fbpx

530 miljoner till vård av byggnader

Från Svenska kyrkans intranät hämtar jag följande nyhet:

530 miljoner för att bevara kyrkligt kulturarv>>

Fördelningen av kyrkoantikvarisk ersättning för 2016 innebär att församlingar kan få dela på 530 miljoner kronor för att bevara och skydda det kyrkliga kulturarvet.

– Den kyrkoantikvariska ersättningen bidrar till att vi på ett kvalificerat sätt kan vårda och underhålla de kyrkliga kulturmiljöerna i hela landet, säger Markus Dahlberg, chef på enheten för kulturarvsstöd i Svenska kyrkan.

Precis som tidigare år prioriteras den långsiktiga planeringen av vård- och underhållsinsatser för att den kyrkoantikvariska ersättningen ska komma till bästa möjliga användning. Övergripande inventering och planering beviljas drygt 13 procent av den fördelade ramen.

Merparten av stiftens ansökan om medel avser projekt som relaterar till vårdinsatser, cirka 80 procent. Övriga projekt handlar bland annat om skadeförebyggande insatser, cirka 6 procent, och arbete med säkerhetsfrågor, cirka 5 procent. Ansökningarna fördelar sig utifrån objektstyp framför allt på kyrkobyggnader, cirka 80 procent, därefter på begravningsplatser och kyrkotomt cirka 13 procent och kyrkliga inventarier cirka 4 procent.

Mot bakgrund av att det tidigare funnits överskott kopplat till den kyrkoantikvarisk ersättningen har kyrkostyrelsen vidtagit åtgärder genom att bland annat höja tilldelningen till församlingar och stift. I dag är bedömningen att överskottet är hanterat genom att medlen kunnat utbetalas eller tilldelas till projekt, vilket innebär att en successiv nedtrappning i rambeslutens storlek till en nivå i linje med den statliga tilldelningen av ersättning på 460 miljoner planeras.

FAKTA
Kyrkostyrelsens arbetsutskott fördelar totalt 530 miljoner kronor i kyrkoantikvarisk ersättning till stiften för 2015. Rambeloppets storlek baseras på regeringens förslag till långtidsbudget om 460 miljoner kronor per år. Beslutet kan komma att behöva justeras efter riksdagens beslut om budget för 2016 som sker i höst. Fördelningen mellan stiften framgår av tabellen nedan. I genomsnitt har stiften beviljats 63 procent av ansökt ram. 

Stift                                   Total ram, tkr

Uppsala stift​                         44 200
Linköpings stift                     52 000
Skara stift                             37 900
Strängnäs stift                      40 700
Västerås stift                        26 900
Växjö stift                             52 400
Lunds stift                             64 800
Göteborgs stift                     77 700      
Karlstads stift                       22 300
Härnösands stift                  25 000
Luleå stift                                8 100
Visby stift                             25 400
Stockholms stift                  48 300

Summa stiften                    525 700
Nationell nivå                         4 150

Total summa                       529 850 ​​

___________________________

Du kan också läsa mer i pressmeddelandet från Svenska kyrkan: 530 miljoner för att bevara kyrkligt kulturarv>>

Nyhetsbrev från avdelningen Fastigheter och kulturarv>>

Från POSKs vision och program:

POSK anser att all förvaltning av egendom i kyrkan ska göras i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Förvaltarskapet i bibeln utmärks av att vi av Gud har fått gåvor, som både vi och våra medmänniskor ska ha glädje av. Att förvalta dessa Guds gåvor är ett uppdrag som sträcker sig mot framtida generationer. POSK menar därför att all egendoms- och kapitalförvaltning ska vara långsiktig, effektiv och bedrivas på ett etiskt och ekologiskt ansvarigt sätt. (…)

Våra kyrkor och kyrkogårdar är viktiga kulturarv som POSK starkt vill värna. Svenska kyrkan har också tillgångar i form av jord, skog och värdepapper. POSK vill genom en klok förvaltning av kyrkans egendom och ekonomiska medel bevara dessa värden och därigenom skapa förutsättningar för en aktiv församlingsverksamhet.

