fbpx

2017

Skrivet av

I dag avslutades Världens fest i Karlstad med en härlig utomhusmässa i strålande sol. En fin avslutning.

Men det blev ingen boll som gick vidare till nästa stad. Inte som när Växjö lämnade vidare till Malmö och sedan när Malmö lämnade vidare till Karlstad. Denna gång berättade bara ärkebiskop Anders att inget är bestämt. Men det kommer att hända saker.

Troligen blir det 2017. Ett år med två stora händelser. Dels (som varje välinformerad POSKare vet) är det kyrkoval den 17 september 2017. Men det är också reformationsjubileum. Något som Svenska kyrkan firar och som man framförallt firar i Tyskland, Wittenberg, med ett Lutherdecennium. Med ett nytt tema varje år.

Men Sverige kommer också att fira och information om vad som gjorts och vad som väntar finner du på webbsidan om jubileet.

Så vi får vänta och se vad när och var Världens fest dyker upp nästa gång!

Svenska kyrkan Lutherjubileum>>

Heldag i Karlstad med POSK

Skrivet av

I morse åkte jag iväg till Karlstad. Med två stora resväskor och en ryggsäck. I väskorna ligger material som vi ska ha på utställningen i samband med Världens fest. Och till kyrkomötesgruppens möte som vi har hela dagen i Norrstrandskyrkan. Och POSKs årsmöte i morgon.

Vi är drygt 40 personer som diskuterar kyrkomötet, motionsidéer och får rapporter från kyrkostyrelsen, andra organ samt utredningar som är på gång.

Det är roligt att träffas och få jobba tillsammans för Svenska kyrkan. Var och en på våra olika platser.

Jag kommer inte att hinna skriva mer under dagen tror jag.

I morgon har POSK årsmöte i Norrstrandskyrkan kl 12-14. Vi kommer att vara i källarlokalerna.

Alla POSKare är välkomna att vara med. Är du anmäld i förväg så får du också en lunchpåse på plats.

Många av oss kommer sedan att stanna kvar på Världens fest. Kom gärna och säg hej om du är i Karlstad – POSK finns med bland utställarna.

Världens fest>>

POSKs årsmöte>>

Jag har läst biskopsbrevet om klimatet

Skrivet av

""Ett biskopsbrev om klimatet
Biskopsmötet
Svenska kyrkan
2014
100 sidor

Biskoparna har skrivit ett brev om klimatet. Lagom till valet och de ska försöka påverka alla politikerna att lyfta just klimatfrågan.

Boken, som är 100 sidor, består av sex kapitel.
1. Vad vet vi?
2. Hur blev det så här?
3. Saklighet, hot och hopp
4. Jorden, hoppet och framtiden – hur kan vi tro?
5. Vad gör vi nu? Vägval framåt
6. Uppmaningar

Med hjälp av forskning och vetenskap samt teologi och bibeln så lägger biskoparna fram sin oro för klimatet och framtiden.

Klimatfrågor reser rättvisefrågor säger biskoparna och fortsätter "Inte minst viktigt är barnperspektivet; håller vår generation på att vältra över kostnaderna för jordens framtid på våra barn och barnbarn?"

I kapitlet Uppmaningar ger biskoparna, baserat på det som de sagt tidigare, uppmaningar

  • till Svenska kyrkans församlingar, stift och nationella nivå
  • till alla människor i Sverige
  • till svenska beslutsförfattare och myndigheter
  • till företag och organisationer
  • till alla medlemsstater i United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) samt andra releanta internationella beslutsfattare och organisationer
  • till kyrkoledare i hela världen

Här kan du läsa hela biskopsbrevet:

 

Jag tycker att det var ett ganska lättläst och väldigt viktigt biskopsbrev. Biskoparna ryggar inte undan för de problem som de ser. De förankrar i bibeln och försöker lyfta diskussioner och ger underlag för lösningar.

Seglora smedja: Biskopsbrev utmanar poltikerna>>
BloggarDag: Ett fint brev>>

Ur POSKs Vision och program>>:

Miljö och rättvisa

POSK vill att kyrkan ska tala tydligt om miljökonsekvenserna av ett kortsiktigt utnyttjande av jordens resurser på ett ohållbart sätt, och vikten av rättvisare resursfördelning av tillgångar i fattiga länder. Förutom sociala orättvisor och miljöförstöring orsakar en ohållbar livsstil också klimatförändringar. Alla, främst våra medmänniskor i de fattigaste länderna, riskerar att drabbas av klimatförändringarnas konsekvenser. Vi kan bromsa den negativa utvecklingen genom att värna skapelsen.

