenska kyrkan mot aktiv dödshjälp>>

I Belgien har man nu infört en lag som tillåter eutanasi (dödshjälp) på barn. I Holland finns en liknande lag men där måste barnen vara 12 år för eutanasi. I Belgien finnas alltså inte denna åldersgräns.

Protesterna från kyrkorna har varit starka, men det har inte hjälp.

Dagen: Fyraåring vädjar till belgiske kungen>>
Dagen: Belgien inför dödshjälp för barn>>
Dagen: Belgiens kung godkände dödshjälp för barn>>

Jag säger inte att detta är enkla frågor, inte på något sätt. Jag kan förstå att man, när man ser nära och kära plågas, mycket väl vill hjälpa till att stoppa ett lidande. Jag kan förstå att man, när man vet att man ska dö, vill kunna få bestämma själv.

Trots det så tycker jag att det är viktigt att Svenska kyrkans inställning till dödshjälp och assisterat självmord ska vara tydlig och klar. Precis som den är det när det gäller dödsstraff.

De etiska diskussionerna om liv och död måste få vara en aktiv diskussion. Stötas och blötas. För och emot. Avvägningar, för- och motargument.

I ett föränderligt samhälle så flyttas de etiska gränserna hela tiden åt olika håll – Svenska kyrkan måste vara med och vara en aktiv del i alla dessa diskussioner. Utifrån en teologisk synvinkel, utifrån en ekumenisk synvinkel, utifrån en kristen synvinkel. Det som vi tyckte var otänkbart förut är plötsligt helt accepterat. Då är det viktigt att vi vet varför.

Frågan om dödshjälp, eutanasi, är inget som POSK som nomineringsgrupp har diskuterat eller tagit ställning till eller skrivit om i sitt program. Jag vill påpeka att detta är mina personliga åsikter!