fbpx

En partipolitiskt fri kyrka

Det finns en anledning till att vi som ställer upp för POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) har gjort just det.

Skälet är att vi inte tycker att det ska vara partipolitik som styr kyrkan. Även om många av våra POSKare är politiskt förtroendevalda i andra sammanhang, så vill de när de tar ansvar i Svenska kyrkan, lämna just partipolitiken utanför och sätta kyrkan i första hand.

Micael Terstedt från Sundbyberg POSK, Stockholms stift, skriver på Aftonbladet.se om när just partipolitiken fått inverka på ett sätt som som påverkar kyrkans verksamhet på ett negativt sätt. Tyvärr finns det fler exempel från andra ställen också.

Aftonbladet.se: Befria Svenska kyrkan från politiska partier>>

POSK vill att kyrkan ska fungera utan styrning från politiska partier – att det ska vara kyrkans uppdrag och verksamhet som ska sättas i första rummet – oberoende av politisk färg eller hemvist.

Tänk om vi kunde nå det målet redan 17 september 2017 när det är kyrkoval nästa gång?

Ur POSKs vision och program:
POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är en demokratisk riksorganisation för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda i Svenska kyrkan utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti. (…)

Rekryteringsbasen för POSK är gudstjänst- och församlingsgemenskaperna kring våra kyrkor. Kyrkan består av alla sina medlemmar, inte bara de som på olika sätt har ett samhällspolitiskt engagemang. Det är gemenskapen och det lokala förtroendet i församlingen som avgör vilka som företräder POSK. (…)

POSK anser att återhållsamhet med arvodering av förtroendeuppdrag ska iakttas, särskilt i den egna församlingen. Däremot bör man få ersättning för förlorad arbetsförtjänst.

Hejdå 2014 – Hej Hej 2015

Sista dagen på året – kan vara dags att summera kanske? Blev det ett bra år?

Nu tänker jag på POSK i första hand. Vi har klarat av vårt första år på mandatperioden. Alla förtroendevalda har satt sig in i organisationen, format sitt jobb och sitt lokala uppdrag. Nu är det tre år kvar.

Två år att arbeta praktiskt (2015 och 2016) – ett år (2017) att driva kyrkoval på. Det är vad vi har framför oss.

Vilka mål har vi? Vad är det för frågor vi vill driva?

Givetvis är det våra tre valfrågor som vi driver, församlingen i centrum, kyrkans roll i den sociala ekonomin och ett enklare och billigare valsystem i Svenska kyrkan.

Våra valfrågor  

Vid kyrkoeftermiddagen den 8 februari 2015 i Uppsala så kommer vi att presentera hur stiftsorganisationerna kan arbeta praktiskt med vårt program och hjälpa till att implementera programmet i de lokala grupperna. Alla POSKare är välkomna att vara med på POSK-eftermiddagen. Läs mer här och anmäl dig!
https://www.posk.se/2014-2017/kyrkodagar-2015/kyrkoeftermiddag-2015

Det är viktigt att fundera praktiskt hur ni vill jobba – vad är det ni ska göra i er församling och ert pastorat? Hur ska kyrkan jobba? Vad är det bästa för att stärka församlingarna? Gudstjänstlivet? Ordet och tron?

Jag önskar er alla ett riktigt Gott nytt 2015! Med spännande och livgivande diskussioner – härliga gudstjänster och gudsmöten. Med aktiva förtroendevalda som tar ansvar och plöjer för ordet!

Religiositet och kyrkoval

Professor Lennart Weibull från Göteborgs universitet har delat med sig av sin artikel och analys efter kyrkovalet 2013. Artikeln finns med den senaste SOM-undersökningen som publiceras i boken ”Brytningstider”>>

I artikeln har Lennart Weibull tittat på sambandet mellan indikationer på religiositet och intresset för att delta och rösta i kyrkovalet.

”Är då kyrkoval med ett större valdeltagande en omöjlighet i nuvarande form? Frågan kan besvaras med både ja och nej. Svaret är ja om frågan gäller att öka valdeltagandet något. Valet 2013 hade faktiskt ett högre valdeltagande än valet 2009. Mycket tyder på att det var Sverigedemokraternas mobilisering och den motmobilisering den mötte som drev upp andelen röstande. Det kan säkert komma upp andra frågor som kan öka engagemanget bland de kyrkotillhöriga. Men svaret är nej om man tror att valdeltagandet kan stiga till eu-valsnivå. Det som gör att man har anledning att vara pessimistisk är att valet även bland de mest berörda inte bedöms särskilt viktigt. Varken bland de politiskt mest intresserade eller bland de mest regelbundna kyrkobesökarna når andelen som anser valet viktigt upp till mer än 50 respektive 70 procent – och då talar vi ändå om små och engagerade grupper.”