Ett sätt att ta ansvar är att efterfråga och konsumera varor och tjänster som producerats i en god arbetsmiljö som gynnar en hållbar utveckling i samklang med hela skapelsen. POSK förespråkar därför rättvis handel och ett hållbart nyttjande av jordens resurser, och stöder ett aktivt miljöarbete i stift och församling.

Klas Hansson har disputerat om ärkebiskopar

Skrivet av

I dag har Klas Hansson disputerat om ärkebiskopar under 1900-talet.
Jag skrev om hans disputation här>>

Gunvor Hagelberg (fd Strängnäs, numera Göteborg och har bland annat suttit i kyrkostyrelsen) har varit med under disputationen och skickat korta kommentarer under dagen och några bilder.

Varmt grattis säger vi till Klas!

(Klas Hansson är lokal POSKare i Strängnäs domkyrkoförsamling)

Gunvors korta kommentarer under disputationen:

Klas Hansson försvarar sin avhandling om Svenska kyrkans primas. Opponent är prof em i Åbo Gustav Björkstrand. Han ställer kluriga och roliga frågor. God stämning! Detta är spännande för oss kyrknördar. Intressant genomgång av en tung men intressant bok. Den beskriver till vissa delar en tid jag minns.

Intressant fråga som Klas fick: varför slutade du vid 1990 och inte med hela Werkström 1993 eller vid relationsändringen? Även om han själv var med i slutet – en ny bok kanske!?

Begravningsutredningen – om igen

Skrivet av

Det blir en ny begravningsutredning – den här gången blir det Ragnar Svenserud som gör utredningen. Det har kyrkostyrelsens arbetsutskott bestämt.

Så här skriver Ducatus (Svenska kyrkans Arbetsgivarorganisations tidning) på webben:>>

Nu står det klart att det är Ragnar Svenserud som ska utföra den förnyade utredning om samverkan i begravningsverksamheten som kyrkostyrelsen beslutat om.

Den förra utredningen av inomkyrkliga samverkansformer i begravningsverksamheten genomfördes av Torgny Werger. Han föreslog i februari 2013 att begravningsverksamheten skulle organiseras i obligatoriska kommunvisa begravningssamfälligheter. Kort därefter redovisade regeringen sina planer på att föreslå att församlingar inte längre ska vara grund för folkbokföringen och att det ska införas en enhetlig begravningsavgift i riket.

Det blev ett av skälen till att kyrkostyrelsen i början av mars 2013 konstaterade att förutsättningarna för Wergers förslag hade ändrats och att hans utredningsförslag inte borde gå på remiss. Följaktligen skulle de inte heller komma att behandlas av kyrkomötet i fjol.

I september 2013 redovisades att kyrkostyrelsens AU beslutat att utredningsarbetet beträffande samverkansformer i begravningsverksamheten ska återupptas. Generalsekreteraren hade fått i uppdrag att formulera utredningsdirektiv. Dessa fastställdes i november. Då angavs utredningstiden till den 31 oktober 2014.

Emellertid har det tagit tid att hitta och träffa avtal med en utredare varför utredningstiden har förlängts till den 31 januari 2015.

Den nya utredaren Ragnar Svenserud ska alltså tills dess ånyo se över behovet av samverkansformer inom begravningsverksamheten och i vilka former en sådan kan ske under rådande förutsättningar.

Han ska särskilt beakta riksdagens beslut om enhetlig begravningsavgift och beskriva utförligt samverkansbehov i  storstadsregioner, andra tättbefolkade områden och i glesbygd med stor avfolkning. Han ska beakta utredningsförslaget om
att inlemma Stockholms och Tranås kommuner i systemet med enhetlig begravningsavgift. Han ska visa på befintliga exempel på samverkan och klargöra olika förutsättningar för samverkan i olika delar av landet.

När detta är gjort ska utredaren analysera vilka samverkansformer som framstår som möjliga och lämpliga, vari ingår att belysa för- och nackdelar med samverkan som relaterar till kyrklig eller kommunal indelningsstruktur.

