Per och Gunvor motionerade till kyrkomötet

Skrivet av

Per Lindberg och Gunvor Torstensson har till kyrkomötet motionerat om kyrkoantikvarisk ersättning för övertaliga kyrkor.

Motion 2014:86>>

Sveriges Radio Skaraborg P4 tar upp motionen>>.

En församling kan drabbas av skyhöga kostnader för att upprusta
sin kyrka. För en liten församling kan det handla om en miljonsmäll om
oturen är framme. Nu vill kyrkopolitiker ändra på reglerna.

Per Lindberg är kyrkopolitiker från Skövde. Tillsammans med Gunvor Torstensson från partiet POSK (Politiskt obundna) har han skrivit en motion till kyrkomötet där de båda vill ha en översyn av reglerna för kyrkoantikvarisk ersättning.

Om en kyrka t ex har ett skiffertak så måste en reparation/upprustning innebära att ett nytt skiffertak läggs, en kostnad på flera miljoner kronor.
– Vi vet ett exempel på en kyrka i Skaraborg som drabbats av just en sådan reparation. Det är en liten församling med knappt 100 invånare.  Bidragen täcker 80 procent av kostnaden, men med så dyr reparation blir det ändå nästan en miljon för församlingen att betala, menar Per Lindberg.

Motionärerna anser att reglerna ska ändras på så sätt att små församlingar vars kyrkor används sällan inte ska ha samma krav på att använda t ex ursprungsmaterial i samband med reparationer. I exemplet med skiffertak, skulle ju ett plåttak vara betydligt billigare.

– De nuvarande reglerna skapades på 90-talet. Men det vi sett de senaste 20 åren är en kraftig urbanisering och avfolkning på landsbygden, påpekar Per Lindberg.

Tomas Ektomas.ek@sverigesradio.se

Ur POSKs vision och program:
POSK anser att all förvaltning av egendom i kyrkan ska göras i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Förvaltarskapet i bibeln utmärks av att vi av Gud har fått gåvor, som både vi och våra medmänniskor ska ha glädje av. Att förvalta dessa Guds gåvor är ett uppdrag som sträcker sig mot framtida generationer. POSK menar därför att all egendoms- och kapitalförvaltning ska vara långsiktig, effektiv och bedrivas på ett etiskt och ekologiskt ansvarigt sätt.

(…)

Våra kyrkor och kyrkogårdar är viktiga kulturarv som POSK starkt vill värna. Svenska kyrkan har också tillgångar i form av jord, skog och värdepapper. POSK vill genom en klok förvaltning av kyrkans egendom och ekonomiska medel bevara dessa värden och därigenom skapa förutsättningar för en aktiv församlingsverksamhet.

Foto: Falkenbergs kyrka i Göteborgs stift. Bilden används endast som illustration och har inget med innehållet i artikeln att göra.

Vad gör jag egentligen?

Skrivet av

Nu är första sessionen på kyrkomötet framme vid sitt upplopp. De allra flesta utskotten har behandlat alla sina betänkanden och håller på att slutjustera. Några är redan helt färdiga.

Efter lunchen finns det möjlighet för ledamöterna att gå på en specialvisning av "Himlen är här" i Uppsala domkyrka. (Om man inte behöver arbeta i sina utskott).

Kl 16.00 är det plenum där vi har några få ärenden och sedan är det ajournering till novembermötet.

Den vanligaste frågan som jag har fått den här veckan är "Vad gör du under kyrkomötet?"

Ja, det kan man verkligen fråga sig. Jag sitter ju i kyrkomötet, men jag är också vald som 2:e vice ordförande i presidiet. Och presidiet är inte utskottsplacerade. Det är heller inte de ordinarie ledamöterna i kyrkostyrelsen. Så vi är några personer som den här sessionen har lite mer luft i schemat.

Det ligger dock andra möten som vi går på. Presidiemöten där vi planerar olika saker. (Kyrkostyrelsen har också olika möten och sammanträden).

Sen känns det viktigt att få gå här och prata med de olika ledamöterna. Vi är i helt ny miljö, nytt presidium, många nya ledamöter. Det är mycket vi får pröva oss fram för att få att fungera. Och det finns förbättringspotential på vissa saker.

En sak som jag personligen tycker är väldigt bra är att vi numera äter alla tillsammans i huset. Det innebär att man hamnar kanske tillsammans med sitt utskott, eller bara bredvid den som råkar sitta vid bordet. Man lär känna nya människor från olika stift och nomineringsgrupper. Och det är mycket befrämjande för mötet tror jag.

