fbpx

Kulturministern besökte Kyrkans Hus

Skrivet av

I fredags (10 april) besökte kulturminister Alice Bah Kunhke kyrkokansliet och träffade ärkebiskop Antje Jackélen och generalsekreterare Helén Ottosson Lovén.

Enligt webbsidan så samtalade de om Svenska kyrkan som kulturbärare och kulturproducent, mottagandet av nyanlända flyktingar, interreligiös dialog och religionsmöten, frågor om samers rättigheter.
Även en rad specifika frågor behandlades, som prästlönetillgångarnas
rättsliga status, den kyrkoantikvariska ersättningen, begravningsfrågor
och skattefrågor. 

Alice Bah Kunkhe satt i kyrkomötet 2006-2010 för POSK. En av de frågor som POSK skriver i sitt program är just frågan om huvudmannaskapet för begravningsverksamheten.

POSKs vision och program>>

Begravningsverksamheten är primärt en samhällelig uppgift som innefattar myndighetsutövning. Det är viktigt för Svenska kyrkans identitet som trossamfund att frågan om vem som ska vara huvudman kommer upp till förnyad och fördjupad diskussion. En kyrkogård kan skötas såväl med som utan ett huvudmannaskap.

Jag är glad att regeringskansliet lyfter frågan för diskussion. Jag hoppas verkligen att den fortsätter att diskuteras. Personligen tycker jag att det vore bra om Svenska kyrkan inte var huvudman för begravningsverksamheten. Jag tycker framförallt att vi måste lyfta frågan och våga diskutera för- och nackdelar med att vara huvudman. Precis som POSK skriver i sitt program.

Svenska kyrkan: Kulturministern på besök hos Svenska kyrkan>>

Foto: Magnus Aronsson/IKON

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge!

Skrivet av

Den 21 mars 2015 invigdes Linköpings diakonicenter – som är en samarbete mellan Linköpings stadsmission och Linköpings domkyrkopastorat.

Centret kommer framförallt att att jobba med tre verksamhetsfält. Stöd och rådgivning, Diakonal utveckling och Flykting och asylfrågor. I uppdraget ligger också att verka opinionsbildande.

Du kan läsa mer om centret på deras webbsida här>>

Centret är ett resultat av en motion som POSK la fram i stiftsfullmäktige 2010, efter att de 2008 fått ta del av slutrapporten av projektet "Samhörighet, migration och medlemskommunikation i Linköping".

POSK skrev i sina att-satser i motionen

Nomineringsgruppen Partipolitiskt obundna POSK hemställer härmed att en utredning tillsätts i syfte att utarbeta förslag,

– till hur en välfungerande intern organisation kan utformas med förslag till hur diakonicentrum ska styras och ledas där samspelet med församlingarnas nuvarande styrning och ledning klargörs,

– till en ekonomisk plan

– till hur lokalfrågan kan lösas, där man bör särskilt utreda möjligheten att tillskapa ett diakonicentrum i den planerade om och tillbyggnaden av S:t Lars kyrka.

Den 21 mars 2015 kunde Anna Lundblad Mårtensson, som POSKare och ordförande i kyrkorådet i Linköpings domkyrkopastorat hålla följande tal:

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge!

Diakonicentrum i Linköping är nu invigd den 21 mars 2015!

I april 2010 lämnade POSK gruppen i Samfällda kyrkofullmäktige i Linköping in en motion där vi begärde att en utredning i syfte att skapa ett diakonicentrum i Linköping skulle tillsättas. Motionen utgick från ett projekt 2008 kring behovet av att församlingarna framträder mer tillsammans som Svenska kyrkan i Linköping. Slutsatsen är att:”kyrkan ska vara en modig och synlig kyrka som är en del av sitt samhälle”. Man önskar en levande kyrka som är en del av människors liv och är närvarande där människor finns.