Utgångspunkter för utredningen är den struktur som råder inom kyrkan från 1 januari 2014, principerna om enkelhet och tydlighet i den lokala strukturen samt värnande om en pastoral ledning för all verksamhet. Om utredaren föreslår en samverkansform som komplicerar eller inverkar på den struktur som kyrkomötet 2012 beslöt om ska han lämna särskild motivering, men den samverkansform som förordas ska under inga omständigheter innebära försämrade möjligheter att utöva pastoral ledning för all verksamhet.

Kyrkans Tidning skriver också om den nya begravningsutredningen
Kyrkans Tidning: Svenserud utreder samverkan i begravningsfrågor>> 

Ur POSKs vision och program:

Begravningsverksamheten är primärt en samhällelig uppgift som innefattar myndighetsutövning. Det är viktigt för Svenska kyrkans identitet som trossamfund att frågan om vem som ska vara huvudman kommer upp till förnyad och fördjupad diskussion. En kyrkogård kan skötas såväl med som utan ett huvudmannaskap.

Våra kyrkor och kyrkogårdar är viktiga kulturarv som POSK starkt vill värna. Svenska kyrkan har också tillgångar i form av jord, skog och värdepapper. POSK vill genom en klok förvaltning av kyrkans egendom och ekonomiska medel bevara dessa värden och därigenom skapa förutsättningar för en aktiv församlingsverksamhet.

Klas Hansson disputerar om ärkebiskopar

Skrivet av

Klas Hansson>> präst och bland annat före detta chef för Svenska kyrkan i utlandet disputerar på fredag 16 maj. Avhandlingen handlar om utvecklingen av ärkebiskopsämbetet i Svenska kyrkan mellan 2014-1990. och heter "Svenska kyrkans primas".

Klas Hansson är dessutom POSKare och aktiv som förtroendevald i sin församling i Stängnäs stift.

Som POSKare är vi givetvis glada och stolta över att en POSKare disputerar och önskar all lycka på fredag!

Från pressmeddelandet:
Vad är en ärkebiskop? Ärkebiskopens roll i Svenska kyrkan från Söderblom till Werkström.

Ärkebiskopens roll i Svenska kyrkan under 1900-talet har gått från att vara en vanlig biskop med några extra uppgifter, till att mer och mer bli en nationell kyrkoledare. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.

Hur ser ärkebiskopens uppdrag ut, och hur har det förändrats över tiden? Det är några av de frågor Klas Hansson har undersökt i sin avhandling om ärkebiskopsämbetet i Sverige under perioden 1914 till 1990.- Det har funnits många olika uppfattningar om vad ärkebiskopens funktion innebär. Utvecklingen har gått mot en betoning av det nationella uppdraget. Att Uppsala stift har fått en biskopstjänst vid sidan om ärkebiskopen tyder på detta, säger Klas Hansson, doktorand vid Teologiska institutionen, Uppsala universitet.

I avhandlingen beskrivs ärkebiskop Nathan Söderbloms gärning, liksom hans sex efterföljare fram till Bertil Werkström. Det blir tydligt att varje ärkebiskop har haft stor frihet att själv utforma sitt ämbete efter sina egna prioriteringar. Både misslyckanden och framgångar skildras, och visar på hur ämbetet har förändrats i takt med kyrkans och samhällets utveckling.

– Nathan Söderblom såg Uppsalaärkebiskopen som likvärdig med ärkebiskopen av Canterbury med uppgifter i hela den världsvida kyrkan och kristenheten. Efterträdaren Erling Eidem, som tillträdde 1931, tänkte precis tvärtom. Han ville helst vara biskop i Uppsala och tonade ned det nationella uppdraget. Sedan han avgick 1950 har utvecklingen däremot gått till att betrakta ärkebiskopen främst som en nationell kyrkoledare, säger Klas Hansson.

I undersökningen presenteras även nya rön om den så kallade Helanderaffären, ett av Sveriges mest omtalade rättsfall. Det var professor Dick Helander som 1952 anklagades för att ha skrivit en rad ärekraänkande brev i samband med biskopsvalet i Strängnäs 1952. Han vann biskopsvalet, men blev senare åtalad, fälld för förtal och avsatt.

