fbpx

Vad skulle hända om (s) lämnade kyrkovalet?

Förra veckan skrev Erik Lindberg i Aktuellt i Politiken (AiP) en debattartikel där han ifrågasatte att socialdemokraterna ställer upp i kyrkovalet som parti.

Jag skrev om hans artikel på bloggen här>>

Sofija Pedersen Videke (S) och ledamot av kyrkomötet har i AiP bemött Erik Lindbergs artikel.

AiP: Analysera M-nedgången i kyrkovalet>>

Sofija Pedersen Videke>> försvarar att socialdemokraterna som parti ska vara i kvar i kyrkovalet.

Hon säger sig vara stolt över att tillhöra (S)-gruppen i kyrkomötet (som är den största gruppen med 73 mandat). Och hon skriver:

För det femte, jag är stolt över att vara en del av Svenska kyrkan. Jag har konverterat och valt ett samfund, som är en öppen folkkyrka, som aktivt arbetar som en del av det mångkulturella samhället. Varför då göra det otydligare för medlemmarna vilka värderingar det är som styr vår nomineringsgrupp?
(…)
Och slutligen, hur vore det om också vi analyserade Borgerligt alternativs kraftiga nedgång med hela tio mandat efter namnbyte och relationsförändring till Moderata samlingspartiet samtidigt som Socialdemokraterna ökade med två mandat?

Vill man att socialdemokratiska värderingar ska fortsätta höras i Svenska kyrkan, är såväl vår nomineringsgrupps namn som relation till partiet värda en ordentlig genomlysning. Jag ser fram emot kongressens diskussion och beslut!

Att den socialdemokratiska stämpeln skulle vara en garanti är något som också Wanja Lundby Wedin uttrycker i flera artiklar. Bland annat i AiP från 2013 03 11 när det var klart att hon skulle stå med på röstsedeln för Socialdemokraterna. 

AiP: Wanja Lundby-Wedin toppar kyrkolista>>

Det föreslagna toppnamnet Wanja Lundby-Wedin lyfter fram värderingsfrågorna i kyrkan; det viktigaste är att stå för alla människors lika rätt och värde.
– Det är mycket tack vare att Socialdemokraterna höll ihop som vi fick kyrkan att säga ja till homoäktenskap. Det ska inte få finnas utrymme för kvinnoprästmotstånd och homofobi i kyrkan.
(…)
Gudstjänster kan göras mer tillgängliga, kyrkan kan även vara en arena för diskussioner. Och kyrkan har en viktig roll att spela för att skapa trygghet och gemenskap. 
– Kyrkan ska inte ta över statens ansvar för en fungerande välfärd men det är ändå viktigt att kyrkan finns där för människor som har det svårt. Vi ser att det finns ordentliga brister i välfärdsnätet i dag, där tror jag kyrkan kan spela en roll.
Socialdemokraterna bör självklart ställa upp som politiskt parti i kyrkovalet; det underlättar för väljarna, enligt Wanja Lundby-Wedin. Om de kända politiska partierna lämnade kyrkopolitiken är hon rädd att det skulle leda till ett lägre valdeltagande.
– När du ska rösta som väljare vet du vad de politiska partierna står för värdemässigt, du får en varudeklaration redan i namnet. Det är mycket svårare att veta med andra namn som alltför ofta döljer väldigt konservativa strömningar.

Jag har verkligen inget problem med att Sofija eller Wanja ställer upp och vill ta ansvar i Svenska kyrkan. Båda gör ett utmärkt jobb som ledamöter i kyrkomötet. Sofija är präst och har varit med i flera mandatperioder och sitter nu ordförande i gudstjänstutskottet. Det utskott som kommer att få ansvar för kyrkohandboken, en av de stora tunga frågorna som kommer under mandatperioden. Wanja är ju helt ny i kyrkopolitiska sammanhang.

Mitt problem är alltså inte personerna. Jag vill göra det väldigt klart!

Mitt problem är när partiets värderingar verkar vara det som styr vilka frågor som ska drivas i kyrkan. Att partiets värderingar övertrumfar debatter och diskussioner inom kyrkan, en debatt som borde föras på teologisk och biblisk grund – inte på ett partis värderingar eller program. Det kan i vissa fall sammanfalla – men det ska inte vara partiprogrammet som väger över!

Detta är mitt problem med att Socialdemokraterna som parti ställer upp i kyrkovalet. Inte att Wanja eller Sofija (eller någon av alla de andra duktiga socialdemokraterna) är aktiva i kyrkopolitiken.

Så vad skulle hända om Socialdemokraterna som parti valde att lämna kyrkovalet? Om de socialdemokrater som är aktiva i kyrkopolitiken bildade en egen nomineringsgrupp och fick ta ansvar utan att ha partikansliet bakom sig?