Foto: Lundby församling, Biskopsgårdens kyrka. Bilden har inget direkt samband med artikeln.

Kyrkans Tidning: Nya miljoner till det kyrkliga kulturarvet>>

Tidningen Dagen: Halv miljard går till underhåll av kyrkobyggnader>>

Släng inte ut barnet med badvattnet!

I dagens Kyrkans Tidning (nr23/15) finns det flera uppslag med debattartiklar om kyrkohandboken.

Kyrkohandboken är (efter bibeln) den viktigaste boken för oss som Svenska kyrka. Det är handboken som konstituerar oss som kyrka, det är där vi binds samman i tro, bekännelse och tradition. Genom ord, genom handling och genom musik.

I dagens tidning har styrgruppen med biskop Per Eckerdal och projektledare Solveig Ininbergs svarat på den kritik som riktats med arbetet. De skriver:

Debattörerna tror inte på handboksprojektets arbetssätt. Det gör vi, samtidigt som vi är medvetna om att det finns ett behov att fortlöpande självkritiskt ompröva och förbättra.Under tiden som diskussionerna pågått under våren med musikorganisationerna har själva handboksarbetet gått vidare med god fart och med avgörande insatser från organisationernas medlemmar runt om i landet och från många andra.

Inläggen efter förra veckans debattartikel visar också engagemanget för handboksarbetet. Samtidigt speglar de en bristfällig kommunikation runt arbetet. Att det tidigare varit svårt att följa handboksarbetet har fött fantasier om vad som händer eller inte händer. Detta ska förändras och nu tillför vi en kommunikationsresurs till projektet.

Ett exempel på bristande kommunikation är att efter året med försökshandbok och remissyttranden spreds en bild att de flesta var nöjda och inga större förändringar behövdes. I verkligheten, som inte var så tandlös, förlängdes handboksarbetet med ett år för att kunna dra nytta av alla kvalificerade och konstruktiva synpunkter som kommit in. De ledde i sin tur till beslut om ytterligare ett års förlängning av arbetet. Det innebär att det nu finns tid för att arbeta igenom struktur, språk, teologi och musik. Under nästa år kommer det bearbetade handboksförslaget att gå ut på remiss så att det blir prövat och förankrat i vår kyrka.  

Det är bra att styrgruppen känner tillförsikt över arbetet. Det är också bra att de inser att kommunikationen inte har fungerat ut i organisationen. Kyrkans Tidning kunde i mars berätta att Dag Tuvelius skulle förstärka kommunikationsavdelningen för att arbeta med information om kyrkohandboken.

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/styrgruppen-kyrkohandboken-vill-oppna-nyskriven-musik

Eckerdal och Ininbergs skriver också:

Något hemlighetsmakeri om vilka som medverkar i arbetet är det inte fråga om och det finns heller ingen anledning för projektledningen att få godkännande från musikorganisationerna för de experter man under arbetets gång anlitar. Vi förutsätter att det finns ett kollegialt förtroende också inom kyrkomusikerkåren. Det är resultatet som är det intressanta och som ska recenseras, inte de medverkande.

Jag håller inte med styrgruppen i alla dessa påståenden. Om det hade varit så, som de skriver, att det inte varit hemlighetsmakeri, så hade kritiken inte varit så hård tror jag. Sen är det tydligt och klart – självklart ska ingen person recenseras eller kritiseras! Det är det samlade resultatet och helheten som är viktigt.

Om Tuvelius kan hjälpa till att kommunicera processen, och öppna spjällen så borde mycket av kritiken kunna vädras ut och bort. En bra start är väl att på webbsidan för kyrkohandboken berätta vem som är ansvarig, vem som sitter i styrgruppen och vara ännu mer tydlig med hur arbetet kommer att hanteras fram till remissomgång två. En processkarta kanske? Och vad som ska hända med materialet efter den remissomgången.