– Många undrade på den tiden varför ärkebiskopen Yngve Brilioth inte ingrep mot Dick Helander. Jag kan i avhandlingen visa att han visst ingrep bakom kulisserna och i telefonsamtal med Helander begärde hans avgång. Jag kan också peka på att Brilioth kände till ryktena om att det var Helander som skrivit de anonyma breven när denne biskopsvigdes i mars 1953, säger Klas Hansson.

Disputationen äger rum den 16 maj.För mer information kontakta Klas Hansson, mobil: 073-391 61 85, e-post:klas.hansson@teol.uu.se

Ur POSKs vision och program:
POSK strävar efter att våra representanter ska vara kunniga och
kompetenta. De har ambitionen att leda utvecklingen av Svenska kyrkan, drivs av sitt engagemang för kyrkan och har förmåga att stimulera andra att stiga fram och ta ansvar. POSK driver fram förändring genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll, och göra kyrkan synlig i samhället. POSK är med och bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs.

Läs pressmeddelandet här>>

Biskoparna skriver om klimatet och miljön

Skrivet av

Biskoparna i Svenska kyrkan har skrivit ett biskopsbrev om klimatet. Det är ett teologiskt bidrag till klimat- och hållbarhetsdiskussionen i landet, med tydliga uppmaningar till bland andra svenska och internationella beslutsfattare.

Biskoparnas skrift

Ett biskopsbrev om klimatet inleds med en sammanfattning av kunskapsläget och utmynnar i konkreta uppmaningar till Svenska kyrkan och kyrkor i hela världen, till beslutsfattare i Sverige och internationellt, till företag och organisationer såväl som till enskilda människor.

Svenska kyrkans biskopar uppmanar  …

  • Svenska kyrkan, församlingar och stift att fortsätta arbeta för
    en hållbar livsstil och att låta förvaltningen av kyrkans tillgångar
    visa hur en teologisk syn på skapelsen kan påskynda klimatomställningen.
  • Alla människor i Sverige att reflektera över sitt eget ansvar
    och använda sin rätt som medborgare och väljare verka för en kraftfull klimatomställning.
  • Svenska beslutsfattare att införa styrmedel så att Sveriges
    inhemska klimatutsläpp minskar till ett ton per capita år 2050, verka för en höjd ambitionsnivå i EU:s klimatpolitik och stöd
    utvecklingsländers klimatarbete utöver biståndsmålet om 1 procent av Sveriges BNI.
  • Företag och organisationer att inte invänta internationella
    avtal eller nationella styrmedel, utan att utifrån sina egna roller och resurser investera i förnybar energi, energieffektivisering och affärsstrategier som bidrar till utvecklingen hållbart samhälle.
  • Internationella beslutsfattare och organisationer att agera
    skyndsamt och konstruktivt så att globala, bindande klimatavtal kan träffas, nu närmast i Paris 2015, som är ambitiösa nog att kunna förhindra en farlig klimatförändring.
  • Kyrkoledare i hela världen att sträva efter att stärka kyrkornas
    och religionernas bidrag till klimaträttvisa och klimatomställning och att låta internationell ekumenik och interreligiöst samarbete bli till ett fungerande redskap i arbetet.

Biskop Antje berättar om biskopsbrevet.

Pressrelease>>

Biskoparnas webbsida>>

 

Biskoparnas brev om klimatet>>

Pressmeddelande: Biskoparna efterlyser politiskt mod i klimatfrågan>>

Nytt råd för utlandskyrkan

Skrivet av

På Svenska kyrkans intranät hittar jag följande nyhet>>

Kyrkostyrelsen utsåg i förra veckan det nya Rådet för Svenska kyrkan i utlandet för innevarande mandatperiod. Ny ordförande är Olle Reichenberg och ny vice ordförande är Ingrid Smittsarve.

Det första konstituerande sammanträdet äger rum den 29 april i Uppsala.