Ja, det skulle säkert bli en stor skillnad för gruppen. Men jag tror det skulle vara bra. Framförallt tror jag det skulle vara bra för Svenska kyrkan, men jag tror också att det skulle vara bra för de socialdemokrater som ställer upp som förtroendevalda. För då skulle de kunna få driva egna kyrkliga frågor, istället för att behöva driva en partilinje. Många socialdemokrater som är med i kyrkomötet är aktiva församlingsbor, som tar ett stort ansvar i sin lokala församling.

Men jag känner också, tyvärr, socialdemokrater som sitter i ett kyrkoråd och tar ett stort ansvar där, eftersom man är lojal mot sitt uppdrag och sitt parti. Men som aldrig sätter sin fot i kyrkan. Aldrig går på en gudstjänst. Inte har en aning om vad som händer i den dagliga verksamheter eller delar gudstjänst, bröd, vin, böner och lovsång med församlingen.

Det är därför jag tror det är bra om Socialdemokraterna som parti inte är med i kyrkovalet. Det är därför jag tror det blir bättre om de kristna socialdemokraterna istället bildar en egen nomineringsgrupp (eller om de går med någon av de befintliga grupperna om de känner sig hemma där) och tar sitt ansvar inom kyrkan och med kyrkans värderingar i botten i första hand.

Ur POSKs vision och program>>
Att Svenska kyrkan har en särställning i samhället jämfört med övriga samfund är självklart, inte bara för att kyrkobyggnaderna utgör ett viktigt kulturarv utan framför allt på grund av att cirka 70 procent av befolkningen är medlemmar. Därav följer ett särskilt ansvar för kyrkan att vara relevant i samhället och i omvärlden. Den process som har påbörjats behöver fortsätta, och separationen mellan kyrkan och staten fullbordas. POSK anser därför att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra.
(…)
De olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska kyrkan utgör en rikedom, och förutsätter att alla är beredda att respektera varandras olika uppfattningar och att följa demokratiskt fattade beslut. Toleransen för oliktänkande behöver öka, liksom ödmjukheten hos dem som gör anspråk på att stå för den enda sanna uppfattningen i olika frågor. Vi i Svenska kyrkan behöver bli bättre på att hantera konflikter och härbärgera olika uppfattningar. POSK har idéer för framtiden och vill leda utvecklingen mot en kyrka som karaktäriseras av mångfald och respekt

Vad får man säga egentligen?

I går publicerade jag Erik Eckerdals artikel här på bloggen>>. Den bloggposten spred sig vidare och bland annat på kyrkomötets facebook-sida utbröt det en lång diskussion.

Några hade uppfattat artikeln som en påhopp på kyrkostyrelsens förste vice ordföranden. Den som läser artikeln ordentligt och de kommentarer som Erik Eckerdal skrivit förstår att det inte handlar om någon enskild person. Det handlar om själva sakfrågan.

Frågan om hur kan det komma sig att en helt kyrkligt oerfaren person plötsligt hamnar på en av de högsta positionerna i Svenska kyrkan. En person som inte suttit i kyrkomötet eller har någon annan styrelse i kyrkan på riks eller stiftsnivå. Är det inte konstigt? Förväntar vi oss inte att de som sitter på beslutande poster ska ha en förankring i kyrkans organisation och liv?

Bloggposten har blivit ifrågasatt. "Är detta verkligen POSKs uppfattning?" "Ska POSK ägna sig åt personliga påhopp?"

Nej, POSK ägnar sig inte åt personliga påhopp. Den här artikeln som Erik Eckerdal skrivit gav bara ett exempel för att visa på det som POSK tycker är orimligt. Nämligen att det ska gå att få en toppost inom Svenska kyrkan utan kyrklig erfarenhet, bara för att man är med i ett parti.

Och ja, det är POSKs uppfattning – nämligen att politiska partier och partipolitiken inte har med Svenska kyrkan att göra. Det går att läsa vårt program

Rekryteringsbasen för POSK är gudstjänst- och församlingsgemenskaperna
kring våra kyrkor. Kyrkan består av alla sina medlemmar, inte bara de
som på olika sätt har ett samhällspolitiskt engagemang. Det är
gemenskapen och det lokala förtroendet i församlingen som avgör vilka
som företräder POSK.
(…)
Att Svenska kyrkan har en särställning i samhället jämfört med övriga
samfund är självklart, inte bara för att kyrkobyggnaderna utgör ett
viktigt kulturarv utan framför allt på grund av att cirka 70 procent av
befolkningen är medlemmar. Därav följer ett särskilt ansvar för kyrkan
att vara relevant i samhället och i omvärlden. Den process som har
påbörjats behöver fortsätta, och separationen mellan kyrkan och staten
fullbordas. POSK anser därför att de allmänpolitiska
partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra.

POSK kommer att fortsätta driva frågan om en Fri kyrka på på riktigt! Inga partipolitiska partier ska blanda sig i Svenska kyrkan angelägenheter. Det skriver vi i vårt program.

Inga politiska partier, men däremot är alla engagerade medlemmar välkomna att engagera sig för Svenska kyrkan och dess organisation. Oavsett om man är medlem i ett parti eller inte.