För visst händer det något när vi delar liv och bröd med varandra!

3 skrivelser, 109 motioner blir 87 betänkanden (tror jag, lite osäker på siffran just nu). Det är dessa betänkanden som kyrkomötet ska behandla i plenum i höst. Så snart de är justerade kan du läsa dem på www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet

 PS – på tal om att äta. Biskop Martin, Linköping, utmanade visst sitt stift i #köttfrifredagslunch Nu ska jag gå och leta upp honom för att kolla hur det går i dag med det.

 

 

Kyrkomötesbubbla

Skrivet av

Jag ser i mitt sociala medie-flöde att bok och biblioteksmässan i Göteborg håller på att dra igång. Flera personer i flödet säger sig lämna verkligheten och nu gå in i "bokmässebubblan".

Vi som befinner oss i Uppsala och kyrkomötet befinner oss istället i "kyrkomötesbubblan".

Just nu pågår utskottsarbetet. I åtta utskott sitter ledamöterna och diskuterar de olika motionerna och skrivelserna som de fått på sitt bord. Det blir delanden, tyckanden och ibland debatteranden. Och till slut kommer utskottet fram till ett gemensamt förslag som de lägger fram för kyrkomötet. Debatten och besluten ska tas i november.

Vi är i nya lokaler och det är mycket som är nytt för oss alla – inte bara de nya ledamöterna. Det är spännande och ibland stöter vi på lite hinder. Men kyrkokansliet gör sitt bästa för att hjälpa till med allt praktiskt.

Det är spännande eftersom vi kommer från olika delar av Sverige och har med oss en massa olika erfarenheter. Det blir möjligheter att dela med sig och nätverka i pauser och måltider.

Kyrkohandboksförslaget har fått en del medial uppmärksamhet. Det är ingen fråga som ligger på kyrkomötets bord just nu – men i morgon är det redan bestämt att vi ska ha ett seminarium om hur arbetet fortskrider och sedan samtal i utskotten om kyrkohandboken, innan utskotten upptar sina förhandlingar igen.

I dag passade vår kyrkomötesgrupp på att ta ett foto. Det är rasande kallt i Uppsala och vi frös – men så här ser vi ut!

Alla offentliga förhandlingar (vilka inte är så många under denna session) kan du se här>>

http://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/

 PS: 2017 har vi flyttat kyrkomötet så att det inte krockar med bok och biblioteksmässan – så då kan vi gå in i båda bubblorna!

Nu kör vi igång

Skrivet av

I morgon startar kyrkomötet med den officiella invigningen. Men redan nu samlas en del av ledamöterna i Uppsala. Det är valberedning. Det är biskopsmöte. Det är presidiemöte – både för kyrkomötets presidium och kyrkostyrelsens presidium.

Gruppledarna ska träffas – det förbereds och planeras.

Direkt efter gudstjänsten och den högtidliga invigningen i morgon kl 14.00 i Domkyrkan så startar kyrkomötet i Uppsala konsert och kongress. Vi ska välja alla utskott och sen drar deras arbete igång. 109 motioner och 3 skrivelser ska behandlas i de olika utskotten.

Vi kommer på torsdag att ha en eftermiddag där vi får information om och diskuterar kyrkohandboksarbetet. I dag riktas det tung kritik mot kyrkohandboksförslaget – framförallt är det musikdelen som får kritik.

Sveriges Radio: Tung kritik mot kyrkans musikarbete>>

DN: Maria Schottenius: Snälla ärkebiskop Antje Jackelén: Styr upp det här!>>

På torsdag går också ryktet om att det ska komma en debattartikel med personer från kultureliten som också framför sin kritik. Det kan nog bli en intressant diskussion på torsdag.

Jag får se hur mycket jag hinner att blogga under veckan.

Men det finns många som twittrar – du kan följa med under #kyrkomotet

Tweets om "Kyrkomotet">>

Mist behörighet

Skrivet av

Nyheten som når oss i eftermiddag är att prästen Olle Fogelqvist i Halland har mist sin behörighet som präst efter en predikan som han höll för cirka ett år sedan. Domkapitlet i Göteborg tog beslutet i dag.

Anledningen, enligt pressmeddelandet>>, är att i predikan förklarade prästen, att de som säger ja till prästvigda kvinnor går miste om frälsningen.