Kyrkans Tidning: http://www.kyrkanstidning.se/asiktsamne/kyrkohandboken

Kerstin Hesslefors Persson, domprost i Lund och ersättare i kyrkomötet för POSK skriver i dagens Kyrkans Tidning:

http://www.kyrkanstidning.se/debatt/vi-vill-ta-del-av-processen

Om vi vill hitta uttryck för Guds närvaro måste vi fråga efter vad som är angeläget för människor idag. Musik och ord, som uttryck för evangeliet kan inte låsas fast för alltid. Vi kan inte börja med vad vi vill att människor ska lära sig om den kristna tron.

Utmaningen är att ta reda på hur människor har det, för att kunna uttrycka den kristna tron. Ord och musik utgör tillsammans, och var för sig, viktiga uttryck för evangeliet.

Gudstjänstlivet byggs upp av människor som längtar efter att gestalta tro och liv. Vi är många som har vårt hjärta i gudstjänstlivet. Det är en glädje att fira mässa tillsammans. Den har tusenåriga rötter att värna och ta avstamp ifrån.

Låt oss hoppas att det möte som styrgruppen ska ha nästa vecka den 10 juni resulterar i raka rör, klara direktiv och en genomskinlig fortsatt process, så att allt gott arbete med kyrkohandboken tas tillvara. Släng inte ut barnet med badvattnet!

Allt upp på bordet!

Allt upp på bordet – allt ut i ljuset!

Vi har inte råd att låta allt det arbetet som har skett med kyrkohandboken bara slängas ner i en soptunna!

Mycket, och troligen det mesta, av arbetet som skett är bra. Kanske till och med väldigt bra.

MEN – och jag inte inte säga detta tillräckligt många gånger – när det är hemligt och oklart och en massa hemlighetsmakeri – då blir det ALDRIG bra!

Så jag upprepar mig och uppmanar styrgruppen och kyrkostyrelsen: Ta ett nytt tag – lägg upp allt på bordet, var tydlig med vem som varit med i arbetet, vem som tillfrågats och varför. Undanhåll ingenting!!! Nu gäller det att sätta sig över den eller de som kan känna sig kränkt. Här gäller det att rädda arbetet med kyrkohandboken.

Gör det enda rätta, lägg hela processen på bordet, genomlyst och öppet och låt framförallt resten av arbetet ligga i öppen dager – på det sättet kan vi rädda kyrkhandboksarbetet och få en ny kyrkohandbok att beslut om på kyrkomötet 2017.

Evangelium: Snälla, ta hit en stor skämskudde>>

Evangelium: Kritiken mot kyrkohandboken>>

Dag Sandahls blogg:Less>>

Sofia Lilly Jönsson SvD: Boken som borde engagera kulturvärlden>>

Annika Borg Barometern: Havererad kyrkohandbok ett hot mot kulturarvet>>
 

Bild>>

 

Det krävs en genomskinlig process i kyrkohandboksarbetet!

Återigen är kyrkohandboken och musiken i hetluften. På sr.se kan du höra och läsa om hur Musiksverige återigen riktar skarp kritik mot arbetet med kyrkohandboken.

Nu gäller det att stanna upp. Nu MÅSTE styrgruppen ta ett gigantiskt fast grepp om HELA processen och lägga allt på bordet och faktiskt styra upp det här! Vi som sitter ute i församlingarna, vi som befinner oss i utkanten, vi fattar ingenting! Varför ska det vara så himla svårt att lyssna, diskutera och dela med sig?

Nej, upp med allt på bordet. Publicera alla processer, alla möten, alla protokoll, alla beslut och all planering på webbsidan. Inget mer hemlighetsmakeri! Ingen mer förtäckt kritik!

Kyrkohandboken är hela Svenska kyrkans handbok. Den ska vara djupt förankrad i teologi och liturgi. Både med ord och ton.

Hemlighetsmakeriet och tjuvhållandet på information skapar bara misstro mot hela processen. Det kan sänka hela arbetet på ett oerhört olyckligt sätt.