Vi som motionärer menar att det i Linköping behövs ett diakonicentrum som samordnar och främjar samverkan mellan församlingarna. Ett diakonicentrum är en utvecklingsenhet, en spjutspets när det gäller det diakonala uppdraget och en del i och ett komplement till församlingarnas diakoniarbete. Ett diakonicentrum som synliggör den diakonala omsorgen och är lätt att hitta till. Ett diakonicentrum som skapar möjligheter till en bred kontaktyta och underlättar samverkan med t.ex. Linköpings stadsmission.

Motionen bifölls och utredningen som avslutas 2013 och lyfte fram att ett diakonicentrum skapar;

  • En stärkt VI känsla, genom samordning och samverkan.
  • Överblick och helhetsbild över Linköping ur ett socialt och diakonalt perspektiv.
  • Underlättar tillgängligheten, är lätt att hitta till.

Vid diakonicentrum är idag två diakoner anställda och tillsammans med dem finns ytterligare en medarbetare anställd av Linköpings stadsmission. Diakonicentrum är knutet till S:t Lars kyrka som finns mitt i city och det är med tacksamhet och med förbön för de möten och för den verksamhet som här nu kommer att bedrivas som vi nu har tagit emot vårt diakonicentrum.

Anna Lundblad Mårtensson
Kyrkorådets ordförande i Linköpings domkyrkopastorat

_______________________

Det är bara att gratulera Linköping som nu har fått ett diakonicenter som kan bidra till diakonin och stärka det diakonala arbetet i församlingarna.

Det här är ett exempel på hur långsiktigt arbete ger resultat. Ett exempel på varför det är så viktigt att faktiskt fundera över vad är det är för frågor som den lokala POSK-gruppen vill driva och sedan vara med och bidra till att detta går att genomföra. Genom tydliga mål och genom att följa upp dem så går det att se resultat.

Ur POSKs vision och program:

I en levande församling tar sig tron uttryck i kärlek och praktisk diakonal omsorg. Församlingsdiakonin är omistlig, och innebär att stå på de utsattas sida och vara deras röst i kyrka och samhälle. Nöden är skiftande och behoven är stora, och ska inte och kan inte mötas endast av församlingens anställda. Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra. POSK anser att det bör finnas minst en diakon i varje pastorat.

Stängda förskolor i Täby församling splittrar kyrkorådet

Skrivet av

Från vår POSKare Bertil Persson, Täby, har vi fått följande blogginlägg angående turerna med deras förskolor.

Stängda förskolor i Täby församling

I Kyrkans Tidning har man under hösten vid ett par tillfällen kunnat läsa om hur en majoritet i kyrkorådet velat lägga ned två förskolor med heldagsomsorg i Täby församling. Bakom dessa notiser ligger mycket dramatik och ett jätteengagemang av både föräldrar och förtroendevalda i framför allt POSK.

I Täby har Moderata Samlingspartiet i många år haft majoritet i fullmäktige och kyrkoråd. I senaste valet lyckades Borgerligt Alternativ (BA, fd Moderaterna) få med personer både från FiSK (Fria liberaler i Svenska kyrkan), Centerpartiet och KR (Kristdemokrater i Svenska kyrkan) på sin lista. Men det hjälpte inte. I kyrkovalet 2013 vann POSK för tredje gången.

Nu ser det ut så här i kyrkofullmäktige:

– BA 16 mandat (- 4)
– POSK 13 mandat (+ 3)
– Socialdemokraterna 6 mandat (+ 1).

Även denna mandatperiod valde BA att gå ihop med S om presidieposter m.m. varför hela oppositionen utgörs av POSK. Inom moderaterna har frågan om församlingen ska bedriva förskolor varit aktuell i flera år. Under sommaren 2014 bestämde sig majoriteten BA + S + vår nya kyrkoherde för att göra slag i saken.

Ett synnerligen bristfälligt underlag "bevisade" att förskolorna kostade församlingen 1,5 miljon kr årligen och det kunde man inte hålla på med. Redan första gången frågan kom upp i kyrkorådet argumenterade poskarna emot och reserverade sig. Sedan startade en cirkus där massor av inlagor och kommentarer till inlagorna producerades från olika håll. Föräldrar till barnen på de aktuella förskolorna agerade snabbt och synnerligen väl underbyggt.