  • Olle Reichenberg (ordförande),
  • Ingrid Smittsarve (vice ordförande),
  • Birger Wernersson,
  • Birgitta Lindén,
  • Anders Roos,
  • Jan Winblad von Walter och
  • Bengt Severinson

    och till ersättare

  • Maria Johansson Berg,
  • Bengt Kristiansson,
  • Ola Isacsson,
  • Elisabeth Sandberg Kullenberg,
  • Niklas Larsson,
  • Thomas Edberg och
  • Roger Kalla
  • samt en kyrkoherde som är anställd i Svenska kyrkan i utlandet och nominerad av utlandsförsamlingarna som ersättare för biskopen. Nominering av ersättare för biskopen pågår för närvarande i kyrkoherdegruppen. Ersättaren utses vid kyrkostyrelsens sammanträde den 26 maj.

    Rådets uppdrag
    Kyrkostyrelsen har fastställt en instruktion för Rådet för Svenska kyrkan i utlandet, som läggs ut på intranätet så fort protokollet är justerat. I korthet så svarar Rådet för följande;

  • 1 § Rådet svarar under kyrkostyrelsen för Svenska kyrkans arbete bland svenskar i andra länder enligt vad som framgår av denna instruktion. Rådet ska, på delegation från kyrkostyrelsen, utföra de uppgifter som anges i denna instruktion samt i övrigt fullgöra de uppdrag som kyrkostyrelsen kan komma att lämna till rådet.
  • 2 § Rådet ska åt kyrkostyrelsen bereda sådana ärenden inom rådets verksamhetsområde som rådet inte självt har befogenhet att besluta om.
    Uppgifter
  • 3 § Rådet ska främja församlingslivet och verka för dess utveckling i Svenska kyrkans utlandsförsamlingar. Rådet ska också främja den övriga utlandsverksamhet som hör till rådets ansvarsområde.
  • 4 § Rådet ska, inom ramen för sitt uppdrag, utarbeta långsiktiga mål och strategier samt göra nödvändiga prioriteringar för verksamheten. För detta arbete ska rådet följa och analysera förändringar och behov i omvärlden.
  • 5 § Rådet ska utarbeta förslag om dels vilka utlandsförsamlingar som tillhör Svenska kyrkan och vilka övriga utlandsverksamheter som ska finnas, dels vilka åtgärder avseende fastigheter och personal m.m. som behöver vidtas med anledning av detta.
  • 6 § Rådet ska utarbeta förslag till budget för Svenska kyrkan i utlandet och löpande följa verksamhetens genomförande. Rådet ska bedöma resultatet av insatserna och göra uppföljningar mot antagna mål.
  • 7 § Rådet ska fastställa församlingsordningar och yttra sig över förslag till församlingsinstruktion för utlandsförsamlingarna, samt utarbeta och godkänna församlingsinstruktion för övriga utlandsverksamheter enligt bestämmelserna i 57 kap. i kyrkoordningen.
  • 8 § Rådet ska hålla kontakt med annan kyrklig verksamhet bland svenskar i andra länder och samverka med nordiska och internationella organ samt främja ett ekumeniskt samarbete.
  • 9 § Rådet ska regelbundet återrapportera till kyrkostyrelsen avseende verksamheten.
  • 10 § Rådet ska i sitt arbete svara upp mot de förpliktelser som kyrkostyrelsen har åtagit sig. Rådet ska i sitt arbete verka för barnets bästa genom att göra barnkonsekvensanalyser inför beslut.

Det är glädjande att Anders Roos och Ola Isacsson från POSK har fått förnyat förtroende att vara med i rådet. Anders och Ola har gjort goda insatser i nämnden förut.

Ur POSK vision och program:
Svenska kyrkan i utlandet
Svenska kyrkan i utlandet är en betydelsefull del av kyrkan som vänder sig till alla de svenskar som vistas utanför Sverige en längre eller kortare tid. Visby stift har ett särskilt ansvar för församlingar och präster i utlandet.

POSK anser att det arbete som utförs inom Svenska kyrkan i utlandet är en naturlig och viktig del av Svenska kyrkan. Det är angeläget att knyta starkare band mellan församlingar i Sverige och församlingar i utlandet.

Sekt eller trossamfund

Skrivet av

På ledarplats i Kyrkans Tidning frågar Barbro Matzols i dag om Svenska kyrkan klarar av att leva med olika uppfattningar.
Kyrkans Tidning: Klarar kyrkan att leva med olika uppfattningar?

Det handlar om vigselfrågan, äktenskap och beslutet som togs 2009.