Nu är hög tid att göra en ordentlig vårrensning, tvätta byken och lufta ut unken luft. Städa upp, ordna till och ställ dörrar och fönster på gavel. Då först kan kyrkohandboken och dess arbete bli ett arbete för hela Svenska kyrkan och bli djupt grundad i myllan!

http://svenskakyrkan.se/kyrkohandboken>>

se.se: Ny kritik mot kyrkans musikarbete>>

se.se: Kyrkan bemöter nya kritiken mot musikarbetet>>

Kyrkans Tidning (2014-12-17):  Handbokens nya styrgrupp leds av ärkebiskopen>>

Dagen (2014-12-23): Kyrkohandboken tidigast klar 2018>>

Kyrkans Tidning: (2015 05 27) Ny hård kritik från kyrkomusiker mot kyrkohandboken >>

Bloggen Evangelium: Snälla, ta hit en stor skämskudde!>>

Gemensamt ansvar – ”det ser så olika ut”

I tisdags överlämnades utredningen ”Gemensamt ansvar – en utredning om fastigheter, kyrkor och utjämningssystem” till kyrkostyrelsen.

I den utredningen har POSK varit representerad av Per Lindberg och han kommer på lördag, i samband med riksårsmötet som hålls i Västerås, att berätta mer om utredningen och dess förslag. (du har väl inte glömt att anmäla dig?)

Årsmöte 2015

Du kan läsa hela utredningen via ISSUU nedan.

Utredningens uppdrag var att lägga förslag på hur Svenska kyrkan ska ta sig an framtiden med minskade inkomster (eftersom medlemssiffrorna sjunker) samtidigt som vi har ett ansvar för alla kyrkor och det kulturarv som ska förvaltas. Dessutom hur det ekonomiska utjämningssystemets komponenter ska se ut.

För den som inte vill läsa hela den 300-sidiga utredningen så läs sammanfattningen på sidan 5-9 i utredningen. Då får du snabbversionen.

I korthet är förslagen (med reservation för att jag missat eller missuppfattat något.)

  • Reducera fastighetsbeståndet dels effektivisera fastighetsförvaltningen.
  • En tydligt rollfördelning mellan lokal-, stifts- och nationell nivå gällande fastighetsbeståndet.
  • Inrätta ett register över alla fastigheter inom Svenska kyrkan.
  • Alla pastorat och församlingar ska upprätta lokalförsörjningsplaner och stiften ska bistå med stöd i detta arbetet.
  • Stiften ska erbjuda kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte i frågor rörande fastighetsförvaltning samt stöd för projektering, upphandling och genomförande av underhållsåtgärder i församling och pastorat.
  • Kyrkostyrelsen utarbetar en handledning för upphandling som stöd för församling och pastorat.
  • Kyrkostyrelsen säkerställer processer, riktlinjer och god praxis för fastighetsförvaltning (särskilt drift och underhåll)
  • En uppföljning ska göras för att se hur beslut om effektivare fastighetsförvaltning genomförts och vilka effekter detta har haft.
  • I församlingsinstruktionen ska det framgå vilket kyrkrum som i huvudsak brukas (där det finns flera kyrkorum)
  • Ändringar i KO (kyrkoordningen) om att ta en kyrkobyggnad ur bruk.
  • Kyrkobyggnader ska kunna lämnas tillbaka till Svenska kyrkan att förvaltas centralt (av stiften).
  • Kyrkostyrelsen får i uppdrag att tala med statliga organ för att skapa förbättrade förutsättningar för att trossamfundet ska kunna överta vissa kyrkor.
  • Ändra namnet ”allmän utjämningsavgift” till ”avgift till gemensam verksamhet”
  • Flera praktiska förslag rörande komponenter i ”avgift till gemensam verksamhet”. (kap 6 i utredningen)
  • Bestämmelsen om extra utjämningsbidrag i KO ska utgå.
  • Inför ett kyrkounderhållsbidrag på 100 miljoner kronor som stöd till stiftens församlingar och pastorats underhåll av kyrkobyggnader.
  • Inga förändringar när det gäller clearingsystemet. Däremot obligatoriskt för alla att använda KOB (kollekt och betalsystemet).
  • Ett tilläggsuppdrag gällande ekonomisk kompensation för församlingar och pastorat i gränsbygder.

Kyrkostyrelsen fick alltså utredningen i tisdags. Tanken är nu att utredningen ska skickas ut på remiss till stift, församlingar och pastorat för att sedan komma upp på kyrkomötets bord 2016.