Läs hela artikeln och undersökningen här:

 

Lennart Weibull är en av grundarna av SOM-institutet. Han är också förtroendevald i Svenska kyrkan i Göteborg.

Hur mycket är det värt?

Kyrkans Tidnings framsida i dag visar hur mycket de förtroendevalda får betalt i olika pastorat och församlingar. Nivåerna skiljer sig mycket enligt Kyrkans Tidnings tabell. (Artikel på sidan 4 i KT nr 50/14)

Mest pengar får ordföranden i Örebro pastorat med 86 000 medlemmar. Men det visar sig att det inte är medlemsantalet som är det som avgör. Ganska mycket får även ordföranden i Sankt Johannes församling med
6 700 medlemmar.

I artikeln får vi veta vad de olika ordförarna gör för sina arvoden och hur det ser ut.

Jag tycker det är ett problem att Kyrkans Tidning tar upp förlorad arbetsförtjänst när de räknar på arvodet.

POSK skriver i sin vision och program>>:
POSK anser att återhållsamhet med arvodering av förtroendeuppdrag ska iakttas, särskilt i den egna församlingen. Däremot bör man få ersättning för förlorad arbetsförtjänst.

Det är självklart att man ska kunna få ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Annars blir det helt omöjligt att få personer i arbetsför ålder att kunna ställa upp. (Här gäller det också att lösa det praktiskt för dem som har egen firma och inte en fast månadsinkomst, som de som är fast anställda.)

Däremot så anser POSK att arvodering överlag ska vara restriktiv. Särskilt på lokal nivå.

För visst ska vi kunna ställa vår yrkeskunskap och vår erfarenhet till förfogande i kyrkan? Utan att behöva få betalt för allt?

POSK har drivit frågan om arvoden under lång tid. Som så mycket annat så ser det väldigt olika ut i församlingar och pastorat. Jag skrev bland annat på förra bloggen (2011) om när ledamöter i Falun drev frågan om lägre arvoden.

http://poskvalblogg.blogspot.se/2011/01/falu-posk-avstar-arvodet.html

Sista ordet om arvoden är inte sagt ännu. Förlorad arbetsförtjänst – JA, höga arvoden – NEJ!

Fotnot: Jag är mycket irriterad över att artikeln i Kyrkans Tidning inte finns publicerad på webben, så den går inte att länka. Men detta får jag skriva en egen bloggpost om…

Uppdaterad kl 15.20
Det kom en kommentar från Anders Brunnstedt, POSK i Falun, som skriver:

"En kommentar till arvodesgenomgången i KT. Falun har länge legat högt – redan 2008 hade en av mina företrädare(då ordf i kyrkonämnden http://www.kyrkanstidning.se/nyhet/stora-skillnader-i-arvoden)  ca 145 000 kr/år fast arvode. Det var kopplat till prisbasbeloppet vilket innebar att arvodesbeloppet för 2013 var ca 155 000 kr/år. Nu är det alltså ett fast arvode 144 000 kr/år utan koppling till prisbasbelopp. När vi 2013 reviderade vårt ersättningsreglemente arbetade jag för att vi i huvudsak skulle ersätta för förlorad arbetsförtjänst."

Bra för alla

Ur POSK Vision och program:

Anställda och förtroendevalda
Svenska kyrkan har många anställda och ska vara en bra arbetsgivare som erbjuder god arbetsmiljö. Till en god arbetsmiljö hör en tydlig fördelning av ansvar och befogenheter. Det är viktigt att klargöra rollfördelningen mellan anställda och förtroendevalda och mellan kyrkoherdar och andra arbetsledare.

Kyrkoherden är chef för alla anställda i församlingen eller pastoratet och därför ställs höga krav på kyrkoherdens kompetens, lämplighet och förmåga att delegera. Förhållandet mellan kyrkoherden och övriga i kyrkorådet ska präglas av ett gemensamt ansvarstagande och insikt om skillnaden mellan
styrelse- och chefsuppgifter. I vissa frågor har kyrkoherden ett
självständigt ansvar genom vigningstjänsten. POSK anser att det är viktigt med kunskap om och respekt för varandras roller, delaktighet och inflytande.