En fd förskollärare, nu ledamot i fullmäktige för S, gick tidigt emot sin grupp och påvisade massor av brister i det material som kyrkorådet fått i frågan. Någon barnkonsekvensanalys hade inte gjorts och när kritik kom mot det så tillverkades först en med hjälp av en tjänsteman på stiftet. Denna höll inte måttet och då köptes en barnkonsekvensanalys in genom ett konsultuppdrag till PWC. 

Allt skulle gå fort, ja så fort att majoriteten i kyrkorådet beslutade att lägga ned de två förskolorna. För att nedläggningen skulle genomföras snabbt så informerades Täby kommun om församlingens (=kyrkorådets) beslut innan protokollet ens var justerat.

Kyrkorådsbeslutet överklagades till domkapitlet i Stockholms stift som med ett s.k. inhibitionsbeslut uttalade att församlingen inte fick fortsätta planerna på en nedläggning. När kyrkorådet insett sitt misstag kallades till ett extra fullmäktige i november. Det blev inställt i sista stund. Vid nästa fullmäktigemöte insåg majoriteten att det kanske inte gick att bara köra på. Återremiss föreslogs och en s.k. analysgrupp skulle bildas. I den ingick representanter för alla tre nomineringsgrupperna samt för föräldrarna: "syftet är att bemöta framförda föräldrasynpunkter och att tydligt klargöra Kyrkorådets förslag till beslut" (citat ur fullmäktiges protokoll) !!! 

Det blev snart uppenbart för alla att detta bara var ett spel för galleriet. Genom föräldragruppens och POSK:s energiska insatser på olika sätt uppstod en tydlig spricka inom S-gruppen. Det blev också tydligt att det inte var ekonomiska skäl i första hand som låg bakom BA:s hårda linje utan principiella invändningar mot att församlingen bedrev verksamheter som kommunen hade det primära ansvaret för.

Ett utsatt extra fullmäktigemöte i december blev inte av men ett nytt sattes ut till den 12/1. Mängden av handlingar hade nu blivit sådan att det inte räcker med full A4-pärm.

Vid detta extra möte med kyrkofullmäktige hade S-gruppen spruckit och fyra av deras ledamöter föreslog som en kompromiss att förskolorna skulle drivas vidare i två år på vissa villkor vad gäller ekonomin. POSK valde att stödja detta förslag (som för övrigt låg mycket nära det som poskare och föräldrar tillsammans jobbat för hela hösten).

Kyrkorådets förslag fick i omröstningen 17 röster (15 BA + två S), kompromissförslaget fick 17 röster (alla 13 från POSK + fyra S). En BA-ledamot avstod och ordförandens röst fick fälla utslaget! 

Kyrkorådsmajoritetens krumbuktande och många märkliga turer inkl. beslutet att kyrkorådet självt skulle kunna fatta beslut om en sådan förändring av verksamheten har gjort att många undrar vad man håller på med inom BA. Och tydligt är, i efterhand, att det inte varit särskilt mycket diskussion inom BA utan gruppen styrs med järnhand av sin kyrkorådsordförande som fått starkt stöd av kyrkoherden och länge av hela S-gruppen.

Om det finns någon segrare i hela detta tråkiga ärende så är det POSK. Det är synd att man inte kan ordna extraval till kyrkofullmäktige så som det föreslogs till riksdagen.

Bertil Persson
gruppledare för POSK i Täby samt kyrkomötesledamot

POSK i Täby>>

Foto: IKON

Hejdå 2014 – Hej Hej 2015

Skrivet av

Sista dagen på året – kan vara dags att summera kanske? Blev det ett bra år?

Nu tänker jag på POSK i första hand. Vi har klarat av vårt första år på mandatperioden. Alla förtroendevalda har satt sig in i organisationen, format sitt jobb och sitt lokala uppdrag. Nu är det tre år kvar.

Två år att arbeta praktiskt (2015 och 2016) – ett år (2017) att driva kyrkoval på. Det är vad vi har framför oss.

Vilka mål har vi? Vad är det för frågor vi vill driva?