Kyrkans Tidning: Kyrkans 16 000 byggnader utredda 

(en stor artikel finns i papperstidningen)

My Newsdesk: Förslag om effektiv fastighetsförvaltning 

Så satsar Svenska kyrkan på Reformationsåret 2017

Svenska kyrkan skriver i ett pressmeddelande 5 maj: Svenska kyrkan satsar på Reformationsåret 2017>>

2017 är det 500 år sedan Martin Luther enligt traditionen spikade upp sina 95 teser på porten till Slottskyrkan i Wittenberg. Det blev starten på reformationen – en av historiens mest dramatiska omvälvningar.

Reformationsåret 2017 kommer att uppmärksammas i många länder. Kyrkostyrelsen har den 5 maj satt ramarna för Svenska kyrkans satsningar under året.

Stora arrangemang som kyrkostyrelsen lägger särskilda resurser på är Teologifestivalen i Uppsala i februari, Världens fest i Västerås i juni, som denna gång fått namnet "Världens Luther", och Reformationsveckan i slutet av oktober, som kulminerar då reformationsdagen 31 oktober firas i landets domkyrkor.

Reformationsåret kommer också att märkas på Svenska kyrkans Se människan-scen under bok- och biblioteksmässan i Göteborg i september. Mycket kommer också att hända i kyrkans stift och församlingar under året.

Ett mål med Svenska kyrkans satsningar är att allmänheten ska få mer kunskap om och förståelse för luthersk teologi och vad den har bidragit till i den svenska samhällsutvecklingen – hur den exempelvis har främjat läskunnighet och folkbildning, säger Cristina Grenholm, kyrkosekreterare i Svenska kyrkan. – Vi ska lyfta fram viktiga reformatoriska begrepp som nåd, rättfärdiggörelse, evangelium och förlåtelse, och hur de kan förstås och bli relevanta för dagens människor.

– Vi vill också visa på reformationens teologi som en resurs i dag, i det mångkulturella samhället. Luther betonade den allmänna etiken, att alla människor har en moralisk kompass. Gud verkar på många sätt, inte bara genom kristna. En förhoppning är också att kunna nyansera den ofta negativa bild av Luther som finns i Sverige, fortsätter Cristina Grenolm.

-Vi vill visa att han betonade sådant som individens frihet och ansvar, hur han myndigförklarade och uppmuntrade alla att tänka själva också i trosfrågor.

– Men vi ska heller inte blunda för Luthers problematiska sidor. Vi kommer exempelvis att belysa hans antisemitism och hur den har påverkat kyrkans relation till judendomen. Det blir också ett tillfälle att kritiskt belysa vår egen historia, säger Cristina Grenholm.

Under 2017 kommer det ekumeniska perspektivet att vara tydligt närvarande, ett samarbete kommer att ske med Sveriges kristna råd, som samlar alla stora kyrkoriktningar.

Ett gemensamt dokument har också tagits fram av lutheraner och katoliker inför 2017. Dokumentet, med namnet Från konflikt till gemenskap är ett underlag för samtal mellan Svenska kyrkan och Romersk-katolska kyrkan i Sverige. Det är också en grund för gemensamma arrangemang mellan de båda under 2017.

Efter kyrkostyrelsens beslut i dag startar nu detaljplaneringen av projektets olika delar. Ett arbete påbörjas också med att ta fram inspirationsmaterial till Svenska kyrkans församlingar. Så snart som möjligt ska också ett nationellt kalendarium
över händelserna under 2017 öppna.

KONTAKTPERSON: Cristina Grenholm, kyrkosekreterare, 018-16 96 86

Om Martin Luther och reformationen:
Martin Luther (1483-1546) var tysk augustinermunk och professor. Han förde länge en personlig kamp med en Gud som han upplevde som krävande och dömande. Det blev en stor befrielse för Luther när han kom till insikten att människan själv inte kan göra något för att bli rättfärdig inför Gud.Människans frälsning är helt och hållet Guds verk, "Nåden allena".