Och biskop Per Eckerdal säger:

– Han har uttryckt sig på ett sådant sätt, att villkoret för frälsning
är att man säger nej till prästvigda kvinnor, att det är ett villkor för att vara accepterad av Gud. Detta är inte förenligt med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära.
(…)
– Bara tanken på att prästens kön skulle vara frälsningsavgörande är häpnadsväckande, säger Per Eckerdal.
Domkapitlet har kunnat ta del av predikan genom den inspelning som gjordes i kyrkan.

Kyrkans Tidning: Hallandspräst avkragas för predikan om prästvigda kvinnor >>

P4 Sjuhärard: "Ingen himmel för kvinnopräster" – präst avsatt efter predikan>>

Dagen: Präst avkragad efter ”omdömeslös” predikan>>

Expressen: Motsätter sig kvinnliga präster – mister jobbet>>

Jaha… då kan vi fundera över om domkapitlet i Göteborg har gjort rätt. Enligt Kyrkans Tidning kommer beslutet att överklagas:

Både Fogelqvist och hans advokat säger att de kommer att överklaga beslutet till Överklagandenämnden.

-Jag är mycket besviken. Det är inte vad vi förväntat oss och det är inte i enlighet med Svenska kyrkans ordning. Vi kommer att överklaga beslutet, säger advokaten Andreas Karlgren, som befarar en helt ny praxis om detta beslut skulle stå fast.

– Det finns inget motsvarande beslut. Inte ens Karl den elfte ingrep mot präster som predikade mot kungen  om de hade predikat efter Guds ord.

Olle Fogelqvist säger sig bara ha predikat över 1 Kor 14>>

Vad som har sagts i predikan vet inte jag eftersom jag inte var där eller har hört det inspelade bandet.

Men om det är som domkapitlet säger, att Fogelqvist har ställt motståndet till prästvigda kvinnor som avgörande för frälsningen så är det oerhört! Och definitivt inte förenligt med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära.

POSK skriver i sin vision och program>>:

De olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska kyrkan utgör en rikedom, och förutsätter att alla är beredda att respektera varandras olika uppfattningar och att följa demokratiskt fattade beslut.

(…)
För POSK är det en självklarhet att det finns diakoner, präster och
biskopar av båda könen i Svenska kyrkan. POSK är emot särbehandling på grund av kön, såväl när det gäller anställda och förtroendevalda som övriga frivilliga i Svenska kyrkan.

16 på listan

Skrivet av

16 personer har tackat ja till att ställa upp i biskopsvalet i Växjö stift. Vilka det slutligen blir som är med i nomineringsvalet avgörs den 27 september.

  • Jan-Olof Aggedal, 53 år, TD, kyrkoherde i Lomma församling, kontraktsprost i Bara kontrakt
  • Hans Almer, 62 år, TD, FM, stiftsadjunkt med ansvar
    för teologiskt och strategiskt utvecklingsarbete för församlingar och
    pastorat i Göteborgs stift
  • Tomas Fransson, 46 år, TD, komminister i Vetlanda pastorat
  • Anders Göranzon, 54 år, PhD, präst, utsänd av
    Svenska kyrkan som universitetslektor i praktisk teologi vid University
    of KwaZulu-Natal, Sydafrika
  • Anna Hult, 41 år, komminister i Ryssby pastorat, kyrkoherde i Ryssby pastorat from 1 januari 2015
  • Kjell O Lejon, 56 år, TD, PhD, MA, präst, professor i religionsvetenskap med inriktning mot historisk teologi vid Linköpings universitet
  • Patrik Magnusson, 41 år, FM, kyrkoherde i Jämjö pastorat
  • Monica May, 54 år, kyrkoherde i Eskelhems pastorat, hedersprost
  • Christopher Meakin, 57 år, TD, präst, chef för ekumenikenheten på kyrkokansliet i Uppsala, prost
  • Fredrik Modéus, 50 år, församlingsherde i Lunds domkyrkoförsamling, doktorand i systematisk teologi
  • Thomas Petersson, 46 år, domprost i Växjö stift
  • Ann-Christine Roxberg, 62 år, präst, föreläsare
  • Lars Gunnar Selinder, 53 år, FM, präst, pastoralchef i Växjö pastorat (norra delen)
  • Katarina Toll Koril, 51 år, kanslichef Växjö stiftskansli, prost
  • Peter Wickström, 52 år, stiftsadjunkt för strukturfrågor i Växjö stift
  • Peter Wänehag, 56 år, kyrkoherde i Kalmar pastorat, hedersprost