Givetvis är det våra tre valfrågor som vi driver, församlingen i centrum, kyrkans roll i den sociala ekonomin och ett enklare och billigare valsystem i Svenska kyrkan.

Våra valfrågor  

Vid kyrkoeftermiddagen den 8 februari 2015 i Uppsala så kommer vi att presentera hur stiftsorganisationerna kan arbeta praktiskt med vårt program och hjälpa till att implementera programmet i de lokala grupperna. Alla POSKare är välkomna att vara med på POSK-eftermiddagen. Läs mer här och anmäl dig!
https://www.posk.se/2014-2017/kyrkodagar-2015/kyrkoeftermiddag-2015

Det är viktigt att fundera praktiskt hur ni vill jobba – vad är det ni ska göra i er församling och ert pastorat? Hur ska kyrkan jobba? Vad är det bästa för att stärka församlingarna? Gudstjänstlivet? Ordet och tron?

Jag önskar er alla ett riktigt Gott nytt 2015! Med spännande och livgivande diskussioner – härliga gudstjänster och gudsmöten. Med aktiva förtroendevalda som tar ansvar och plöjer för ordet!

Församling i förändrat samhälle

Skrivet av

Torsdagen den 29 oktober var jag på ett heldagsseminarium i Göteborg med temat "Församling i ett förändrat samhälle".

Under dagen fick vi lyssna på biskop Per Eckerdal som berättade om sin utredning "Arbetsformer i förändring" och den utredning som kom efter den ""Att färdas väl" (Av Kerstin Alberius) och vad som har hänt efter dessa två utredningar.

(Båda utredningarna kan du läsa här>>)

Vi fick höra om Göteborgs stift som gjort en stor kartläggning och omvärldsanalys, i samarbetet med Stadsmissionen och Bräcke diakoni, som ska ligga till grund för det fortsatta arbetet inom den sociala ekonomin i stiftet.

Västerås stift kom och berättade hur de arbetat med sitt projekt "Aktör för välfärd">> och vad som kommit ut ur det.

Det var egentligen var mest intressant under dagen var docent Filip Wijkström från Handelshögskolan i Stockholm. Han hade också gått igenom den kartläggning som Göteborgs stift gjort och han ställde många spännande frågor utifrån utredningen. Wijkström har också varit inblandad i Västerås och hade därför erfarenhet från fler stift.

Han säger att frågan Varför? – de idéburna särart som borde prägla ett engagemang – frågan varför blir hängande i luften. Varför gör vi det här?

Ska kyrkan vara en del av välfärden? Varför då? Är vi en del av samhället eller av välfärden – och vad blir det för skillnad? Och hur visar vi att det är bibeln som är grunden för det vi gör?

Filip Wijkström tycker att Svenska kyrkan ska argumentera för bättre villkor och särbehandling och inte spela på samma arena som andra aktörer. För vi har en ytterligare dimension som är viktig och vi ska hävda vår särart!

Det här var en mycket intressant dag som kanske får uppföljningar så småningom.

POSK ser tydligt att Svenska kyrkan har en uppgift inom den sociala ekonomin. Detta är ett område som vi kommer fortsätta bevaka och verka för!

I vårt program säger vi>>:

Svenska kyrkans sociala roll

Vi lever i ett samhälle som snabbt förändras. Det finns nu möjligheter för Svenska kyrkan att på ett nytt sätt vara aktör i samhället och därigenom möta människor i nya sammanhang. Staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har slutit en överenskommelse med organisationer inom den ideella sektorn i syfte att underlätta och öka det samhälleliga ansvarstagandet från dessa och här finns stora förväntningar på att kyrkan tar ansvar som aktör. Svenska kyrkan är i dag den klart största organisationen inom denna sektor.

POSK vill verka för att församlingar och pastorat noga följer denna utveckling och utifrån sitt uppdrag som kyrka överväger på vilket sätt man kan ta ansvar och finnas närvarande i samhällslivet. Exempel på detta är verksamhet inom förskola, fritidsgård, hemtjänst och boenden av olika slag. POSK anser att även begravningsbyråverksamhet har en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift med dess diakonala och liturgiska dimension. Begravningsbyråverksamhet i Svenska kyrkans regi bör därför vara tillåten.