Han vände sig också emot en rad kyrkliga läror som han menade inte hade någon förankring i Bibeln, och framhöll Bibeln som det enda rättesnöret lärofrågor, "Skriften allena".Luthers syfte var inte att skapa en ny kyrka, men hans budskap innehöll en sprängkraft som resulterade i en splittring av den västliga kyrkan.

Luther följdes av andra reformatorer, som Jean Calvin och Huldrych Zwingli, vilkas teologi ligger till grund för olika reformerta trosriktningar.

Stora lutherska kyrkor finns i dag i Norden och länder som Tyskland, Etiopien, Tanzania och USA.

Styrelsemöte hela dagen

I dag är det styrelsemöte med POSKs riksstyrelse i Göteborg. Det innebär en intensiv dag med mycket lyssnande och mycket prat, mycket kloka tankar, idéer och en del skratt.

Däremellan mat och fika.

Under dagen kommer styrelsen att behandla ärenden inför årsmötet, träffa Peter Bernövall som sitter vice ordförande i arbetsgivarorganisationen samt börja prata och diskutera det kommande programmet för POSK. Dessutom rapporter från aktuella utredningar och Svenska kyrkans verksamhet.

(Handlingsprogrammet kommer att skickas ut på remiss till alla POSK-grupper i höst).

Mötet sker både IRL och digital med hjälp av dator.

Nya ledamöter i teologiska kommittén

Pressmeddelande från Svenska kyrkan>>

Svenska kyrkans teologiska kommitté har fått nya ledamöter.

Ledamöterna har utsetts av kyrkostyrelsen och biskopsmötet. Ledamöterna i den nya teologiska kommittén är:

  • Johanna Gustafsson-Lundberg, docent i etik, Lunds universitet. Ordförande.
  • Martin Modéus, biskop i Linköpings stift. Vice ordförande.
  • Fredrik Modéus, biskop electus i Växjö stift (vigs på söndag 12/4).
  • Johan Dalman, biskop electus i Strängnäs stift.
  • Sara Gehlin, doktorand i missionsvetenskap med ekumenik, Lunds universitet.
  • Stefan Helgesson, professor i engelska, kulturskribent, författare, Stockholms universitet.
  • Mia Lövheim, professor i religionssociologi, Uppsala universitet.
  • Anne Hege Grung, försteamanuens vid Det praktisk-teologiska seminariet vid teologiska fakulteten, Universitetet i Oslo.
  • Marita Hilliges, docent i vävnadsbiologi, rektor vid Högskolan Dalarna.
  • Mikael Mogren, teologie doktor i kyrkovetenskap, biskopskandidat i Västerås stift.
  • Ola Sigurdsson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap, Göteborgs universitet.

Om Teologiska kommittén:
Svenska kyrkans teologiska kommitté ska vara ett forum som i seminarieform arbetar med fördjupad teologisk reflektion i aktuella frågor. Den relaterar till kyrkostyrelsen, biskopsmötet och ärkebiskopen. Till uppdraget hör att uppmärksamma uppdragsgivarna på principiellt viktiga frågor som behöver bearbetas teologiskt inom Svenska kyrkan.

Kommittén består av elva ledamöter. Majoriteten ska vara verksamma vid universitet och högskolor. I kommittén ska finnas kvalificerad teologisk sakkunskap och dessutom ska andra vetenskapliga perspektiv vara
företrädda. I kommittén ska också finnas erfarenhet av ekumeniskt och interreligiöst arbete.

Biskopsmötet och kyrkostyrelsen utser vardera tre ledamöter och utser tillsammans de övriga fem. Den nyvalda kommittén sitter till 31 december 2017.

Kontakt: Cristina Grenholm, kyrkosekreterare, 018-16 96 86

Kyrkans Tidning: Nya biskopar invalda i teologiska kommittén>>

Detaljer och helheten i kyrkohandboksarbetet

I dag gästbloggar Ola Isacsson, präst och ledamot i kyrkomötet för POSK. Han är också ansvarig för gudstjänstfrågor i Växjö stift.

Är det någon som känner igen det här:

En lång och intensiv diskussion med många olika åsikter. När den är avslutad sammanfattar chefen:

– Jag hör att det finns ytterligare synpunkter vi behöver få in i processen.