Från fackpamp till andlig ledare

Erik Eckerdal har delat med sig av sin artikel som är publicerad i Axess nr 1/2015. Erik Eckerdal är präst och just nu doktorand i Ekumenik.
Erik Eckerdal är POSKare.

Från fackpamp till andlig ledare

Av Erik Eckerdal

Wanja Lundby-Wedin bär inte kyrkans utan sitt partis förtroende.

Wanja Lundby-Wedin verkar vara en sympatisk person, med en imponerande karriär som lett hela vägen till positionen som Sveriges mäktigaste fackliga företrädare. Min fråga gäller därför inte främst Lundby-Wedin som person, utan det fenomen hennes nya kyrkliga kometkarriär utgör och vad det säger angående Svenska kyrkans schizofrena och motsägelsefulla organisation.

På några månader och ett kyrkoval förändrades Lundby-Wedins position från fackpamp till andlig ledare och en av Svenska kyrkans främsta företrädare. Ja, den allra främsta kyrkopolitiska företrädaren som kyrkostyrelsens första vice ordförande, vid sidan av Ärkebiskopen som självskriven ordförande. Som sådan har hon att fatta beslut om komplexa frågor om antropologi, kyrkosyn, filosofiska och socialetiska frågeställningar i relation till kyrkans tro, liv och lära. Frågor som kräver kunskap och erfarenhet det annars brukar ta är av studier och andlig träning att tillgodogöra sig.

Till det yttre är det inte svårt att se hur hennes kyrkliga karriär iscensattes av Socialdemokratiska partiet. Det är bland yrkespolitiker en vanlig väg, att efter trogen tjänst ges nya uppdrag. Kyrkomötet är ett sådant vanligt uppdrag. Lundby-Wedin är inte ensam om sin kyrkliga karriär. Andra är Lars Stjernkvist och Birgit Friggebo. Vid kyrkovalet 2013 lanserades Lundby-Wedin som första namn för Sossarna och medlemmarna uppmanades, elegant uttryckt av sossarnas valstrateg Olle Burell i sin beskrivning av valstrategin, att ”lyfta arslet ur soffan och gå och rösta”.

Uppenbarligen gillades de vackra orden för Lundby-Wedin fick flest röster av alla sossar, vilket väl endast kan betyda att Lundby-Wedin är väldigt populär, alternativt att en sosse gör som hen blir tillsagd. Huruvida de också tänkte på Jesus och kyrkans väl är oklart. Väl invald i Kyrkomötet befallde den socialdemokratiska partiledningen, bestående av både dem som är och inte är kyrkotillhöriga och både ateister och muslimer, att partiets kyrkomötesgrupp skulle rösta in Lundby-Wedin som förste vice ordförande i kyrkostyrelsen (att jämföra med vice statsminister) samt ge den tidigare vice ordförande Levi Bergström en slickepinne och uppdraget som förste vice ordförande i Kyrkomötet (att jämföra med vice talman). Lydigt utförde partigruppen befallningen.

Från sekulärt perspektiv är detta inte mycket att säga om. Det är så representativ demokrati fungerar, eller inte. Men i kyrkligt perspektiv blir det problematiskt om man betänker vad ordet förtroendevald egentligen betyder. För var och en, som inte är partiideologiskt förblindad, är det uppenbart att Lundby-Wedin – för att ta henne som exempel – inte är vald med förtroende av kyrkan, utan av det socialdemokratiska partiet. Det är partiet som lanserar, som uppmanar att rösta och som verkställer att Lundby-Wedin blir invald. Det är i egentlig mening inte kyrkans förtroende hon uppbär. Att vara förtroendevald i kyrkan är något annat: Den person som kyrkans folk har känt igen som föredöme som människa och kristen och vars liv bär frukt i goda gärningar, har kyrkan i förtroende utvalt.

Traditionellt finns det två typer av förtroendevalda i kyrkan; formellt och informellt valda. De formellt valda är de män och kvinnor som utväljs, utbildas och formeras för att vigas till diakon, präst eller biskop för att leda kyrkans liv. De informellt valda är alla de män och kvinnor i vilka kyrkan har igenkänt särskilt andliga gåvor. Till exempel: Heliga Birgitta, Nicolaus Hermanni, Lina Sandell, Eva Spångberg, Britt G Hallqvist, Anne-Marie Thunberg, Per-Olof Sjögren, biskop Martin Lönnebo. Nu är inte min poäng att man måste vara en andlig gigant för att vara förtroendevald i kyrkan, men kyrkligt val, om det skall kunna kallas kyrkligt, handlar om urskillning och igenkänning av personliga egenskaper, inte om aktivism och maktpolitik som präglar de politiska partiernas agerande.