Den senaste veckan har det varit mycket skriverier om Svenska kyrkan och utköpen av personal. DN har gjort en undersökning och Kyrkans Tidning skriver också om detta.

DN: De kritiserade kyrkan – fick betalt för att sluta>>
DN: På vissa platser är det riktigt dåligt>>
DN: De fick pengar för att sluta i inom kyrkan>>
DN: Åsa frystes ut efter larm och sexofredande>>

Kyrkans Tidning: Utköp av kyrkans medarbetare för 115 miljoner kronor>>

Ärkebiskop Antje Jackelén skriver på Svenska kyrkans webbsida:
Missförhållande på arbetsplatser måste upp på utan>>

Svenska kyrkan är en stor organisation med cirka 23 000 anställda, 30 000 förtroendevalda och 700 arbetsgivare. Många arbetsplatser fungerar mycket bra men på andra håll i organisationen finns det allvarliga brister i arbetsmiljön.

– En god arbetsmiljö kräver ständig vård och underhåll, också i
Svenska kyrkan. Missförhållanden måste upp till ytan och här har varje arbetsgivare i Svenska kyrkan ett stort ansvar, säger ärkebiskop Antje Jackelén.

Som POSK skriver i sitt program så ska Svenska kyrkan erbjuda en god och bra arbetsmiljö. Vi ska ha kompetent personal och kompetenta förtroendevalda. Det är fullständigt självklart att det ska vara så. Och det behövs ständigt fortbildning och utbildning.

Många av våra förtroendevalda har yrkeserfarenhet av att ha personalansvar, budgetansvar och fastighetsansvar. Precis det som också behövs i ett kyrkoråd.

Det är viktigt att vi har kompetent personal (och förtroendevalda) som kan göra den grundläggande uppgiften (gudstjänst, undervisning, diakoni och mission). I större pastorat kan vi fördela uppgifterna (även om jag personligen tycker att vi ska fira gudstjänst i alla våra kyrkor!). I större pastorat kan vi också fördela personalen så att alla kan få en uppgift som passar – vilket är betydligt svårare när vi har väldigt små församlingar. Då måste personalen vara allkonstnärer och kunna hantera allt. Det går inte att ha egenheter.

Vi i Svenska kyrkan ska vara bra på att ta vara på människors gåvor. Men vi måste också vara professionella. Ibland krockar detta. Dock borde det gå att ordna så att det kan samsas – till församlingens och den enskildas bästa.

De utköp som har gjorts är ofta resultatet av en lång och jobbig förhandling. Både för församlingen och för den enskilda det gäller. Min uppfattning är att 6 månadslöner är den vanligaste ersättningen. Men varje utköp är givetvis ett misslyckande. Det är bra att det här kommer upp till ytan och diskuteras återigen.

Invald på kyrkliga meriter?

I dagens Kyrkans Tidning skriver Per Sundin från Själevad, Härnösands stift, om sin oro över de politiska partiernas inflytande i kyrkopolitiken.

Per Sundin sitter förtroendevald på lokal nivå för en grupp som heter "För kyrkan i tiden".

Han skriver att han är orolig för sammankopplingen mellan politiska partier och representationen i kyrkliga organ. Han skulle önska att man blir invald för sina kyrkliga meriter istället. Vissa partier skulle då inte ha en chans.

Sundin önskar istället indirekta val på stiftsfullmäktige och nationell nivå.

Kyrkans Tidning: Politiska partier i kyrkan banar väg för SD>>

Det Sundin tar upp i sin debattartikel är precis det som POSK har kämpat för i många år och skriver om i sin vision och program.

Ur POSKs vision och program:
POSK är den klart största grupp som förser kyrkan med beslutsfattare och samtidigt står helt självständig från de politiska partiorganisationerna. POSK bidrar på alla nivåer aktivt till utvecklingen av Svenska kyrkan.
(…)
Rekryteringsbasen för POSK är gudstjänst- och församlingsgemenskaperna kring våra kyrkor. Kyrkan består av alla sina medlemmar, inte bara de som på olika sätt har ett samhällspolitiskt engagemang. Det är gemenskapen och det lokala förtroendet i församlingen som avgör vilka som företräder POSK.
(…)
Indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte speglar bättre dessas uppgifter. Stiftsfullmäktige behandlar framför allt frågor som rör församlingar, inte medlemmar. De frågor som kyrkomötet behandlar rör i första hand kyrkans interna regelsystem och dess verksamhet på nationellnivå, det vill säga församlingarnas gemensamma arbete och kyrkans identitet. POSK menar därför att ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte behöver ha en församlingsförankring och bör väljas indirekt av kyrkofullmäktige. Ett enklare och billigare valsystem bör införas. Församlingens medlemmar ska välja församlingens styrelse.