Allt om nomineringsvalet:

https://www.svenskakyrkan.se/vaxjostift/nomineringsval

Alla nominerade kandidater (och vilka som tackat nej till nominering):

https://www.svenskakyrkan.se/vaxjostift/nominerade-kandidater

Tidsplanen för biskopsvalet i Växjö:

https://www.svenskakyrkan.se/vaxjostift/tidsplan

Kyrkans Tidning: http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/16-har-tackat-ja-till-nominering-i-vaxjo-biskopsval

Dagen: http://www.dagen.se/nyheter/nagon-av-dem-kan-bli-biskop-i-vaxjo-stift/

Kyrkan som politisk aktör

Skrivet av

Det finns på flera håll en uppfattning om att kyrkan inte ska engagera sig politiskt. Men precis som Jesus var politisk behöver kyrkan vara det. Jesus har under seklernas lopp använts av de flesta politiska schatteringar. Så nog var han politisk men omöjlig att fånga i någon partifålla.

(…)

Om tre år firar vi att det gått 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina teser på kyrkporten i Wittenberg. Därmed startade den kyrkliga revolt som fått namnet reformationen. Inför jubileet publicerar den evangeliska kyrkan i Tyskland en rad skrifter. I en antologi med namnet ”Reformation und Politik” konstaterar Johannes Goldenstein att ”samhället har rätt att få del av kyrkans andliga bidrag i aktuella och långsiktiga samhällsfrågor och politik”. Han skriver vidare att kyrkan har ett medansvar för samhällsgemenskapen och det offentliga livet.

(…)

Detta speglar vad kyrkans politiska engagemang handlar om; det gäller inte att skaffa sig makt, utan om att tron tvingar oss att vara en kraftfull röst i samhällsutvecklingen.

Så skrev biskop Åke Bonnier i måndags på DN debatt.
DN: Kyrkan måste fortsätta vara en politisk kraft>>

Det är självklart att kyrkan ska vara en del av samhället. Lika självklart blir det då att kyrkan också blir en politisk kraft. Det vill säga, tycker och tänker om politiska frågor som berör människovärdet och diakonala frågor i samhället.

Men lika självklart blir det för kyrkan att inte vara partipolitisk.

Kyrkan är en kraft att räkna med i samhället. Kyrkan är en kraft och en röst som tydligt ska ljuda – med evangelium om Jesus Kristus och Guds kärleksbudskap.

Lika självklart är det att enskilda människor, som utifrån sina övertygelser, tar ett samhällsansvar och ställer upp på olika partiers listor inför valet på söndag. Där deras politiska övertygelse går hand i hand med deras tro och önskan att ta ansvar och arbeta för ett gott samhälle.

Och för oss i POSK är det lika självklart att när vi kommer in i kyrkans hägn och beslut så är det Jesus Kristus i första hand och ingen partipolitik som styr oss.

Ur POSKs vision och program>>:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Svenska kyrkan som välfärdsaktör

Skrivet av

Svenska kyrkan har under lång, lång tid var en stor aktör i välfärdssamhället. Går vi långt tillbaka så var det Svenska kyrkan den som ledde när det gällde skola och vård.

Men detta ser annorlunda ut nu. Det är vi många som vill ändra på. POSK har tydligt skrivit i Vision och program om hur vi ser på Svenska kyrkan och den sociala ekonomin. Vad vi säger om det läser du längre ner.

Jonas Lindberg, präst, forskare och POSKare i Uppsala stift skriver på sin blogg:

För att Svenska kyrkan och andra religiösa aktörer ska ha något att faktiskt bidra med som välfärdsaktör krävs alltså en förmåga att lösa problem åt andra. Om det handlar om pedagogik eller sjukvård gör religiösa aktörer klokast i att använda sig andras kompetens i enlighet med den funktionella differentieringen. Men jag tror att det som religiösa aktörer kan bidra till på ett särskilt sätt är människovärdet, som den drivande faktorn, snarare än ekonomiskt vinstintresse. Det gäller naturligtvis inte minst när situationen inom skola och äldrevård är så omdebatterad på den punkten.

Läs hela Jonas Lindbergs blogg här: Skola och omsorg är en valfråga också för religiösa aktörer>>

Ur POSKs Vision och program>>:

Svenska kyrkans sociala roll

Vi lever i ett samhälle som snabbt förändras. Det finns nu möjligheter för Svenska kyrkan att på ett nytt sätt vara aktör i samhället och därigenom möta människor i nya sammanhang. Staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har slutit en överenskommelse med organisationer inom den ideella sektorn i syfte att underlätta och öka det samhälleliga ansvarstagandet från dessa och här finns stora förväntningar på att kyrkan tar ansvar som aktör. Svenska kyrkan är i dag den klart största organisationen inom denna sektor.