Svenska kyrkan har en lång tradition av engagemang inom bland annat sjukvård och skola. Det är fortsatt en angelägenhet för kyrkan att, när det finns förutsättningar, själv bedriva sådan verksamhet. För verksamhet som kräver större investeringar och mycket personal bör man finna organisatoriska former som inte riskerar att sådan verksamhet sammanblandas med och urholkar de lokala enheternas ekonomi. Sådana verksamheter bör därför normalt bedrivas organisatoriskt fristående från, men i nära samverkan med församlingar och pastorat.

Kyrkans Tidning: Kan kyrkan bidra till välfärden?>>

Svenska kyrkan som välfärdsaktör

Skrivet av

Svenska kyrkan har under lång, lång tid var en stor aktör i välfärdssamhället. Går vi långt tillbaka så var det Svenska kyrkan den som ledde när det gällde skola och vård.

Men detta ser annorlunda ut nu. Det är vi många som vill ändra på. POSK har tydligt skrivit i Vision och program om hur vi ser på Svenska kyrkan och den sociala ekonomin. Vad vi säger om det läser du längre ner.

Jonas Lindberg, präst, forskare och POSKare i Uppsala stift skriver på sin blogg:

För att Svenska kyrkan och andra religiösa aktörer ska ha något att faktiskt bidra med som välfärdsaktör krävs alltså en förmåga att lösa problem åt andra. Om det handlar om pedagogik eller sjukvård gör religiösa aktörer klokast i att använda sig andras kompetens i enlighet med den funktionella differentieringen. Men jag tror att det som religiösa aktörer kan bidra till på ett särskilt sätt är människovärdet, som den drivande faktorn, snarare än ekonomiskt vinstintresse. Det gäller naturligtvis inte minst när situationen inom skola och äldrevård är så omdebatterad på den punkten.

Läs hela Jonas Lindbergs blogg här: Skola och omsorg är en valfråga också för religiösa aktörer>>

Ur POSKs Vision och program>>:

Svenska kyrkans sociala roll

Vi lever i ett samhälle som snabbt förändras. Det finns nu möjligheter för Svenska kyrkan att på ett nytt sätt vara aktör i samhället och därigenom möta människor i nya sammanhang. Staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har slutit en överenskommelse med organisationer inom den ideella sektorn i syfte att underlätta och öka det samhälleliga ansvarstagandet från dessa och här finns stora förväntningar på att kyrkan tar ansvar som aktör. Svenska kyrkan är i dag den klart största organisationen inom denna sektor.

POSK vill verka för att församlingar och pastorat noga följer denna utveckling och utifrån sitt uppdrag som kyrka överväger på vilket sätt man kan ta ansvar och finnas närvarande i samhällslivet. Exempel på detta är verksamhet inom förskola, fritidsgård, hemtjänst och boenden av olika slag. POSK anser att även begravningsbyråverksamhet har en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift med dess diakonala och liturgiska dimension. Begravningsbyråverksamhet i Svenska kyrkans regi bör därför vara tillåten.

Svenska kyrkan haren lång tradition av engagemang inom bland annat sjukvård och skola. Det är fortsatt en angelägenhet för kyrkan att, när det finns  förutsättningar, själv bedriva sådan verksamhet. För verksamhet som kräver större investeringar och mycket personal bör man finna organisatoriska former som inte riskerar att sådan verksamhet sammanblandas med och urholkar de lokala enheternas ekonomi. Sådana verksamheter bör därför normalt bedrivas organisatoriskt fristående från, men i nära samverkan med församlingar och pastorat.

Frihet att välja

Skrivet av

En av POSKs hjärtefrågor – eller valfrågor – är frågan om att stärka kyrkans roll i den sociala ekonomin. Förra året skrev vi en del om det (du kan läsa det här>>)

För POSK är det viktigt att kyrkan, med all den kompetens som vi har när det gäller människovärde och själavård, får möjlighet att också ta del i den sociala ekonomin. Att driva förskolor, skolor, äldrevård, vårdcentraler eller begravningsbyråer. Vi tror och vi vet att vi har en viktig dimension att tillföra.