Åh stiftsgård blir kvar!

Ett av POSKs vallöften i Göteborgs stift i kyrkovalet 2013 var att utveckla verksamheten på Åh stiftsgård.

I juni i år tog stiftsstyrelsen ett beslut att avveckla verksamheten på Åh stiftsgård som bland annat POSK reserverade sig emot.

I dag har stiftsstyrelsens beslut varit uppe för bekräftelse eller avslag i stiftsfullmäktige.

Diskussionen var lång och böljande. För och emot. Känslor. Argument. Ekonomi. Det var verkligen omtumlande.

Det som blev väldigt tydligt var att Socialdemokraterna, Centern och FiSK var för att avveckla verksamheten på Åh. POSK, Frimodig kyrka, större delen av ÖKA, ViSK och MPSK var för att bevara Åh.

Och efter den långa debatten med över 30 inlägg, så gick det till beslut. Med röstsiffrorna 33 (avveckling) och 44 (bevarande) så beslutade stiftsfullmäktige att inte avveckla Åh stiftsgård.

Det känns fantastiskt att stiftsstyrelsen förslag gick att vända i stiftsfullmäktige!

Många har jobbat hårt med detta, frivilliga krafter har skrivit, filmat, pratat, delat och bett för att gården ska få vara kvar.

För den som är intresserad så kan du läsa mer på www.räddaåh.nu

 

Kyrkovalet var en test för (s)

Tidningen Dagen skriver om (S) kampanj inför EU-valet. De använder sig av samma koncept som Barack Obama gjorde inför presidentvalet. Och enligt Dagen så testades konceptet under kyrkovalet.

Så här skriver Jacob Zetterman på tidningen Dagen:

S använde förra kyrkovalet för att testa valstrategi
Socialdemokraterna använde förra årets kyrkoval för att testa nya digitala strategier inför supervalåret. Kampanjstrategin är inspirerad av Barack Obamas lyckade ”Yes we can”-kampanj där skräddarsydda budskap går ut via sociala medier.

Det är supervalår och de flesta partier har sina färdiga planer för hur de ska nå väljare med hjälp av sociala medier. Ett parti som redan testat sig fram i skarpt läge är Socialdemokraterna. I förra årets kyrkoval provade de sig fram med digitala strategier som används i bland annat USA.

Paketerat budskap
Det är tidningen Fokus som beskriver hur Socialdemokraternas kyrkovalledare Olle Burell nappade på en idé under Almedalsveckan, att bjuda in människor att engagera sig via nätet och sociala medier, för att sedan paketera sitt budskap anpassat till olika målgrupper.
I stort sett alla politiska partier pratar om hur viktigt det är att nå ut via sociala medier, ofta med referenser till Obama-kampanjerna, men ingen har på allvar gjort slag i saken, enligt Fokus artikel. Förrän i kyrkovalet.

Ni använde alltså kyrkovalet som en testballong inför kommande val?
– Ja, det är ett sätt att skildra det på, säger Olle Burell, då han tar emot inne på sitt kontor.
– Min invändning mot att använda samma kampanjmetod som Barack Obama har tidigare varit att det är så stor skillnad mellan USA och Sverige. I USA är valdeltagandet lågt, 40–50 procent, och där handlar det om att nå de egna, att de ska sluta vara soffligare.
Men när det gäller kyrkovalet, och i viss mån också EU-valet, så är likheterna större. Olle Burell beskriver kyrkovalet som ett ”mobiliseringsval”, där det gäller att få de egna sympatisörerna att gå till valurnan. Det var därför han valde att testa idéerna.

De nomineringsgrupper som enbart satsar på kyrkoval, tror du de gillar att ni testar er fram så här?
– Jag tycker att vi har fått positiv feedback från de andra. Jag har inte upplevt någon kritik, snarare har de andra varit lite avundsjuka på att vi fick så många sympatisörer att hjälpa till att stärka Svenska kyrkan.

Men blir det inte lite snedvänt att använda ett partis resurser på det här sättet?
– Det här rymdes gott och väl inom vår kyrkovalsbudget. Alla hyfsat stora nomineringsgrupper hade haft råd med en sådan kampanj, säger Olle Burell.