POSK vill verka för att församlingar och pastorat noga följer denna utveckling och utifrån sitt uppdrag som kyrka överväger på vilket sätt man kan ta ansvar och finnas närvarande i samhällslivet. Exempel på detta är verksamhet inom förskola, fritidsgård, hemtjänst och boenden av olika slag. POSK anser att även begravningsbyråverksamhet har en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift med dess diakonala och liturgiska dimension. Begravningsbyråverksamhet i Svenska kyrkans regi bör därför vara tillåten.

Svenska kyrkan haren lång tradition av engagemang inom bland annat sjukvård och skola. Det är fortsatt en angelägenhet för kyrkan att, när det finns  förutsättningar, själv bedriva sådan verksamhet. För verksamhet som kräver större investeringar och mycket personal bör man finna organisatoriska former som inte riskerar att sådan verksamhet sammanblandas med och urholkar de lokala enheternas ekonomi. Sådana verksamheter bör därför normalt bedrivas organisatoriskt fristående från, men i nära samverkan med församlingar och pastorat.

Väldigt social

Skrivet av

Sitter på 6-tåget från Göteborg mot Uppsala. Den här helgen ska jag vara med på Kyrkomusiksymposiet och det ska bli väldigt spännande. Jag hade tänkt att vi skulle ha ett utställningsbord, men av olika anledningar blev det inte så. Jag hoppas att de som är intresserade av vad POSK vill med kyrkomusiken ändå kan komma och prata med mig.

Vi skriver ju i vår vision och program:

Musiken i kyrkan är ett redskap för att utforska, förmedla och fördjupa tron. Detta ska ske med hjälp av en musikalisk bredd. Musiken är en viktig del i vårt gudstjänstliv och tillför en dimension som förstärker och förtydligar evangeliet om Jesus Kristus.

Sveriges Kyrkosångsförbund är Sveriges i särklass största körorganisation och körsång är en av Svenska kyrkans största ungdomsverksamheter. Svenska kyrkan är en betydande aktör i det offentliga kultur- och musiklivet i landet. POSK vill med kraft verka för att stärka musiken i församlingarna.

Men jag får berätta mer om Kyrkomusiksymposiet senare i helgen.

Nu vill jag lyfta en rolig grej jag hittade i mitt flöde. Det är Martin Garlöv (en av våra duktiga POSKare i Uppsala stift) som delar med sig av vad han hittat. Påve Franciskus videochattar i en Google Hangout med ungdomar från fem kontinenter, samtidigt!

Who are you video-chatting with? Oh, just with Pope Francis>>

Det här är ju bara så lysande bra! Självklart ska man använda alla nya medel för att nå ut.

Jag har inte hört om någon av våra biskopar har gjort detta, chattat i en hang-out, men jag vet att flera biskopar har ett ungdomsråd som de träffar regelbundet.

Men det är väl hög tid att åter försöka sammanställa en lista över hur sociala våra biskopar är. Jag gör ett försök här (garanterar inte att den är komplett!).

Ärkebiskop Antje Jackelén

Biskop Per Eckerdal, Göteborgs stift

Biskop Tuulikki Koivunen Bylund, Härnösands stift 

Biskop Esbjörn Hagberg, Karlstads stift 

Biskop Martin Modéus, Linköpings stift

Biskop Hans Stiglund, Luleå stift 

Biskop Johan Tyrberg, Lunds stift

Biskop Åke Bonnier, Skara stift

Biskop Eva Brunne, Stockholms stift

Biskop Hans-Erik Nordin, Strängnäs stift 

Biskop Ragnar Persenius, Uppsala stift

Biskop Sven-Bernhard Fast, Visby stift

Biskop Thomas Söderberg, Västerås stift 

Biskop Jan-Olof Johansson, Växjö stift

Ni som går in på länkarna kommer att upptäcka att många av de twitterkonton som finns för biskoparna inte är i bruk.

Det är några få biskopar som är mycket flitiga på de sociala medierna, några är där sporadiskt och några är där inte alls. Om detta kan man tycka olika – men tror inte ni att Jesus hade använt alla de till buds stående medlen för att sprida sitt budskap om han hade haft det?

Nu använde han sig av den metod som fungerar bäst – mun till mun-metoden. Det är samma metod som vi använder i de sociala medierna, det är bara forumet som är annorlunda.