På några ställen är det tillåtet och en del församlingar ligger långt framme, där de har möjlighet och resurser.

Men i Göteborg är det omöjligt. Göteborgs kommun låter inte idéburna vårdföretag vara med och ta ansvar i samhället. Göteborgs kyrkliga stadsmission, Räddningsmissionen, Bräcke diakoni med flera som är med i Famna Väst skriver i dag en debattartikel i Göteborgs-Posten.

GP: Göteborg stänger ute idéburna vårdföretag>>

I stället finns inom Göteborgs stad ett kategoriskt motstånd mot
privata utförare, där alla buntas ihop och väljs bort. Oavsett om de är kommersiella bolag som delar ut vinst till aktieägare – eller idéburna organisationer som återinvesterar i verksamheten.
Ett talande exempel är Bräcke diakoni, som vuxit till en av landets
största non profit-aktörer. Expansionen sker dock främst i bland annat Stockholm och Jönköping. I hemstaden Göteborg har man i stället fått draner på verksamheter.

(…)
Trots att det sedan 2012 finns en överenskommelse om samverkan mellan kommunen och den sociala ekonomin anlitas våra organisationer allt mindre av Göteborgs stad. Flera välfungerande verksamheter har fått avvecklas därför att kommunen i stället har byggt upp egna.

Den verksamhet som Svenska kyrkan startat genom Göteborgs kyrkliga stadsmission och Bräcke diakonigård är omistlig! Det är viktiga verksamheter, både för samhället och för Svenska kyrkan. Och framför allt för alla patienter, vårdtagare och medlemmar. Om den verksamheten läggs ner i Göteborg så kommer samhället i Göteborg att bli väldigt fattigt och förlorar en del av sin själ som har präglat staden under lång tid.

Flera motioner i årets kyrkomöte tar upp frågan om socialt företagande. Och flera utredningar har också gjorts under åren. Bland annat av biskop Per Eckerdal som då var direktor för Bräcke diakoni.

Per Eckerdal: Arbetsformer i förändring>>

Rapport: Svenska kyrkan och välfärden av Miriam Hollmer och Anders Bäckström>>

Ur POSKs vision och program:

Svenska kyrkans sociala roll

Vi lever i ett samhälle som snabbt förändras. Det finns nu möjligheter för Svenska kyrkan att på ett nytt sätt vara aktör i samhället och därigenom möta människor i nya sammanhang. Staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har slutit
en överenskommelse med organisationer inom den ideella sektorn i syfte att underlätta och öka det samhälleliga ansvarstagandet från dessa och här finns stora förväntningar på att kyrkan tar ansvar som aktör. Svenska kyrkan är i dag den klart största organisationen inom denna sektor.

POSK vill verka för att församlingar och pastorat noga följer denna utveckling och utifrån sitt uppdrag som kyrka överväger på vilket sätt man kan ta ansvar och finnas närvarande i samhällslivet.
Exempel på detta är verksamhet inom förskola, fritidsgård, hemtjänst och boenden av olika slag.

POSK anser att även begravningsbyråverksamhet har en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift med dess diakonala och liturgiska dimension. Begravningsbyråverksamhet i
Svenska kyrkans regi bör därför vara tillåten.

Svenska kyrkan har en lång tradition av engagemang inom bland annat sjukvård och skola. Det är fortsatt en angelägenhet för kyrkan att, när det finns förutsättningar, själv bedriva sådan verksamhet. För verksamhet som kräver större investeringar och mycket personal bör man finna organisatoriska former som inte riskerar att sådan verksamhet sammanblandas med och urholkar de lokala enheternas ekonomi. Sådana verksamheter bör därför normalt bedrivas organisatoriskt fristående från, men i nära samverkan med församlingar och pastorat.

Sorgen är kärlekens pris

Skrivet av

En av Svenska kyrkans starka sidor är att möta människor vid olika förrättningar. Dop, konfirmation, vigsel, begravning. Och sen har vi själavård och diakoni av olika slag.