Kommer ni att ha nytta av lärdomarna ni drog från kyrkovalet i EU– och riksdagsvalet?
– Absolut.

Jacob Zetterman Reporter
jacob.zetterman@dagen.se

Här kan du läsa hela artikeln om Olle Burell och kampanjen som stod i tidningen Fokus: Revolutionen på Sveavägen>> 

Foto: IKON/Kyrkomötet

I förtroende

I dag har jag varit med som "sidekick" i en utbildning för nyvalda förtroendevalda. Utbildningen genomfördes i Göteborg och för Göteborgs kyrkliga samfällighet.

Eftersom Göteborgs kyrkliga samfällighet fick en dispens så gäller fortfarande kyrkoordningen för 2013 och inte den för 2014 i Göteborg.

Det var en härlig skara med nyvalda (en del var också omvalda) personer som vi fick möta i dag. De fick en duvning i sammanträdesteknik, juridik, styrning och ledning och verksamhetsstyrning.

Ett av utbildningsmaterialen som användes var korta klipp från "halvvägs till himlen" som diskuterades. Hur man bemöter varandra, hur ett kyrkorådsmöte går till, om härskarteknik och så vidare.

Boken som också användes var givetvis "Uppdrag förtroendevald". Maria Ottensten, som har skrivit inledningen till alla kapitlen och sammanfattningen i boken var där.

Trots att det är så många olika orsaker till att man blivit förtroendevald, så är jag personligen fullt och fast övertygad om att Gud har en alldeles särskild uppgift till alla oss som är förtroendevalda. Gud har utvalt oss, gett oss en gåva, att vara med och ta ansvar. Vad vi behöver göra är att bejaka den gåvan och uppgiften och göra vårt bästa.

http://blogg.svenskakyrkan.se/fortroendevald/>>kyrkoordning för smart mobil och datorplatta>>

Att se ett ljus i mörkret – även som förtroendevald

I går var jag på utbildning för nyvalda förtroendevalda. De som höll i kursen tittade lite skeptiskt på mig när jag kom… "…men, du kan väl redan allt?" sa de. Men nej, nej, så är det inte alls. Trots att jag har varit förtroendevald sedan förra seklet så kan jag inte alls allt!

Framförallt så är det många nya regler som kyrkomötet infört i kyrkoordningen. (även om jag varit med och beslutat om dem så innebär det inte att jag kommer ihåg allt.)

Och sen är det alltid bra att höra vad de helt nya får höra på en utbildning.

Jag pratade med en av deltagarna som var helt ny som förtroendevald. Hon hade blivit invald i en församling där hon bor, men inte bott så länge. Hennes nomineringsgrupp hade fått fem mandat, men de hade bara en person på listan.

Nu sitter hon i församlingens kyrkofullmäktige, församlingens kyrkoråd och församlings arbetsutskott. Hon sa att hon kände sig helt förvirrad och inte riktigt visst hur hon skulle ta in allt. Det kändes nästan övermäktigt.

Och visst kan det kännas så – det är helt naturligt när man kommer in i en en helt ny uppgift. Men tanken med de utbildningarna som erbjuds är just att hjälpa till att räta ut frågetecknen och att man ska få ett ansikte på personer som man kan fråga om man har någon mer fråga. Det går att se ett ljus i mörkret!

Jag uppmanar er alla – gamla som nya förtroendevalda, att försöka vara med på så många utbildningar som möjligt. Det kommer att erbjudas utbildningar i början på mandatperioden, men även senare.

Och våga fråga! Be någon i ditt kyrkoråd att de kan vara mentor till dig, så att du har någon som du kan fråga. Ingen fråga är för dum eller svår. Allt går att få en rätsida på, även om det ibland kan ta lite tid.

Den boken som utbildningen igår hänvisade till är den utmärkta boken "Uppdrag Förtroendevald" utgiven av Verbum. Det är en bok som jag hoppas att ni alla har tillgång till om du är förtroendevald. Till boken finns en alldeles utmärkt och levande webbsida där du hittar mer information och superbra länkar till olika nyttiga webbsidor. Reglelverk, tips, information och allt annat som kan vara bra att ha tillgång till som förtroendevald.

Gå gärna in och titta på den webbsidan! (där hittar du också till utbildningen i barnkonsekvensanalys)

www.uppdragfortroendevald.se