Jag hoppas att vi får se betydligt fler av våra biskopar ute i de sociala medierna, också! Deras olika röster behövs för vår Svenska kyrka!

 

Frihet att välja

Skrivet av

En av POSKs hjärtefrågor – eller valfrågor – är frågan om att stärka kyrkans roll i den sociala ekonomin. Förra året skrev vi en del om det (du kan läsa det här>>)

För POSK är det viktigt att kyrkan, med all den kompetens som vi har när det gäller människovärde och själavård, får möjlighet att också ta del i den sociala ekonomin. Att driva förskolor, skolor, äldrevård, vårdcentraler eller begravningsbyråer. Vi tror och vi vet att vi har en viktig dimension att tillföra.

På några ställen är det tillåtet och en del församlingar ligger långt framme, där de har möjlighet och resurser.

Men i Göteborg är det omöjligt. Göteborgs kommun låter inte idéburna vårdföretag vara med och ta ansvar i samhället. Göteborgs kyrkliga stadsmission, Räddningsmissionen, Bräcke diakoni med flera som är med i Famna Väst skriver i dag en debattartikel i Göteborgs-Posten.

GP: Göteborg stänger ute idéburna vårdföretag>>

I stället finns inom Göteborgs stad ett kategoriskt motstånd mot
privata utförare, där alla buntas ihop och väljs bort. Oavsett om de är kommersiella bolag som delar ut vinst till aktieägare – eller idéburna organisationer som återinvesterar i verksamheten.
Ett talande exempel är Bräcke diakoni, som vuxit till en av landets
största non profit-aktörer. Expansionen sker dock främst i bland annat Stockholm och Jönköping. I hemstaden Göteborg har man i stället fått draner på verksamheter.

(…)
Trots att det sedan 2012 finns en överenskommelse om samverkan mellan kommunen och den sociala ekonomin anlitas våra organisationer allt mindre av Göteborgs stad. Flera välfungerande verksamheter har fått avvecklas därför att kommunen i stället har byggt upp egna.

Den verksamhet som Svenska kyrkan startat genom Göteborgs kyrkliga stadsmission och Bräcke diakonigård är omistlig! Det är viktiga verksamheter, både för samhället och för Svenska kyrkan. Och framför allt för alla patienter, vårdtagare och medlemmar. Om den verksamheten läggs ner i Göteborg så kommer samhället i Göteborg att bli väldigt fattigt och förlorar en del av sin själ som har präglat staden under lång tid.

Flera motioner i årets kyrkomöte tar upp frågan om socialt företagande. Och flera utredningar har också gjorts under åren. Bland annat av biskop Per Eckerdal som då var direktor för Bräcke diakoni.

Per Eckerdal: Arbetsformer i förändring>>

Rapport: Svenska kyrkan och välfärden av Miriam Hollmer och Anders Bäckström>>

Ur POSKs vision och program:

Svenska kyrkans sociala roll

Vi lever i ett samhälle som snabbt förändras. Det finns nu möjligheter för Svenska kyrkan att på ett nytt sätt vara aktör i samhället och därigenom möta människor i nya sammanhang. Staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har slutit
en överenskommelse med organisationer inom den ideella sektorn i syfte att underlätta och öka det samhälleliga ansvarstagandet från dessa och här finns stora förväntningar på att kyrkan tar ansvar som aktör. Svenska kyrkan är i dag den klart största organisationen inom denna sektor.

POSK vill verka för att församlingar och pastorat noga följer denna utveckling och utifrån sitt uppdrag som kyrka överväger på vilket sätt man kan ta ansvar och finnas närvarande i samhällslivet.
Exempel på detta är verksamhet inom förskola, fritidsgård, hemtjänst och boenden av olika slag.

POSK anser att även begravningsbyråverksamhet har en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift med dess diakonala och liturgiska dimension. Begravningsbyråverksamhet i
Svenska kyrkans regi bör därför vara tillåten.

Svenska kyrkan har en lång tradition av engagemang inom bland annat sjukvård och skola. Det är fortsatt en angelägenhet för kyrkan att, när det finns förutsättningar, själv bedriva sådan verksamhet. För verksamhet som kräver större investeringar och mycket personal bör man finna organisatoriska former som inte riskerar att sådan verksamhet sammanblandas med och urholkar de lokala enheternas ekonomi. Sådana verksamheter bör därför normalt bedrivas organisatoriskt fristående från, men i nära samverkan med församlingar och pastorat.

Arkiv
Kategorier