Att Wanja Lundby-Wedin befinner sig tämligen långt från ett sådant kyrkligt grundat förtroende blev tydligt vid senaste Kyrkomötet då hon glatt facebookar: ”Morgonens möte med Kyrkomötets S-grupp avslutades med ’Internationalen’ och Kyrkomötet avslutades med psalmsång. En fin mässa i Domkyrkan som leddes av biskop Åke Bonnier från Skara stift.” Så strax innan Lundby-Wedin tillsammans med övriga Kyrkomötet gemensamt bekänner sin tro i trosbekännelsen på Jesus Kristus som den som frälser från död till liv och konkret tar emot Kristi kropp och blod i kyrkans heliga nattvard gav alltså de socialdemokratiska ledamöterna hals för en annan trosbekännelse, som i ”Internationalens” andra vers säger:

I höjden räddarn vi ej hälsa, ej gudar, furstar stå oss bi, nej, själva vilja vi oss frälsa,och samfälld skall vår räddning bli.

Ja, tydligare än så kan väl inte den kristna tron förnekas. Naturligtvis är Lundby-Wedin fri att bekänna vilken otro hon vill, men är det verkligen trovärdigt att hon gör det som Svenska kyrkans främsta valda ledamot? Eller hur skall hennes och de andra sossarnas dubbla trosbekännelse förstås? Vilken är det hon egentligen omfattar och vilken hycklar hon?

Främst visar hela pinsamheten att Svenska kyrkans partibaserade och elitistiskt odemokratiska organisation spelat ut sin roll och att Olle Burell, Wanja Lundby-Wedin och de politiska partierna, med deras egna ord, borde ”lyfta på arslet” och lämna kyrkan i frihet. Sedan är de naturligtvis välkomna att som alla andra döpta bli förtroendevalda på riktigt i kyrkan!

Erik Eckerdal

Foto: Knivsta pastorat

Kyrkohandboken bearbetas vidare

Som flera av er har säkert redan läst i Kyrkans Tidning eller hört på radion så kommer kyrkohandboken att fortsättas bearbetas under ytterligare ett år. Det blir alltså inget beslut 2016 som det tidigare har sagts utan tidigast 2017.

Det har också blivit en förändring när det gäller styrgrupp och ledning när det gäller kyrkohandboksarbetet. Nu är det kyrkostyrelsens arbetsutskott med Ärkebiskop Antje som ytterst ska hålla i trådarna.

Så här skriver Kyrkans Tidning:

Ärkebiskop Antje Jackelén leder den nya styrgruppen för arbetet med kyrkohandboken. Det beslutade kyrkostyrelsen på tisdagen. Som Kyrkans Tidning tidigare har berättat får kyrkomötet först 2017 fatta beslut om förslaget till ny kyrkohandbok och året därpå tas den i bruk i församlingarna.

Kyrkostyrelsens arbetsutskott blir ny styrgrupp för arbetet. Vice ordförande blir biskop Per Eckerdal, Göteborgs stift, i hans egenskap av ärkebiskopens ersättare i kyrkostyrelsen. – Vi saktar ner processen ytterligare lite för att kunna göra en ordentlig kvalitetsgranskning, säger Per Eckerdal. Grundtanken är att bredda handboksarbetet genom att öka resurserna.

Den 16 januari drar arbetet igång och därefter blir arbetsformerna och resurserna mer konkreta. Tidsplan och organisation står också på dagordningen.

Men de resurser som finns på kyrkokansliet räknar jag med att vi
behåller, där finns både kompetens och bredd. Hos dem som i dag jobbar med handboken finns en väldig kunskap och erfarenhet – det är viktigt att det behålls.

Får arbetet nya direktiv?
Det är ganska naturligt att vi tittar på direktiven, delvis på grund av remissomgången, när det kom in synpunkter av olika slag. Förändringarna i processen aktualiserar direktiven, men om det betyder förändringar kan jag inte säga i dag.

Kommer handboksarbetet att få större ekonomiska resurser?
Vilka resurser som behövs och vad det kommer att kosta får vi titta på – det kan delvis rymmas i kyrkokansliets vanliga driftsbudget, men det kan också betyda extra pengar, och då behöver frågan eventuellt gå tillbaka till kyrkostyrelsen, säger Per Eckerdal.

Handbokens musik, men också dess språk, teologi och användbarhet i den pastorala situationen är områden som ska ingå i det fortsatta arbetet.

Det är jätteviktiga områden. Hela syftet med omtaget är ju att vi inte ska hasta fram resultatet, utan att vi får fram en handbok med bra kvalitet.

Cecilia Jaensson Wallander

Kyrkans Tidning: Handbokens nya styrgrupp leds av ärkebiskopen>>

Sveriges Radio: Svenska kyrkan backar om kyrkohandboken>>

http://svenskakyrkan.se/kyrkohandboken

Jag har försökt att hitta mer information om detta på Svenska kyrkans webbsida (både extern och internt) men jag hittar ingenting. Inget pressmeddelande, ingen förklaring på kyrkohandbokssidan, ingenting. Men det verkar som om tidsplanen i alla fall är uppdaterad.