Sedan vänder sig hen till sina medarbetare och säger:

– Kan vi göra så?

Jag hoppas att det inte var så det gick till när kyrkostyrelsen gav besked om hur det fortsatta arbetet med kyrkohandboken skulle ske. Att begrepp som nystart, omtag och breddning av kompetensen inte
stannade vid att vara begrepp utan konkretion. 

Kyrkostyrelse eller styrgrupp ska inte besluta om detaljer i arbetet. Det förtroendevalda, däribland POSK:s representanter ska besluta om, är övergripande principer för arbetet, t.ex:

  • Hur ska gudstjänstmusiken i 1986 års kyrkohandbok bearbetas, särskilt den musik som har rötter i medeltiden.
  • Ska bearbetningen göras från hur församlingen sjunger den nu?
  • Eller ska bearbetningen, utifrån nya forskningsrön, försöka
    återställa hur den sjöngs när melodierna kom till?

Vägvalet är inte självklart: När melodierna kom till sjöngs de av personer skolade för sin uppgift. I Svenska har musiken anpassats för att kunna sjungas av en vanlig församling, t.ex. genom att orgel används till musik som ursprungligen sjöngs a capella. Vilka avpassningar och kompromisser måste göras för att bevara och föra vidare den månghundraåriga gudstjänstmusiken som församlingssång?

I detta måste experternas röster få höras. Olika åsikter och avvägningar ska brytas mot varandra. Remissvaren på kyrkohandboksförslaget
är ytterligare röster i sammanhanget. – När de olika hållningarna har
diskuterats är det förtroendevaldas skyldighet att fatta tydliga principbeslut om vägvalet.

Samma sak gäller ny musik som förs in i kyrkohandboken. Det är förtroendevaldas sak att fatta beslut om principiella vägval:

– Ska all den nya musiken vara nyskriven? Eller kan även mässmusik som kommit till under gångna årtionden vara aktuell?

– Ska texterna vara samma som i den äldre gudstjänstmusiken?

– I vilken form ska ny musik tas fram? Genom personkännedom, genom att bidrag skickas in och bedöms eller på annat sätt?

De principiella vägvalen ska förtroendevalda besluta om. Men innan beslutet fattas ska remissvar och experters ståndpunkter tas in i beslutsunderlaget.

För bearbetning och nyskapande av texter gäller förstås samma sak. Det finns röster i remissvaren som menar att kyrkohandbokens teologi
blir otydlig och opersonlig i strävan efter ett inklusivt språk. En levande
Gud, som beskrivs i relationer som fader, broder, vän blir opersonlig när relationsbegreppen ersätts med ord som skapare, befriare, räddare.

Dessutom smyger sig en ton av moralism in. Gud beskrivs utifrån vad Gud gör, inte utifrån det Gud är. – Vilka återverkningar får det på människosynen?

Även här är styrgrupps ansvar att besluta om vägvalet, övergripande beslut om hur direktivet om inklusivt språk ska genomföras? Men innan principbeslutet fattas ska remissvar och experter av olika ståndpunkt bidra till beslutsunderlaget.

När det i debatten sägs att kyrkokansliets handläggare driver sin egen linje behövs en tydlighet kring vilka principbeslut som fattas för det fortsatta arbetet. Vilka principella vägval har styrgruppen (= huvudsakligen förtroendevalda) gjort utifrån remissvaren och efter att ha tagit in experters ståndpunkter? Den nya tidsplanen för kyrkohandboksarebetet ger anledning att gissa vilka vägval som gjorts.

Men det behövs avsevärt tydligare besked kring vilken inriktning styrgruppen gett för det fortsatta arbetet. Har styrgruppen beslutat att det fortsatta arbetet utgår från förslaget 2012 eller har styrgruppen beslutat något annat?

Ola Isacson, ledamot i kyrkomötet för POSK

Kyrkohandbokens webbsida:

http://www.svenskakyrkan.se/kyrkohandboken

 

 

 

Begravningsverksamheten

En av de tankar som kulturminister Alice Bah Kunkhe lyft är Svenska kyrkan som huvudman för begravningsverksamheten. Det säger hon i Kyrkans Tidning den 5 mars.