Matzols förklarar bakgrunden i kyrkomötet och kyrkostyrelsen. Och hon avslutar artikeln med frågorna:

Där står vi nu. Det är den ordning som gäller. Kan vi som kyrka stå ut med att fortsätta leva med olika uppfattningar i synen på äktenskapet och ha enhet i mångfalden? Eller ska ordningen kanske upphävas? Vilka riksdagspartier vill i sådana fall be den lagstiftande församlingen, riksdagen, att upphäva väjningsrätten? Är det en fråga att ställa i den kommande valrörelsen?

I POSK har vi hela tiden varit väldigt tydliga med att det kan finnas två olika uppfattningar om äktenskapet i Svenska kyrkan. Att vi står bakom det beslut som fattats i kyrkomötet – som också innebär att prästerna inte har vigselplikt utan vigselrätt.

Personligen tycker jag att det hade varit bättre att kyrkan hade släppt vigselrätten helt. Att vi (som i många andra länder) endast hade haft civilrättslig vigsel och att kyrkan sedan använt den ordning som fanns för välsignelse över ingånget äktenskap. Då hade Svenska kyrkan inte behövt att ändra någonting egentligen eftersom välsignelse över äktenskap (och partnerskap) har funnits länge i Svenska kyrkan. Jag tror personligen att det hade varit en bättre lösning för folkkyrkan.

Men nu har kyrkomötet beslutat att Svenska kyrkan ska ha kvar vigselrätten och har öppnat äktenskapet för både hetro- och homosexuella par.

Frågan om vigsel av samkönade par diskuteras nu också i norska kyrkan, som startar sitt kyrkomöte i dag.

Jag skulle vilja svara på Barbro Matzols fråga: Klarar kyrkan att leva med olika uppfattningar?

Ja, säger jag. Det klarar Svenska kyrkan av att göra och ska så göra. Och gör vi inte det så är vi ingen folkkyrka – då är vi en sekt!

Ur POSKs Vision och program:
Efter kyrkomötets beslut är det även möjligt att ingå äktenskap mellan personer med samma kön genom vigsel i kyrkan. Beslutet innebär samtidigt att ingen enskild präst har skyldighet att förrätta sådan vigsel.

POSK delar uppfattningen att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapssyn kan rymma två olika uppfattningar i vigselfrågan utan att dessa blir kyrkoskiljande och anser att det beslut som har fattats ska stå fast.
Det är dock angeläget att respektera både dem som anser att äktenskap borde vara reserverat för relationen mellan en man och en kvinna och dem som omfattar den nya utvidgade synen på äktenskapet. POSK menar att det viktigaste är att visa omsorg om de människor som vill ingå äktenskap.

Kyrkohandboken till reformationsjubileet?

Skrivet av

I Kyrkans Tidning kan vi i dag läsa (tyvärr inte på nätet ännu) att arbetet kyrkohandboksförslaget drar ut på tiden. Det har varit så många remissvar, välarbetade och med så mycket synpunkter, att arbetsutskottet kommer att förslå kyrkostyrelsen att skjuta på skrivelsen till kyrkomötet ett år.

(Det har kommit in 463 församlingssvar (ca 80 procent av de försöksförsamlingarna). 20 övriga remissvar samt 100 spontanremisser. Dessutom svar från stiftsstyrelser och domkapitel. Det är cirka 580 svar att gå igenom.)

Uppgifterna bekräftas av våra POSKare i kyrkostyrelsen.

Jag tycker det är klokt och bra att man väntar med att lägga fram förslaget på ny kyrkohandbok tills förslaget är väl genomgånget och genomarbetat. Kritiken i vissa delar har ju varit massiv, och det skulle vara fullständigt förödande att genomföra ett förslag som inte är fullt förankrat i organisationen.

Förslaget är nu att kyrkohandboken kommer på kyrkomötets bord 2016 för att införas i församlingarna 2017 – det år vi firar reformationsjubileet! Det innebär också att de församlingar som fortsätter att använda försöksordningen kommer då att ha gjort det i fem år.

Som sagt, mycket klokt av kyrkostyrelsens arbetsutskott. Jag hoppas att kyrkostyrelsen beslutar så här när de träffas i april!

Svenska kyrkan: Kyrkohandboken>>

Svenska kyrkan: Reformationsjubileum>>

Luther 2017>>

Arkiv
Kategorier