Personligen så tror jag detta är väldigt bra. Nu blir det möjlighet att i lugn och ro och med en mångfald av expertis gå igenom texter, musik och teologiska överväganden.

Kyrkohandboken är det gemensamma som definierar oss som kyrka. Det är i gudstjänsten vi förtydligar och visar vår kristna tro. Därför är kyrkohandboken oerhört viktig. Det är inget som ska slarvas över.

Ur POSKs vision och program:

Kyrkans tro tar sig uttryck i en församlingsgemenskap med ett levande
gudstjänstliv som centrum. Att bygga levande och missionerande
församlingar på dopets grund är kyrkans viktigaste uppgift och en
gemensam kallelse för alla som tillhör kyrkan. Gudstjänsten är hela
församlingens gåva och ansvar.
(…)
Bibel och bekännelse är grundläggande och omistliga för Svenska kyrkans identitet.
(…)
Församlingarnas medarbetare behöver vara trygga i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära liksom i sin egen personliga tro och identitet för att kunna verka i dialog med den nyandlighet, allmänreligiositet och
sekularisering som präglar vår tid.

Nu måste kyrkan bli ännu tydligare

Sverige står inför ett nyval. Detta på grund av det partiet i riksdagen,  som tydligt markerat att de kommer att fälla alla budgetar som inte driver deras frågor särskilt när det gäller invandrarpolitiken, har röstat och därmed fällt regeringens budget.

Jag tycker detta är oerhört komplicerat. Jag är rädd att denna grupp ska få ännu mer inflytande. Därför vill jag att Svenska kyrkan nu tar ett stort ansvar och blir ännu tydligare när det gäller solidaritet och medmänsklighet!

I kyrkomötet märktes det att en av nomineringsgrupperna har större delen av sina ledamöter också i riksdagen. Det blev därför mycket diskussion om helt fel frågor på kyrkomötet – där frågor som borde diskuteras i riksdagen lyftes på kyrkomötet.

I Kyrkans Tidning (nr 49/2014 sid 8) står det en artikel om detta. (jag hittar den tyvärr inte på nätet).

Vi har ett parti i riksdagen som tydligt deklarerat att de vill minska invandringen. Vi har samma grupp i kyrkomötet som lika tydligt gör markeringar så fort det rör stöd till flyktingar och religionsdialog.

Kyrkomötet tog ett uttalande i samband med sitt möte i november. Det handlar om EU-migranter.

__________________

Allt fler fattiga EU-migranter befinner sig i Sverige. Många
saknar id-handlingar, vilket innebär att de inte räknas som medborgare i det land som de kommer från. De saknar försörjningsmöjligheter, har dåliga bostäder eller inga bostäder alls. Sällan har de tillgång till sjukvård eller skolgång. De som är romer utsätts dessutom ofta för diskriminering och förtryck.

Stöd på kort och lång sikt
Svenska kyrkan arbetar tillsammans med andra aktörer för att på kort och lång sikt kunna bistå fattiga EU-migranter, inte minst romer. Församlingar och stift ingår ofta i lokala och regionala nätverk. Insatserna handlar om bostäder, skydd för utsatta kvinnor, akut hälsovård och skolgång för barn. Långsiktigt arbete sker med syfte att möjliggöra sysselsättning på svensk arbetsmarknad och fortbildning. Dessa insatser gör stor skillnad för den enskilde.

Vill påverka social- och minoritetspolitik
Svenska kyrkan deltar också i arbetet med att påverka EU:s medlemsländer vad gäller socialpolitik och skydd för minoriteter, bland annat genom kyrkliga organisationer på europeisk nivå.
Svenska kyrkans kyrkomöte uppmanar alla nivåer i Svenska kyrkan att fortsätta och intensifiera arbetet för att förbättra situationen för fattiga EU-migranter.

Våra utgångspunkter är att:        

  • Alla människor är skapade till Guds avbild och har rätt till ett liv i värdighet.
  • Grundläggande rättigheter måste gälla för alla människor.
  • Barns situation och behov måste särskilt uppmärksammas.
  • Familjer har rätt att leva tillsammans.
  • Alla har medansvar för samhällsutvecklingen och att göra gott mot sina medmänniskor.
  • Vårt mål är fred, rättvisa och ett hållbart samhälle ​

    Svenska kyrkans kyrkomöte uppmanar Sveriges kommuner

  • att ta sitt ansvar för människor i nöd och att i samråd med frivilligorganisationer och kyrkor hitta modeller som förbättrar situationen för fattiga EU-migranter som vistas i kommunen.​
  • Sveriges regering och riksdag att verka för att minska fattiga EU-migranters utsatthet, både genom att kraftfullt agera inom EU och genom att tydliggöra och respektera EU-migranters mänskliga rättigheter, särskilt barnens rättigheter.
    _____________________________

Sveriges Kristna Råd som hade sammanträde i dag har delat en uppmaning till gemensam bön för vårt land utifrån den politiska situationen och extra valet i mars 2015.