Svenska kyrkan har tagit fram en kort informationsfilm om begravning. Vad som är vad. Hur det går till. Vem som kan och får göra vad. Vad som kostar pengar och vad som ingår i begravningsavgiften.

 

 http://play.svenskakyrkan.se/?mid=0101E567

Vi i POSK tycker att det är självklart att Svenska kyrkan också ska kunna få bedriva begravningsbyråverksamhet. Vi tycker att det har en helt naturlig koppling till kyrkans grundläggande uppgift – diakoni, gudstjänst, undervisning och mission.

Ur POSKs vision och program>>

POSK anser att även begravningsbyråverksamhet har en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift med dess diakonala och liturgiska dimension. Begravningsbyråverksamhet i Svenska kyrkans regi bör därför vara tillåten.

Svenska kyrkan har gjort fler instruktionsfilmer. Du hittar dem här på http://play.svenskakyrkan.se/>>

Fler unga vill vara volontärer

Skrivet av

Fler unga vill vara med och göra en ideell insats i samhället. Det skriver tidningen Dagen.

Tidning Dagen: Fler unga vill göra ideella insatser>>

Fler unga vill göra ideella insatser
Intresset hos unga att engagera sig ideellt ökar. Många gör direkta hjälpinsatser som att sitta i telefonjourer eller vara stödperson åt asylsökande.

– För ideella organisationer är det viktigt att tänka på hur de kan ta tillvara på det engagemanget och ge unga den möjligheten, säger Vanja Höglund, kommunikatör på Volontärbyrån, som presenterar en färsk
undersökning om ideellt arbete.

Undersökningen visar att unga drivs av att få stödja andra människor,
sex av tio gör praktiska eller direkta hjälpinsatser för andra människor. Nästan alla, 98 procent, säger även att de vill göra en ideell insats under det kommande året, visar undersökningen.

– Det är otroligt roligt att viljan att fortsätta att engagera sig är så stor,
eftersom vi vet att människor mår bra av att engagera sig ideellt och
att vara delaktiga i samhället, säger Vanja Höglund i ett
pressmeddelande.

Fler resultat från undersökningen: 52 procent engagerar sig i barn-, ungdom, kvinno– och pensionärsföreningar, 58 procent gör praktiska eller direkta insatser för andra människor. 51 procent engagerar sig från en gång i veckan till några gånger i månaden, 48 procent har hjälpt/gett stöd åt andra människor och gjort en konkret insats, 98 procent kan tänka sig att under det kommande året engagera sig igen.

Volontärbyrån>>

POSK skriver i sin vision och program:
I Svenska kyrkan finns det och behövs många som tar ansvar och gör ideella insatser inom olika områden. POSK vill, som ett uttryck för vår kyrkosyn, värna om det ideella engagemanget och ta till vara de frivilligas olika kompetenser samt stimulera och utveckla engagemanget genom utbildning, delaktighet, inflytande och ansvar.

Svenska kyrkans sociala roll

Skrivet av

I fredags den 16 maj var jag med på ett frukostseminarium "Varför vill Göteborgs Stad inte ha idéburen vård?"

Det var Göteborgs kyrkliga stadsmission, Bräcke diakoni, Göteborgs räddningsmission och Skyddsvärnet i Göteborg, fyra medlemsorganisationer i Famna som bjöd in till seminariet.

Famna>> är en paraplyorganisation som verkar för att regering och riksdag utvecklar en samlad politik för den idéburna vård- och omsorgssektorn i syfte att stimulera dess utveckling och tillväxt. Särskilt viktiga är frågorna om upphandlingar och avtal, tillgång till ekonomiska medel för utveckling och/eller nyetablering samt behovet av kunskap och synliggörande av den verksamhet och de värden som idéburen vård och social omsorg utan vinstsyfte representerar.

I Göteborgs bjöds de ledande företrädarna för kommunens partier in till en debatt som leddes av Lina Färm. I Göteborg har kommunen beslutat sig för att inte erbjuda LOV – Lagen om valfrihet. Det är socialdemokraterna och de röd-gröna som röstade ner förslaget när alliansen ville införa LOV. Socialdemokraterna förklarade att man var rädd för att den lagen skulle öppna för enbart vinstdrivande företag och inte kunna garantera kvaliteten av vården.