Kyrkans Tidning: Alice Bah: Inte självklart med kyrkan som huvudman i framtiden >>

När den artikeln hade publicerats så skrev generalsekreterare Helén Ottosson Lovén på Svenska kyrkans intranät följande uttalande>>:

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke säger i en intervju i Kyrkans Tidning att regeringskansliet diskuterar alternativ till Svenska kyrkan som huvudman för begravningsverksamheten. Kyrkostyrelsen har dock inte fått några sådana signaler från kulturdepartementet.

Dagens Kyrkans tidning (5 mars) innehåller en intervju med kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Ministern säger bland annat att det på regeringskansliet pågår en diskussion om alternativ till Svenska kyrkan som huvudman för begravningsverksamheten. Regeringen har hittills inte aviserat en sådan diskussion med Svenska kyrkan.

Begravningsverksamheten är en viktig funktion, både för samhället och för den enskilde. Ur samhällets perspektiv handlar begravningsfrågan om säkerhet och krisberedskap, men också om hur vi tillsammans visar respekt för våra döda och omsorg om sörjande. För den enskilda människan är en begravning ett sammanhang som berör på djupet.

Historiskt sett har begravningsverksamheten varit kyrkans uppgift.
Vid relationsändringen 2000 valde staten att också fortsättningsvis ge Svenska  kyrkan uppdraget att ta ansvar för begravningarna i hela landet (undantaget Stockholm och Tranås). Det är ett omfattande och komplext arbete som engagerar många medarbetare runt om i Svenska  kyrkans församlingar.

Det är också ett uppdrag som vi tar på stort allvar och genomför utan ekonomisk vinning. Vi ställer århundradens erfarenhet till
förfogande, av både det praktiska arbetet och av att möta människor i kris och sorg.

I detta sammanhang är det viktigt att konstatera att Svenska kyrkan hanterar begravningsuppdraget på ett bra sätt. Det visar granskningar från Riksrevisionen och har också uttryckts i kontakter med andra samfund och religiösa företrädare. Inte heller politiska företrädare har förmedlat något annat.

Vår uppfattning är att det finns ett stort och brett förtroende för Svenska kyrkan som huvudman för landets begravningsverksamhet: från människor som berörs, från granskande myndigheter och från politiken. Vi ser fram emot en dialog med ministern om såväl begravningsverksamheten som andra gemensamma frågor.
Helén Ottosson Lovén
Svenska kyrkans generalsekreterare

En svarsartikel i Kyrkans Tidning publicerades 6 mars.

Kyrkans Tidning: Svenska kyrkan vill ha dialog med regeringen om begravningsverksamheten>>

I POSKs vision och program skriver vi om begravningsverksamheten följande:

Begravningsverksamheten är primärt en samhällelig uppgift som innefattar myndighetsutövning. Det är viktigt för Svenska kyrkans identitet som trossamfund att frågan om vem som ska vara huvudman kommer upp till förnyad och fördjupad diskussion. En kyrkogård kan skötas såväl med som utan ett huvudmannaskap.

Våra kyrkor och kyrkogårdar är viktiga kulturarv som POSK starkt vill värna. Svenska kyrkan har också tillgångar i form av jord, skog och värdepapper. POSK vill genom en klok förvaltning av kyrkans egendom och ekonomiska medel bevara dessa värden och därigenom skapa förutsättningar för en aktiv församlingsverksamhet.

Jag tycker det är bra att det blir en diskussion med regeringen om huvudmannaskapet för begravningsverksamheten. När det nu införs en gemensam begravningsavgift i hela landet från och med 2016, så kommer det att påverka verksamheten. 

Det finns inget som säger att Svenska kyrkan inte ska fortsätta att erbjuda tjänsten att ha hand om den lokala begravningsverksamheten. Men jag kan inte se att det är nödvändigt att Svenska kyrkan är huvudmän för verksamheten.

Det viktiga är att vi möter de levande och de sörjande, i glädje och sorg, i kris och själavård, för tröst och uppbyggnad.