De skriver:

Vårt land befinner sig i en allvarlig politisk situation. Vi uppmanar därför alla kyrkor till bön för vårt land, vår regering och riksdag söndagen den 7 december. Genom att göra detta tillsammans kan
våra gemensamma böner välsigna och ge kraft.
Styrelsen för Sveriges kristna råd den 4 december 2014
 
Bön om ett gott samhälle
Välsignad är du Gud vår Fader, som vårdar din skapelse och
förbarmar dig över allt levande. Vi tackar dig för Jesus Kristus, din
Son, i vilken din avsikt för varje människa blivit synlig. Genom honom har du väckt vår längtan efter dig och kallat oss till uppbrott, som pilgrimer på vägen genom livet. Tillsammans med hela din kyrka sträcker vi oss mot dig i bön.

Gud, sänd din Ande över vårt land. Vi ber om vishet och
vägledning för alla som har ansvar i samhället – regering, riksdag och oss alla som medborgare. Vi ber om ett politiskt klimat präglat av dialog och respekt, om ett samhälle som värnar alla människors värde och värdighet.

Uppfyll oss med din helige Ande, som du har sänt till vår förvandling, så att vi kan vittna om dig med och utan ord. Uppliva
bönens låga i våra församlingar. Besök vårt land med en andlig vår!
I Jesu namn.
Amen.

Och jag vill att Svenska kyrkan nu blir en tydlig röst i det politiska spelet och pekar på medmänsklighet, solidaritet och människovärdet! Där har vi alla en viktig mission!

Ur POSKs vision och program:
POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

(Foto: Altartavlan i Hjälmareds kapell på Hjälmareds folkhögskola)

Åter på plats!

I dag kommer det en kort bloggpost. Det skulle kommit en i fredags – om inte det blivit problem med internet och allt som jag skrivit försvunnit.

Nu tar jag nya tag!

Förra veckan hade kyrkomötet sammanträde i tre dagar. 109 motioner och 3 skrivelser diskuterades och beslutades om.

Vi var i nya lokaler, det var ett nytt presidium och större delen av kyrkomötet var nya också. Vi har bara tre dagar på oss – vilket innebär att det blev väldigt långa dagar. Detta är något som presidiet kommer att diskutera och se över.

Beslutade vi något viktigt då?

På Svenska kyrkans webbsida för kyrkomötet kan du läsa snabbprotokollet och de korta nyheterna om besluten.

http://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/

Du kan också läsa här:
Detta hände på kyrkomötet>>

Kyrkomötet gjorde också två uttalanden.

Glädjande för POSK är att av de få motioner som bejakades i kyrkomötet så var POSK delaktig i flera stycken. Så här står det att läsa på Svenska kyrkans webbsida:

Kyrkomötet beslutade om stöd till asylsökande och barnportal

Kyrkomötet har beslutat att skyndsamt ordna former för ekonomiskt bistånd till församlingarnas arbete med flyktingar och asylsökande. Beslut togs även att skapa en barnportal på nätet.

Antalet asylsökande till Sverige har ökat kraftigt de senaste åren och närmar sig nivåer som rådde under kriget i forna Jugoslavien. På grund av brist på lämpliga bostäder finns allt fler asylsökande i glesbygdsområden och förläggningslika boenden istället för vanliga lägenheter. På många håll är Svenska kyrkan den enda öppna mötesplatsen på orten.

Allt större förväntningar på församlingarna
I och med att Migrationsverket sedan 2012 inte erbjuder asylsökande någon organiserad sysselsättning eller svenskundervisning blir förväntningarna än större på Svenska kyrkans församlingar.

Kyrkomötet beslutade att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att skyndsamt ordna former för ekonomiskt bistånd till församlingarnas arbete med flyktingar och asylsökande.​

Barnportal ska ge fokus på upplevelser
Kyrkomötet beslutade även att skapa en barnportal för att på ett enkelt sätt presentera den kristna tron på nätet och erbjuda ett redskap för församlingarnas barnverksamhet. En särskild barnportal ska ha mer fokus på lärande genom upplevelser och intryck, snarare än ren information.

Webbsända gudstjänster för fler
Samtidigt gavs kyrkostyrelsen uppdraget att intensifiera arbetet med att tillgängliggöra webbsända gudstjänster på ett samlat sätt.

Fler ska vara under 30
Kyrkomötet beslutade dessutom att minst 20 procent av de personer som utses till kyrkostyrelsen, och organ som utses av kyrkostyrelsen, ska vara under 30 år. Det är samma princip som Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet har för att öka ungas deltagande i olika organ.

Själavårdsutbildningen ska bli bättre
Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att se över dagens utbildning i själavård samt, om så behövs, komma med förslag till förbättringar. Syftet är att kvalitetssäkra Svenska kyrkans själavård i både grundutbildning och fortbildning.