Lotta Säfström, direktor för Stadsmissionen i Göteborg, inledde morgonen med att berätta om vilka olika verksamheter som de och de övriga organisationerna erbjuder och hur många volontärer som engageras i deras verksamheter. Och hon avslutade med att säga att om tio år kommer de troligen inte att vara kvar ifall politikerna i Göteborg inte ändrar sin inställning till organisationerna som vill driva verksamhet inom socialt företagande.

Bräcke Diakonis direktor Martin Ärnlöv avslutade seminariet med att berätta att för ett par år sedan drev de sextio procent av sin verksamhet i Göteborg, nu har de bara kvar sexton procent av sin verksamhet i Göteborg. Bräcke diakoni är det största nonprofit-företaget i Sverige.

På lördagen läser jag en krönika i Göteborgs-Posten. Det är Tomas Sjödin som skriver under rubriken "Allergisk mot konkurrens", där han berättar om besök han gjort på olika arbetsintegrerade sociala företag. Han berättar också om en dag som ordnades på Svenska mässan där Stora sociala företagsdagen ordnades. Där samlades 350 människor från alla hörn av samhället. Och så skriver han:

"-Vad mycket spännande som sker i Göteborg! Och vad mycket som kan hända när myndigheter, företag, föreningar, kyrkor, enskilda och, jag höll på att säga – Gud vet allt – samarbetar. Göteborg ligger i täten i landet vad sociala företag beträffar och visionen är att de drygt trehundra som i dag är anställda på detta sätt inom några år ska vara tusen."

Där ser man hur olika det kan uppfattas. Å ena sidan ligger Göteborg i framkant – å andra sidan kommer verksamheterna att läggas ner inom tio år om inte reglerna förändras i Göteborg.

Debatten i fredags fick mig att förstå vikten av att vi i Svenska kyrkan på alla plan visar att vi kan och vi vill vara med som en aktör när det gäller den sociala rollen i svenska samhället. Att vår kompetens och kvalitet när det gäller människovärde och diakonal omsorg är omistlig som ett komplement i det svenska samhället. Och därför gäller det också att vi är med och påverkar våra politiker och driver de sociala frågorna på alla plan

Ur POSKs vision och program>>

Svenska kyrkans sociala roll

Vi lever i ett samhälle som snabbt förändras. Det finns nu möjligheter för Svenska kyrkan att på ett nytt sätt vara aktör i samhället och därigenom möta människor i nya sammanhang. Staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har slutit en överenskommelse med organisationer inom den ideella sektorn i syfte att underlätta och öka det samhälleliga ansvarstagandet från dessa och här finns stora förväntningar på att kyrkan tar ansvar som aktör. Svenska kyrkan är i dag den klart största organisationen inom denna sektor.

POSK vill verka för att församlingar och pastorat noga följer denna utveckling och utifrån sitt uppdrag som kyrka överväger på vilket sätt man kan ta ansvar och finnas närvarande i samhällslivet. Exempel på detta är verksamhet inom förskola, fritidsgård, hemtjänst och boenden av olika slag. POSK anser att även begravningsbyråverksamhet har en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift med
dess diakonala och liturgiska dimension. Begravningsbyråverksamhet i Svenska kyrkans regi bör därför vara tillåten.

Svenska kyrkan har en lång tradition av engagemang inom bland annat sjukvård och skola. Det är fortsatt en angelägenhet för kyrkan att, när det finns förutsättningar, själv bedriva sådan verksamhet. För verksamhet som kräver större investeringar och mycket personal bör man finna organisatoriska former som inte riskerar att sådan verksamhet sammanblandas med och urholkar de lokala enheternas ekonomi. Sådana verksamheter bör därför normalt bedrivas organisatoriskt fristående från, men i nära samverkan med församlingar och pastorat.

Läs vad POSK säger om Kyrkans roll i den sociala ekonomin>>

Arkiv
Kategorier