Kyrkans Tidning om kyrkomötet>>

Tidningen Dagen: Kyrkomötet: Välkomna dem som flyr>>

Ledare i GP

Johanna Andersson, som sitter för POSK i kyrkomötet, har skrivit en ledarkrönika i GP

GP: Plakatpolitik bäst i demonstrationståg>>

Frågan gäller om Svenska kyrkan som organisation kan ta på sig att uttala sig i en enskild fråga om får politiska konsekvenser. Det tycker inte Johanna Andersson.

I POSKs vision och program står det:

POSK anser därför att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra.

Vem kan göra en uttalande för Svenska kyrkan – när vi är en trosgemenskap och inte en åsiktsgemenskap?

Ska Svenska kyrkan ta ställning – eller inte? Samtidigt som POSK tycker att det är viktigt att  • vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet

Var går gränsen?

Erik Lysén har gjort ett uttalande där han stödjer, byggt på beslut i kyrkomötet 2012, regerings erkännande av Palestina. Rätt eller fel?

Svenskt erkännande av Palestina kan bana väg för andra EU-länder>>

Kyrkomötesbubbla

Jag ser i mitt sociala medie-flöde att bok och biblioteksmässan i Göteborg håller på att dra igång. Flera personer i flödet säger sig lämna verkligheten och nu gå in i "bokmässebubblan".

Vi som befinner oss i Uppsala och kyrkomötet befinner oss istället i "kyrkomötesbubblan".

Just nu pågår utskottsarbetet. I åtta utskott sitter ledamöterna och diskuterar de olika motionerna och skrivelserna som de fått på sitt bord. Det blir delanden, tyckanden och ibland debatteranden. Och till slut kommer utskottet fram till ett gemensamt förslag som de lägger fram för kyrkomötet. Debatten och besluten ska tas i november.

Vi är i nya lokaler och det är mycket som är nytt för oss alla – inte bara de nya ledamöterna. Det är spännande och ibland stöter vi på lite hinder. Men kyrkokansliet gör sitt bästa för att hjälpa till med allt praktiskt.

Det är spännande eftersom vi kommer från olika delar av Sverige och har med oss en massa olika erfarenheter. Det blir möjligheter att dela med sig och nätverka i pauser och måltider.

Kyrkohandboksförslaget har fått en del medial uppmärksamhet. Det är ingen fråga som ligger på kyrkomötets bord just nu – men i morgon är det redan bestämt att vi ska ha ett seminarium om hur arbetet fortskrider och sedan samtal i utskotten om kyrkohandboken, innan utskotten upptar sina förhandlingar igen.

I dag passade vår kyrkomötesgrupp på att ta ett foto. Det är rasande kallt i Uppsala och vi frös – men så här ser vi ut!

Alla offentliga förhandlingar (vilka inte är så många under denna session) kan du se här>>

http://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/

 PS: 2017 har vi flyttat kyrkomötet så att det inte krockar med bok och biblioteksmässan – så då kan vi gå in i båda bubblorna!

Vad händer med kyrkohandboken nu?

Kyrkohandboken – vad händer?

På kyrkohandbokens webbsida kan vi läsa följande;

I februari 2014 inkom närmare 640 svar om kyrkohandboksförslaget efter ett års försöksverksamhet i 40 procent av alla församlingar. Hösten 2014 pågår berednings- och bearbetningsarbete utifrån remissutfallet.

Remissammanställningen blev klar i juni 2014.

Många remissinstanser, inte minst församlingarna som prövat kyrkohandboksförslaget, tar upp det som fungerat väl och det man menar kan eller bör justeras eller ändras utifrån exempelvis språkliga och teologiska synpunkter.

Hösten 2014 pågår berednings- och bearbetningsarbete utifrån remissutfallet. Arbetet sker framförallt i kyrkohandboksrevisionens slutförslagsgrupp med kontinuerliga avstämningar i biskopsmötet.

Kyrkostyrelsen och revisionens referensgrupp följer arbetet nära. Ett viktigt uppdrag i arbetet är att ett tydligt barnperspektiv ska beaktas. En återkommande röst i svaren handlar om dopgudstjänsten där gudstjänstens rytm för många församlingar inte fungerat på ett bra sätt. Här finns också visa synpunkter om språk och teologi.

Justerad dopordning prövas i 10 församlingar

För att i ett justerat kyrkohandboksförslag ha en dopordning som kan fungera väl beslutade kyrkostyrelsen i juni 2014, efter samråd med biskopsmötet, att en justerad dopordning ska prövas i 10 församlingar från 15 augusti till 1 oktober 2014.

Dessa församlingar representerar remissutfallet. De förändringar som gjorts i den dopordning som dessa församlingar prövar handlar bland annat om ändringar i gudstjänstens samling så att till exempel Tydningsord och Tackbön kommer tidigare i gudstjänsten.

Synpunkterna från de församlingar som prövar en justerad dopordning blir ett betydelsefullt underlag i arbetet framåt. Viktigt är naturligtvis att höra efter om dophandlingen blir ett tydligt centrum i gudstjänsten, om det är en god balans mellan gudstjänstens olika delar och hur gudstjänsten fungerat om flera barn döps i samma gudstjänst.

Kritik och förslag på ändringar av musiken

Andra röster i remissvaren har framfört synpunkter om musiken. Här får å ena sidan alla musikserierna ett tydligt stöd, och å andra sidan framförs kritik och synpunkter om förändringsbehov.

Vad gäller den musik som är samlad i musikserie A (bland annat den gregorianska musiken) märks övergripande synpunkter om till exempel notering och ibland hur texten förhåller sig till musiken (textunderläggningen) och förslag att ta tillbaka viss musik från  kyrkohandboken från 1986.

Musikserierna B till E behöver enligt remissvaren delvis justeras på ett liknande sätt som musikserie A och i några fall justeras teologiskt eller språkligt.

Vissa synpunkter finns att tillföra en ny musikserie som är väl beprövad i sammanhang med små barn.

I augusti 2014 anordnades ett fördjupande seminarium om delar av musiken i serie A. Då samlades en arbetsgrupp med ett tjugotal sakkunniga för att fördjupa några centrala huvudfrågor med grunduppdraget att värna musiken som levande liturgi i gudstjänsten. Det handlar om noteringsfrågor (för gregorianik och recitativ sång), konkreta förändringsförslag och förslag om att tillföra ackordanalys och ackompanjemang.

Seminariets arbete är ett underlag för fortsatt beredning och bearbetning av musiken. Arbetet med justeringar i kyrkohandboksförslaget går vidare i revisionens grupper och genom musikalisk, språklig och systematiskteologisk expertis.

Justerat förslag 2015

Ett justerat förslag behandlas av kyrkostyrelsen vid sammanträde i mars 2015. Därefter går förslaget på remiss till ett urval remissinstanser.

Remissen följer upp det justerade förslaget i förhållande till prövandet under försöksåret 2013 och synpunkterna i remissvaren 2014. Kyrkomötet behandlar ett slutförslag 2016.

Boel Hössjer Sundman, projektledare för kyrkohandboksrevisionen

Vid seminariet som ägde rum i augusti 2014 medverkade Torvald Johansson, domkyrkoorganist i Strängnäs, samt ledamot för POSK i kyrkomötet.

Slutförslagsgruppen som är tillsatt består av

  • Jan-Olof Aggedal, kyrkoherde i Lomma församling Lunds stift, teologie doktor i kyrkovetenskap.
  • Ulrika Melin Larsson, musikkonsulent i Göteborgs stift, organist och körpedagog.
  • Carl Sjögren, domprost i Skara och tidigare kyrkoherde i Ulricehamn.
  • Elisabet Cárcamo Storm, komminister i Alvesta församling, Växjö stift.
  • Andreas Söderberg, organist i Nederluleå församling.
  • Birgitta Söderberg, gudstjänsthandläggare Stockholms stift.

Under kyrkomötets första session kommer det att vara ett seminarium om kyrkohandboken. Seminariet består av två delar. Dels ett gemensamt föredrag som alla lyssnar på. Sedan samtal och diskussion i grupper – vilket blir i utskottsgrupperna. I varje utskott kommer en sakkunnig om kyrkohandboken att sitta med för att kunna svara på frågor och föra synpunkter vidare.

Nitton motioner med femton dagar kvar

Motioner till årets kyrkomöte skickas nu in från ledamöterna från olika håll i landet. Motionerna läggs upp på webbsidan så fort som möjligt och de nitton motioner som inkommit finns redan att läsa.

http://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/motioner

Av de nitton som hittills skickas in finns det så blandade ämnen som att kyrkomötet ska uttala att ledarhundar ect är välkomna till Svenska kyrkans lokaler. Det finns också en motion om att göra det mer tillgängligt för allergiker genom att kyrkomötet uppmanar personalen att undvika att använda parfym osv.

Två biskopar har hittills lämnat in motioner. Dels är det biskop Ragnar (Uppsala) som vill att, vid byte av vigningstjänst (om man är vigd både till präst och diakon) så ska de löften, som hör med den tjänsten som man inte just nu har , kunna vara vilande.

Biskop Åke (Skara) vill att vi återigen lyfter upp diskussionsdokumentet "Guds vägar".

Sen finns det motioner om nattvarden ur flera aspekter. Att Svenska kyrkan ska ha en uttalad nattvardssyn, att odöpta ska få ta nattvarden, att katolska kyrkan ska tillåta medlemmar från Svenska kyrkan att dela nattvardsbordet med dem.

Sen är det också motioner om prästlönetillgångar, socialt företagande och att införa kulturen som en femte uppgift i det grundläggande uppdraget.

Jag skulle gissa på att vi hamnar på sammanlagt 90-100 motioner när motionstiden tar slut 23 juli kl 16.00.

Som ni ser så är det en stor bredd på motionerna och alla motionerna hör kanske inte hemma på kyrkomötets bord. Det blir sedan kansliet tillsammans med presidiet som går igenom motionerna och gör ett förslag på fördelning i de olika utskotten.